Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Tekniken hotar många kvinnojobb

Många arbetsuppgifter försvinner snart till följd av automatiseringen. Den yrkesgrupp som drabbas värst är företagens administratörer – där 3 av 4 är kvinnor. Men de administratörer som Kollega talat med ser inget hot mot sina jobb.
Anita Täpp Publicerad 16 december 2020, kl 11:01
Shutterstock
Administratörer, där majoriteten är kvinnor, är ett yrke där många arbetstillfällen kommer försvinna på grund av digitalisering och automatisering. Shutterstock

Ekonomiassistenten Caroline Hassvall är en av dem vars arbetsuppgifter beräknas påverkas mest av den pågående automatiseringen. Det vill säga att allt fler manuella uppgifter digitaliseras.

Enligt en rapport från Unionen kommer nästan tolv procent av de kvinnliga administratörernas arbetsuppgifter att ha automatiserats redan inom fem år. Vilket skulle kunna innebära att arbetsgivare drar ned på sin personal.

Men Caroline Hassvall ser inte den tekniska utvecklingen som ett hot. I stället välkomnar hon den. Visst kommer en del arbeten kanske försvinna. Men någon typ av manuell administration kommer ändå alltid finnas kvar, menar hon.

Och i hennes nya roll som projektledare på Visma Enterprise i Ängelholm ingår faktiskt att ständigt försöka hitta fler arbetsuppgifter som kan automatiseras. Vilket hon tycker är väldigt kul och givande att jobba med.

– Administrationen tar väldigt mycket tid och resurser på alla företag. Men att utveckla sitt arbetssätt är sällan något man har tid att prioritera. Så man fortsätter i samma gamla mönster eftersom det ändå alltid har fungerat, säger Caroline Hassvall.

– Mitt tänk är att om mer av administratörernas arbete automatiseras så kommer det att gagna både personalen, kunderna och företaget. För om man kan komma ifrån tidskrävande manuellt arbete, som att stansa i Excelark och liknande, så kan man i stället lägga arbetstid på andra uppgifter som är viktiga för företaget.

Ett exempel på det, som hon själv redan har stor erfarenhet av, är att den administrativa personalen kan lägga tid på att ta fram noggranna rutinbeskrivningar.

– Det gör att man har något att luta sig mot också när man ska ta hand om en nyanställd. En sådan enkel sak spar mycket tid och underlättar även för personalen som fortare blir självgående.

Att döma av de samtal som Kollega har haft med flera administratörer så är effekterna av den pågående automatiseringen inget de har reflekterat särskilt mycket över.

Inte heller Elisabeth Jaring, redovisningsassisten på Siljan Chark i Mora, känner att den tekniska utvecklingen är ett hot mot de administrativa jobben.

– Fast själv har jag bara några år kvar nu innan jag går i pension. Och det kan säkert bli värre för de yngre. Inte minst om man som jag bor på en mindre ort. Då finns det inte så många arbeten att söka om man blir av med jobbet, säger hon.

– Men man får inte glömma att det också finns mycket gott med automatiseringen. Att vi nu slipper göra mycket manuellt som man gjorde förr. Sedan är det så klart viktigt att företagen ser till att erbjuda utbildning till personalen så att man kan göra något annat om ens nuvarande arbetsuppgifter försvinner.

Den åsikten ligger helt i linje med vad Unionen anser nu måste göras.

Branscherna där jobben försvinner

För att ta reda på hur den nya tekniken kommer förändra vad tjänstemännen gör på jobbet har Unionen, med hjälp av en avancerad analysmodell granskat hur automatiseringen kommer att ändra på arbetsuppgifterna i branscherna handel, IT, kommunikation, kunskapsintensiva tjänster och tillverkningsindustrin. I dessa branscher arbetar drygt 70 procent av förbundets medlemmar.

Läs mer: Kvinnor drabbas hårdast av coronakrisen

En slutsats som dras i den rapport som är baserad på analysen är att den tekniska utvecklingen mest kommer att påverka den administrativa personalen, av vilka 75 procent är kvinnor.

En annan slutsats är att en tredjedel av ekonomiassistenternas arbetsuppgifter kommer att vara försvunna inom fem år. För löne- och personaladministratörerna gäller detsamma för 40 procent av arbetsuppgifterna.

Omräknat till heltidstjänster innebär de minskade arbetsuppgifterna runt 5 500 färre jobb bland ekonomiassistenterna, bland företagssäljarna handlar det om 7 200.

Hårdare konkurrens om jobben

– Jag tror inte så många kommer bli av med jobbet. För det skapas säkert också många nya arbetsuppgifter. Men om man blir av med jobbet så kommer det bli svårare att hitta ett nytt liknande jobb, eftersom de blir färre och det blir hårdare konkurrens om dem, säger Katarina Lundahl, chefsekonom på Unionen.

Läs mer: Här finns de nya jobben

– Det här är ju för övrigt en utveckling som har pågått under ganska lång tid. Men det vi ser är att automatiseringen snabbas på nu. Dels på grund av pandemin men också därför att tekniken är mer mogen nu. Så det kommer att hända mycket under de närmsta åren.

Därför vill nu Unionen se att det görs en stor satsning på kompetensutveckling liksom omställningsstöd. Det inte minst för kvinnor med administrativa uppgifter, så att dessa får bättre förutsättningar framöver.

– Sedan behöver man själv ha en medvetenhet om hur automatiseringen kan komma att påverka ens jobb. Men det handlar också om att arbetsgivarna behöver ta ett större ansvar för de här personerna, som är väl insatta i hur organisationen jobbar, som är effektiva och har en massa andra kvalitéer. Att man tar vara på det och hjälper sina anställda att fylla de luckor som kan finnas inför framtiden, säger Katarina Lundahl.

Brist på kompetensutveckling

Och tillräckligt med kompetensutveckling är något som fler av de administratörer som Kollega har varit i kontakt med upplever att de saknar i dag. En av dem, som vill vara anonym, säger:

– Jag visar alltid att jag vill lära mer vid varje utvecklingssamtal. Men får alltid mindre. Av någon anledning passar det aldrig in. Men min arbetsgivare brister tyvärr stort i att ta vara på den kompetens som finns på vårt företag.

Hoppfullt tycker ändå Katarina Lundahl är att regeringen i höstas meddelade att man ska fram lagförslag som bygger på den överenskommelse som PTK, där Unionen ingår, och Svenskt Näringsliv träffade vid de så kallade las-förhandlingarna under hösten.

– Nu är det upp till politikerna. Men om lagförslagen och ändringarna blir enligt den överenskommelsen så kommer våra medlemmar och andra på arbetsmarknaden att kunna få professionell yrkesvägledning av trygghetsråden, som TRR, och det redan innan man har hunnit bli av med sitt jobb. Dessutom ska även personer med visstidsanställningar kunna få stöd, säger Katarina Lundahl.

– Dessutom skulle då staten bidra till ett studiebidragssystem som förbättrar ens ekonomiska möjligheter att ställa om mitt i arbetslivet. Och sammantaget är det här en väldigt stor förändring som betyder mycket för många om det kommer på plats. Vilket vi hoppas ska bli verklighet om ett och ett halvt år.

Foto Katarina Lundahl: Pontus Lundahl/TT

Vanligaste yrket bland kvinnorna

  • Cirka 80 000 av Unionens medlemmar har ett administrativt yrke. Det handlar bland annat om ekonomiassistenter, löne- och personaladministratörer och telefonförsäljare.  
  • 76 procent av dessa är kvinnor.
  • Medelåldern är 43 år.
  • Totalt är administratörerna den tredje största gruppen bland Unionens medlemmar. Bland kvinnorna är det den vanligaste.

Unionen (statistik för 2019)

Arbetsmarknad

Försvarsindustrin på högvarv i krigets spår

Kriget i Ukraina, militär upprustning och medlemskap i Nato. I svensk vapenindustri råder febril verksamhet och i Karlskoga skriker branschen efter kompetens.
Linnea Andersson Publicerad 8 november 2023, kl 06:02
I fabriken utanför Karlskoga tillverkas bland annat ammunition till granatgeväret Carl-Gustaf.
I fabriken i utkanten av Karlskoga går produktionen på högvarv. Här tillverkas bland annat olika typer av ammunition till det granatgeväret Carl-Gustaf. Vissa granater utformas för att brisera i luften, andra ska först bryta igenom pansaret på en stridsvagn för att sedan explodera inuti den. Foto: Per Knutsson.

– Skytten kan bära två granater åt gången i varje dubbeltub. Medan en soldat fyrar av, kan en annan ladda om.

Angelica Fors, projektledare på Saab Dynamics, håller upp en militärgrön behållare med texten ”explosive” i rött. I den finns plats för ammunition till granatgeväret Carl-Gustaf som används av den ukrainska armén i försvaret mot Ryssland.

I fabriken i utkanten av den värmländska orten Karlskoga går produktionen på högvarv. Här tillverkas bland annat olika typer av ammunition till det kungaklingande vapnet. Vissa granater utformas för att brisera i luften, andra ska först bryta igenom pansaret på en stridsvagn för att sedan explodera inuti den.

Krutmängden reglerar hur långt en granat färdas medan räfflor i vapnet stabiliserar rörelsen, berättar Angelica Fors och visar med handen hur en tänkt granat flyger i en båge genom luften.

Att efterfrågan på försvarsmateriel just nu är enorm beror både direkt och indirekt på Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Länder i Europa och väst skickar stora mängder vapen till Ukraina, vilket i sin tur skapar luckor i deras egna förråd, samtidigt som i stort sett alla västliga länder ska öka sina försvarsanslag och stärka sina försvarsmakter.

Inte minst i Sverige har upprustningen tagit fart. Budgetanslaget till det svenska försvaret ska öka till 2 procent av BNP (det mål man har inom Nato) till 2025. I fjol låg försvarsbudgeten på 1,2 procent.

Försvarsindustrin i Sverige

STRIDSFLYG. Sverige har sett till både BNP (det sammanlagda värdet av varor och tjänster) och befolkningsmängd en relativt stor och avancerad försvarsindustri, med tillverkning av både ubåtar, stridsfordon och stridsflyg.

SJÄLVFÖRSÖRJANDE. Sveriges historiska alliansfrihet och neutralitetspolitik krävde hög grad av självförsörjning av vapen.

OMSÄTTNING. Enligt branschorganisationen Säkerhets- och försvarsföretagen, SOFF, omsatte de över 150 medlemsföretagen drygt 51 miljarder kronor i fjol. Exporten ökade med 26 procent mellan 2021 och 2022.

TVÅ BOLAG. De största bolagen är Saab och BAE. Saab tillverkar allt från pansarskott till stridsflygplan och gör bland annat ammunition i Karlskoga, ubåtar i Karlskrona och stridsflyg i Linköping.

SJÖKANONER. BAE Systems tillverkar via dotterbolagen BAE Systems Hägglunds och BAE Systems Bofors bland annat stridsfordon i Örnsköldsvik och sjökanoner och artillerisystem i Karlskoga

Ett par kilometer bort från Saabs fabrik har BAE Systems Bofors nyligen fått en order från Försvarets materielverk på ytterligare 48 pjäser av artillerisystemet Archer, till ett värde av runt fem miljarder kronor. Ett gäng Archerpjäser är dessutom på väg till Ukraina.

Och visst märks det att orderingångarna ökar.

Fredrik Carlsson. Foto: Per Knutsson.

– Jag träffar nya kollegor i stort sett varje dag, säger Fredrik Carlsson, konfigurationsledare på BAE.

Fram till oktober i år hade man anställt ett 70-tal nya medarbetare. En lagom takt för att hinna med bra introduktioner, tycker HR-ansvariga Emma Ekbäck Nermark, som berättar att de märker av ett stort intresse för försvarsindustrin. Per Linnerblad i ledningsgruppen fyller i:

– Det har ökat de senaste åren, framför allt bland universitetsstudenter, men det märks även att andra ser branschen som väldigt viktig på grund av världsläget.

På Saabs fabrik i industriområdet Björkborn märks också att det rekryteras för fulla muggar.

– Det är nya människor konstant. För 15 år sedan kände jag varenda kotte, säger Kenneth Wahlgren som är inne på sitt 36:e år som anställd.

Bofors hade 10 000 anställda på 70-talet

Karlskoga är i mångt och mycket uppbyggt kring Bofors. Bolaget, som numera är uppdelat och uppköpt av Saab Dynamics och BAE Systems Bofors, hade under sin storhetstid i början av 1970-talet 10 000 anställda (samtidigt som det bodde ungefär 40 000 invånare i kommunen). Bofors hade egna förskolor och industriskolor, till och med egen affär och bank. Hade du en räkning fanns ett kontor där du lämnade in avin och fick hjälp att få den betald.

Både Saab och BAE har nära samarbeten med kommunen och politikerna för att attrahera arbetskraft till Karlskoga. Dessutom har företagen startat varsitt utvecklingskontor i Karlstad för att nå mer kompetens och locka de ingenjörer som vill bo kvar i universitetsstaden sex mil härifrån.

Jörgen Karlsson.

Under 1990- och början av 2000-talet påverkade både nedgången i försvarsindustrin och urbaniseringen Karlskoga. Många flyttade härifrån och så pass många bostadshus stod tomma att kommunen började riva dem. Karlskoga är den kommun i Sverige som har rivit flest lägenheter.

Men nu är det annat ljud i skällan. Det byggs nya bostads- och butiksområden, staden ska få en ny simhall, ny skola och nya förskolor. Under de kommande två åren ska över tusen bostäder stå färdiga och kommunen räknar med en stor befolkningsökning.

– Det händer verkligen saker nu – hela staden blommar ut. Till och med BB ska öppna igen, säger Jörgen Karlsson, arbetsmiljösamordnare på BAE.

Stort fokus på säkerheten

Tillbaka på Saab är säkerheten ständigt närvarande. Rutinerna och reglerna påminner Angelica Fors om vad det är de tillverkar.

– Här inne ska man veta vad man tar i innan man gör det, säger hon och plockar upp en mässingsfärgad tändhatt liten som en ärta. Den enda tändhatt man får ta i med händerna.

På SAAB:s tändrörsavdelning, där Magdalena Hvenmark är avdelningschef, är luftfuktigheten hög av säkerhetsskäl. Foto: Per Knutsson.

Området är stort och består av utspridda enplansbyggnader, även det av säkerhetsskäl visar det sig.

– Skulle det inträffa en explosion på området vill vi inte ha flera våningar eftersom det ökar risken för att splitter går genom fönster, förklarar Magdalena Hvenmark, avdelningschef för tändrörsavdelningen.

Hon rör sig mellan arbetsbänkarna där montörerna sitter böjda över olika löd- och pilljobb. Luftfuktigheten är noga reglerad i lokalerna där man hanterar explosiva ämnen. Är klimatet för torrt riskerar sprängmedlen att antändas, men är luften för fuktig blir kvaliteten sämre. I vissa delar av produktionen bär montörerna jordade armband för att de inte ska föra över statisk elektricitet från kroppen. I några moment är explosionsrisken så hög att endast en flink ABB-robot, i en genomskinlig säkerhetslåda, får hantera delarna till tändhattarna.

Bofors 400 år långa historia i Karlskoga

JÄRNBRUK. Aktiebolagets Bofors grundades 1646 som ett järnbruk i Karlskoga.

KRUT. Mot slutet av 1800-talet började det producera kanoner och krut.

NOBEL. Alfred Nobel köpte företaget 1894, två år före sin död.

KANONER. Bofors växte starkt under 1900-talet, framför allt i samband med andra världskriget då bolaget tillverkade runt 100 000 luftvärnskanoner, som bland annat användes under striderna runt London.

ANSTÄLLDA. På 1970-talet, då företaget var som störst, hade man runt 10 000 anställda.

SKANDAL. Under 1980-talet avslöjades två vapenaffärer av Svenska Freds respektive Ekot/Sveriges Radio – den så kallade Boforsaffären. Skandalen gällde dels vapensmuggling, dels anklagelser om att Bofors skulle använt sig av mutor för att få sälja artilleripjäser till Indien.

UPPDELNING. Företagets verksamhet är sedan 2000 och 2005 uppdelad i Saab Dynamics (som ägs av svenska Saab-gruppen) och BAE Systems Bofors (dotterbolag till BAE Systems, Europas största försvarskoncern).

FLER FÖRETAG. I Karlskoga finns även Nammo som tillverkar ammunition och Eurenco Bofors som tillverkar sprängmedel.

Trots viss avlastning från roboten och många nya kollegor ställs de anställda på både Saab och BAE inför nya utmaningar i takt med att försvarsföretagen växer. Arbetsbelastningen är periodvis hög, man har börjat jobba skiftgång för att kunna möta kraven från ökade orderingångar och på Saab Dynamics är det ont om lokaler.

– Vi har nya omorganisationer varje vecka, säger Angelica Fors som har suttit i otaliga MBL-förhandlingar de senaste månaderna i rollen som ordförande i Unionenklubben.

I sitt tal på försvarskonferensen ”Folk och försvar” i januari lyfte statsminister Ulf Kristersson försvarsindustrin som en styrka och viktig byggsten för Sveriges medlemskap i Nato. Han riktade sig sedan direkt till de anställda:

”Ni som jobbar i Saab och många andra svenska försvarsföretag ska vara stolta över det ni gör. Det måste sägas i klartext.”

Så hur känner de anställda på Saab Dynamics och BAE Systems – är de stolta? På BAE möts frågan av ett rungande ja från kollegorna Fredrik Carlsson och Jörgen Karlsson.

– Självklart känner jag stolthet, det har jag alltid gjort. Men inställningen från samhället har ändrats, säger Jörgen Karlsson, som jobbat på företaget sedan 2012.

Nyanställde produktionsteknikern Felix Erixon sökte sig aktivt till försvarsindustrin och BAE. Förutom att branschen är spännande tycker han att uppgiften är viktig.

– Varje land har rätten att försvara sig och det är något man ska vara stolt över, att man kan bidra med ett bra försvar.

Angelica Fors på Saab Dynamics är inne på samma linje.

– För mig handlar det om mänskliga rättigheter och om allas rätt att försvara sig. Om kvinnors rättigheter, barns rätt att gå i skolan och att människor ska slippa leva under en diktator. ”Keeping people and society safe”, som är vårt motto här på Saab.

Svenska folket positiva till Nato

Sverige har skickat flera pjäser av BAE:s artillerisystem Archer till Ukraina. Foto: BAE.

Rätten att försvara sig får stöd även utanför industrin, både från politiken och medborgarna. Åtminstone när det kommer till Ukrainas rätt att stå upp mot Putin. Bara tre dagar efter att Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina, den 24 februari 2022, meddelade den då socialdemokratiskt ledda regeringen att Sverige skulle skicka materiel till de ukrainska styrkorna. Och svenska folket är nästan totalt eniga när det gäller vapenleveranserna – 93 procent stödjer EU:s inköp och leveranser av militär utrustning till Ukraina. Inget annat EU-land har en så hög siffra. (Eurobarometern augusti 2023).

Även stödet för ett svenskt Natomedlemskap är historiskt högt. I början av året ville 63 procent av svenskarna gå med i försvarsalliansen, medan endast 22 procent var emot att bli medlem. (SVT Nyheter/ Novus januari 2023).

Medlemmarna ökar i Svenska freds

Men det finns de som inte är fullt lika positiva. Trots opinionsläget ökar medlemmarna i Svenska freds- och skiljedomsföreningen. Från att i början av 2022 ha varit 7 500 medlemmar närmar de sig nu 12 000, något som ordförande Kerstin Bergeå kopplar till Rysslands krig, det spända världsläget och Sveriges Natoansökan.

Under Natotoppmötet i Vilnius i somras, när Turkiets president Erdoğan skakade hand med Kristersson om ett svenskt medlemskap, fick Svenska freds tusen nya medlemmar på bara någon vecka.

– Det har blivit som en konstruktiv motståndhandling att gå med hos oss, jag tror att vi står ut som nästan de enda som på sistone kritiserat ett svenskt medlemskap, säger Kerstin Bergeå.

Från början var fredsorganisationen helt emot att skicka vapen till Ukraina. Man ville värna Sveriges långvariga militära alliansfrihet och hoppades att Sverige kunde ha tagit en annan roll vilket, enligt Kerstin Bergeå, blir omöjligt när man ses som en part i konflikten. Men i och med Sveriges beslut om vapenstöd driver Svenska freds inte längre frågan om att stoppa leveranserna.

Däremot ser de flera problem med att svenska företag exporterar vapen till andra länder som kränker mänskliga rättigheter eller har grova demokratiska brister, som Förenade Arabemiraten, Saudiarabien och Kuwait.

– Även om man är för en vapenexport till Ukraina, vilket många är, så gick ändå 36 procent av svensk vapenexport till odemokratiska länder mellan 2020 och 2022, säger Kerstin Bergeå.

Det finns självklart även Karlskogabor som inte tycker att försvarsindustrin är okej, men Fredrik Carlsson och Jörgen Karlsson på BAE upplever att attityden har förändrats.

– Tidigare hörde man talas om rekryteringar där vissa tvekade när de fick en företagspresentation, men nu ringer man självmant och är jätteintresserad av att jobba i industrin. Det är världsläget som har vänt opinionen antar jag, man förstår att det är viktigt att skydda sig, säger Fredrik Carlsson på BAE.

Förr uppmanades de anställda att hålla låg profil om vad de jobbade med, men inte längre.

– Helt plötsligt kan ett försvarsföretag vara med och sponsra idrottsföreningar. Det gjorde de även förut men nu får loggan synas, säger Jörgen Karlsson