Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Starkare tillväxt – svagare sysselsättning

De närmaste två åren ser ljusa ut för svensk ekonomi. Det spår såväl Unionens ekonomer som förbundets stora klubbar. När det gäller sysselsättningen ser det däremot mörkare ut.
Sandra Lund Publicerad

I dag, tisdag, presenterade Unionen sin konjunkturrapport för 2014. Förbundet spår att tillväxten landar på 2,7 procent i år, vilket man trodde även för ett år sedan. För 2015 bedömer Unionen att tillväxten blir 2,9 procent.

Den ekonomiska utvecklingen förutsätter enligt förbundet två saker: Att penningpolitiken (det vill säga framför allt Riksbanken och reporäntan) sköts väl. Och att Krimkrisen inte sprider sig. Framför allt beror framtiden på hur Ryssland kommer att spela med sin energiexport (olja och gas) och hur detta påverkar flera svenska företag som är, etablerade, eller vill in, i området.

När det gäller sysselsättning konstaterar man i rapporten att den visserligen ökade med en procent under förra året. Men trots det är arbetslösheten fortsatt hög och kommer, enligt rapporten, vara så även nästa år. Och fler fastnar också i långtidsarbetslöshet. Under de senaste sju åren har de genomsnittliga arbetslöshetstiderna ökat varje år.

- Det här är en bild av matchningsproblematiken på arbetsmarknaden. Det tar också för lång tid innan människor hamnar i insatser, säger Unionens chefsekonom Gösta Karlsson.

I rapporten finns också ett diagram som visar på en tydlig växelverkan mellan BNP och antal ärenden som medlemmar vänder sig till förbundet med. När BNP stiger vänder sig allt färre till facket med frågor om turordning eller liknande.

- Det är ett fascinerande samspel mellan BNP-utvecklingen och antal ärenden. Vilket  framför allt bör ses som en tidig indikation på att något är på gång, säger Gösta Karlsson.

Det är inte enbart förbundets ekonomers egna beräkningar och tolkningar av befintlig statistik som ligger till grund för rapporten. Även de största klubbarna, i åtta olika branscher, deltar. Och de klubbar som svarat vittnar om förväntningar på en stigande efterfrågan under våren och sommaren.

Precis som förbundet har även klubbarna lägre förväntningar på sysselsättningen. Man tror att den sjunker för både arbetare och tjänstemän. Och man ser heller inga tecken på investeringar i kompetens. En bransch sticker dock ut. Inom personaltjänster, bemanning, callcenter och konsulter tror man att sysselsättning stiger under våren.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Företagarna om etableringsjobb: ”Riktigt fiasko”

”Ett riktigt fiasko”. Det kallar Företagarna reformen med etableringsjobb. Och kravet på kollektivavtal är bara i vägen, enligt organisationen. TCO håller inte med.
Sandra Lund Publicerad 18 november 2025, kl 13:04
Bilden är delad och visar Lise-Lotte Argulander från Företagarna till vänster. Hon har ljust lockigt hår och mörka kläder, och står med armarna i kors. Till höger syns TCO:s ordförande Therese Svanström. Även hon har armarna i kors, hon bär knallgul kavaj, har mörkt hår uppsatt i tofs och glasögon. I bakgrund är det mycket böcker.
Etablerigsjobb ett fiasko? Lise-Lotte Argulander från Företagarna tycker inte parterna ska blanda sig i reformer för långtidsarbetslösa. Något som TCO:s ordförande Therese Svanström inte håller med om. Foto: Oskar Omne/Eva Tedsjö

Vid årsskiftet har etableringsjobben funnits i två år. 

En reform som skulle ge tusentals jobb till långtidsarbetslösa och nyanläda, med schysta villkor där arbetsmarknadens parter förhandlat fram villkoren.

Som Kollega kunde avslöja förra veckan är det dock bara 84 personer i en sådan anställning just nu.

Det är ett riktigt fiasko. Tyvärr har man misslyckats grovt här vilket man inte kan lasta Arbetsförmedlingen för. Det är enbart parternas fel, säger Lise-Lotte Argulander, arbetsmarknadsexpert på Företagarna.

Var brister de?

– Framför allt i administrationen, både för arbetsgivarna och de som ska ta etableringsjobb. För mindre företag som ska ta in någon utöver ordinarie arbetsstyrka  är det för krångligt. Krav på både centrala och lokala kollektivavtal är besvärligt. 

Stänger ute småföretag

Kravet på kollektivavtal skiljer etableringsjobb från andra subventionerade anställningar. 

Företagarna, som företräder 60 000 små och medelstora företag, har varit kritisk till anställningsformen från start. 

–  Det blir inte konkurrensneutralt när statliga stöd kräver kollektivavtal. Sex av tio mindre företag har inte kollektivavtal och därför stänger reformen ute stora delar av arbetsmarknaden, säger Lise-Lotte Argulander.

Mindre företag är här 1-49 anställda.

Johan Britz: "Skärpning"

Även arbetsmarknadsminister Johan Britz har mejlat en skriftlig kommentar till Kollega angående det låga antalet individer i etableringsjobb.

Och även han anser att problemet ligger hos arbetsmarknadens parter.

Jag är missnöjd. Det måste till skärpning. Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att arbeta stödjande för att arbetslösa ska komma i etableringsjobb, men då måste parterna ta ansvar för att det också finns några jobb att fylla. Ansvaret ligger nu på parterna att få upp volymerna, skriver han.

TCO: Gärna fler reformer

Therese Svanström, ordförande för tjänstemannafackens centralorganisation TCO, vill inte recensera etableringsjobben i sig, men tycker det är bra med partsgemensamma reformer för att lösa problematiken kring arbetslöshet.

TCO har lanserat ett förslag på ytterligare en anställningsform med stöd, förstärkningsjobb.

Från forskningen vet vi att stöd i anställning och arbetsmarknadsutbildningar ger mest valuta för pengarna. Så vi måste steppa upp och vi behöver fler former för anställning med stöd, inte färre. 

Färre i anställning med stöd

Enligt TCO har antalet personer i statligt subventionerade jobb minskat sedan 2018. 

Enligt den fackliga centralorganisationen låg antalet deltagare före 2018 på runt 60 000 personer varje år. 

Nu har drygt 22 000 personer en subventionerad anställning.

Enligt Therese Svanström kräver anställningar med stöd resurser på Arbetsförmedlingen. Som bantats ned senaste åren.

Myndigheten har också fått en tuffare grupp att jobba med när människor som mer har en genomgångsarbetslöshet får hjälp på andra håll, som från omställningsorganisationer. 

Dessutom är många arbetsgivare pressade i dag och har svårt att se värdet att ta emot anställda i stöd, säger hon om varför matchningen blivit svårare.