Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Unionen kritiskt till ingångsavdrag

Sänk arbetsgivaravgiften för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden, föreslår regeringen. En dålig idé anser Unionen.
Lina Björk Publicerad
Colourbox
Unionen tror inte att ett ingångsavdrag är lösningen för att få personer långt ifrån arbetsmarknaden i jobb. Colourbox

Regeringen vill införa ett så kallat ingångsavdrag, vilket innebär en nedsättning av arbetsgivaravgifter och löneavgifter för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. Målgruppen är unga personer som inte har etablerat sig på arbetsmarknaden, långtidsarbetslösa och personer som kommit till Sverige och har uppehållstillstånd.

För att komma på tal för ingångsavdraget föreslår regeringen att den anställde ska vara mellan 18 och 65 år, och under de senaste fem åren inte haft en sammanlagd inkomst över 100 000 kronor. Tanken är också att tröskeln för att ta del av stödet ska vara lägre än vad som gäller arbetsmarknadsstöd. Bland annat ställs inga krav på att vara inskriven på Arbetsförmedlingen. Förslaget föreslås träda ikraft den 1 juli 2020.

Unionen ställer sig positiva till syftet att skapa nya jobb, men riktar i sitt remissvar en del kritik mot hur det ska gå till. Liknande subventioner har tidigare gett ganska få jobb, men kostat väldigt mycket pengar. Man pekar också på att systemet kommer att bli snårigt och krocka med andra typer av anställningsstöd, exempelvis etableringsjobben. Unionen uttrycker även en oro att stödet budgetmässigt kommer att tränga undan etableringsjobben, om regeringen tänker genomföra två stora stöd under samma år, till liknande målgrupp.

En annan oro är att arbetsgivaren enligt förslaget inte ska prövas, vilket innebär att man inte kan ställa något krav på anständiga villkor. Unionen anser därför att krav på kollektivavtal bör gälla för arbetsgivare som nyttjar stödet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Lytens köp av Northvolt klart – 600 återanställs

Lytens köp av batterifabriken Northvolt är i hamn. Produktionen ska återupptas i år och bolaget räknar med att anställa 600 personer – ett besked som välkomnas av Unionen.
Ola Rennstam Publicerad 27 februari 2026, kl 11:46
Den amerikanska batteritillverkaren Lyten har köpt konkursade Northvolts tillgångar. Här batterifabriken i Skellefteå. Foto: Jonas Westling/TT

Amerikanska Lyten har slutfört köpet av Northvolts svenska batteritillgångar till ett värde av närmare 5 miljarder dollar. Köpet omfattar Northvolt Ett i Skellefteå, och forskningscentret Northvolt Labs i Västerås.

Samtidigt kommer det att etableras ett nytt ”Lyten Industrial Hub” i Skellefteå, där batteritillverkning ska kombineras med ett datacenter.

Ska anställa 600 medarbetare

I ett pressmeddelande uppger Lyten att man inom kort kommer att återanställa personal – både i Skellefteå och i Västerås. Bolaget räknar med att man behöver rekrytera mer än 600 medarbetare under de kommande 12 månaderna.

– Nu när transaktionen är klar är vi glada över att kunna återuppta produktionen och inleda upptrappningen i Sverige, säger Matthias Arleth, VD för Lyten Sverige, i pressmeddelandet.

Beskedet om köpet välkomnas av Aksel Bäcklund, ombudsman på Unionen:

– Det är glädjande. Våra medlemmar som blev uppsagda i samband med konkursen har fortfarande sin återanställningsrätt och därför förtur på tjänster som Lyten ska anställa till, säger han i en skriftlig kommentar till Kollega.

Unionen: ”Risk att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig”

Unionen har uppskattningsvis 1 000 medlemmar med återanställningsrätt – både från konkursutbrottet och från massuppsägningarna för ett drygt år sedan. Många har dock redan fått ny anställning eller lämnat landet. Unionen har förhandlat med Lyten-bolagen sedan i höstas och har vissa farhågor inför framtiden.

– Nu inväntar vi besked om när det kan ske och när våra medlemmar kan få anställningserbjudanden. Vi ser en risk i att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig då så pass lång tid passerat sedan konkursutbrottet, säger Aksel Bäcklund.

Lyten vill lösa tvister i skiljedomstol – facken kritiska

I höstas gick det amerikanska bolaget med i Teknikarbetsgivarna och omfattas därmed av kollektivavtal. Facken har dock varit kritiska till att arbetsgivarens försök att föra in klausuler i anställningsavtalen som inte följer svensk praxis.

Det handlar bland annat om att skrivningar där tjänstemännen avsäger sig rätten att lösa tvister i Arbetsdomstolen eller tingsrätt. I stället ska alla tvister med Lyten lösas i så kallad skiljedomstol (se faktaruta).

– En stor fråga för Unionen är villkoren i Lytens anställningsavtal. Där har Unionen och Lyten haft väldigt olika uppfattning om hur de får utformas för att vara i linje med gällande kollektivavtal och normalt förfarande på svensk arbetsmarknad, säger Aksel Bäcklund.

Enligt Unionen är frågan om klausulerna fortfarande inte löst, men det pågår det fortsatta förhandlingar.

Skiljedomstol 

En privat domstol som avgör tvister som ett alternativ till till allmän domstol, som Arbetsdomstolen eller tingsrätt. Tvisten avgörs av en eller flera ”skiljemän” som utses av parterna. Beslut från en skiljedomstol går ofta snabbt och de går inte att överklaga. Eftersom domstolen är privat hålls hela processen hemlig och utan insyn.