Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Startup-våg efter neddragning på Sony Mobile
Efter att 975 medarbetare på Sony Mobile i Lund fick lämna sina jobb strax före sommaren har 23 nya uppstartsteam bildats och fler är på gång. Nu hoppas regionen på ett kluster av tech-startups. "I vår kan vi ha 50 nya bolag från Sony", säger projektledaren Charlotta Alegria Ursing.
När Unionens förbundsordförande Martin Linder, som då var andra vice ordförande, besökte Sony Mobile i Lund i våras i samband med varslet, underströk han vikten av att företaget, regionen och facket samarbetade för att se till att bevara den kompetens som riskerade bli av med jobbet.
I dag, ett halvår senare, har omställningsarbetet för de som förlorade jobbet på Sony Mobile resulterat i 23 nya uppstartsteam. Och fler är på gång.
När de nära tusen medarbetarna sades upp kunde de välja mellan att få en ersättning från företaget, baserad på anställningstid eller en plats i omställningsprogrammet ”Next Step”. Där får de hjälp med utbildning, karriärrådgivning och cv-träning – och, för de som vill, stöd för att starta egna bolag.
Uppstartsprogrammet drivs av Idélaboratoriet och Innovation Skåne i nära samarbete med Sony Mobiles. Ett samarbete som tog form redan under våren.
Syftet från regionens sida är att skapa arbetstillfällen. Uppstartsprogrammet riktar sig därför inte till dem som vill starta eget som frilanskonsulter till exempel, utan är inriktat på att skapa tillväxtföretag, allra helst snabbväxande, det vill säga sådana som inom ett eller ett par år kan växa till tio anställda och/eller omsätta 10 miljoner eller mer. Det berättar Charlotta Alegria Ursing som är projektledare för uppstartsprogrammet på Innovation Skåne.
Hon berättar att programmet bygger på lärdomar från hur man hanterade omställningarna efter tidigare neddragningar på Sony, på Astra Zeneca och Nokia i både Finland och Danmark.
I den första omgången deltog 34 personer som nu tillsammans bildat de 23 uppstartsteamen. I den andra omgången, som pågår nu, deltar 15 personer och en tredje omgång drar igång i januari.
- I vår kan vi ha 50 nya bolag från Sony. Sedan får vi se hur många som blir snabbväxare. Det vore ju världshistoria om vi skulle få fram 50 tillväxtbolag, säger Charlotta Alegria Ursing.
Något som slagit henne är att de hittills 49 personer som deltagit den här gången kommer med en påfallande positiv energi.
- Jag har inte sett någon som hänger läpp. Det är tvärt om väldigt positiva, framåtlutande människor som alla är väldigt ivriga att komma igång. Men som också är ödmjuka och vill lära sig nytt. Det är ju en stor kontrast att gå från ett storföretag till att kliva in i startup-världen.
Hon konstaterar också att det inte är några barnrumpor som valt att delta i uppstartsprogrammet.
- Medelåldern är absolut över 35. De flesta har ett gediget arbetsliv bakom sig och har familjer att försörja. Det är mogna människor vi jobbar med, vilket kanske spelar in i framgången. Sedan är det också en väldig bredd på kompetensen, deltagarna har jobbat på helt olika delar av Sony, vilket nog också kan vara bra när det bildas nya team.
Hur går programmet till?
- Vi slänger in dem rakt in i startup-ekosystemet. Väldigt tidigt i programmet får man smaka på uppstartslivet och träffa andra entreprenörer, inkubatorer och besöka olika workspaces. De får kunskap i hur man testar sin affärsidé mot marknaden. Vi jobbar utifrån NABC-metoden och uppmanar alla att prata om sina idéer, testa dem på alla. Men vi matchar inte ihop teamen, det får de göra själva.
Om man ångrar sig efter att man smakat på uppstartslivet, kan man gå tillbaka till andra delar av Next Step-programmet då?
- Ja, det kan man göra. Men det är ingen som har hoppat av. Tvärt om, fler vill hoppa på.
Hur får uppstartsteamen finansering till sina affärsidéer?
- De har lön under en ganska lång period. Sony har varit generösa med det. Genom oss får alla team en rådgivare som även stöttar dem i att hitta eventuell finansiering.
Vad är det för företagsidéer som kommit fram hittills?
- Utveckling av olika appar, mobilteknik kopplat till hälsa, även hälsa för djur, olika tjänster på nätet.
Är det här modellen, för hur att hantera omställning vid stora neddragningar?
- Det här är en modell. Jag tror man ska vara försiktig med att kopiera en modell rakt av till ett annat sammanhang, det beror så mycket på vilken kultur man kommer ifrån, vilka förutsättningar en viss region har att erbjuda och vilken bransch det handlar om. Men visst har vi lärdomar som andra kan ha stor nytta av.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
”Jag är trött på att bli uppsagd” – spelutvecklaren som vill lämna dataspelsbranschen
Efter decennier av tillväxt i dataspelsbranschen har kurvan vänt. Många sägs upp och i regel innebär det utköp. ”Jag är trött på att bli uppsagd och vill lämna branschen”, säger Arend Stührmann, uppsagd för fjärde gången.
Arend Stührmann må vara född i Tyskland, men under sin 15 år långa karriär inom dataspelsbranschen har han jobbat på företag i Australien, på Island, i Kanada, Storbritannien, Tyskland flera gånger och sedan snart 4 år i Sverige.
– Jag är trött på att flytta för att få jobb. Vi har köpt bostadsrätt, jag och min fru har svenska vänner utanför jobbet och Sverige är en bra plats att leva på. Men jag är också trött på att bli uppsagd.
Ett tag skolade han om sig till snickare för en mer stabil tillvaro. Men han hade också fyllt 40, och att då komma in som ny byggnadsarbetare blev för tungt.
Det är inget unikt att flytta runt i världen för den som jobbar med att utveckla dataspel. Inte heller att bli utköpt.
Det är så det går till, även i Sverige där vi egentligen har ett system med lagar och kollektivavtal som ska reglera hur uppsägningar vid arbetsbrist går till.
Utköpt för andra gången
Arend Stührmann har lärt sig den svenska modellen, i alla fall teoretiskt.
Från dag ett i Sverige gick han med i facket. Han säger sig ha med det hemifrån, han har fortfarande farfaderns stämpelböcker med klistermärken från förtroendeuppdrag i tyska IG Metall.
I början av året var det dags igen.
Han blev utköpt av den franska speljätten Ubisoft. Det blev därmed andra gången han blev utköpt på grund av arbetsbrist i Sverige.
”Välfärd lockar många i dataspelsvärlden”
Han får nu ersättning från a-kassan och går utbildningen som Arbetsförmedlingen anvisat till.
– Men många unga och människor från andra länder står helt utan sådant. Stockholm lockar många i dataspelsvärlden, flera bra studior finns här. Liksom välfärdssystemet. Men få känner till att arbetsmarknaden inte är en del av det, att man själv måste sätta sig in i den.
Ständig tillväxt sedan 1990-talet, peak under pandemin och evigt inflöde av unga från hela världen som vill jobba med dataspel, gör att sådant som anställningsvillkor och arbetsmiljö inte alltid är prio ett, enligt Arend Stührmann.
Nu har det mattats av.
Det är inte helt lätt att exakt veta hur branschen mår i Sverige. Svängningarna syns inte alltid i offentlig statistik.
Enligt statistik över varsel inom yrkeskoder 61 och 62 ”databehandlingsverksamhet”, som Kollega begärt ut från Arbetsförmedlingen, varslades 1 515 personer fram till och med oktober i år. Det är färre än de senaste två åren.
Utköp döljer krisen i statistiken över uppsägningar
Men varslen säger inte mycket, just eftersom de flesta blir utköpta. Då syns man inte i statistiken, utan det blir en uppgörelse mellan anställd och arbetsgivare.
På Arend Stührmanns studio blev till exempel en femtedel utköpta tillsammans med honom. Och Ubisoft där han jobbade är inte det enda spelbolag som gjort sig av med folk i år.
– Jag förstår varför företag gör så här, de bedriver inte välgörenhet. Om pengarna inte räcker, räcker de inte. Egentligen tror jag att spelbranschen normaliseras nu när det gäller efterfrågan. Pandemin var ett undantag, säger Arend Stührmann.
Så han blev inte förvånad när ”head of studio” närvarade vid stormötet där i början av året. Det som brukar sägas sades: ”Ekonomin går inte så bra”, ”många utmaningar”, ”finns ingen annan lösning”, ”vi måste tyvärr säga upp”.
Samma dag fick Arend Stührmann veta att han blev av med jobbet.
– De vill ofta behålla de yngre. Vi äldre med mer erfarenhet är också ofta dyrare.
Kollektivavtal fanns inte, men Arend Stührmann och en kollega är fackligt förtroendevalda. De agerade ändå. Gick igenom kollegors utköpsavtal och fick gehör för förbättringar som längre uppsägningstid med lön, tjänstepension som arbetsbefriade, med mera.
Kan man säga nej till att bli utköpt?
– Ja, men då får du räkna med att det kan leda till något sämre. Skriver man under har man ju en garanti. Jag har också sett andra företag än just Ubisoft som utnyttjar den osäkerheten.
