Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Susanne på Volvo: "Tar en dag i taget"

För lite mer än en vecka sedan permitterade Volvo CE i Eskilstuna runt 2 000 medarbetare. Susanne Karlsson är en av dem som fick gå hem. Just nu är hon inte orolig för att förlora jobbet utan väljer att ta en dag i taget.
Petra Rendik Publicerad
Fredrik Sandberg/TT, Privat
Susanne Karlsson på Volvo Construction Equipment i Eskilstuna är permitterad sedan förra veckan. Fredrik Sandberg/TT, Privat

Susanne Karlsson, 58 år, har varit ute på en promenad med sin mamma ”för det är sådant man kan göra när man är permitterad”.

– Och nu håller jag ju ungefär samma fart som mamma med sin rullator, säger Susanne som är nyopererad.

I förra veckan fick hon ont i magen. Det var blindtarmen, inte så lägligt i dessa tider men det gick undan med operationen och ganska snart blev hon hemskickad. Den korta tiden hon var på lasarettet hann hon ändå uppleva att ingenting är sig likt. Tältet utanför entrén där patienterna med symptom blir testade, tuffa hygienkrav och vårdpersonal med plastvisir för ansiktet.

Men pandemins framfart hade redan drabbat Susanne några dagar tidigare. Hennes arbetsgivare, Volvo Construction Equipment, beslutade att pausa majoriteten av sin verksamhet till följd av coronakrisen. Drygt 2 000 anställda fick veta att de från och med 23 mars skulle stanna hemma.

Susanne blev inte direkt chockad. Artiklar för att kunna tillverka axlar och växellådor hade slutat att komma från det hårt drabbade Italien och på grund av smittorisken jobbade många redan hemifrån en tid innan permitteringen blev ett faktum.

– Det har ju i princip tagit stopp överallt så det var väntat. Men jag blev lite överraskad att det gick så fort, vi fick veta på en fredag att vi inte får komma till jobbet på måndagen. Arbetsgivaren skötte det hela väldigt bra men det var en konstig känsla.

När beskedet kom befann sig Susanne på kontoret tillsammans med några få kollegor. Det blev en lång fikapaus för att ventilerar känslor och det blev en ännu längre fredag än tänkt från början.

– Vi ville ju jobba klart så mycket som det gick.

För det är i nuläget ingen som vet när produktionsstoppet hävs. Det enda Susanne vet, i denna stund, är att hon är permitterad på 60 procent och får behålla 92,5 procent av lönen.

– Jag är hemma i sex veckor, jobbar fyra och får löneavdrag tio veckor. Om läget stabiliseras och produktionen sätter fart kan jag bli inkallad med 24 timmars varsel.

Susanne hoppas på det bästa, att hon snart kan vara tillbaka på jobbet igen. När vet hon inte, ingen vet. Kanske i maj, kanske tidigare eller senare. Ovissheten måste hon lära sig att handskas med. Hon och alla andra.

Susanne är i nuläget inte speciellt orolig för att förlora jobbet. Volvo är ändå Volvo och Susanne har jobbat där i många år som konstruktör, men hon har kompisar på mindre företag som förlorar allt. Och alla de som sitter på dyra bolån, det är värre för dem resonerar Susanne.

– Jag känner mig lugn nu, men råder samma kaos om sex veckor … ja då kan det bli jätteallvarligt. Då kanske det inte räcker med permitteringar.

Det har bara hunnit gå lite mer än en vecka sedan Susanne gick hem från jobbet. Kanske är det en anledning till att oron inte tagit fäste. Inte heller tristessen. Hon är mest förundrad över all fritid hon plötsligt har. Hon har en sportbil, den kommer hon köra mycket. Kören som hon sjunger i är det inte tal om nu men hon passar på att lära sig spela gitarr på egen hand. Hon skojar om att det hon upplever nu är en försmak på pensionen. Men sedan blir hon allvarligare

– Aldrig hade jag trott att jag som tjänsteman på Volvo skulle bli permitterad. Jag kan bara hoppas att det vänder. Just nu finns inget annat att göra än att ta en dag i taget.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

AI-kompetens ger högre lön

AI-kompetens kan snabbt ge högre lön. Men formell utbildning är inte vägen dit enligt nya rön, utan mer att lattja själv. "Det bidrar till tydliga klyftor där kvinnor redan halkat efter", säger Elin Eriksson från Women in Tech Sweden.
Sandra Lund Publicerad 17 september 2025, kl 13:58
Elin Eriksson från Women in Tech Sweden till vänster i en delad bild. Hon bär en cerise blus och röda glasögon, har långt brunt hår och kort lugg. Till höger syns ett par manshänder som skriver på en bärbar dator.
Elin Eriksson ser hur gapet mellan kvinnor och män vidgas när det kommer till AI, i färdigheter och därmed i löner. Foto: Woman in Tech/Colourbox

Det var när Chat GPT lanserades i november för tre år sedan som debatten om AI och jobben blev till verklighet. Sedan dess kommer ständigt nya rön. Under sommaren presenterade till exempel konsultjätten PwC sin andra rapport om AI och jobben för 2025.

80 procent av vd:arna som svarat har under det senaste året använt sig AI i sin verksamhet. Rapporten har också analyserat 840 miljoner jobbannonser från 24 olika länder, däribland Sverige, för att undersöka sådant som efterfrågan på AI-kompetenser.

Jobben blir fler - inte färre

Analysen kommer bland annat fram till:

  • Att produktiviteten ökar i AI-exponerade branscher.
  • Att jobben blir fler snarare än färre.
  • Att lönerna ökar i branscher som exponeras för AI, eftersom dem artificiella intelligensen främst tar över sådant som administration, medan människor får göra mer komplexa uppgifter.

Lönerna ökar dubbelt så snabbt i branscher som är mest exponerade för AI, enligt rapporten. I samtliga branscher finns också lönepremier till den med AI-färdigheter, och de högsta påslagen finns i detalj- och grossisthandler, energi och information/kommunikation.

56 procent högre lön

Den som har AI-kompetens har i snitt en 56 procent högre lön än kollegan som saknar de färdigheterna. Jämfört med rapporten från året före låg den skillnaden på 25 procent. 

Häromdagen kom också en studie från toppuniversitetet Stanford som visade på lite andra resultat. 

Som att sysselsättningen snarare minskar för unga nyutexaminerade i yrken som är högt utsatta för AI. Framför allt för de mellan 22 och 25 år. 

Medan den ökar för äldre. De som är något äldre har hunnit få erfarenheter som gör de mer oersättliga av AI, vilket ger fler jobb och arbetsuppgifter. 

De målar upp en väldigt positiv bild

Men att göra rapporter utifrån gamla data är inte relevant när det kommer till AI, anser Elin Eriksson, styrelseordförande på Women in Tech Sweden, som jobbar för en mer inkluderande techindustri.

Gammal här betyder några månader eller äldre.

De målar upp en väldigt positiv bild när den stora trenden är enorma klyftor mellan de som anammar tekniken snabbt och fullt ut och de som inte riktigt kommit igång.

Hon nämner klyftor på arbetsgivarsidan. Där äldre branscher som industrijättar och banker sitter på tunga tekniska system med hög säkerhet. Där kan man inta bara byta ut och lattja loss lite med nya AI-verktyg. Samma gäller det offentliga.

Männen började leka

Medan i andra änden mindre techbolag som utvecklar och utforskar samtidigt som detta skrivs. Och den ännu större klyftan - mellan kvinnor och män. 

Ett gap som redan djupnat sedan Chat GPT kom in i våra liv när den lanserades den där november-helgen för tre år sedan.

De män jag känner släppte då allt och började testa. Medan väldigt många kvinnor tog hand om den vanliga ruljangsen. För alla har inte tiden att leka.

Dels lärde fler män snabbt. Dels matade de också OpenAI  (företaget som utvecklat ChatGPT) med data.

Det är fortfarande fler män som jobbar så experimentellt med AI. Visst tar tjänsterna även in data från befintliga källor men de är också ofta skapade av män, se bara på Wikipedia, säger Elin Eriksson.

Spelar det roll?

Ja. Vi ser på saker lite olika, ställer andra frågor baserat på att vi har lite olika erfarenheter.

Utbildning mindre viktigt

Det här leder in på något som även rapporten från PwC tar upp. Att formell utbildning tappar i attraktionskraft. Särskilt i AI-exponerade yrken. 

Arbetsgivare frågar sig oftare ”vad kan du göra i dag? än ”vad utbildade du till igår?”. En viss demokratisk fördel finns, enligt PwC-rapporten.

Absolut finns stora möjligheter för den som kan, har tid att prioritera och börjar testa. Och för den som fattar att du inte kommer att få ett diplom. Det räcker att du säger att du kan, och visar det. De kommer att vara mest värdefulla, och därmed få bättre löner, säger Elin Eriksson.

Även här riskerar könsgapet att vidgas. Kvinnor jobbar oftare i AI-exponerade yrken, men är mer sällan de som sitter på den kompetensen.

Och kvinnor vill oftare bli validerade utifrån. Det blir samma mönster som vid rekryteringsprocesser. Kvinnor är ofta överkvalificerade, medan män nästan är kvalificerade men blir rekryterade på potential.

Staten måste kliva fram

Styrelseordförande Elin Eriksson säger att majoriteten av Women in Tech Swedens cirka 30 000 medlemmar svarar att det är näringslivet som måste styra upp. Som måste förstå att produkten blir bättre om människor med olika bakgrunder matar in och tolkar data.

Själv anser hon att staten måste kliva fram. Hon tar upp hur Hem PC-reformen, som gav anställda möjlighet att köpa eller hyra hem datorer på 1990-talet, gjorde svensken digital. Att något liknande kunskapsspridning kan göras med AI.

Få yrkesutbildningar inom AI

Yrkeshögskolorna har också en viktig roll att spela. Där skolar många vuxna om sig för att jobba i tech-branschen, utifrån vad medlemmarna i Women in Tech Sweden själva uppger.

När Kollega gör en snabb sökning på program som finns att söka på yrkeshögskolan finns begreppet AI med i titeln för 81 av 953 program över landet. Det motsvarar 9 procent.

Och när det kommer till kurser finns begreppet i 85 av 580. Vilket blir 15 procent.

Det är extra kritiskt just nu med en breddning.  För vi närmar oss generell AI, att systemen lär sig själva. Så medan det är i startgropen är det ännu viktigare att vi inte bygger in en massa fördomar i systemen, säger Elin Eriksson.