Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Slopad tv-avgift hotar jobb på Radiotjänst

300 personer på Radiotjänst riskerar att förlora sina jobb om tv-licensen ersätts med en skatt. Nu arbetar Unionenklubben och lokala politiker för att Kiruna ska kompenseras med andra arbeten.
Ola Rennstam Publicerad
Pontus Lundahl/TT
Pontus Lundahl/TT

Den 16 oktober presenterar Public service-kommittén sitt förslag om hur radio-och tv-verksamheten ska finansieras i framtiden. Enligt uppgifter som läckt ut i media är samtliga partier i kommittén eniga – dagens licens ska ersättas med en skatt.

Om förslaget blir verklighet innebär det att Radiotjänst i Kiruna läggs ner och 300 anställda förlorar sina arbeten. Enligt August Tapojärvi, ordförande i Unionenklubben, är oron stor på arbetsplatsen.

– Vi som jobbar här kan inte bara plocka något likvärdigt arbete, för det finns inte i Kiruna kommun. Det värsta som kan hända är att folk tvingas flytta från Kiruna. Ett par hundra skattebetalare är ett hårt slag för en kommun av den här storleken, säger han.

Unionenklubben arbetar aktivt för att få till ersättningsjobb i Kiruna om det blir så att Radiotjänst läggs ner. Ett annat tänkbart alternativ är att staten går in och finansierar omskolning av personalen. Klubben har uppvaktat kommunalledningen som i sin tur har kontaktat personer på riksdags- och regeringsnivå.

– I nuläget vet ingen om och när förslaget kommer att bli verklighet. Det vi kan göra är att samla in information så gott det går, alltså vad kommer förslaget att innebära för oss i praktiken. Samt att jobba med en plan B tillsammans med politikerna. Vi känner att vi verkligen har blivit lyssnade på lokalt, säger August Tapojärvi.

Kirunaborna känner sig sedan en lång period tillbaka åsidosatta av politikerna i huvudstaden.

– Det finns en frustration kring att vinsterna från LKAB skeppas rakt ner till Stockholm. Hela vår stad undermineras, bokstavligt talat, så att den måste flyttas och vi får ingenting tillbaka. Dessutom ska staten dra bort 300 jobb som kompletterar dem inom gruvindustrin. Det gör folk  upprörda.

Hur är det att jobba vidare under dessa förutsättningar?
– Det är tungt, vi inser att det är en uppförsbacke. Det är ingen kul situation att gå till jobbet och undra om det finns kvar i morgon. Men vi ger aldrig upp! Och vi samverkar med arbetsgivaren för att säkerställa att vi alla mår så bra som möjligt. Vi fortsätter precis som vanligt tills någon säger att vi ska göra någonting annat, säger August Tapojärvi.

I dag ligger licensavgiften på 2 340 kronor per år. Enligt uppgifter till tidningen Resumé skulle den nya skatten bli maximalt 1 300 kronor per skattebetalare. Runt 20 procent skulle dock få en reducerad avgift medan omkring tio procent skulle slippa skatten helt. Brytpunkten för full avgift uppges ligga på en beskattningsbar årsinkomst på över 130 000 kronor.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Nya YH-kurser föreslås när färre får jobb efter examen

Global konkurrens, digitalisering och ett längre arbetsliv gör att arbetsmarknaden förändras i en snabbare takt än tidigare. Nu föreslår Myndigheten för yrkeshögskolan en rad förändringar i kursutbudet.
Lina Björk Publicerad 18 februari 2026, kl 13:01
Föreläsning i modern utbildningsmiljö. Fler korta YH-kurser kan införas för att möta arbetsmarknadens krav samt porträtt på Axel Adelswärd.
Myndigheten för yrkeshögskolan vill ändra regelverket för att kunna erbjuda kortare och mer flexibla kurser – bland annat inom AI – som bättre matchar arbetsmarknadens behov. Enligt utredaren Axel Adelswärd stängs många ute från det system som finns idag. Foto: Håkon Mosvold Larsen/Maja Geffen

Att gå en utbildning på Yrkeshögskolan har länge varit ett snabbt sätt att ta sig in på arbetsmarknaden. Men de senaste åren har andelen studenter som får jobb efter examen minskat – och årets siffror följer samma trend. Regeringen har därför gett Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) i uppdrag att se över hur utbildningarna bättre kan möta arbetsmarknadens behov.

Regelverk stoppar grundläggande kurser 

I dag måste kurser inom MYH:s ram vara eftergymnasiala. Det gör att vissa utbildningar som arbetslivet efterfrågar inte kan beviljas. Samtidigt behöver många yrkesverksamma med akademisk bakgrund grundläggande kunskaper inom nya områden – inte minst inom AI.

– Vi har sett att begränsningen stänger många ute. Ta AI som exempel. Många yrkesgrupper skulle behöva en ganska grundläggande utbildning för att stärka sina chanser att vara anställningsbara i framtiden, säger Axel Adelswärd, utredare på Myndigheten för yrkeshögskolan.

Högre krav på utbildningsanordnare

MYH vill också se ett utökat ansvar för de utbildningsanordnare som erbjuder kurser i deras regi.

– Det regelverk vi har i dag är inte anpassat för korta kurser med flexibla upplägg. Vi behöver ett regelverk som ställer högre krav på anordnares kompetens och på utbildningsplanen, säger Axel Adelswärd.

Myndigheten föreslår även fler möjligheter att ingripa om anordnare inte följer reglerna, exempelvis genom sanktioner.

Studiestöd kan omfatta kortare YH-kurser

I dag kan studerande söka både omställningsstudiestöd och CSN‑lån för YH‑utbildningar. Ambitionen är att samma möjligheter ska gälla även för framtida kortare kurser, men frågan ska utredas vidare tillsammans med CSN.

Det här är Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH)

Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) är en svensk statlig myndighet under Utbildningsdepartementet som ansvarar för att styra och utveckla yrkeshögskolan (YH). De analyserar arbetsmarknadens kompetensbehov, beslutar vilka utbildningar som ska beviljas statsbidrag, samt granskar utbildningarnas kvalitet och genomför tillsyn.