Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Tjänstemännen ökar – Arbetarna minskar

Att tjänstemännen blir allt fler – betyder det att deras frågor är mer på tapeten än arbetarnas? Kollega synar vem som egentligen håller i taktpinnen på svensk arbetsmarknad.
Ola Rennstam Publicerad
Illustration: Valero Doval
Att en så hög andel tjänstemän i privat sektor är med i facket och att de haft egna organisationer är unikt för Sverige. I många länder med starka fackföreningar har tjänstemännen ofta anslutit sig till arbetarnas organisationer. Illustration: Valero Doval

De senaste tio åren har arbetarna lämnat facket i en strid ström – i dag är bara sex av tio med i en facklig organisation. Samtidigt har tjänstemannaförbunden gått åt motsatt håll. Unionen är kanske det tydligaste exemplet på en organisation som både lyckats få medlemmarna att stanna kvar och som tilltalat nya personer på arbetsmarknaden.

Att tjänstemännens organisationsgrad är högre märks bland annat genom att deras frågor i högre utsträckning än tidigare är på tapeten. Det beror enligt Erik Bengtsson, doktor i ekonomisk historia vid Lunds universitet, till stor del på effektiv opinionsbildning.

– Jag upplever att tjänstemännen får upp sina frågor på dagordningen. Till exempel den lyckade lanseringen av begreppet ”livspusslet” och diskussionerna om att inte kolla jobbmejlen på semestern.

Unionens förhandlingschef Niklas Hjert instämmer i den beskrivningen.

– Vi har som förbund ökat våra möjligheter att påverka inte bara i förhandlingar utan även politiskt. Det är viktigt att företräda många, men minst lika viktigt är att ha bra analyser, bra argument och bra förslag. Många av de frågor som är viktiga för våra medlemsgrupper – som balans i livet och det livslånga lärandet – är en central del av debatten i dag.

– Men det finns många utmaningar där det är viktigt att tjänstemän och arbetare har ett samarbete för att nå framgång. Exempelvis för att försvara den svenska modellen.

Den svenska modellen finns inte längre i klassisk bemärkelse

En annan konsekvens är enligt Erik Bengtsson att LO:s inflytande har minskat.

– Tjänstemännen behöver inte ställa krav på inflytande, de får det automatiskt. Under efterkrigstiden hade LO en tung opinionsbildande roll och var viktiga analytiker av samhällsekonomin, på det området har LO marginaliserats.

Den analysen delas av tjänstemännens centralorganisation TCO. Här märker man ett växande intresse för tjänstemännens frågor.

– När en grupp blir större blir det också lättare att belysa dess problem. När vi kan visa med siffror att stressen för dem som jobbar på kontor är ett stort arbetsmiljöproblem som både påverkar sjuktalen och hotar verksamheterna – då lyssnar politikerna. Tjänstemännen är en viktig väljargrupp, säger Samuel Engblom, samhällspolitisk chef.

Att LO fortfarande är en stark röst i den politiska debatten tror Samuel Engblom beror på den nära relationen med det socialdemokratiska partiet som gör dem extra intressanta.

– Medierna kontaktar LO slentrianmässigt, de är ofta en pol i debatter och det blir då enklare för journalister. Vi har ett annat tonläge, även i de frågor där vi tycker ungefär likadant som LO. Vår framtoning genererar mindre medial uppmärksamhet men samtidigt ger det oss en bra dialog med alla partier – utom med SD, som vi inte har någon relation med, säger han.

Trots att det fackliga landskapet har förändrats de senaste åren är facket för väldigt många fortfarande synonymt med LO. Samuel Engblom tror att det handlar om okunskap.

– Förändringen har kommit gradvis och många är inte medvetna om att den vanligaste medlemmen faktiskt är en kvinnlig tjänsteman som tillhör ett partipolitiskt obundet fackförbund.

TCO gör kanske inte så mycket väsen av sig, men är övertygade om att man är starkast när det kommer till att påverka faktiska beslut som rör arbetsmarknaden. Två färska exempel är den nya arbetsmiljöföreskriften som sätter fokus på psykosociala faktorer samt kravet på schyssta villkor vid offentlig upphandling.

– Vår politiska obundenhet gör att man lyssnar på oss oavsett vem som sitter i regeringsställning eller opposition. Och det ger oss möjlighet att förklara för partier att ett beslut inte enbart är en LO-fråga utan även kan ha stor påverkan för tjänstemän, säger Samuel Engblom.

Från arbetsgivarhåll håller man med om att tjänstemännen har fått mer inflytande. Men enligt Anders Weihe på Teknikföretagen är det andra faktorer än organisationsgraden som påverkar styrkeförhållanden och förhandlingsposition.

Den vanligaste medlemmen är en kvinnlig tjänsteman som tillhör ett partipolitiskt obundet fackförbund

– För oss är IF Metall, Unionen och Sveriges Ingenjörer lika viktiga. Eftersom 75 procent av lönesumman ligger på tjänstemannasidan är avtalen där mer väsentliga ur ekonomisk synpunkt. Men det är viktigt att alla gruppers lönekostnader är internationellt gångbara för att kunna behålla verksamheten i landet.

Föga förvånande delar LO inte bilden att tjänstemännen har störst inflytande. Att Socialdemokraterna sitter i regeringsställning innebär en stor fördel, enligt Berit Müllerström, andre vice ordförande i LO.

Men hon är glad över att TCO växer.

– Rent generellt tycker vi att det är bra att människor organiserar sig, oavsett om man är tjänsteman eller arbetare. Totalt blir hela fackföreningsrörelsen stark om alla tre centralorganisationerna är starka, säger hon.

Det ändrade styrkeförhållandet har enligt Erik Bengtsson vid Lunds universitet redan påverkat spelreglerna på arbetsmarknaden.

– Den svenska modellen finns inte längre i klassisk bemärkelse – den brakade ihop när det blev dragkamp mellan privat och offentlig sektor. Sedan dess har det skapats en ny modell som är en effekt av tjänstemännens närvaro. Vi lever inte längre i ett socialdemokratiskt Sverige med ett system där LO har ledartröjan, säger han.

Anders Weihe, förhandlingschef på Teknikföretagen, håller med.

– Jag tycker att pratet om den svenska modellen i grunden är trams. Vill man definiera den som att arbetsmarknaden regleras av parterna och inte av lagstiftaren, då upphörde den svenska modellen redan på 70-talet.

Han syftar på de lagar som staten infört sedan 1970-talet, som exempelvis lagen om anställningsskydd, las, och medbestämmandelagen, mbl, som medförde begränsningar i parternas makt över arbetsmarknaden.

Under 2000-talet steg arbetslösheten mer bland arbetarna

Men det är inte alla som håller med om att den svenska modellen är död. För Unionens förhandlingschef Niklas Hjert är den högst levande.

– I alla fall om man menar att vi som parter reglerar villkoren på arbetsmarknaden. Men man ska inte glömma att den är utsatt för kraftiga hot, dels från svenska politiker som vill lägga sig i lönebildningen, dels från EU-regleringar som påverkar Sverige.

I dag väljer alltså fyra av tio arbetare att inte vara med i facket. Om organisationsgraden fortsätter att sjunka kan kollektivavtalens legitimitet börja ifrågasättas, eftersom så få ställer upp bakom idén. På längre sikt kan det leda till fler konflikter.

– Innehållet i avtalen riskerar att vattnas ur om utvecklingen fortsätter, för hur mycket kan de reglera när en förhandlingspart är försvagad? Det finns inte längre en sammanhållande front som förr, när nästan alla var med i facket, säger forskaren Erik Bengtsson.

DYR A-KASSA FICK FLER ATT LÄMNA FACKET

När den borgerliga regeringen 2007 beslutade att avgifterna till a-kassan skulle differentieras valde många – både arbetare och tjänstemän – att lämna facket. Många tjänstemän återvände sedan.

Under slutet av 00-talet steg arbetslösheten mer bland arbetarna. Det ledde till stora avgiftsskillnader mellan olika a-kassor, vilket i sin tur ledde till att arbetarnas och tjänstemännens organisationsgrad utvecklades olika.

Ytterligare en orsak är att antalet tjänstemän ökar medan antalet arbetare minskar. Framför allt tappar industrin på arbetarsidan, medan antalet ingenjörer hela tiden blir större.

Inom privat sektor föll arbetarnas organisationsgrad med 15 procentenheter – från 74 till 59 procent – åren 2006 och 2016, samtidigt som tjänstemännens nedgång under samma period återhämtades helt och åter hamnade på 69 procent.

Fakta

  • 90 % av alla löntagare i Sverige har kollektivavtal
  • Unionen är TCO:s största fackförbund, med 640 000 medlemmar.
  • Totalt har TCO 1 383 300 medlemmar. Tillsammans med Saco är tjänstemännen drygt två miljoner.
  • Bara 6 av 10 inom LO-yrkena är i dag med i facket. Totalt har organisationen 1 446 000 medlemmar.
  • Från 2006 till 2016 minskade den fackliga organisationsgraden bland arbetare från 77 % till 62 %. Motsvarande siffra för tjänstemän har gått från 77 till 74 %.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

AI-kompetens ger högre lön

AI-kompetens kan snabbt ge högre lön. Men formell utbildning är inte vägen dit enligt nya rön, utan mer att lattja själv. "Det bidrar till tydliga klyftor där kvinnor redan halkat efter", säger Elin Eriksson från Women in Tech Sweden.
Sandra Lund Publicerad 17 september 2025, kl 13:58
Elin Eriksson från Women in Tech Sweden till vänster i en delad bild. Hon bär en cerise blus och röda glasögon, har långt brunt hår och kort lugg. Till höger syns ett par manshänder som skriver på en bärbar dator.
Elin Eriksson ser hur gapet mellan kvinnor och män vidgas när det kommer till AI, i färdigheter och därmed i löner. Foto: Woman in Tech/Colourbox

Det var när Chat GPT lanserades i november för tre år sedan som debatten om AI och jobben blev till verklighet. Sedan dess kommer ständigt nya rön. Under sommaren presenterade till exempel konsultjätten PwC sin andra rapport om AI och jobben för 2025.

80 procent av vd:arna som svarat har under det senaste året använt sig AI i sin verksamhet. Rapporten har också analyserat 840 miljoner jobbannonser från 24 olika länder, däribland Sverige, för att undersöka sådant som efterfrågan på AI-kompetenser.

Jobben blir fler - inte färre

Analysen kommer bland annat fram till:

  • Att produktiviteten ökar i AI-exponerade branscher.
  • Att jobben blir fler snarare än färre.
  • Att lönerna ökar i branscher som exponeras för AI, eftersom dem artificiella intelligensen främst tar över sådant som administration, medan människor får göra mer komplexa uppgifter.

Lönerna ökar dubbelt så snabbt i branscher som är mest exponerade för AI, enligt rapporten. I samtliga branscher finns också lönepremier till den med AI-färdigheter, och de högsta påslagen finns i detalj- och grossisthandler, energi och information/kommunikation.

56 procent högre lön

Den som har AI-kompetens har i snitt en 56 procent högre lön än kollegan som saknar de färdigheterna. Jämfört med rapporten från året före låg den skillnaden på 25 procent. 

Häromdagen kom också en studie från toppuniversitetet Stanford som visade på lite andra resultat. 

Som att sysselsättningen snarare minskar för unga nyutexaminerade i yrken som är högt utsatta för AI. Framför allt för de mellan 22 och 25 år. 

Medan den ökar för äldre. De som är något äldre har hunnit få erfarenheter som gör de mer oersättliga av AI, vilket ger fler jobb och arbetsuppgifter. 

De målar upp en väldigt positiv bild

Men att göra rapporter utifrån gamla data är inte relevant när det kommer till AI, anser Elin Eriksson, styrelseordförande på Women in Tech Sweden, som jobbar för en mer inkluderande techindustri.

Gammal här betyder några månader eller äldre.

De målar upp en väldigt positiv bild när den stora trenden är enorma klyftor mellan de som anammar tekniken snabbt och fullt ut och de som inte riktigt kommit igång.

Hon nämner klyftor på arbetsgivarsidan. Där äldre branscher som industrijättar och banker sitter på tunga tekniska system med hög säkerhet. Där kan man inta bara byta ut och lattja loss lite med nya AI-verktyg. Samma gäller det offentliga.

Männen började leka

Medan i andra änden mindre techbolag som utvecklar och utforskar samtidigt som detta skrivs. Och den ännu större klyftan - mellan kvinnor och män. 

Ett gap som redan djupnat sedan Chat GPT kom in i våra liv när den lanserades den där november-helgen för tre år sedan.

De män jag känner släppte då allt och började testa. Medan väldigt många kvinnor tog hand om den vanliga ruljangsen. För alla har inte tiden att leka.

Dels lärde fler män snabbt. Dels matade de också OpenAI  (företaget som utvecklat ChatGPT) med data.

Det är fortfarande fler män som jobbar så experimentellt med AI. Visst tar tjänsterna även in data från befintliga källor men de är också ofta skapade av män, se bara på Wikipedia, säger Elin Eriksson.

Spelar det roll?

Ja. Vi ser på saker lite olika, ställer andra frågor baserat på att vi har lite olika erfarenheter.

Utbildning mindre viktigt

Det här leder in på något som även rapporten från PwC tar upp. Att formell utbildning tappar i attraktionskraft. Särskilt i AI-exponerade yrken. 

Arbetsgivare frågar sig oftare ”vad kan du göra i dag? än ”vad utbildade du till igår?”. En viss demokratisk fördel finns, enligt PwC-rapporten.

Absolut finns stora möjligheter för den som kan, har tid att prioritera och börjar testa. Och för den som fattar att du inte kommer att få ett diplom. Det räcker att du säger att du kan, och visar det. De kommer att vara mest värdefulla, och därmed få bättre löner, säger Elin Eriksson.

Även här riskerar könsgapet att vidgas. Kvinnor jobbar oftare i AI-exponerade yrken, men är mer sällan de som sitter på den kompetensen.

Och kvinnor vill oftare bli validerade utifrån. Det blir samma mönster som vid rekryteringsprocesser. Kvinnor är ofta överkvalificerade, medan män nästan är kvalificerade men blir rekryterade på potential.

Staten måste kliva fram

Styrelseordförande Elin Eriksson säger att majoriteten av Women in Tech Swedens cirka 30 000 medlemmar svarar att det är näringslivet som måste styra upp. Som måste förstå att produkten blir bättre om människor med olika bakgrunder matar in och tolkar data.

Själv anser hon att staten måste kliva fram. Hon tar upp hur Hem PC-reformen, som gav anställda möjlighet att köpa eller hyra hem datorer på 1990-talet, gjorde svensken digital. Att något liknande kunskapsspridning kan göras med AI.

Få yrkesutbildningar inom AI

Yrkeshögskolorna har också en viktig roll att spela. Där skolar många vuxna om sig för att jobba i tech-branschen, utifrån vad medlemmarna i Women in Tech Sweden själva uppger.

När Kollega gör en snabb sökning på program som finns att söka på yrkeshögskolan finns begreppet AI med i titeln för 81 av 953 program över landet. Det motsvarar 9 procent.

Och när det kommer till kurser finns begreppet i 85 av 580. Vilket blir 15 procent.

Det är extra kritiskt just nu med en breddning.  För vi närmar oss generell AI, att systemen lär sig själva. Så medan det är i startgropen är det ännu viktigare att vi inte bygger in en massa fördomar i systemen, säger Elin Eriksson.