Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Tjänstemännen ökar – Arbetarna minskar

Att tjänstemännen blir allt fler – betyder det att deras frågor är mer på tapeten än arbetarnas? Kollega synar vem som egentligen håller i taktpinnen på svensk arbetsmarknad.
Ola Rennstam Publicerad
Illustration: Valero Doval
Att en så hög andel tjänstemän i privat sektor är med i facket och att de haft egna organisationer är unikt för Sverige. I många länder med starka fackföreningar har tjänstemännen ofta anslutit sig till arbetarnas organisationer. Illustration: Valero Doval

De senaste tio åren har arbetarna lämnat facket i en strid ström – i dag är bara sex av tio med i en facklig organisation. Samtidigt har tjänstemannaförbunden gått åt motsatt håll. Unionen är kanske det tydligaste exemplet på en organisation som både lyckats få medlemmarna att stanna kvar och som tilltalat nya personer på arbetsmarknaden.

Att tjänstemännens organisationsgrad är högre märks bland annat genom att deras frågor i högre utsträckning än tidigare är på tapeten. Det beror enligt Erik Bengtsson, doktor i ekonomisk historia vid Lunds universitet, till stor del på effektiv opinionsbildning.

– Jag upplever att tjänstemännen får upp sina frågor på dagordningen. Till exempel den lyckade lanseringen av begreppet ”livspusslet” och diskussionerna om att inte kolla jobbmejlen på semestern.

Unionens förhandlingschef Niklas Hjert instämmer i den beskrivningen.

– Vi har som förbund ökat våra möjligheter att påverka inte bara i förhandlingar utan även politiskt. Det är viktigt att företräda många, men minst lika viktigt är att ha bra analyser, bra argument och bra förslag. Många av de frågor som är viktiga för våra medlemsgrupper – som balans i livet och det livslånga lärandet – är en central del av debatten i dag.

– Men det finns många utmaningar där det är viktigt att tjänstemän och arbetare har ett samarbete för att nå framgång. Exempelvis för att försvara den svenska modellen.

Den svenska modellen finns inte längre i klassisk bemärkelse

En annan konsekvens är enligt Erik Bengtsson att LO:s inflytande har minskat.

– Tjänstemännen behöver inte ställa krav på inflytande, de får det automatiskt. Under efterkrigstiden hade LO en tung opinionsbildande roll och var viktiga analytiker av samhällsekonomin, på det området har LO marginaliserats.

Den analysen delas av tjänstemännens centralorganisation TCO. Här märker man ett växande intresse för tjänstemännens frågor.

– När en grupp blir större blir det också lättare att belysa dess problem. När vi kan visa med siffror att stressen för dem som jobbar på kontor är ett stort arbetsmiljöproblem som både påverkar sjuktalen och hotar verksamheterna – då lyssnar politikerna. Tjänstemännen är en viktig väljargrupp, säger Samuel Engblom, samhällspolitisk chef.

Att LO fortfarande är en stark röst i den politiska debatten tror Samuel Engblom beror på den nära relationen med det socialdemokratiska partiet som gör dem extra intressanta.

– Medierna kontaktar LO slentrianmässigt, de är ofta en pol i debatter och det blir då enklare för journalister. Vi har ett annat tonläge, även i de frågor där vi tycker ungefär likadant som LO. Vår framtoning genererar mindre medial uppmärksamhet men samtidigt ger det oss en bra dialog med alla partier – utom med SD, som vi inte har någon relation med, säger han.

Trots att det fackliga landskapet har förändrats de senaste åren är facket för väldigt många fortfarande synonymt med LO. Samuel Engblom tror att det handlar om okunskap.

– Förändringen har kommit gradvis och många är inte medvetna om att den vanligaste medlemmen faktiskt är en kvinnlig tjänsteman som tillhör ett partipolitiskt obundet fackförbund.

TCO gör kanske inte så mycket väsen av sig, men är övertygade om att man är starkast när det kommer till att påverka faktiska beslut som rör arbetsmarknaden. Två färska exempel är den nya arbetsmiljöföreskriften som sätter fokus på psykosociala faktorer samt kravet på schyssta villkor vid offentlig upphandling.

– Vår politiska obundenhet gör att man lyssnar på oss oavsett vem som sitter i regeringsställning eller opposition. Och det ger oss möjlighet att förklara för partier att ett beslut inte enbart är en LO-fråga utan även kan ha stor påverkan för tjänstemän, säger Samuel Engblom.

Från arbetsgivarhåll håller man med om att tjänstemännen har fått mer inflytande. Men enligt Anders Weihe på Teknikföretagen är det andra faktorer än organisationsgraden som påverkar styrkeförhållanden och förhandlingsposition.

Den vanligaste medlemmen är en kvinnlig tjänsteman som tillhör ett partipolitiskt obundet fackförbund

– För oss är IF Metall, Unionen och Sveriges Ingenjörer lika viktiga. Eftersom 75 procent av lönesumman ligger på tjänstemannasidan är avtalen där mer väsentliga ur ekonomisk synpunkt. Men det är viktigt att alla gruppers lönekostnader är internationellt gångbara för att kunna behålla verksamheten i landet.

Föga förvånande delar LO inte bilden att tjänstemännen har störst inflytande. Att Socialdemokraterna sitter i regeringsställning innebär en stor fördel, enligt Berit Müllerström, andre vice ordförande i LO.

Men hon är glad över att TCO växer.

– Rent generellt tycker vi att det är bra att människor organiserar sig, oavsett om man är tjänsteman eller arbetare. Totalt blir hela fackföreningsrörelsen stark om alla tre centralorganisationerna är starka, säger hon.

Det ändrade styrkeförhållandet har enligt Erik Bengtsson vid Lunds universitet redan påverkat spelreglerna på arbetsmarknaden.

– Den svenska modellen finns inte längre i klassisk bemärkelse – den brakade ihop när det blev dragkamp mellan privat och offentlig sektor. Sedan dess har det skapats en ny modell som är en effekt av tjänstemännens närvaro. Vi lever inte längre i ett socialdemokratiskt Sverige med ett system där LO har ledartröjan, säger han.

Anders Weihe, förhandlingschef på Teknikföretagen, håller med.

– Jag tycker att pratet om den svenska modellen i grunden är trams. Vill man definiera den som att arbetsmarknaden regleras av parterna och inte av lagstiftaren, då upphörde den svenska modellen redan på 70-talet.

Han syftar på de lagar som staten infört sedan 1970-talet, som exempelvis lagen om anställningsskydd, las, och medbestämmandelagen, mbl, som medförde begränsningar i parternas makt över arbetsmarknaden.

Under 2000-talet steg arbetslösheten mer bland arbetarna

Men det är inte alla som håller med om att den svenska modellen är död. För Unionens förhandlingschef Niklas Hjert är den högst levande.

– I alla fall om man menar att vi som parter reglerar villkoren på arbetsmarknaden. Men man ska inte glömma att den är utsatt för kraftiga hot, dels från svenska politiker som vill lägga sig i lönebildningen, dels från EU-regleringar som påverkar Sverige.

I dag väljer alltså fyra av tio arbetare att inte vara med i facket. Om organisationsgraden fortsätter att sjunka kan kollektivavtalens legitimitet börja ifrågasättas, eftersom så få ställer upp bakom idén. På längre sikt kan det leda till fler konflikter.

– Innehållet i avtalen riskerar att vattnas ur om utvecklingen fortsätter, för hur mycket kan de reglera när en förhandlingspart är försvagad? Det finns inte längre en sammanhållande front som förr, när nästan alla var med i facket, säger forskaren Erik Bengtsson.

DYR A-KASSA FICK FLER ATT LÄMNA FACKET

När den borgerliga regeringen 2007 beslutade att avgifterna till a-kassan skulle differentieras valde många – både arbetare och tjänstemän – att lämna facket. Många tjänstemän återvände sedan.

Under slutet av 00-talet steg arbetslösheten mer bland arbetarna. Det ledde till stora avgiftsskillnader mellan olika a-kassor, vilket i sin tur ledde till att arbetarnas och tjänstemännens organisationsgrad utvecklades olika.

Ytterligare en orsak är att antalet tjänstemän ökar medan antalet arbetare minskar. Framför allt tappar industrin på arbetarsidan, medan antalet ingenjörer hela tiden blir större.

Inom privat sektor föll arbetarnas organisationsgrad med 15 procentenheter – från 74 till 59 procent – åren 2006 och 2016, samtidigt som tjänstemännens nedgång under samma period återhämtades helt och åter hamnade på 69 procent.

Fakta

  • 90 % av alla löntagare i Sverige har kollektivavtal
  • Unionen är TCO:s största fackförbund, med 640 000 medlemmar.
  • Totalt har TCO 1 383 300 medlemmar. Tillsammans med Saco är tjänstemännen drygt två miljoner.
  • Bara 6 av 10 inom LO-yrkena är i dag med i facket. Totalt har organisationen 1 446 000 medlemmar.
  • Från 2006 till 2016 minskade den fackliga organisationsgraden bland arbetare från 77 % till 62 %. Motsvarande siffra för tjänstemän har gått från 77 till 74 %.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
En dator på ett tomt konferensbord, bredvid en bild på Unionens tf chefsekonom Tobias Lundquist.
Jobben minskar snabbast i flera yrken där AI kan utföra en stor del av arbetsuppgifterna. Unionens Tobias Lundquist beskriver utvecklingen som ”tysta varsel”, där pensionsavgångar inte ersätts och nyanställningar uteblir. Foto: Martin Pahlmblad/TT, Peter Jönsson

83 procent av Unionens fackklubbar säger att deras arbetsgivare har infört AI. Det visar förbundets senaste konjunkturrapport, som bland annat bygger på enkätintervjuer med 468 fackklubbar.

I flera av de kontorsyrken som är mest AI-exponerade, alltså där AI antas kunna utföra en stor del av arbetsuppgifterna, är förändringarna tydliga. Kundtjänstpersonal, ekonomiassistenter och HR-specialister blir färre i en betydligt snabbare takt än tidigare (se faktaruta).

Unionen kallar det ”tysta varsel”. Pensionsavgångar ersätts inte och nyanställningar blir inte av. På så sätt sker stora förändringar utan att det syns i statistiken om uppsägningar. Tobias Lundquist, tf chefsekonom på Unionen, säger till Kollega att man har sett samma sak i tidigare teknikskiften.

– Vissa yrken och branscher krymper, men de krymper liksom inifrån.

AI gör att de anställda blir färre, enligt fackklubbar

Bland fackklubbar på företag som har infört AI svarar 42 procent att det har påverkat personalbehovet. Ofta genom just tysta varsel, enligt Unionen.

Klubbarna svarar att antalet anställda har blivit färre inom bland annat ekonomi, administration, marknadsföring och HR. Chefer, forskare och olika sorters IT-utvecklare har i stället blivit fler, enligt klubbarna. 

Konsekvenserna kan bli att nyexaminerade får svårare att få jobb, eftersom rutinuppgifter som tidigare har gjorts av nyanställda nu har automatiserats, enligt Lundquist. I rapporten heter det bland annat:

”Varje företag tjänar på att någon annan tar kostnaden för att lära upp de unga. Men om alla väntar saknas i framtiden de erfarna tjänstemän som ska leda och kvalitetssäkra det arbete som allt mer utförs av AI.”

AI-företag planerar oftare neddragningar

Effekterna syns också när man blickar framåt. Företag som använder AI har i dubbelt så många fall planer på att säga upp tjänstemän jämfört med företag som inte använder AI. Skillnaden består även när man tar hänsyn till företagens skillnader i orderingång, lönsamhet, sektor, storlek och export. Fenomenet syns i små och medelstora företag.

Vad kan detta få för konsekvenser?

– Det får vi se. Man brukar säga att det kommer nya jobb, precis som i tidigare teknikomställningar. Men vi vill lyfta att det inte alltid är de som blir av med jobbet som får de nya jobben, säger Tobias Lundquist och fortsätter:

– Men Sverige har ju bäst förutsättningar av alla att hantera den här omställningen på ett bra sätt. Vi har ett omställningsstöd som är bra riggat. Vi har en a-kassa som har varit bra, men nu är alldeles för låg. Den behöver förbättras.

Facket har sällan förhandlat om AI-användningen

Men trots att 83 procent av klubbarna svarar att arbetsgivaren har introducerat AI är det bara 16 procent av dem som förhandlat om saken.

– Vi tycker att det är för lågt, säger Tobias Lundquist.

Varför är det så få som lyckas förhandla om detta?

– Det blir en gissning, utifrån att vi har pratat med många klubbar: det här har gått så fort. Det är svårt för klubbarna att förstå vad det innebär. 

I Unionens konjunkturrapport från 2024 konstateras att det inte verkar finnas något motstånd bland arbetsgivare mot att förhandla om AI.

– Det är väl snarare att man inte har tagit upp det, helt enkelt. Man kanske inte har kompetensen. 

Är lokalt förtroendevalda utrustade att förhandla om en så komplex fråga, en teknik som få av oss förstår hur den fungerar?

– Nej, det är nog svårt. Jag tror att i större företag, och i vissa branscher där man ändå har den kunskapen, där kan man absolut göra det.

Här är de AI-exponerade yrken där jobben har blivit färre

Unionens genomgång av SCB:s lönestrukturundersökning pekar på att antalet anställda i de sex mest AI-exponerade kontorsyrkena har sjunkit: från 113 600 personer år 2023 till 98 500 år 2025. Det är ett fall på omkring 13 procent. Mellan 2017 och 2022 krympte yrkena betydligt långsammare, omkring 1 procent per år.

Yrken som har krympt är bland andra inköps- och orderassistenter, kundtjänstpersonal, löneadministratörer, ekonomiassistenter, marknads- och försäljningsassistenter och HR-specialister.

Samtidigt blir det fler anställda inom vissa AI-exponerade yrken, bland annat redovisningsekonomer, mjukvaru- och systemutvecklare och controllers.

Siffrorna i SCB-undersökningen bevisar inte att förändringarna beror på just AI-utvecklingen. Andra faktorer, exempelvis konjunkturförändringar, kan spela in.

Andra slutsatser och önskemål i Unionens konjunkturrapport

  • Sverige har lämnat lågkonjunkturen.
  • Arbetslösheten sjunker i hela landet, men många arbetslösa står långt från arbetsmarknaden.
  • Upprustningen och AI-utvecklingen driver upp investeringarna.
  • Industrin är på rätt väg, men fordonsindustrin har problem.
  • Arbetsgivarna behöver skapa ”vägar in” för unga när AI tar över de rutinuppgifter som är förknippade med juniora jobb.
  • Om arbeten ersätts av AI-tjänster riskerar skattebasen att krympa. Staten borde utreda frågan.
Nya lagar och regler för arbetslivet 2027
Nya skatteregler, högre ersättning vid sjukdom och föräldraledighet och ändrade regler på jobbet. Här är de viktigaste förändringarna 2027 och vad de betyder för dig. Foto: Colourbox

8 förändringar 2027 i korthet

  1. Brytpunkten för statlig inkomstskatt höjs.
  2. Det förhöjda grundavdraget gäller först från året du fyller 68.
  3. Taken för sjukpenning och föräldrapenning höjs.
  4. Nya krav kan ställas på sjuka som får försörjningsstöd.
  5. Skattereglerna ändras för den som jobbar på flera platser.
  6. Rätten till tjänstledighet vid militärtjänstgöring förtydligas.
  7. Arbetstillstånd ska inte längre vara knutna till en viss arbetsgivare.
  8. Det är fortfarande oklart när reglerna om lönetransparens börjar gälla.

Dina Pengar 2027:

Prisbasbeloppet höjs från 59 200 kronor till 59 600 kronor 2027.

Det flyttar upp brytpunkten för statlig inkomstskatt med cirka 1 400 kronor till 56 483 kronor i månaden.

För den som ligger över brytpunkten innebär det omkring 323 kronor mer i månaden efter skatt.

För en löntagare med 40 000 kronor i månadslön blir effekten betydligt mindre: cirka 23 kronor mer i månaden.

Det finns inga beslutade skattesänkningar i form av jobbskatteavdrag under 2027. 

Gränsen för löneväxling höjs
Nästa år höjs gränsen för lönsam löneväxling till 58 200 kronor i månaden. 
Löneväxling innebär att en del av din bruttolön byts mot till exempel extra inbetalningar till tjänstepensionen. 

Tänk på att om du som i dag har mellan 56 000 och 58 200 kronor kvar i lön efter löneväxlingen hamnar under gränsen nästa år. 
 

Lägre skatt först från 68 års ålder
När man blir äldre sjunker skatten till följd av ett högre grundavdrag på inkomster.
Från 2027 får man det förhöjda grundavdraget först från det år man fyller 68, alltså ett år senare jämfört med nuvarande regler. Det gäller dig som är född 1960 och senare.

 

Din trygghet 2027:

Höjda tak för ersättning vid sjukdom och föräldraledighet

Eftersom prisbasbeloppet för 2027 har fastställts till 59 600 kronor höjs taken för ersättningar från Försäkringskassan, som bland annat sjukpenning och föräldrapenning, vid årsskiftet.

 


Arbetslösa
De senaste åren har Tidöregeringen skärpt reglerna för arbetslösa. Bland annat trappas ersättningen ner snabbare än tidigare. Under 2027 finns inga beslutade förändringar av ersättningsnivåerna i a-kassan.

Nya regler för sjuka med försörjningsstöd
Den som är sjuk och behöver försörjningsstöd kan mötas av nya krav, enligt beslut från regeringen. 

Från den 1 januari får kommunernas socialnämnder möjlighet att kräva deltagande i arbetslivsinriktad rehabilitering. Samtidigt blir vissa myndigheter skyldiga att hjälpa till att ta fram en individuell plan.

Sedan i somras finns också kravet att den som har nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom ska lämna läkarintyg för att kunna få försörjningsstöd.  

 

Dina rättigheter 2027:

Tydligare rätt till ledighet vid militärtjänstgöring

Foto: Anders Wiklund/TT

Rätten till tjänstledighet från ditt vanliga jobb vid tjänstgöring i Försvarsmakten förtydligas. 

Förändringarna innebär bland annat att det blir tydligare i lagen att du har rätt att behålla din civila anställning och ta tjänstledigt när du kallas in för att tjänstgöra i Försvarsmakten. 
Reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

 


Lönetransparens – oklart när de nya reglerna införs

EU:s direktiv om lönetransparens antogs 2023 med syftet att stärka arbetstagares insyn i lönesättningen. Direktivet innebär bland annat att arbetsgivare ska redovisa lönespann i jobbannonser och rapportera löneskillnader mellan kvinnor och män till Diskrimineringsombudsmannen.

De nya reglerna skulle gälla från juli 2026, men i våras ändrade regeringen sig och sköt på införandet till januari 2027. 

Därefter ändrade regeringen sig igen och krävde att EU skulle göra om direktivet, ett krav som EU sa nej till. 

Eftersom det inte har lämnats in någon proposition till riksdagen för att genomföra direktivet är det oklart när reglerna kommer att träda i kraft.

 

Nya skatteregler för dig som jobbar på olika platser

Nya skatteregler införs med syfte att anpassa dem till ett mer flexibelt arbetsliv med ökat distans- och hybridarbete. Regeländringarna träder i kraft vid årsskiftet och innebär bland annat: 

  • Ny regel för tjänsteställe: Tjänstestället ska i första hand bestämmas utifrån arbetsgivarens avsikt vid anställningens början när det gäller var arbetet ska utföras. 
     
  • Definition av tjänsteresa: För att skapa ökad tydlighet införs en formell definition av begreppet tjänsteresa direkt i inkomstskattelagen.
     
  • Förenklat traktamente: Reglerna för avdrag för ökade levnadskostnader vid tjänsteresor och resor i näringsverksamhet förenklas.
     
  • Nytt gemensamt avdrag för boende på annan ort: De nuvarande avdragen för tillfälligt arbete på annan ort och dubbel bosättning slås ihop till ett gemensamt avdrag. Avståndskravet höjs från 50 till 100 kilometer, logiavdraget tidsbegränsas till högst fem år och maximeras till två prisbasbelopp per år.

 

Nya regler för arbetstillstånd
Ett arbetstillstånd ska inte längre vara knutet till en viss arbetsgivare och ett visst slags arbete. 

Den som byter arbetsgivare ska alltså inte behöva söka ett nytt arbetstillstånd, men ska anmäla bytet till Migrationsverket. 
Lagförändringarna träder i kraft den 1 februari 2027.

Källor: Regeringen, Unionen, Skatteverket, Länsförsäkringar.