Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Unionen står utanför trepartssamtal om apoteken

När trepartssamtalen för snabbspår för nyanlända drogs igång var Unionen med och diskuterade apoteksbranschens möjligheter, en bransch där man ser stor potential för snabbspåren. Nu ställer sig berörda på förbundet undrande till varför man inte kallats till de fortsatta samtalen.
Gabriella Westberg Publicerad
Hasse Holmberg/TT
Hasse Holmberg/TT

Unionen organiserar apoteksanställda sedan Farmaciförbundet uppgick i förbundet i förrfjol. Inledningsvis ingick också Unionen i den grupp, bestående av arbetsmarknadens parter och berörda myndigheter, som skulle försöka hitta lösningar på hur nyanlända skulle kunna matchas till lediga jobb i branschen. Men sedan hände något.

Sedan trepartssamtalen drog igång i våras har de största apotekskedjorna bytt arbetsgivarorganisation till Svensk Handel, från Almega.  I samband med det tog Unionen direktkontakt med Svensk Handel, som dock inte varit involverade i någon av grupperna alls tidigare.

Samtidigt har samtalen fortsatt, i en branschgrupp som varken inkluderar Unionen eller Svensk Handel. Det är i dag Sveriges Farmaceuter, Sveriges Apoteksförening, Socialstyrelsen, Arbetsförmedlingen och Uppsala universitet som samarbetar om snabbspår till apoteken. Det tycker Tero Huhta, ombudsman på Unionen och före detta förhandlingschef på Farmaciförbundet, är fel.

- Där måste ju vi vara med, Unionen organiserar även receptarier och apotekare och borde vara en naturlig del av trepartsgruppen. Majoriteten av apoteken är också medlemmar i Svensk Handel numer.

Enligt Soledad Grafeuille, projektledare och sammankallande från Arbetsförmedlingens sida, bidrog Apoteksföreningens starka engagemang till att det blev de som fick representera apoteken i samtalen. Apoteksföreningen och Socialstyrelsens bedömde sedan att det framför allt är receptarier det råder brist på, inte apotekstekniker, varför man valde att gå vidare med Sveriges Farmaceuter framför Unionen, berättar hon.

- Det var Apoteksföreningen och Socialstyrelsen, som också ingår i samtalen, som identifierade att det är där bristen är mest akut. Det här med apotekstekniker är en ganska svensk grej. Bland de som kommer utomlands ifrån är det apotekare man är, inte apotekstekniker. 

Men det argumentet köper inte Tero Huhta. Unionen organiserar omkring var tredje farmaceut.

Sedan Kollega.se talat med Arbetsförmedlingen har Svensk Handel kontaktats och erbjudits att underteckna apoteksbranschens ansökan om medel för snabbspår. Något de också gjorde i all hast, berättar Katarina Karmstedt-Estman som är kanslichef på Svensk Handel.

- Det var så sent som i går. Och det var verkligen i sista minuten, eftersom ansökningstiden håller på att rinna ut. Jag har inte hört talas om de här trepartssamtalen innan.

Katarina Karmstadt-Estman är ändå glad att hennes organisation nu är med på tåget.

- Det är ju en fantastisk möjlighet att tillsammans med facken få vara med och hjälpa nyanlända människor in i det svenska arbetslivet.

Om man tittar på regeringens lista över branschgrupper som ingått i trepartssamtalen ingår inte Svensk Handel i någon. Varför förstår inte Katarina Karmstedt-Estman.

- Det verkar alldels galet. Det här är ju öronmärkta medel som kan göra stor nytta.

Enligt den ansökan om medel som apoteksgruppen, inklusive Svensk Handel, nu skickar in till arbetsmarknadsdepartementet vill man inom ramen för snabbspåret skapa en webbutbildning på (i första hand) arabiska som nyanlända med yrkeserfarenhet från apotek i andra länder ska kunna göra samtidigt som de läser svenska.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Företagarna om etableringsjobb: ”Riktigt fiasko”

”Ett riktigt fiasko”. Det kallar Företagarna reformen med etableringsjobb. Och kravet på kollektivavtal är bara i vägen, enligt organisationen. TCO håller inte med.
Sandra Lund Publicerad 18 november 2025, kl 13:04
Bilden är delad och visar Lise-Lotte Argulander från Företagarna till vänster. Hon har ljust lockigt hår och mörka kläder, och står med armarna i kors. Till höger syns TCO:s ordförande Therese Svanström. Även hon har armarna i kors, hon bär knallgul kavaj, har mörkt hår uppsatt i tofs och glasögon. I bakgrund är det mycket böcker.
Etablerigsjobb ett fiasko? Lise-Lotte Argulander från Företagarna tycker inte parterna ska blanda sig i reformer för långtidsarbetslösa. Något som TCO:s ordförande Therese Svanström inte håller med om. Foto: Oskar Omne/Eva Tedsjö

Vid årsskiftet har etableringsjobben funnits i två år. 

En reform som skulle ge tusentals jobb till långtidsarbetslösa och nyanläda, med schysta villkor där arbetsmarknadens parter förhandlat fram villkoren.

Som Kollega kunde avslöja förra veckan är det dock bara 84 personer i en sådan anställning just nu.

Det är ett riktigt fiasko. Tyvärr har man misslyckats grovt här vilket man inte kan lasta Arbetsförmedlingen för. Det är enbart parternas fel, säger Lise-Lotte Argulander, arbetsmarknadsexpert på Företagarna.

Var brister de?

– Framför allt i administrationen, både för arbetsgivarna och de som ska ta etableringsjobb. För mindre företag som ska ta in någon utöver ordinarie arbetsstyrka  är det för krångligt. Krav på både centrala och lokala kollektivavtal är besvärligt. 

Stänger ute småföretag

Kravet på kollektivavtal skiljer etableringsjobb från andra subventionerade anställningar. 

Företagarna, som företräder 60 000 små och medelstora företag, har varit kritisk till anställningsformen från start. 

–  Det blir inte konkurrensneutralt när statliga stöd kräver kollektivavtal. Sex av tio mindre företag har inte kollektivavtal och därför stänger reformen ute stora delar av arbetsmarknaden, säger Lise-Lotte Argulander.

Mindre företag är här 1-49 anställda.

Johan Britz: "Skärpning"

Även arbetsmarknadsminister Johan Britz har mejlat en skriftlig kommentar till Kollega angående det låga antalet individer i etableringsjobb.

Och även han anser att problemet ligger hos arbetsmarknadens parter.

Jag är missnöjd. Det måste till skärpning. Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att arbeta stödjande för att arbetslösa ska komma i etableringsjobb, men då måste parterna ta ansvar för att det också finns några jobb att fylla. Ansvaret ligger nu på parterna att få upp volymerna, skriver han.

TCO: Gärna fler reformer

Therese Svanström, ordförande för tjänstemannafackens centralorganisation TCO, vill inte recensera etableringsjobben i sig, men tycker det är bra med partsgemensamma reformer för att lösa problematiken kring arbetslöshet.

TCO har lanserat ett förslag på ytterligare en anställningsform med stöd, förstärkningsjobb.

Från forskningen vet vi att stöd i anställning och arbetsmarknadsutbildningar ger mest valuta för pengarna. Så vi måste steppa upp och vi behöver fler former för anställning med stöd, inte färre. 

Färre i anställning med stöd

Enligt TCO har antalet personer i statligt subventionerade jobb minskat sedan 2018. 

Enligt den fackliga centralorganisationen låg antalet deltagare före 2018 på runt 60 000 personer varje år. 

Nu har drygt 22 000 personer en subventionerad anställning.

Enligt Therese Svanström kräver anställningar med stöd resurser på Arbetsförmedlingen. Som bantats ned senaste åren.

Myndigheten har också fått en tuffare grupp att jobba med när människor som mer har en genomgångsarbetslöshet får hjälp på andra håll, som från omställningsorganisationer. 

Dessutom är många arbetsgivare pressade i dag och har svårt att se värdet att ta emot anställda i stöd, säger hon om varför matchningen blivit svårare.