Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Startup-våg efter neddragning på Sony Mobile

Efter att 975 medarbetare på Sony Mobile i Lund fick lämna sina jobb strax före sommaren har 23 nya uppstartsteam bildats och fler är på gång. Nu hoppas regionen på ett kluster av tech-startups. "I vår kan vi ha 50 nya bolag från Sony", säger projektledaren Charlotta Alegria Ursing.
Gabriella Westberg Publicerad 5 november 2015, kl 13:51
Johan Wessman
Ideon är ett av flera startupcenter i regionen, som deltagarna i uppstartsprogrammet för de som sades upp efter neddragningarna på Sony Mobile besöker. Johan Wessman

När Unionens förbundsordförande Martin Linder, som då var andra vice ordförande, besökte Sony Mobile i Lund i våras i samband med varslet, underströk han vikten av att företaget, regionen och facket samarbetade för att se till att bevara den kompetens som riskerade bli av med jobbet.

I dag, ett halvår senare, har omställningsarbetet för de som förlorade jobbet på Sony Mobile resulterat i 23 nya uppstartsteam. Och fler är på gång.

När de nära tusen medarbetarna sades upp kunde de välja mellan att få en ersättning från företaget, baserad på anställningstid eller en plats i omställningsprogrammet ”Next Step”. Där får de hjälp med utbildning, karriärrådgivning och cv-träning – och, för de som vill, stöd för att starta egna bolag.

Uppstartsprogrammet drivs av Idélaboratoriet och Innovation Skåne i nära samarbete med Sony Mobiles. Ett samarbete som tog form redan under våren.

Syftet från regionens sida är att skapa arbetstillfällen. Uppstartsprogrammet riktar sig därför inte till dem som vill starta eget som frilanskonsulter till exempel, utan är inriktat på att skapa tillväxtföretag, allra helst snabbväxande, det vill säga sådana som inom ett eller ett par år kan växa till tio anställda och/eller omsätta 10 miljoner eller mer. Det berättar Charlotta Alegria Ursing som är projektledare för uppstartsprogrammet på Innovation Skåne.

Hon berättar att programmet bygger på lärdomar från hur man hanterade omställningarna efter tidigare neddragningar på Sony, på Astra Zeneca och Nokia i både Finland och Danmark.

I den första omgången deltog 34 personer som nu tillsammans bildat de 23 uppstartsteamen. I den andra omgången, som pågår nu, deltar 15 personer och en tredje omgång drar igång i januari.

- I vår kan vi ha 50 nya bolag från Sony. Sedan får vi se hur många som blir snabbväxare. Det vore ju världshistoria om vi skulle få fram 50 tillväxtbolag, säger Charlotta Alegria Ursing.  

Något som slagit henne är att de hittills 49 personer som deltagit den här gången kommer med en påfallande positiv energi.

- Jag har inte sett någon som hänger läpp. Det är tvärt om väldigt positiva, framåtlutande människor som alla är väldigt ivriga att komma igång. Men som också är ödmjuka och vill lära sig nytt. Det är ju en stor kontrast att gå från ett storföretag till att kliva in i startup-världen.

Hon konstaterar också att det inte är några barnrumpor som valt att delta i uppstartsprogrammet.

- Medelåldern är absolut över 35. De flesta har ett gediget arbetsliv bakom sig och har familjer att försörja. Det är mogna människor vi jobbar med, vilket kanske spelar in i framgången. Sedan är det också en väldig bredd på kompetensen, deltagarna har jobbat på helt olika delar av Sony, vilket nog också kan vara bra när det bildas nya team.

Hur går programmet till?
- Vi slänger in dem rakt in i startup-ekosystemet. Väldigt tidigt i programmet får man smaka på uppstartslivet och träffa andra entreprenörer, inkubatorer och besöka olika workspaces. De får kunskap i hur man testar sin affärsidé mot marknaden. Vi jobbar utifrån NABC-metoden och uppmanar alla att prata om sina idéer, testa dem på alla. Men vi matchar inte ihop teamen, det får de göra själva.

Om man ångrar sig efter att man smakat på uppstartslivet, kan man gå tillbaka till andra delar av Next Step-programmet då?
- Ja, det kan man göra. Men det är ingen som har hoppat av. Tvärt om, fler vill hoppa på.

Hur får uppstartsteamen finansering till sina affärsidéer?
- De har lön under en ganska lång period. Sony har varit generösa med det. Genom oss får alla team en rådgivare som även stöttar dem i att hitta eventuell finansiering.

Vad är det för företagsidéer som kommit fram hittills?
- Utveckling av olika appar, mobilteknik kopplat till hälsa, även hälsa för djur, olika tjänster på nätet.

Är det här modellen, för hur att hantera omställning vid stora neddragningar?
- Det här är en modell. Jag tror man ska vara försiktig med att kopiera en modell rakt av till ett annat sammanhang, det beror så mycket på vilken kultur man kommer ifrån, vilka förutsättningar en viss region har att erbjuda och vilken bransch det handlar om. Men visst har vi lärdomar som andra kan ha stor nytta av.

Arbetsmarknad

Hennes jobb – skapa ditt fredagsmys

Hon är hemkunskapsläraren som blev mamma till sourcream & onion och många andra chipssmaker. Möt Inger Gustafsson, som trots 30 år som produktutvecklare inte tröttnat på snacks.
Ola Rennstam Publicerad 12 april 2024, kl 06:01
produktutvecklaren Inger Gustafsson på Estrella arbetar med att ta fram nya smaker.
I labbet tar produktutvecklaren Inger Gustafsson fram de chipssmaker som ska lanseras första kvartalet 2025. Under arbetet väger hon upp en exakt mängd kryddor och blandar i en påse med osaltade chips – och smakar sig fram.  Foto: Nicke Messo

Hur hamnade du på Estrella?

 – Jag är utbildad hemkunskapslärare och har alltid haft ett stort intresse för matlagning och smak. Det kan vara svårt att tänka sig nu, men 1987 var det ont om lärarjobb och jag sökte säkert 50 tjänster innan jag såg en annons där Estrella sökte en produktutvecklare. Jag har kvar samma tjänst, men uppgifterna har ändrat sig mycket sedan dess.

Vad är det bästa med ditt jobb?

– Att jag får vara kreativ och innovativ. Jag känner verkligen att man litar på min kunskap. Vi är tre produktutvecklare i Göteborg och tre på vårt bolag i Norge, det är verkligen ett samarbete.

Hur får ni fram en ny smak?

– Vi börjar med att ta fram ett antal olika smakinriktningar för den produkt som ska lanseras ett år senare. Vi inspireras av allt från trender i krogvärlden till önskemål från våra kunder. I samarbete med våra leverantörer tar vi sedan fram kryddblandningar som vi testar, justerar och diskuterar oss fram till några smaker som vi är nöjda med. Det blir mycket smakande! Till slut får en panel med konsumenter tycka till.

Vilken är den största utmaningen?

– Att skapa balans. Du vill få till en bra start som gör smaken spännande, den ska vara saftig och ha en fyllighet och på slutet ge en ”lagom” eftersmak som inte dör av för snabbt. Man ska inte bli mätt på smaken efter tre chips.

Vilken smak är du mest stolt över?

– Jag var med och tog fram sourcream & onion på 80-talet som spred sig över hela Europa. Våra säljare hade hittat en variant i USA, men den var ganska smörig. Vi sökte något som kunde passa här och när jag lade till mer gräddfil gifte sig syran och löken. Det blev en omedelbar succé, vi nådde personer som aldrig brukade äta chips.

Har du gjort några mindre lyckade produkter?

– Smak är subjektivt och det är inte alltid mina favoriter som lanseras. Ibland har vi satsat på ”snackisar” som smak av varma mackor och äpplepaj. Ärligt talat tyckte jag chipsen med hamburgarsmak var ”så där”.

Äter du mycket chips på fritiden?

– Det kan bli lite mycket av det på jobbet så jag äter mer jordnötsringar och nötter hemma. Men det är en viktig del i jobbet att exempelvis testa konkurrenternas sortiment.

Hur ser du på hälsoaspekten med snacks?

– Man ska äta allt med måtta, men jag tycker att chips har oförtjänt dåligt rykte. De innehåller vitaminer, vegetabiliska fetter, fibrer och proteiner.

5 saker du inte visste om chipstilverkning

  1. Under 2023 konsumerade svenska folket 266 911 120 påsar snacks. Den genomsnittliga svensken äter cirka 5,8 kilo per år, nionde högst i Europa.
     
  2. Vid Estrellas fabrik i Angered utanför Göteborg tillverkas årligen strax under 24 000 ton snacks. Här finns också huvudkontor och produktutveckling.
     
  3. Det går åt nära fyra kilo potatis till ett kilo chips. Rå potatis innehåller en stor del vatten som ångas bort under tillverkningsprocessen.
     
  4. Estrellas grundare Folke Andersson har en arena uppkallad efter sig i Ecuador: Estadio Folke Anderson, som rymmer 14 000 människor.
     
  5. 22 minuter. Så lång tid tar det för potatisen att förvandlas till ett färdigt chips i fabriken. Knölen sorteras, tvättas och skivas innan den friteras i 175 gradig olja. Därefter åker chipsen genom en stor trumma som fördelar kryddblandningen jämnt.
Estrellas fabrik i Angered.
Efter att chipsen friterats i 175 gradig olja åker de genom en stor trumma som fördelar kryddblandningen jämnt. Foto: Nicke Messo

ESTRELLA

  • 267 anställda, från 20 olika länder. De flesta arbetar vid anläggningen i Angered utanför Göteborg.
  • Bolaget grundades 1946 av Folke Andersson. De första åren importerades bananer från Sydamerika. Produktion av chips och popcorn inleddes 1957.
  • Unionenklubben på Estrella har 77 medlemmar.
Arbetsmarknad

Transport vill ta över kabinanställda

Transportarbetarförbundet är i öppen strid med Unionen. LO-förbundet har börjat organisera kabinanställda − en bransch som tillhör Unionen − med uttalat syfte att ta över hela avtalsområdet.
Ola Rennstam Publicerad 8 mars 2024, kl 14:18
Till vänster kabinpersinal, till höger Transportarbetarförbundets huvudkontor.
Transportarbetarförbundet och Unionen är i öppen konflikt. Transport organiserar nu kabinpersonal, som normalt tillhör Unionen, i ett försök att utvidga sitt inflytande över avtalsområdet. Foto: AP/Claudio Bresciani/TT.

Det har seglat upp en konflikt mellan Unionen och Transportarbetarförbundet. Bråket gäller vilket fackförbund som anställda inom flyget ska tillhöra. Enligt Transports förbundsordförande, Tommy Wreeth, är många kabinanställda missnöjda med Unionens sätt att företräda dem och vill nu gå över till LO-förbundet.

Tommy Wreeth.
Tommy Wreeth. Foto: Martin Hörner Kloo.

I en krönika i tidningen Transportarbetaren går Tommy Wreeth till attack mot Unionen och konstaterar att hans förbund nu officiellt börjat organisera kabinpersonal inom flyget. Syftet är att ”ta över hela avtalsområdet från Unionen på sikt”. Han passar också på att dela ut en råsop mot Unionen:
”Deras nuvarande förbund Unionen verkar mest intresserade av deras avgift och mindre intresserade av fackligt medlemsnära arbete", skriver Tommy Wreeth i krönikan.

Unionen har en annan bild av stämningen bland medlemmarna inom flyget. Samtidigt är ledningen medveten om att det finns en frustration kring hur villkoren i branschen har försämrats under de senaste åren, särskilt efter pandemin.

− Generellt är medlemmarna inom flyget nöjda med Unionen men vi vet också att det finns missnöje. Vi har nu en tät dialog med alla klubbar för att reda ut eventuella missförstånd och se hur vi kan hjälpa dem istället för de lämnar till ett annat förbund, säger Martin Johansson, andre vice ordförande i Unionen.

Vilken är er kommentar till Transports agerande i den här frågan?

Martin Johansson.
Martin Johansson. Foto: Peter Jönsson.

Det är bara ett halvår sedan vi fick till ett avtal mellan Unionen och LO för att hantera den här typen av frågor, och nu väljer de att bryta mot det avtalet genom att försöka organisera en grupp som vi sedan länge organiserar och tecknar avtal för. Det är tråkigt och bekymmersamt, säger Martin Johansson.

Kollega har varit i kontakt med de tre kabinklubbar, som enligt Transportarbetarförbundet, har uttryckt att de är beredda att lämna Unionen. Samtliga tillbakavisar uppgifterna, man påpekar dock att man uttryckt missnöje med hur förbundet företrätt dem men att man nu har en bra dialog.

Tommy Wreeth vill inte uppge vilka företag det rör sig om eller hur många som gått över till Transport, men skriver i ett mejlsvar att det finns en lång historik av missnöje med Unionen bland kabinanställda.

Enligt Unionen finns ett avtal mellan LO och Unionen om att inte ta över varandras medlemmar. Bryter ni mot det avtalet?

"Transport har inte sökt medlemmar inom avtalsområdet. Det är kabinanställda som kontaktat oss och uppgett att de är missnöjda med Unionen och att de vill byta till Transport. Vi har sedan informerat Unionen, LO och arbetsgivarorganisationen om situationen, enligt praxis."

Du går hårt mot Unionen i din krönika och skriver att Unionen inte är någon riktig fackförening och att Unionen bara är intresserad av medlemsavgifterna. Står du fast vid den kritiken? På vilket sätt är Unionen inte någon riktig fackförening?

"Jag skriver att medlemmar i Unionen vänt sig till oss och att de söker efter en riktig fackförening som är närvarande och tar fighten. Jag skriver ingenting om vad Unionen är eller inte är. Jag skriver också att det "verkar" som att Unionen mest är intresserade av deras avgifter och det är ordagrant den kritik som framförts till oss från de som kontaktat oss. Om kabinanställda varit nöjda med Unionen hade vi sannolikt inte varit där vi är. Sedan kan Unionen säkerligen agera bättre inom andra branscher och till andra medlemsgrupper."