Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Som regel får asylsökande inte jobba och inte inkluderas i Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag förrän de fått uppehållstillstånd. Men vid vissa omständigheter kan en asylsökande ändå få börja jobba i praktik eller en anställning redan innan de fått uppehållstillstånd. Det kräver dock specifika tillstånd från Migrationsverket.
Läs mer: Asylsökande eller nyanländ - vad gäller?
Vanligast är ännu att nyanlända får vänta, först på uppehållstillstånd och sedan på en kommunplacering, innan de kan komma in i det svenska samhällssystemet.
- Tanken är ju inte att det ska ta så lång tid som det gör i dag. Men det är många som kommit på kort tid. Även kommunplaceringen tar alldeles för lång tid. Fler kommuner bör ta ansvar och erbjuda boende, så att de nyanlända kan komma in i systemen, säger Soledad Grafeuille som är Arbetsförmedlingens samordnare för de så kallade snabbspåren.
Det var i våras som arbetsmarknadsminister Ylva Johansson kallade in till trepartssamtal för att skapa snabbspår för nyanlända in på arbetsmarknaden. Parterna har tillsammans med berörda myndigheter skapat branschgrupper som sedan har ansökt om statliga medel för att underlätta ingången i arbete. Hittills har ett trettiotal branscher ansökt om medel att komma igång.
Men den som väntar på uppehållstillstånd inkluderas inte. Och för IT-branschen finns ännu inget snabbspår, trots skriande brist på datavetare, programmerare och systemvetare.
Läs mer: Dataingenjören Ahmad Srahin från Syrien vill bara få börja jobba
Det är Arbetsförmedlingen som ansvarar för att matcha den kompetens som finns bland de nyanlända till snabbspåren. I september presenterade myndigheten en sammanställning över vilka yrkeskompetenser som fanns bland de inskrivna i etableringsuppdraget. Då fanns 312 personer med eftergymnasial utbildning inom datavetenskap/systemvetenskap, vilket kan jämföras med cirka 200 byggingenjörer och omkring 700 apotekare.
- Det var då, antalet har säkert ökat ganska mycket sedan dess. Men vi kan inte veta säkert vilken kompetens som finns förrän de är inskrivna hos AF och det kan de inte bli förrän de fått uppehållstillstånd, säger Soledad Grafeuille.
Unionen ingår i branschgrupperna Byggingenjörer, Energi och elektronik, vård och hälsa (inklusive apoteksbranschen) samt Skog och lantbruk – samtliga branscher där det råder brist på kompetens. Först ut bland snabbspåren var det för kockar och allt som allt är det ett trettiotal snabbspår på gång att rulla ut efter nyår. Men ännu inget inom IT-branschen.
- Vi håller på och ser över vilka fler grupper som borde kunna inkluderas i snabbspåren. Vad jag vet har vi inte tittat på snabbspår för IT-sektorn, men vi måste se brett. Jag tror inte att det här blir någon tillfällig satsning, det kommer att fortgå lång tid framöver. Och vi vill såklart vara med i alla grupper där vi kan bidra, säger Patrik Pedersen, avtalsspecialist på Unionen.
Läs mer: Speeddejting för nyanlända till bristyrken
I början av december arrangerade Arbetsförmedlingen och Migrationsverket en rekryteringsmässa för legitimationsyrken, dit även nyanlända som ännu väntar på uppehållsbeslut bjöds in. Där fick de nyanlända träffa arbetsgivare och få en bild av vilken kompletterande utbildning de kunde behöva. Det är ett exempel på vad Soledad Grafeuille anser att det behövs mer av.
- Vi kommer att behöva samarbeta mycket mer med både Migrationsverket och med lokala anläggningsboenden.
Ett annat exempel är det pilotprojekt Arbetsförmedlingen startat i samarbete med Migrationsverket och lokala anläggningsboenden, ett digitalt verktyg för självskattning.
Tanken är att de boende på kommunernas anläggningsboenden, som antingen väntar på uppehållstillstånd eller på kommunplacering, på egen hand och på sitt eget språk ska kunna beskriva sin utbildnings- och yrkesbakgrund, skapa ett digitalt cv och göra en kartläggning av arbetsmarknadens behov med hjälp av det molnbaserade verktyget. Än så länge har det testats på anläggningsboenden i Kronoberg, Östergötland, Södermanland, Gävleborg och Norrbotten.
Det finns även ett antal högskolor, till exempel KTH, Chalmers och Handelshögskolan, som på eget initiativ öppnat upp för nyanlända att börja studera utan att ännu leva upp till behörighetskrav som gymnasiesvenska och gymnasieengelska. Den typen av studier ger ingen examen, men väl kunskap och möjlighet att nätverka.
- Det ser vi väldigt positivt på. Vi hoppas att fler högskolor följer efter. Men också att vi ska kunna få större möjligheter att lägga ut uppdragsutbildningar på högskolorna. Där behöver inte heller ställas samma behörighetskrav på till exempel kunskaper i svenska, säger Soledad Grafeuille.
The clock is ticking for the struggling battery manufacturer Northvolt. During the autumn, debts have piled up with the Swedish Enforcement Authority, and recently several of the company's major shareholders withdrew from negotiations for new financing. Since its inception in 2015, Northvolt has raised SEK 110 billion, but now the money is almost gone. According to CEO Peter Carlsson, they need to raise just over SEK 10 billion in the coming year, but so far the search for new financing has been fruitless.
Therefore, Northvolt has now taken the next step to save the company. The management has applied for a so-called Chapter 11 procedure, a type of reconstruction process in the USA that was recently used by the airline SAS. One possible explanation for the battery manufacturer turning to an American court is that it is considered doubtful that Northvolt would be granted a Swedish reconstruction, as it requires the company to be fundamentally viable. Another advantage of Chapter 11 is that the management is likely to retain control over the company.
However, there is a downside – for the employees. In an American process, Northvolt's employees will not be able to benefit from the Swedish state guaranteed wages - lönegaranti - according to several legal experts contacted by Kollega.
– The Swedish state does not pay any guaranteed wages if the company has not initiated a reconstruction or bankruptcy in Sweden. If Northvolt only initiates a Chapter 11 procedure in the USA, all the company's obligations to employees in Sweden to pay wages and other compensation according to the employment contract remain, says Hans Andersson, chairman of the Swedish Association of Restructuring and Bankruptcy Administrators.
If Union members at Northvolt do not receive their wages, the union can, however, request the company to be declared bankrupt in a Swedish court.
– If Northvolt does not pay wages on time, the employee or the union can collect the wages through the Enforcement Authority and ultimately request that the company be declared bankrupt if the wages are not settled, explains Hans Andersson.
Filip Vujcic, a union lawyer at Unionen, also assesses that members cannot benefit from the state guaranteed wages when a corporate reconstruction is initiated in the USA.
– This means that Unionen, in the event of future unpaid wages, needs to safeguard its members' rights through wage collection. According to Swedish bankruptcy rules, a corporate reconstruction in the USA does not prevent a member's bankruptcy application from being examined in a Swedish court, he says.
Will Unionen request Northvolt to be declared bankrupt if members do not receive their wages?
– Unionen does not comment on that question at this time.
*In wage collection, Unionen usually sends a demand letter to the employer, who has seven days to pay the wages. If the wages are still not paid, the employer receives a payment order via service. If that does not help either, Unionen sends a bankruptcy application to the district court.
This text has been translated with the help of AI.
Klockan tickar för den krisande batteritillverkaren Northvolt. Under hösten har skulderna har hopat sig hos Kronofogden och nyligen hoppade flera av bolagets större aktieägare av förhandlingarna om ny finansiering. Sedan starten 2015 har Northvolt tagit in 110 miljarder kronor, men nu är pengarna i stort sett slut. Enligt vd:n Peter Carlsson behöver man få in drygt tio miljarder under det kommande året men hittills har jakten på ny finansiering varit resultatlös.
Därför har Northvolt nu tagit nästa steg för att rädda bolaget. Ledningen har ansökt om ett så kallad Chapter 11-förfarande, är en sorts rekonstruktionsprocess i USA som nyligen användes av flygbolaget SAS. Ambitionen är att processen ska frigöra cirka 2,7 miljarder kronor. En tänkbar förklaring till att batteritillverkaren väljer att vända sig till en amerikansk domstol är att det anses tveksamt att Northvolt skulle beviljas en svensk rekonstruktion, eftersom det kräver att bolaget i grunden är livskraftigt. En annan fördel med Chapter 11 är att företagsledningen med stor sannolikhet kan bibehålla kontrollen över företaget.
Det finns dock en baksida – för de anställda. Vid en amerikansk process kommer Northvolts anställda inte att kunna ta del av den svenska statliga lönegarantin, enligt flera juridiska experter som Kollega varit i kontakt med.
– Den svenska staten betalar inte ut någon lönegaranti om bolaget inte inlett en rekonstruktion eller konkurs i Sverige. Om Northvolt endast inleder ett Chapter 11-förfarande i USA kvarstår bolagets alla förpliktelser mot löntagarna i Sverige för att betala lön och andra ersättningar enligt anställningsavtalet, säger Hans Andersson, ordförande i Svenska rekonstruktör- och konkursförvaltarkollegiet.
Om Unionens medlemmarna på Northvolt inte får ut sina löner kan förbundet dock begära bolaget i konkurs i svensk domstol.
– Om Northvolt inte betalar ut lön på utsatt tid kan den anställde eller fackföreningen driva in lönen genom kronofogden och i slutändan begära att bolaget försätts i konkurs om inte lönen regleras, förklarar Hans Andersson.
Även Filip Vujcic, förbundsjurist på Unionen, gör bedömningen att medlemmarna inte kan ta del av den statliga lönegarantin när en företagsrekonstruktion inleds i USA.
– Det innebär att Unionen i händelse av framtida obetalda löner behöver tillvarata sina medlemmars rätt genom löneindrivning*. Enligt svenska konkursregler utgör inte en företagsrekonstruktion i USA ett hinder för att pröva en medlems konkursansökan i en svensk domstol, säger han.
Kommer Unionen att begära Northvolt i konkurs i händelse av att medlemmarna inte får ut sina löner?
– Unionen kommenterar inte den frågan i nuläget.
*Vid löneindrivning skickar Unionen i regel ett kravbrev till arbetsgivaren som har sju dagar på sig att betala ut lönen. Om lönen ändå inte betalas ut får arbetsgivaren en betalningsuppmaning via delgivning. Om inte heller det hjälper skickar Unionen en konkursansökan till tingsrätten.