Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Svajig ekonomi i Fränstaföretag

Stora kostnader och blygsamma inkomster. Så kan man sammanfatta ekonomin för de inblandade bolagen i Fränstastrejken. Hur det ser ut i dag vet vi inte - bolagens representanter fortsätter nämligen att tiga som muren.
Ola Rennstam Publicerad

De anställda på callcentret Focus CRS i Fränsta arbetade med att ragga kunder åt sitt moderbolag Peak Partners AB, som sysslar med finansiell rådgivning. Peak Partners, som har sitt säte på Hamngatan i Stockholm, äger även bolagen Peak Kapitalförvaltning AB och Peak Kapitalrådgivning AB. Peak Partners ägs i sin tur av holdingbolaget EBD Holding AB. Tre personer förkommer på ledande poster i samtliga fem företag; Patrik Bergman, Dennis Engström och Per Djerf.

Företagsrepresentanterna har fått möjlighet att ge sin syn på strejken i Fränsta men har inte återkommit med svar på Kollegas frågor.

Kollega har gått igenom företagens senaste årsredovisningar som gäller verksamhetsåret 2012, med andra ord tiden före strejken i Fränsta, och de skvallrar om att varken Focus CRS eller Peak Partners AB gör speciellt bra affärer. 2012 är bolagens första verksamhetsår och kanske ska det inte dras allt för stora växlar på siffrorna eftersom nystartade företag behöver tid för få igång försäljning.

Enligt årsredovisningarna gick både Focus CRS och Peak Partners AB med stora förluster under 2012, inget av bolagen har någon egentlig försäljning, däremot en hel del kostnader.

Focus hade intäkter på 529 000 kronor, inklusive ett regionalt företagsstöd från länsstyrelsen på 356 000 kronor, samtidigt uppgick personalkostnaderna till drygt 2,9 miljoner. Förlusten landade på över 3 miljoner kronor. Företaget räddades från konkurs genom att moderbolaget Peak Partners tillfördes nytt kapital på 3,2 miljoner.

Men inte heller Peak Partners gick särskilt bra; intäkterna på 205 000 kronor täckte inte ens personalkostnaderna som bolaget bokfört trots att det inte hade några anställda. Även detta bolag hade i sin tur gått omkull om inte EBD Holding skjutit till pengar på 11,7 miljoner kronor.

EBD Holding AB tjänade däremot pengar genom att sälja delar av sitt aktieinnehav i Peak Partners, vilket gav en intäkt på 9,3 miljoner kronor. Även Peak Kapitalförvaltning AB samt Peak Kapitalrådgivning AB gjorde förluster på 2,2 miljoner kronor under räkenskapsåret 2012.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Lista: Sumprunkare och fem andra utdöda yrken

Yrken kommer och går, och framtida jobb är svåra att förutse. Men vi kan se tillbaka på historiska jobb som inte längre finns - som till exempel sumprunkare och rackare.
Lena Michanek Publicerad 23 oktober 2026, kl 06:00
Småbåtar och bryggor i hamnen vid Slussen, med Stockholms bebyggelse och kyrktorn i bakgrunden.
Fiskarhamnen vid Slussen i Stockholm 1896. Här jobbade sumprunkare med att hålla infångad fisk vid liv. Fotograf: Okänd, Stadsmuseet i Stockholm

Teknikskiften har alltid påverkat arbetsmarknaden. Gatubelysning, kylskåp, modern sjukvård och nya lagar har inte bara gjort vardagen enklare. Förändringarna har också skickat hela yrkeskårer till historieböckerna. 
Här är sex jobb som en gång gick att skriva på visitkortet, åtminstone om visitkort hade varit vardagsmat.

 

1. Lykttändare 

I mitten av 1700-talet fick Stockholm allmän gatubelysning och kungliga förordningar bestämde när lyktorna skulle tändas och släckas. Därmed blev lykttändare ett yrke, som gick i graven under 1940-talet då elektriska lampor tog över. 

  1. Rackare 

En rackare var i södra Sverige dräng till bödeln, vilket bland annat innebar att göra i ordning avrättningsplatser och ta hand om de avrättade. Rackaren slaktade även hästar och andra djur och tog hand om avfall på nätterna. 

När rackaren kom för att slakta hästar serverades en slaktarsup i ett speciellt glas som ingen annan drack ur eftersom rackaren ansågs vara oren. Därifrån härstammar uttrycket ”ta sig en rackare”. Yrket försvann i samband med att dödsstraffet avskaffades i Sverige 1921. 

  1. Sumprunkare

Sumprunkaren såg till att vattnet i fisksumpar cirkulerade så att syre tillfördes och fiskarna inte dog. En sump är i sammanhanget en behållare för förvaring av levande fisk. 

Arbetet var hårt. En teknik var att fästa ett rep i sumpen eller i en båt med sump, och i andra änden sätta en tung sten som sumprunkaren höll i ständig rörelse. Yrket dog ut under 1940-talet, när modernare kylteknik gjorde sitt intåg.

  1. Salpetersjudare 

Yrket bestod i att samla in urindränkt jord och genom olika processer, däribland sjudning, utvinna salpeter. Gustav Vasa hade bestämt att jorden under böndernas ladugårdar tillhörde staten, eftersom salpeter var en viktig beståndsdel i svartkrut. Yrket hade öknamnet ”pissegubbe” och gick ur tiden när bomullskrutet upptäcktes. Den statliga organisationen för yrket avskaffades 1895.

  1. Munskänk 

En munskänk skötte dryckesvarorna vid kungliga hov och hos furstar och stormän. Munskänken skulle skydda sin herre mot förgiftning och behövde ibland prova drycken själv innan den serverades. En munskänk behövde vara pålitlig och yrket ansågs vara en förtroendepost. I Sverige tycks munskänkar ha funnits vid hovet till början av 1700-talet. 

  1. Fältskär 

En fältskär var medeltidens kirurg, ofta med en bakgrund som barberare. 

Under de många krigen i Europa under medeltiden var efterfrågan stor, men från 1800-talet började utbildade läkare successivt ta över kirurgin. Fältskär var dock en erkänd utbildning övervakad av Medicinalstyrelsen fram till slutet av 1800-talet.  

Källa: Wikipedia, Förvaltningshistorisk ordbok