Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Startup-våg efter neddragning på Sony Mobile

Efter att 975 medarbetare på Sony Mobile i Lund fick lämna sina jobb strax före sommaren har 23 nya uppstartsteam bildats och fler är på gång. Nu hoppas regionen på ett kluster av tech-startups. "I vår kan vi ha 50 nya bolag från Sony", säger projektledaren Charlotta Alegria Ursing.
Gabriella Westberg Publicerad
Johan Wessman
Ideon är ett av flera startupcenter i regionen, som deltagarna i uppstartsprogrammet för de som sades upp efter neddragningarna på Sony Mobile besöker. Johan Wessman

När Unionens förbundsordförande Martin Linder, som då var andra vice ordförande, besökte Sony Mobile i Lund i våras i samband med varslet, underströk han vikten av att företaget, regionen och facket samarbetade för att se till att bevara den kompetens som riskerade bli av med jobbet.

I dag, ett halvår senare, har omställningsarbetet för de som förlorade jobbet på Sony Mobile resulterat i 23 nya uppstartsteam. Och fler är på gång.

När de nära tusen medarbetarna sades upp kunde de välja mellan att få en ersättning från företaget, baserad på anställningstid eller en plats i omställningsprogrammet ”Next Step”. Där får de hjälp med utbildning, karriärrådgivning och cv-träning – och, för de som vill, stöd för att starta egna bolag.

Uppstartsprogrammet drivs av Idélaboratoriet och Innovation Skåne i nära samarbete med Sony Mobiles. Ett samarbete som tog form redan under våren.

Syftet från regionens sida är att skapa arbetstillfällen. Uppstartsprogrammet riktar sig därför inte till dem som vill starta eget som frilanskonsulter till exempel, utan är inriktat på att skapa tillväxtföretag, allra helst snabbväxande, det vill säga sådana som inom ett eller ett par år kan växa till tio anställda och/eller omsätta 10 miljoner eller mer. Det berättar Charlotta Alegria Ursing som är projektledare för uppstartsprogrammet på Innovation Skåne.

Hon berättar att programmet bygger på lärdomar från hur man hanterade omställningarna efter tidigare neddragningar på Sony, på Astra Zeneca och Nokia i både Finland och Danmark.

I den första omgången deltog 34 personer som nu tillsammans bildat de 23 uppstartsteamen. I den andra omgången, som pågår nu, deltar 15 personer och en tredje omgång drar igång i januari.

- I vår kan vi ha 50 nya bolag från Sony. Sedan får vi se hur många som blir snabbväxare. Det vore ju världshistoria om vi skulle få fram 50 tillväxtbolag, säger Charlotta Alegria Ursing.  

Något som slagit henne är att de hittills 49 personer som deltagit den här gången kommer med en påfallande positiv energi.

- Jag har inte sett någon som hänger läpp. Det är tvärt om väldigt positiva, framåtlutande människor som alla är väldigt ivriga att komma igång. Men som också är ödmjuka och vill lära sig nytt. Det är ju en stor kontrast att gå från ett storföretag till att kliva in i startup-världen.

Hon konstaterar också att det inte är några barnrumpor som valt att delta i uppstartsprogrammet.

- Medelåldern är absolut över 35. De flesta har ett gediget arbetsliv bakom sig och har familjer att försörja. Det är mogna människor vi jobbar med, vilket kanske spelar in i framgången. Sedan är det också en väldig bredd på kompetensen, deltagarna har jobbat på helt olika delar av Sony, vilket nog också kan vara bra när det bildas nya team.

Hur går programmet till?
- Vi slänger in dem rakt in i startup-ekosystemet. Väldigt tidigt i programmet får man smaka på uppstartslivet och träffa andra entreprenörer, inkubatorer och besöka olika workspaces. De får kunskap i hur man testar sin affärsidé mot marknaden. Vi jobbar utifrån NABC-metoden och uppmanar alla att prata om sina idéer, testa dem på alla. Men vi matchar inte ihop teamen, det får de göra själva.

Om man ångrar sig efter att man smakat på uppstartslivet, kan man gå tillbaka till andra delar av Next Step-programmet då?
- Ja, det kan man göra. Men det är ingen som har hoppat av. Tvärt om, fler vill hoppa på.

Hur får uppstartsteamen finansering till sina affärsidéer?
- De har lön under en ganska lång period. Sony har varit generösa med det. Genom oss får alla team en rådgivare som även stöttar dem i att hitta eventuell finansiering.

Vad är det för företagsidéer som kommit fram hittills?
- Utveckling av olika appar, mobilteknik kopplat till hälsa, även hälsa för djur, olika tjänster på nätet.

Är det här modellen, för hur att hantera omställning vid stora neddragningar?
- Det här är en modell. Jag tror man ska vara försiktig med att kopiera en modell rakt av till ett annat sammanhang, det beror så mycket på vilken kultur man kommer ifrån, vilka förutsättningar en viss region har att erbjuda och vilken bransch det handlar om. Men visst har vi lärdomar som andra kan ha stor nytta av.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Företagarna om etableringsjobb: ”Riktigt fiasko”

”Ett riktigt fiasko”. Det kallar Företagarna reformen med etableringsjobb. Och kravet på kollektivavtal är bara i vägen, enligt organisationen. TCO håller inte med.
Sandra Lund Publicerad 18 november 2025, kl 13:04
Bilden är delad och visar Lise-Lotte Argulander från Företagarna till vänster. Hon har ljust lockigt hår och mörka kläder, och står med armarna i kors. Till höger syns TCO:s ordförande Therese Svanström. Även hon har armarna i kors, hon bär knallgul kavaj, har mörkt hår uppsatt i tofs och glasögon. I bakgrund är det mycket böcker.
Etablerigsjobb ett fiasko? Lise-Lotte Argulander från Företagarna tycker inte parterna ska blanda sig i reformer för långtidsarbetslösa. Något som TCO:s ordförande Therese Svanström inte håller med om. Foto: Oskar Omne/Eva Tedsjö

Vid årsskiftet har etableringsjobben funnits i två år. 

En reform som skulle ge tusentals jobb till långtidsarbetslösa och nyanläda, med schysta villkor där arbetsmarknadens parter förhandlat fram villkoren.

Som Kollega kunde avslöja förra veckan är det dock bara 84 personer i en sådan anställning just nu.

Det är ett riktigt fiasko. Tyvärr har man misslyckats grovt här vilket man inte kan lasta Arbetsförmedlingen för. Det är enbart parternas fel, säger Lise-Lotte Argulander, arbetsmarknadsexpert på Företagarna.

Var brister de?

– Framför allt i administrationen, både för arbetsgivarna och de som ska ta etableringsjobb. För mindre företag som ska ta in någon utöver ordinarie arbetsstyrka  är det för krångligt. Krav på både centrala och lokala kollektivavtal är besvärligt. 

Stänger ute småföretag

Kravet på kollektivavtal skiljer etableringsjobb från andra subventionerade anställningar. 

Företagarna, som företräder 60 000 små och medelstora företag, har varit kritisk till anställningsformen från start. 

–  Det blir inte konkurrensneutralt när statliga stöd kräver kollektivavtal. Sex av tio mindre företag har inte kollektivavtal och därför stänger reformen ute stora delar av arbetsmarknaden, säger Lise-Lotte Argulander.

Mindre företag är här 1-49 anställda.

Johan Britz: "Skärpning"

Även arbetsmarknadsminister Johan Britz har mejlat en skriftlig kommentar till Kollega angående det låga antalet individer i etableringsjobb.

Och även han anser att problemet ligger hos arbetsmarknadens parter.

Jag är missnöjd. Det måste till skärpning. Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att arbeta stödjande för att arbetslösa ska komma i etableringsjobb, men då måste parterna ta ansvar för att det också finns några jobb att fylla. Ansvaret ligger nu på parterna att få upp volymerna, skriver han.

TCO: Gärna fler reformer

Therese Svanström, ordförande för tjänstemannafackens centralorganisation TCO, vill inte recensera etableringsjobben i sig, men tycker det är bra med partsgemensamma reformer för att lösa problematiken kring arbetslöshet.

TCO har lanserat ett förslag på ytterligare en anställningsform med stöd, förstärkningsjobb.

Från forskningen vet vi att stöd i anställning och arbetsmarknadsutbildningar ger mest valuta för pengarna. Så vi måste steppa upp och vi behöver fler former för anställning med stöd, inte färre. 

Färre i anställning med stöd

Enligt TCO har antalet personer i statligt subventionerade jobb minskat sedan 2018. 

Enligt den fackliga centralorganisationen låg antalet deltagare före 2018 på runt 60 000 personer varje år. 

Nu har drygt 22 000 personer en subventionerad anställning.

Enligt Therese Svanström kräver anställningar med stöd resurser på Arbetsförmedlingen. Som bantats ned senaste åren.

Myndigheten har också fått en tuffare grupp att jobba med när människor som mer har en genomgångsarbetslöshet får hjälp på andra håll, som från omställningsorganisationer. 

Dessutom är många arbetsgivare pressade i dag och har svårt att se värdet att ta emot anställda i stöd, säger hon om varför matchningen blivit svårare.