Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Snabbare väg in på arbetsmarknaden

Många som söker asyl i Sverige har både utbildning och erfarenhet från yrken och branscher där det råder brist på arbetskraft. Men processen att komma ut i arbetslivet är ofta lång och snårig. För att de nyanlända inte ska tappa kontakt med yrket och förlora kompetens i väntan på uppehållstillstånd har ett antal initiativ dragits igång under året.
Gabriella Westberg Publicerad
AF
Tanken är inte att det ska ta så lång tid, säger Soledad Grafeuille som är Arbetsförmedlingens samordnare av snabbspåren för nyanlända. AF

Som regel får asylsökande inte jobba och inte inkluderas i Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag förrän de fått uppehållstillstånd. Men vid vissa omständigheter kan en asylsökande ändå få börja jobba i praktik eller en anställning redan innan de fått uppehållstillstånd. Det kräver dock specifika tillstånd från Migrationsverket.

Läs mer: Asylsökande eller nyanländ - vad gäller?

Vanligast är ännu att nyanlända får vänta, först på uppehållstillstånd och sedan på en kommunplacering, innan de kan komma in i det svenska samhällssystemet.

- Tanken är ju inte att det ska ta så lång tid som det gör i dag. Men det är många som kommit på kort tid. Även kommunplaceringen tar alldeles för lång tid. Fler kommuner bör ta ansvar och erbjuda boende, så att de nyanlända kan komma in i systemen, säger Soledad Grafeuille som är Arbetsförmedlingens samordnare för de så kallade snabbspåren.

Det var i våras som arbetsmarknadsminister Ylva Johansson kallade in till trepartssamtal för att skapa snabbspår för nyanlända in på arbetsmarknaden. Parterna har tillsammans med berörda myndigheter skapat branschgrupper som sedan har ansökt om statliga medel för att underlätta ingången i arbete. Hittills har ett trettiotal branscher ansökt om medel att komma igång.

Men den som väntar på uppehållstillstånd inkluderas inte. Och för IT-branschen finns ännu inget snabbspår, trots skriande brist på datavetare, programmerare och systemvetare.

Läs mer: Dataingenjören Ahmad Srahin från Syrien vill bara få börja jobba 

Det är Arbetsförmedlingen som ansvarar för att matcha den kompetens som finns bland de nyanlända till snabbspåren. I september presenterade myndigheten en sammanställning över vilka yrkeskompetenser som fanns bland de inskrivna i etableringsuppdraget. Då fanns 312 personer med eftergymnasial utbildning inom datavetenskap/systemvetenskap, vilket kan jämföras med cirka 200 byggingenjörer och omkring 700 apotekare.

- Det var då, antalet har säkert ökat ganska mycket sedan dess. Men vi kan inte veta säkert vilken kompetens som finns förrän de är inskrivna hos AF och det kan de inte bli förrän de fått uppehållstillstånd, säger Soledad Grafeuille.

Unionen ingår i branschgrupperna Byggingenjörer, Energi och elektronik, vård och hälsa (inklusive apoteksbranschen) samt Skog och lantbruk – samtliga branscher där det råder brist på kompetens. Först ut bland snabbspåren var det för kockar och allt som allt är det ett trettiotal snabbspår på gång att rulla ut efter nyår. Men ännu inget inom IT-branschen.

- Vi håller på och ser över vilka fler grupper som borde kunna inkluderas i snabbspåren. Vad jag vet har vi inte tittat på snabbspår för IT-sektorn, men vi måste se brett. Jag tror inte att det här blir någon tillfällig satsning, det kommer att fortgå lång tid framöver. Och vi vill såklart vara med i alla grupper där vi kan bidra, säger Patrik Pedersen, avtalsspecialist på Unionen.

Läs mer: Speeddejting för nyanlända till bristyrken

I början av december arrangerade Arbetsförmedlingen och Migrationsverket en rekryteringsmässa för legitimationsyrken, dit även nyanlända som ännu väntar på uppehållsbeslut bjöds in. Där fick de nyanlända träffa arbetsgivare och få en bild av vilken kompletterande utbildning de kunde behöva. Det är ett exempel på vad Soledad Grafeuille anser att det behövs mer av.

- Vi kommer att behöva samarbeta mycket mer med både Migrationsverket och med lokala anläggningsboenden.

Ett annat exempel är det pilotprojekt Arbetsförmedlingen startat i samarbete med Migrationsverket och lokala anläggningsboenden, ett digitalt verktyg för självskattning.

Tanken är att de boende på kommunernas anläggningsboenden, som antingen väntar på uppehållstillstånd eller på kommunplacering, på egen hand och på sitt eget språk ska kunna beskriva sin utbildnings- och yrkesbakgrund, skapa ett digitalt cv och göra en kartläggning av arbetsmarknadens behov med hjälp av det molnbaserade verktyget. Än så länge har det testats på anläggningsboenden i Kronoberg, Östergötland, Södermanland, Gävleborg och Norrbotten.

Det finns även ett antal högskolor, till exempel KTH, Chalmers och Handelshögskolan, som på eget initiativ öppnat upp för nyanlända att börja studera utan att ännu leva upp till behörighetskrav som gymnasiesvenska och gymnasieengelska. Den typen av studier ger ingen examen, men väl kunskap och möjlighet att nätverka.

- Det ser vi väldigt positivt på. Vi hoppas att fler högskolor följer efter. Men också att vi ska kunna få större möjligheter att lägga ut uppdragsutbildningar på högskolorna. Där behöver inte heller ställas samma behörighetskrav på till exempel kunskaper i svenska, säger Soledad Grafeuille.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
En dator på ett tomt konferensbord, bredvid en bild på Unionens tf chefsekonom Tobias Lundquist.
Jobben minskar snabbast i flera yrken där AI kan utföra en stor del av arbetsuppgifterna. Unionens Tobias Lundquist beskriver utvecklingen som ”tysta varsel”, där pensionsavgångar inte ersätts och nyanställningar uteblir. Foto: Martin Pahlmblad/TT, Peter Jönsson

83 procent av Unionens fackklubbar säger att deras arbetsgivare har infört AI. Det visar förbundets senaste konjunkturrapport, som bland annat bygger på enkätintervjuer med 468 fackklubbar.

I flera av de kontorsyrken som är mest AI-exponerade, alltså där AI antas kunna utföra en stor del av arbetsuppgifterna, är förändringarna tydliga. Kundtjänstpersonal, ekonomiassistenter och HR-specialister blir färre i en betydligt snabbare takt än tidigare (se faktaruta).

Unionen kallar det ”tysta varsel”. Pensionsavgångar ersätts inte och nyanställningar blir inte av. På så sätt sker stora förändringar utan att det syns i statistiken om uppsägningar. Tobias Lundquist, tf chefsekonom på Unionen, säger till Kollega att man har sett samma sak i tidigare teknikskiften.

– Vissa yrken och branscher krymper, men de krymper liksom inifrån.

AI gör att de anställda blir färre, enligt fackklubbar

Bland fackklubbar på företag som har infört AI svarar 42 procent att det har påverkat personalbehovet. Ofta genom just tysta varsel, enligt Unionen.

Klubbarna svarar att antalet anställda har blivit färre inom bland annat ekonomi, administration, marknadsföring och HR. Chefer, forskare och olika sorters IT-utvecklare har i stället blivit fler, enligt klubbarna. 

Konsekvenserna kan bli att nyexaminerade får svårare att få jobb, eftersom rutinuppgifter som tidigare har gjorts av nyanställda nu har automatiserats, enligt Lundquist. I rapporten heter det bland annat:

”Varje företag tjänar på att någon annan tar kostnaden för att lära upp de unga. Men om alla väntar saknas i framtiden de erfarna tjänstemän som ska leda och kvalitetssäkra det arbete som allt mer utförs av AI.”

AI-företag planerar oftare neddragningar

Effekterna syns också när man blickar framåt. Företag som använder AI har i dubbelt så många fall planer på att säga upp tjänstemän jämfört med företag som inte använder AI. Skillnaden består även när man tar hänsyn till företagens skillnader i orderingång, lönsamhet, sektor, storlek och export. Fenomenet syns i små och medelstora företag.

Vad kan detta få för konsekvenser?

– Det får vi se. Man brukar säga att det kommer nya jobb, precis som i tidigare teknikomställningar. Men vi vill lyfta att det inte alltid är de som blir av med jobbet som får de nya jobben, säger Tobias Lundquist och fortsätter:

– Men Sverige har ju bäst förutsättningar av alla att hantera den här omställningen på ett bra sätt. Vi har ett omställningsstöd som är bra riggat. Vi har en a-kassa som har varit bra, men nu är alldeles för låg. Den behöver förbättras.

Facket har sällan förhandlat om AI-användningen

Men trots att 83 procent av klubbarna svarar att arbetsgivaren har introducerat AI är det bara 16 procent av dem som förhandlat om saken.

– Vi tycker att det är för lågt, säger Tobias Lundquist.

Varför är det så få som lyckas förhandla om detta?

– Det blir en gissning, utifrån att vi har pratat med många klubbar: det här har gått så fort. Det är svårt för klubbarna att förstå vad det innebär. 

I Unionens konjunkturrapport från 2024 konstateras att det inte verkar finnas något motstånd bland arbetsgivare mot att förhandla om AI.

– Det är väl snarare att man inte har tagit upp det, helt enkelt. Man kanske inte har kompetensen. 

Är lokalt förtroendevalda utrustade att förhandla om en så komplex fråga, en teknik som få av oss förstår hur den fungerar?

– Nej, det är nog svårt. Jag tror att i större företag, och i vissa branscher där man ändå har den kunskapen, där kan man absolut göra det.

Här är de AI-exponerade yrken där jobben har blivit färre

Unionens genomgång av SCB:s lönestrukturundersökning pekar på att antalet anställda i de sex mest AI-exponerade kontorsyrkena har sjunkit: från 113 600 personer år 2023 till 98 500 år 2025. Det är ett fall på omkring 13 procent. Mellan 2017 och 2022 krympte yrkena betydligt långsammare, omkring 1 procent per år.

Yrken som har krympt är bland andra inköps- och orderassistenter, kundtjänstpersonal, löneadministratörer, ekonomiassistenter, marknads- och försäljningsassistenter och HR-specialister.

Samtidigt blir det fler anställda inom vissa AI-exponerade yrken, bland annat redovisningsekonomer, mjukvaru- och systemutvecklare och controllers.

Siffrorna i SCB-undersökningen bevisar inte att förändringarna beror på just AI-utvecklingen. Andra faktorer, exempelvis konjunkturförändringar, kan spela in.

Andra slutsatser och önskemål i Unionens konjunkturrapport

  • Sverige har lämnat lågkonjunkturen.
  • Arbetslösheten sjunker i hela landet, men många arbetslösa står långt från arbetsmarknaden.
  • Upprustningen och AI-utvecklingen driver upp investeringarna.
  • Industrin är på rätt väg, men fordonsindustrin har problem.
  • Arbetsgivarna behöver skapa ”vägar in” för unga när AI tar över de rutinuppgifter som är förknippade med juniora jobb.
  • Om arbeten ersätts av AI-tjänster riskerar skattebasen att krympa. Staten borde utreda frågan.