Älskar du frågesport?
Då har du tur. Idag publicerar vi vårt påskquiz - och varje fredag kommer ett nytt. Lycka till!
Stort intresse för avgångspaket på Scania
Tusen tjänstemän ska bort från Scania i Sverige. Som en del i det slutar 110 anställda mot avgångsvederlag eller en pensionsuppgörelse. Målet är att inga tillsvidareanställda ska behöva sägas upp.
De 110 består av tre grupper. Dels de som fyllt 65 år. De får en uppgörelse som täcker en del av den lön de skulle fått till 68 års ålder, dels de som är 64 år som får en så kallad avgångspension och slutligen de som är yngre.
Dessa har fått anmäla sig frivilligt och erbjudits 200 000 kronor för att sluta.
Unionenklubbens ordförande Mari Carlquist vill inte gå in på hur många som fått de 200 000 kronorna, men säger att intresset för erbjudandet har varit stort.
– Det är många som övervägt att sluta. En del har haft andra jobb på gång, andra har funderat på att göra något annat.
Läs mer: Scania erbjuder anställda avgångspension
Bland dem som nu kommit överens med företaget om att sluta finns alla möjliga åldrar, enligt Mari Carlquist. En del är unga med kort anställningstid, andra närmar sig pensionsåldern.
Men långt ifrån alla som sökt har beviljats avgångsvederlag. Ett villkor för att få del av erbjudandet har varit att den tjänst man lämnar kan ersättas genom intern rekrytering. Även personer i vissa nyckelroller har inte haft möjlighet att ta del av erbjudandet.
– Det är en del som fått nej. Men det är inte så många som hört av sig och varit besvikna för det. Jag tror att det också kan vara skönt att få höra att man är så viktig för företaget att de vill att man ska stanna kvar, säger Mari Carlquist.
Tidigare har kontrakt med 600 konsulter avslutats. Tillsammans med naturliga avgångar under året hoppas man både från företag och fack att nå upp till neddragningen på tusen personer.
– Vi har aldrig varit med om att tillsvidareanställda har behövt sägas upp från Scania. Vi hoppas och tror att vi klarar det den här gången också.
Anledningen till den stora neddragningen är en kombination av försämrade resultat under coronapandemin och de nya krav som elektrifieringen av lastbilarna kräver, säger Mari Carlquist.
– Tanken är att vi inte ska dra ned med tusen personer för att anställa tusen nya med annan kompetens. Nu måste vi i stället kompetensutveckla de som är kvar. Det är en utmaning, men allt annat vore ett misslyckande både för företaget och de anställda.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Ekonomisk turbulens – så påverkas jobben
Skakiga börser. Ekonomisk oro.
Vad händer med jobben? Kommer svenska företag gå omkull? Och kommer tullkaoset påverka din löneökning? Kollega bad Unionens chefsekonom Tobias Brännemo att reda ut läget.
Vad händer med jobben? Kommer svenska företag gå omkull? Och kommer tullkaoset påverka din löneökning? Kollega bad Unionens chefsekonom Tobias Brännemo att reda ut läget.
Efter en dryg vecka av ekonomisk oro på världens börser till följd av Donald Trumps planerade handelstullar är ekonomiska experter bara överens om en sak: ingen vet hur det kommer att sluta.
Unionens chefsekonom Tobias Brännemo betonar vikten av att inte förhasta sig när börserna skakar.
– Det är lätt att ryckas med när det händer mycket på kort tid, men är det något vi lärt oss av historien så är det att man tjänar på att hålla huvudet kallt, Förutsättningarna ändras från dag till dag, säger han.
”Effekterna begränsade i Sverige"
Unionens ekonomer följer utvecklingen av ekonomin löpande. Enligt Tobias Brännemo har turbulensen påverkat förbundets analys av läget och han ser olika scenarier framför sig: Skulle det bli ett långvarigt handelskrig, där frihandeln sätts ur spel under en längre tid, kommer effekterna bli stora på den svenska ekonomin. Mycket hänger på hur omvärlden svarar på USA:s tullar.
– Det går inte att säga vad slututfallet blir här. Men om USA inför högre tullar än tidigare, utan att det sker motsvarande svar från andra handelsområden, då kommer effekterna att bli begränsade i Sverige. Detta eftersom vi kan kompensera genom att handla med andra områden, förklarar Tobias Brännemo.
Sverige är ett exportberoende land och USA är en viktig marknad för många svenska företag. Men många importerar också viktiga komponenter till sin tillverkning eller säljer amerikanska varor som riskerar att bli dyrare om tullarna höjs.
Kommer vi att se en ökad arbetslöshet bland Unionens medlemmar?
– Vår bedömning är att effekterna på svensk ekonomi, som till exempel stigande arbetslöshet, kommer att bli begränsade. Det är vårt huvudscenario just nu.
Konkurser kan öka
Oavsett hur det här slutar, finns det inte en risk att företag med små marginaler kommer att gå omkull?
– Jo, det gör det. Börsens upp- och nedgång är en sak. Men det som kan få större effekter på ekonomin är om osäkerheten gör att företag och hushåll blir försiktigare och håller inne med investeringar och konsumtion som annars hade behövt ske.
Kommer den nuvarande turbulensen påverka på den pågående avtalsrörelsen?
– Det gör den inte. Nu är ”märket” satt och kommer att vara vägledande för resten av arbetsmarknaden - vi ändrar inga krav utifrån det som nu händer i omvärlden. Lönebildningen bidrar till stabilitet, när mycket annat är oroligt så är det något som bidrar till förutsägbarhet för företagen.
Unionen: ”Regeringen måste agera”
Sammanfattningsvis sticker Unionens chefsekonom inte under stol med att risken för en större kris har ökat väsentligt på grund av Trumps handelskrig.
–Det är ökade risker. Sveriges makthavare måste förbereda sig på att det – i värsta fall – kan bli en global finansiell kris med ökad arbetslöshet. Därför är det viktigt att vi får ett system för korttidsarbete* på plats men regeringen har hittills valt att inte gå vidare med det förslaget, säger Tobias Brännemo.
*Korttidsarbete är ett krisstöd vid tillfällig arbetsbrist hos ett företag, som ett alternativ till att säga upp personal. Det infördes till exempel under corona-pandemin och innebar att arbetsgivare kunde få bidrag för kostnader för anställdas minskade arbetstid. Den förra regeringen tillsatte en utredning om ett nytt stöd vid korttidsarbete, utredningen lämnades till regeringen i november 2022 men sedan dess har ingenting hänt i frågan.
