Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Slopad tv-avgift hotar jobb på Radiotjänst

300 personer på Radiotjänst riskerar att förlora sina jobb om tv-licensen ersätts med en skatt. Nu arbetar Unionenklubben och lokala politiker för att Kiruna ska kompenseras med andra arbeten.
Ola Rennstam Publicerad
Pontus Lundahl/TT
Pontus Lundahl/TT

Den 16 oktober presenterar Public service-kommittén sitt förslag om hur radio-och tv-verksamheten ska finansieras i framtiden. Enligt uppgifter som läckt ut i media är samtliga partier i kommittén eniga – dagens licens ska ersättas med en skatt.

Om förslaget blir verklighet innebär det att Radiotjänst i Kiruna läggs ner och 300 anställda förlorar sina arbeten. Enligt August Tapojärvi, ordförande i Unionenklubben, är oron stor på arbetsplatsen.

– Vi som jobbar här kan inte bara plocka något likvärdigt arbete, för det finns inte i Kiruna kommun. Det värsta som kan hända är att folk tvingas flytta från Kiruna. Ett par hundra skattebetalare är ett hårt slag för en kommun av den här storleken, säger han.

Unionenklubben arbetar aktivt för att få till ersättningsjobb i Kiruna om det blir så att Radiotjänst läggs ner. Ett annat tänkbart alternativ är att staten går in och finansierar omskolning av personalen. Klubben har uppvaktat kommunalledningen som i sin tur har kontaktat personer på riksdags- och regeringsnivå.

– I nuläget vet ingen om och när förslaget kommer att bli verklighet. Det vi kan göra är att samla in information så gott det går, alltså vad kommer förslaget att innebära för oss i praktiken. Samt att jobba med en plan B tillsammans med politikerna. Vi känner att vi verkligen har blivit lyssnade på lokalt, säger August Tapojärvi.

Kirunaborna känner sig sedan en lång period tillbaka åsidosatta av politikerna i huvudstaden.

– Det finns en frustration kring att vinsterna från LKAB skeppas rakt ner till Stockholm. Hela vår stad undermineras, bokstavligt talat, så att den måste flyttas och vi får ingenting tillbaka. Dessutom ska staten dra bort 300 jobb som kompletterar dem inom gruvindustrin. Det gör folk  upprörda.

Hur är det att jobba vidare under dessa förutsättningar?
– Det är tungt, vi inser att det är en uppförsbacke. Det är ingen kul situation att gå till jobbet och undra om det finns kvar i morgon. Men vi ger aldrig upp! Och vi samverkar med arbetsgivaren för att säkerställa att vi alla mår så bra som möjligt. Vi fortsätter precis som vanligt tills någon säger att vi ska göra någonting annat, säger August Tapojärvi.

I dag ligger licensavgiften på 2 340 kronor per år. Enligt uppgifter till tidningen Resumé skulle den nya skatten bli maximalt 1 300 kronor per skattebetalare. Runt 20 procent skulle dock få en reducerad avgift medan omkring tio procent skulle slippa skatten helt. Brytpunkten för full avgift uppges ligga på en beskattningsbar årsinkomst på över 130 000 kronor.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Lytens köp av Northvolt klart – 600 återanställs

Lytens köp av batterifabriken Northvolt är i hamn. Produktionen ska återupptas i år och bolaget räknar med att anställa 600 personer – ett besked som välkomnas av Unionen.
Ola Rennstam Publicerad 27 februari 2026, kl 11:46
Den amerikanska batteritillverkaren Lyten har köpt konkursade Northvolts tillgångar. Här batterifabriken i Skellefteå. Foto: Jonas Westling/TT

Amerikanska Lyten har slutfört köpet av Northvolts svenska batteritillgångar till ett värde av närmare 5 miljarder dollar. Köpet omfattar Northvolt Ett i Skellefteå, och forskningscentret Northvolt Labs i Västerås.

Samtidigt kommer det att etableras ett nytt ”Lyten Industrial Hub” i Skellefteå, där batteritillverkning ska kombineras med ett datacenter.

Ska anställa 600 medarbetare

I ett pressmeddelande uppger Lyten att man inom kort kommer att återanställa personal – både i Skellefteå och i Västerås. Bolaget räknar med att man behöver rekrytera mer än 600 medarbetare under de kommande 12 månaderna.

– Nu när transaktionen är klar är vi glada över att kunna återuppta produktionen och inleda upptrappningen i Sverige, säger Matthias Arleth, VD för Lyten Sverige, i pressmeddelandet.

Beskedet om köpet välkomnas av Aksel Bäcklund, ombudsman på Unionen:

– Det är glädjande. Våra medlemmar som blev uppsagda i samband med konkursen har fortfarande sin återanställningsrätt och därför förtur på tjänster som Lyten ska anställa till, säger han i en skriftlig kommentar till Kollega.

Unionen: ”Risk att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig”

Unionen har uppskattningsvis 1 000 medlemmar med återanställningsrätt – både från konkursutbrottet och från massuppsägningarna för ett drygt år sedan. Många har dock redan fått ny anställning eller lämnat landet. Unionen har förhandlat med Lyten-bolagen sedan i höstas och har vissa farhågor inför framtiden.

– Nu inväntar vi besked om när det kan ske och när våra medlemmar kan få anställningserbjudanden. Vi ser en risk i att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig då så pass lång tid passerat sedan konkursutbrottet, säger Aksel Bäcklund.

Lyten vill lösa tvister i skiljedomstol – facken kritiska

I höstas gick det amerikanska bolaget med i Teknikarbetsgivarna och omfattas därmed av kollektivavtal. Facken har dock varit kritiska till att arbetsgivarens försök att föra in klausuler i anställningsavtalen som inte följer svensk praxis.

Det handlar bland annat om att skrivningar där tjänstemännen avsäger sig rätten att lösa tvister i Arbetsdomstolen eller tingsrätt. I stället ska alla tvister med Lyten lösas i så kallad skiljedomstol (se faktaruta).

– En stor fråga för Unionen är villkoren i Lytens anställningsavtal. Där har Unionen och Lyten haft väldigt olika uppfattning om hur de får utformas för att vara i linje med gällande kollektivavtal och normalt förfarande på svensk arbetsmarknad, säger Aksel Bäcklund.

Enligt Unionen är frågan om klausulerna fortfarande inte löst, men det pågår det fortsatta förhandlingar.

Skiljedomstol 

En privat domstol som avgör tvister som ett alternativ till till allmän domstol, som Arbetsdomstolen eller tingsrätt. Tvisten avgörs av en eller flera ”skiljemän” som utses av parterna. Beslut från en skiljedomstol går ofta snabbt och de går inte att överklaga. Eftersom domstolen är privat hålls hela processen hemlig och utan insyn.