Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Snabbare väg in på arbetsmarknaden

Många som söker asyl i Sverige har både utbildning och erfarenhet från yrken och branscher där det råder brist på arbetskraft. Men processen att komma ut i arbetslivet är ofta lång och snårig. För att de nyanlända inte ska tappa kontakt med yrket och förlora kompetens i väntan på uppehållstillstånd har ett antal initiativ dragits igång under året.
Gabriella Westberg Publicerad
AF
Tanken är inte att det ska ta så lång tid, säger Soledad Grafeuille som är Arbetsförmedlingens samordnare av snabbspåren för nyanlända. AF

Som regel får asylsökande inte jobba och inte inkluderas i Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag förrän de fått uppehållstillstånd. Men vid vissa omständigheter kan en asylsökande ändå få börja jobba i praktik eller en anställning redan innan de fått uppehållstillstånd. Det kräver dock specifika tillstånd från Migrationsverket.

Läs mer: Asylsökande eller nyanländ - vad gäller?

Vanligast är ännu att nyanlända får vänta, först på uppehållstillstånd och sedan på en kommunplacering, innan de kan komma in i det svenska samhällssystemet.

- Tanken är ju inte att det ska ta så lång tid som det gör i dag. Men det är många som kommit på kort tid. Även kommunplaceringen tar alldeles för lång tid. Fler kommuner bör ta ansvar och erbjuda boende, så att de nyanlända kan komma in i systemen, säger Soledad Grafeuille som är Arbetsförmedlingens samordnare för de så kallade snabbspåren.

Det var i våras som arbetsmarknadsminister Ylva Johansson kallade in till trepartssamtal för att skapa snabbspår för nyanlända in på arbetsmarknaden. Parterna har tillsammans med berörda myndigheter skapat branschgrupper som sedan har ansökt om statliga medel för att underlätta ingången i arbete. Hittills har ett trettiotal branscher ansökt om medel att komma igång.

Men den som väntar på uppehållstillstånd inkluderas inte. Och för IT-branschen finns ännu inget snabbspår, trots skriande brist på datavetare, programmerare och systemvetare.

Läs mer: Dataingenjören Ahmad Srahin från Syrien vill bara få börja jobba 

Det är Arbetsförmedlingen som ansvarar för att matcha den kompetens som finns bland de nyanlända till snabbspåren. I september presenterade myndigheten en sammanställning över vilka yrkeskompetenser som fanns bland de inskrivna i etableringsuppdraget. Då fanns 312 personer med eftergymnasial utbildning inom datavetenskap/systemvetenskap, vilket kan jämföras med cirka 200 byggingenjörer och omkring 700 apotekare.

- Det var då, antalet har säkert ökat ganska mycket sedan dess. Men vi kan inte veta säkert vilken kompetens som finns förrän de är inskrivna hos AF och det kan de inte bli förrän de fått uppehållstillstånd, säger Soledad Grafeuille.

Unionen ingår i branschgrupperna Byggingenjörer, Energi och elektronik, vård och hälsa (inklusive apoteksbranschen) samt Skog och lantbruk – samtliga branscher där det råder brist på kompetens. Först ut bland snabbspåren var det för kockar och allt som allt är det ett trettiotal snabbspår på gång att rulla ut efter nyår. Men ännu inget inom IT-branschen.

- Vi håller på och ser över vilka fler grupper som borde kunna inkluderas i snabbspåren. Vad jag vet har vi inte tittat på snabbspår för IT-sektorn, men vi måste se brett. Jag tror inte att det här blir någon tillfällig satsning, det kommer att fortgå lång tid framöver. Och vi vill såklart vara med i alla grupper där vi kan bidra, säger Patrik Pedersen, avtalsspecialist på Unionen.

Läs mer: Speeddejting för nyanlända till bristyrken

I början av december arrangerade Arbetsförmedlingen och Migrationsverket en rekryteringsmässa för legitimationsyrken, dit även nyanlända som ännu väntar på uppehållsbeslut bjöds in. Där fick de nyanlända träffa arbetsgivare och få en bild av vilken kompletterande utbildning de kunde behöva. Det är ett exempel på vad Soledad Grafeuille anser att det behövs mer av.

- Vi kommer att behöva samarbeta mycket mer med både Migrationsverket och med lokala anläggningsboenden.

Ett annat exempel är det pilotprojekt Arbetsförmedlingen startat i samarbete med Migrationsverket och lokala anläggningsboenden, ett digitalt verktyg för självskattning.

Tanken är att de boende på kommunernas anläggningsboenden, som antingen väntar på uppehållstillstånd eller på kommunplacering, på egen hand och på sitt eget språk ska kunna beskriva sin utbildnings- och yrkesbakgrund, skapa ett digitalt cv och göra en kartläggning av arbetsmarknadens behov med hjälp av det molnbaserade verktyget. Än så länge har det testats på anläggningsboenden i Kronoberg, Östergötland, Södermanland, Gävleborg och Norrbotten.

Det finns även ett antal högskolor, till exempel KTH, Chalmers och Handelshögskolan, som på eget initiativ öppnat upp för nyanlända att börja studera utan att ännu leva upp till behörighetskrav som gymnasiesvenska och gymnasieengelska. Den typen av studier ger ingen examen, men väl kunskap och möjlighet att nätverka.

- Det ser vi väldigt positivt på. Vi hoppas att fler högskolor följer efter. Men också att vi ska kunna få större möjligheter att lägga ut uppdragsutbildningar på högskolorna. Där behöver inte heller ställas samma behörighetskrav på till exempel kunskaper i svenska, säger Soledad Grafeuille.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Här finns jobben - Karlskogas kamp om kompetensen

Svensk försvarsindustri går på högvarv. I trakten kring Karlskoga ligger fyra av företagen och de skriker alla efter folk. Men det finns en utmaning: att hitta rätt kompetens och lyckas locka den till kommunen.
Lina Björk Publicerad 3 september 2025, kl 06:00
två kvinnor står och pratar med varandra och en granat tillverkas
Sofie Hallblom och Malin Tjernström jobbar inom försvarindustrin i Karlskoga. En bransch som nu söker med ljus och lykta efter ny kompetens. Foto: Per Knutsson/Saab Dynamics

Om du står upp och andas så får du jobb!

Orden kommer från Jani Sennerblom, klubbordförande på vapentillverkaren Saab Dynamics i Karlskoga. Han säger det med glimten i ögat. Men sanningen är att försvarsindustrin rullar på som en elcykel i medvind och företagen som ska tillverka materialet måste expandera – och med det hitta rätt kompetens.

Men vi börjar några kilometer norr om Saab i Karlskoga, på krut- och sprängämnestillverkaren Eurenco. Den stora efterfrågan på försvarsmaterial har gjort att företaget ökat antalet anställda från 250 till nästan det dubbla de senaste fem åren. Produktionen rullar dygnet runt i olika former av skift.

– Under ett halvår var det nog två nya ansikten i veckan, säger Elin Wehkaoja, som började på Eurenco för fyra år sedan.

Hon började som operatör men gick nyligen vidare till en avdelning där hon arbetar som så kallad förbättringsledare.

För att hitta rätt kompetens dammsugs universiteten på unga ingenjörer. Men man behöver även montörer, operatörer, produktionsledare och projektledare.

Kvinna står och inspekterar krutpulver
Elin Wehkaoja inspekterar krutgranulat som ska skickas till laboratoriet för analys. Foto: Per Knutsson

En utmaning för företag som jobbar med försvarsindustri och har avtal med svenska staten är att de inte kan anställa personer som saknar svenskt medborgarskap.

Karlskoga "nördarnas Nirvana"

En annan utmaning för Karlskoga är dess läge. Trots natursköna områden är det svårt att konkurrera med storstadsregionerna. I vintras lanserade Västra Bergslagens industriförening tillsammans med bland annat kommunen kampanjen ”Nördarnas Nirvana”, ett slags tinder, alltså mötesplats, för arbetsplatser i Bergslagen.

Malin Tjernström, Unionens klubbordförande på Eurenco, tror att det kan få effekt.

– Det är ett sätt att mappa Karlskoga som ett nördmecka där det finns intressant teknologi att fördjupa sig i, att det är lite coolt att bo här, säger hon. 

Kvinnor på rad framför en beige vägg
Åsa Jakobsen Fahlin, Malin Tjernström, Sofie Hallblom och Elin Wehkaoja på Eurenco söker nya kollegor. Kampanjen ”Nördarnas Nirvana” gick i sociala medier och på stortavlor i Kista och Västerås, för att locka nya talanger till Karlskoga. Foto: Per Knutsson/Montage

För den som ”svajpat höger” på ett företag och fått en anställning innebär relationen också en säker anställning många år framöver. I takt med upprustningen av Sveriges militära försvar har Eurenco fått ordrar som sträcker sig flera år framåt i tiden.

Här har man också märkt av en attitydförändring kring att jobba inom branschen. När Sofie Hallbom, säljkoordinator på företaget, sökte sig hit var tongångarna andra.

Försvarsindustrin mer accepterad

– Det fanns en skepsis då. Nu är försvarsindustrin överlag mer accepterad – vi ser en förändrad attityd hos det svenska folket, med anledning av världsläget.

Hon får medhåll av Åsa Jakobsen Fahlin, som jobbar mot tjänstemannasidan på HR.

– Vid en intervju säkerställer vi alltid att personen har reflekterat kring det faktum att vi är verksamma inom försvarsindustrin. Men jag upplever att både unga och äldre känner att det vi gör är viktigt.

Jani Sennerblom

En som har erfarenhet av både Eurenco och Saab är Jani Sennerblom, som har varit klubbordförande på bägge arbetsplatserna. För 14 år sedan slängde han hammaren i sjön och övergav snickaryrket för att läsa till yrket med det tungvrickande namnet ”produktions- och processtekniker inom brandfarliga och energetiska ämnen”. För en reporter som börjar titta tomt ut i luften vid titeln förklarar han: ”med det som exploderar”.

Efter några år på Eurenco gick han vidare till Saab. Här jobbar han med både insocknes och pendlare.

– Vi har folk från Degerfors, Karlstad, Örebro och Eskilstuna. Min upplevelse är att det är svårare att locka montörer och operatörer att pendla längre sträckor. Men vi söker med ljus och lykta för att hitta rätt personer, säger han.

Även om behovet av kompetens är stort får det inte gå för fort. En utmaning för klubben har varit att dra i handbromsen när nyanställningarna samlas på hög. Det handlar om att ta hand om dem man rekryterat.

Cecilia Kinell

– Vi jobbar mycket med introduktionen av nyanställda. Redan innan du börjat får du en kontakt som kan svara på frågor eller vara som en ”fadder” i jobbstarten. Vi slänger inte in någon i jobbet, säger Cecilia Kinell som är chef för People & Culture Development på Saabs affärsområde Dynamics. 

Men även om rekrytering är en stor del av försvarsindustrins expandering, handlar det också om att behålla personal. Eurenco och Saab har tagit i hand på att inte konkurrera om varandras personal. Även om ingen kan hindra anställda från att söka tjänster hos branschkollegorna.

– Helst vill man ju låsa fast dem i kedjor, skrattar Jani Sennerblom. Men vi får jobba på andra sätt.

3 000 interna utbildningar

Andra sätt innebär bland annat möjligheter att utveckla sig inom det egna företaget. På Saab kan de anställda välja mellan 3 000 interna utbildningar. Även på Eurenco finns goda möjligheter att byta karriärbana mellan avdelningarna. Klubbordföranden Malin Tjärnström har själv jobbat på fyra olika ställen och har botaniserat sina kunskaper inom operatörssidan, labb, forskning och logistik.

– Jag har varit i väg och pluggat, men alltid återvänt hit, säger hon.

Och så beskriver Jani Sennerblom hur cirkeln brukar slutas i ”försvarsmeckat” i Bergslagen. 

– Ungdomarna tar en vända i världen. Sedan kommer de hem och knackar på. Och då är vår dörr öppen.

Rekordnivå för vapenexporten

  • 29 miljarder kronor var värdet av Sveriges krigsmaterialexport 2024. Det är den största summan hittills och en ökning med drygt 60 procent jämfört med 2023.
  • De tio största köparna i storleksordning (2024): Förenade arabemiraten, USA, Brasilien, Ungern, Tyskland, Polen, Nederländerna, Indien, Storbritannien, Tjeckien.
  • 30 procent av vapenexporten gick till icke-demokratier, exempelvis Turkiet, Brunei, Thailand, Qatar och Saudiarabien.
  • Sverige var den 14:e största vapenexportören i världen åren 2020-2024, enligt fredsforskningsinstitutet Sipri.

Källa: Svenska freds