Som regel får asylsökande inte jobba och inte inkluderas i Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag förrän de fått uppehållstillstånd. Men vid vissa omständigheter kan en asylsökande ändå få börja jobba i praktik eller en anställning redan innan de fått uppehållstillstånd. Det kräver dock specifika tillstånd från Migrationsverket.

Läs mer: Asylsökande eller nyanländ - vad gäller?

Vanligast är ännu att nyanlända får vänta, först på uppehållstillstånd och sedan på en kommunplacering, innan de kan komma in i det svenska samhällssystemet.

- Tanken är ju inte att det ska ta så lång tid som det gör i dag. Men det är många som kommit på kort tid. Även kommunplaceringen tar alldeles för lång tid. Fler kommuner bör ta ansvar och erbjuda boende, så att de nyanlända kan komma in i systemen, säger Soledad Grafeuille som är Arbetsförmedlingens samordnare för de så kallade snabbspåren.

Det var i våras som arbetsmarknadsminister Ylva Johansson kallade in till trepartssamtal för att skapa snabbspår för nyanlända in på arbetsmarknaden. Parterna har tillsammans med berörda myndigheter skapat branschgrupper som sedan har ansökt om statliga medel för att underlätta ingången i arbete. Hittills har ett trettiotal branscher ansökt om medel att komma igång.

Men den som väntar på uppehållstillstånd inkluderas inte. Och för IT-branschen finns ännu inget snabbspår, trots skriande brist på datavetare, programmerare och systemvetare.

Läs mer: Dataingenjören Ahmad Srahin från Syrien vill bara få börja jobba 

Det är Arbetsförmedlingen som ansvarar för att matcha den kompetens som finns bland de nyanlända till snabbspåren. I september presenterade myndigheten en sammanställning över vilka yrkeskompetenser som fanns bland de inskrivna i etableringsuppdraget. Då fanns 312 personer med eftergymnasial utbildning inom datavetenskap/systemvetenskap, vilket kan jämföras med cirka 200 byggingenjörer och omkring 700 apotekare.

- Det var då, antalet har säkert ökat ganska mycket sedan dess. Men vi kan inte veta säkert vilken kompetens som finns förrän de är inskrivna hos AF och det kan de inte bli förrän de fått uppehållstillstånd, säger Soledad Grafeuille.

Unionen ingår i branschgrupperna Byggingenjörer, Energi och elektronik, vård och hälsa (inklusive apoteksbranschen) samt Skog och lantbruk – samtliga branscher där det råder brist på kompetens. Först ut bland snabbspåren var det för kockar och allt som allt är det ett trettiotal snabbspår på gång att rulla ut efter nyår. Men ännu inget inom IT-branschen.

- Vi håller på och ser över vilka fler grupper som borde kunna inkluderas i snabbspåren. Vad jag vet har vi inte tittat på snabbspår för IT-sektorn, men vi måste se brett. Jag tror inte att det här blir någon tillfällig satsning, det kommer att fortgå lång tid framöver. Och vi vill såklart vara med i alla grupper där vi kan bidra, säger Patrik Pedersen, avtalsspecialist på Unionen.

Läs mer: Speeddejting för nyanlända till bristyrken

I början av december arrangerade Arbetsförmedlingen och Migrationsverket en rekryteringsmässa för legitimationsyrken, dit även nyanlända som ännu väntar på uppehållsbeslut bjöds in. Där fick de nyanlända träffa arbetsgivare och få en bild av vilken kompletterande utbildning de kunde behöva. Det är ett exempel på vad Soledad Grafeuille anser att det behövs mer av.

- Vi kommer att behöva samarbeta mycket mer med både Migrationsverket och med lokala anläggningsboenden.

Ett annat exempel är det pilotprojekt Arbetsförmedlingen startat i samarbete med Migrationsverket och lokala anläggningsboenden, ett digitalt verktyg för självskattning.

Tanken är att de boende på kommunernas anläggningsboenden, som antingen väntar på uppehållstillstånd eller på kommunplacering, på egen hand och på sitt eget språk ska kunna beskriva sin utbildnings- och yrkesbakgrund, skapa ett digitalt cv och göra en kartläggning av arbetsmarknadens behov med hjälp av det molnbaserade verktyget. Än så länge har det testats på anläggningsboenden i Kronoberg, Östergötland, Södermanland, Gävleborg och Norrbotten.

Det finns även ett antal högskolor, till exempel KTH, Chalmers och Handelshögskolan, som på eget initiativ öppnat upp för nyanlända att börja studera utan att ännu leva upp till behörighetskrav som gymnasiesvenska och gymnasieengelska. Den typen av studier ger ingen examen, men väl kunskap och möjlighet att nätverka.

- Det ser vi väldigt positivt på. Vi hoppas att fler högskolor följer efter. Men också att vi ska kunna få större möjligheter att lägga ut uppdragsutbildningar på högskolorna. Där behöver inte heller ställas samma behörighetskrav på till exempel kunskaper i svenska, säger Soledad Grafeuille.