Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Startup-våg efter neddragning på Sony Mobile

Efter att 975 medarbetare på Sony Mobile i Lund fick lämna sina jobb strax före sommaren har 23 nya uppstartsteam bildats och fler är på gång. Nu hoppas regionen på ett kluster av tech-startups. "I vår kan vi ha 50 nya bolag från Sony", säger projektledaren Charlotta Alegria Ursing.
Gabriella Westberg Publicerad
Johan Wessman
Ideon är ett av flera startupcenter i regionen, som deltagarna i uppstartsprogrammet för de som sades upp efter neddragningarna på Sony Mobile besöker. Johan Wessman

När Unionens förbundsordförande Martin Linder, som då var andra vice ordförande, besökte Sony Mobile i Lund i våras i samband med varslet, underströk han vikten av att företaget, regionen och facket samarbetade för att se till att bevara den kompetens som riskerade bli av med jobbet.

I dag, ett halvår senare, har omställningsarbetet för de som förlorade jobbet på Sony Mobile resulterat i 23 nya uppstartsteam. Och fler är på gång.

När de nära tusen medarbetarna sades upp kunde de välja mellan att få en ersättning från företaget, baserad på anställningstid eller en plats i omställningsprogrammet ”Next Step”. Där får de hjälp med utbildning, karriärrådgivning och cv-träning – och, för de som vill, stöd för att starta egna bolag.

Uppstartsprogrammet drivs av Idélaboratoriet och Innovation Skåne i nära samarbete med Sony Mobiles. Ett samarbete som tog form redan under våren.

Syftet från regionens sida är att skapa arbetstillfällen. Uppstartsprogrammet riktar sig därför inte till dem som vill starta eget som frilanskonsulter till exempel, utan är inriktat på att skapa tillväxtföretag, allra helst snabbväxande, det vill säga sådana som inom ett eller ett par år kan växa till tio anställda och/eller omsätta 10 miljoner eller mer. Det berättar Charlotta Alegria Ursing som är projektledare för uppstartsprogrammet på Innovation Skåne.

Hon berättar att programmet bygger på lärdomar från hur man hanterade omställningarna efter tidigare neddragningar på Sony, på Astra Zeneca och Nokia i både Finland och Danmark.

I den första omgången deltog 34 personer som nu tillsammans bildat de 23 uppstartsteamen. I den andra omgången, som pågår nu, deltar 15 personer och en tredje omgång drar igång i januari.

- I vår kan vi ha 50 nya bolag från Sony. Sedan får vi se hur många som blir snabbväxare. Det vore ju världshistoria om vi skulle få fram 50 tillväxtbolag, säger Charlotta Alegria Ursing.  

Något som slagit henne är att de hittills 49 personer som deltagit den här gången kommer med en påfallande positiv energi.

- Jag har inte sett någon som hänger läpp. Det är tvärt om väldigt positiva, framåtlutande människor som alla är väldigt ivriga att komma igång. Men som också är ödmjuka och vill lära sig nytt. Det är ju en stor kontrast att gå från ett storföretag till att kliva in i startup-världen.

Hon konstaterar också att det inte är några barnrumpor som valt att delta i uppstartsprogrammet.

- Medelåldern är absolut över 35. De flesta har ett gediget arbetsliv bakom sig och har familjer att försörja. Det är mogna människor vi jobbar med, vilket kanske spelar in i framgången. Sedan är det också en väldig bredd på kompetensen, deltagarna har jobbat på helt olika delar av Sony, vilket nog också kan vara bra när det bildas nya team.

Hur går programmet till?
- Vi slänger in dem rakt in i startup-ekosystemet. Väldigt tidigt i programmet får man smaka på uppstartslivet och träffa andra entreprenörer, inkubatorer och besöka olika workspaces. De får kunskap i hur man testar sin affärsidé mot marknaden. Vi jobbar utifrån NABC-metoden och uppmanar alla att prata om sina idéer, testa dem på alla. Men vi matchar inte ihop teamen, det får de göra själva.

Om man ångrar sig efter att man smakat på uppstartslivet, kan man gå tillbaka till andra delar av Next Step-programmet då?
- Ja, det kan man göra. Men det är ingen som har hoppat av. Tvärt om, fler vill hoppa på.

Hur får uppstartsteamen finansering till sina affärsidéer?
- De har lön under en ganska lång period. Sony har varit generösa med det. Genom oss får alla team en rådgivare som även stöttar dem i att hitta eventuell finansiering.

Vad är det för företagsidéer som kommit fram hittills?
- Utveckling av olika appar, mobilteknik kopplat till hälsa, även hälsa för djur, olika tjänster på nätet.

Är det här modellen, för hur att hantera omställning vid stora neddragningar?
- Det här är en modell. Jag tror man ska vara försiktig med att kopiera en modell rakt av till ett annat sammanhang, det beror så mycket på vilken kultur man kommer ifrån, vilka förutsättningar en viss region har att erbjuda och vilken bransch det handlar om. Men visst har vi lärdomar som andra kan ha stor nytta av.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Nya YH-kurser föreslås när färre får jobb efter examen

Global konkurrens, digitalisering och ett längre arbetsliv gör att arbetsmarknaden förändras i en snabbare takt än tidigare. Nu föreslår Myndigheten för yrkeshögskolan en rad förändringar i kursutbudet.
Lina Björk Publicerad 18 februari 2026, kl 13:01
Föreläsning i modern utbildningsmiljö. Fler korta YH-kurser kan införas för att möta arbetsmarknadens krav samt porträtt på Axel Adelswärd.
Myndigheten för yrkeshögskolan vill ändra regelverket för att kunna erbjuda kortare och mer flexibla kurser – bland annat inom AI – som bättre matchar arbetsmarknadens behov. Enligt utredaren Axel Adelswärd stängs många ute från det system som finns idag. Foto: Håkon Mosvold Larsen/Maja Geffen

Att gå en utbildning på Yrkeshögskolan har länge varit ett snabbt sätt att ta sig in på arbetsmarknaden. Men de senaste åren har andelen studenter som får jobb efter examen minskat – och årets siffror följer samma trend. Regeringen har därför gett Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) i uppdrag att se över hur utbildningarna bättre kan möta arbetsmarknadens behov.

Regelverk stoppar grundläggande kurser 

I dag måste kurser inom MYH:s ram vara eftergymnasiala. Det gör att vissa utbildningar som arbetslivet efterfrågar inte kan beviljas. Samtidigt behöver många yrkesverksamma med akademisk bakgrund grundläggande kunskaper inom nya områden – inte minst inom AI.

– Vi har sett att begränsningen stänger många ute. Ta AI som exempel. Många yrkesgrupper skulle behöva en ganska grundläggande utbildning för att stärka sina chanser att vara anställningsbara i framtiden, säger Axel Adelswärd, utredare på Myndigheten för yrkeshögskolan.

Högre krav på utbildningsanordnare

MYH vill också se ett utökat ansvar för de utbildningsanordnare som erbjuder kurser i deras regi.

– Det regelverk vi har i dag är inte anpassat för korta kurser med flexibla upplägg. Vi behöver ett regelverk som ställer högre krav på anordnares kompetens och på utbildningsplanen, säger Axel Adelswärd.

Myndigheten föreslår även fler möjligheter att ingripa om anordnare inte följer reglerna, exempelvis genom sanktioner.

Studiestöd kan omfatta kortare YH-kurser

I dag kan studerande söka både omställningsstudiestöd och CSN‑lån för YH‑utbildningar. Ambitionen är att samma möjligheter ska gälla även för framtida kortare kurser, men frågan ska utredas vidare tillsammans med CSN.

Det här är Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH)

Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) är en svensk statlig myndighet under Utbildningsdepartementet som ansvarar för att styra och utveckla yrkeshögskolan (YH). De analyserar arbetsmarknadens kompetensbehov, beslutar vilka utbildningar som ska beviljas statsbidrag, samt granskar utbildningarnas kvalitet och genomför tillsyn.