kollega.se logotyp
Sök
Arbetsmarknad

Starkare tillväxt – svagare sysselsättning

De närmaste två åren ser ljusa ut för svensk ekonomi. Det spår såväl Unionens ekonomer som förbundets stora klubbar. När det gäller sysselsättningen ser det däremot mörkare ut.
Sandra Lund Publicerad

I dag, tisdag, presenterade Unionen sin konjunkturrapport för 2014. Förbundet spår att tillväxten landar på 2,7 procent i år, vilket man trodde även för ett år sedan. För 2015 bedömer Unionen att tillväxten blir 2,9 procent.

Den ekonomiska utvecklingen förutsätter enligt förbundet två saker: Att penningpolitiken (det vill säga framför allt Riksbanken och reporäntan) sköts väl. Och att Krimkrisen inte sprider sig. Framför allt beror framtiden på hur Ryssland kommer att spela med sin energiexport (olja och gas) och hur detta påverkar flera svenska företag som är, etablerade, eller vill in, i området.

När det gäller sysselsättning konstaterar man i rapporten att den visserligen ökade med en procent under förra året. Men trots det är arbetslösheten fortsatt hög och kommer, enligt rapporten, vara så även nästa år. Och fler fastnar också i långtidsarbetslöshet. Under de senaste sju åren har de genomsnittliga arbetslöshetstiderna ökat varje år.

- Det här är en bild av matchningsproblematiken på arbetsmarknaden. Det tar också för lång tid innan människor hamnar i insatser, säger Unionens chefsekonom Gösta Karlsson.

I rapporten finns också ett diagram som visar på en tydlig växelverkan mellan BNP och antal ärenden som medlemmar vänder sig till förbundet med. När BNP stiger vänder sig allt färre till facket med frågor om turordning eller liknande.

- Det är ett fascinerande samspel mellan BNP-utvecklingen och antal ärenden. Vilket  framför allt bör ses som en tidig indikation på att något är på gång, säger Gösta Karlsson.

Det är inte enbart förbundets ekonomers egna beräkningar och tolkningar av befintlig statistik som ligger till grund för rapporten. Även de största klubbarna, i åtta olika branscher, deltar. Och de klubbar som svarat vittnar om förväntningar på en stigande efterfrågan under våren och sommaren.

Precis som förbundet har även klubbarna lägre förväntningar på sysselsättningen. Man tror att den sjunker för både arbetare och tjänstemän. Och man ser heller inga tecken på investeringar i kompetens. En bransch sticker dock ut. Inom personaltjänster, bemanning, callcenter och konsulter tror man att sysselsättning stiger under våren.

Sandra Lund

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Sju utbildningar som ger jobb

Har du insett att du måste byta jobb? Här är sju utbildningar som ger goda chanser till anställning – och så får du förändringen att bli verklighet.
David Österberg, Petra Rendik Publicerad 4 augusti 2026, kl 05:59
Laboratorium
Sugen på att byta jobb? Det råder stor brist på biomedicinska analytiker. Här är sju utbildningar som ger goda möjligheter till jobb. Colourbox

Sommaren ger, i bästa fall, en möjlighet att fundera på vad som är bra i livet och vad som borde vara annorlunda. Kanske har du bestämt dig för att byta jobb och kan tänka dig att sätta dig i skolbänken igen? 

Här är sju utbildningar som enligt Arbetsförmedlingens ger goda jobbchanser de närmaste fem åren. Några av dem kräver några år på universitet, men om du har rätt till omställningsstudiestöd och inte har förbrukat allt studiemedel kan de gå att förverkliga, trots huslån och bil.

 

  1. IT-arkitekt.

Gör: Designar och inför IT-strategier och IT-system. Översätter företagets affärsbehov till tekniska lösningar. 

Snittlön: 56 800 kronor.

Utbildning: 3 år på universitet.

 

  1. Biomedicinsk analytiker.

Gör: Analyserar patientprover på sjukhuslabb, diagnosticerar sjukdomar eller jobbar med läkemedel.

Snittlön: 41 200 kronor.

Utbildning: 3 år på universitet.

 

  1. Undersköterska.

Gör: Ger vård och stöd till sjuka och äldre. Tar prover, gör såromläggningar, serverar mat, ger medicin och hjälper till med hygien.

Snittlön: 35 300 kronor.

Utbildning: 1,5 år på Komvux.

 

  1. Inköpare.

Gör: Planerar inköp, tar in offerter, förhandlar om pris och skriver kontrakt.

Snittlön: 37 900.

Utbildning: 2 år på yrkeshögskola.

 

  1. Tandhygienist.

Gör: Undersöker patienter, tar bort beläggningar, polerar tänder och ger råd om munhygien.

Snittlön: 40 900 kronor.

Utbildning: 3 år på universitet.

 

  1. Lastbilsförare.

Gör: Lastar, transporterar och lossar gods.

Snittlön: 33 600 kronor.

Utbildning: Cirka 30 veckor inom vuxenutbildningen.

 

  1. Fastighetsförvaltare.

Gör: Gör underhållsplaner för fastigheter, ansvarar för uthyrning och besiktning, tar in offerter.

Snittlön: 50 600 kronor.

Utbildning: 2 år på yrkeshögskola.

 

Så förändrar du ditt liv

Och hur gör du då för att tankarna på förändring ska bli verklighet? Att ändra något är krävande, ibland läskigt och gör därför att vi undviker det trots att vi vet att det är precis vad vi behöver för att må bra.

– Ofta kommer vi tillbaka efter semestern med ny ork och nya idéer. Så trycker vi gasen i botten, flammar upp och slocknar lika snabbt. Ta i stället vara på den där känslan av nystart och förvalta den, har coachen och entreprenören Kristina Närman tidigare sagt till Kollega. 

Knepen är på många vis rätt självklara och kan uppfattas lite klyschiga men ger resultat.

– Det tuffaste är att påbörja en förändring, starten kostar mest energi. Fundera på hur du kan hjälpa dig själv på bästa sätt och börja enkelt, nästan löjligt enkelt, säger Kristina Närman.

Viktigast att fatta ett beslut

Vi är duktiga på att överskatta det som kan gå fel, och underskatta det som kan gå rätt, enligt Kristina Närman. Tänk om jag inte kan betala mina räkningar om jag säger upp mig? Tänk om jag aldrig får ett nytt jobb då?

Hur sannolikt är det att det värsta kan inträffa? Rätt ofta ganska osannolikt. En förändring kan vara associerad med en risk du inte är beredd att ta. Men då har du i alla fall fattat ett beslut.

Läs även