Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Sex skäl att anställa en senior

Tänker du att äldre arbetskraft är omotiverad och trött? Tänk om!
Lina Björk Publicerad
colourbox.com
Anställda över 55 är mest nöjda med sin arbetssituation, visar en undersökning. colourbox.com

1. Bra mentorer

Genom att ha ett brett åldersspann på en arbetsplats får du inte bara en grupp med olika erfarenheter och sätt att göra saker. De äldre kan dessutom fungera som mentorer åt de yngre medarbetarna, och på så sätt säkerställa att ovärderlig yrkeskunskap inte försvinner från arbetsplatsen.   
 

2. Lojala

Som senior har man hunnit byta jobb några gånger och har förmodligen testat på både bra och dåliga arbetsplatser. Det gör att man förhoppningsvis vet vad man vill ha ut av en arbetsgivare och kan vara tydlig med det. Vilket i sin tur också gör att man är lojal och stannar längre.
 

3. Tar bladet från munnen

De vågar säga vad de tycker. En arbetsplats med en massa ja-sägare utvecklas inte. Dåliga beslut måste ifrågasättas.
 

4. Mindre sjuka

När anställda ska bedöma hur mycket de kommer att vara sjuka det närmaste året syns tydliga skillnader mellan åldersgrupperna. De yngre anger betydligt mer sjukfrånvaro än de äldre. Det visar Jobbhälsobarometern, som utförs av Sveriges Företagshälsor. Bland anställda över 55 år trodde 42 procent att de inte skulle ha en enda sjukdag det kommande året.
 

5. Billigare

Du sparar på arbetsgivaravgiften. Som arbetsgivare ska du, utöver lön, betala en avgift för varje anställd. Den ligger på 31,42 procent av den anställdes bruttolön, men för den över 67 är den lägre - 16,36 procent.

 

6. Nöjda med jobbet

Arbetsgivare som vill ha nöjda medarbetare bör passa sig för att radikalt föryngra personalen. Enligt en undersökning från Linköpings universitet är det nämligen anställda över 55 år som är mest nöjda med sin arbetssituation. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Lista: Sumprunkare och fem andra utdöda yrken

Yrken kommer och går, och framtida jobb är svåra att förutse. Men vi kan se tillbaka på historiska jobb som inte längre finns - som till exempel sumprunkare och rackare.
Lena Michanek Publicerad 23 oktober 2026, kl 06:00
Småbåtar och bryggor i hamnen vid Slussen, med Stockholms bebyggelse och kyrktorn i bakgrunden.
Fiskarhamnen vid Slussen i Stockholm 1896. Här jobbade sumprunkare med att hålla infångad fisk vid liv. Fotograf: Okänd, Stadsmuseet i Stockholm

Teknikskiften har alltid påverkat arbetsmarknaden. Gatubelysning, kylskåp, modern sjukvård och nya lagar har inte bara gjort vardagen enklare. Förändringarna har också skickat hela yrkeskårer till historieböckerna. 
Här är sex jobb som en gång gick att skriva på visitkortet, åtminstone om visitkort hade varit vardagsmat.

 

1. Lykttändare 

I mitten av 1700-talet fick Stockholm allmän gatubelysning och kungliga förordningar bestämde när lyktorna skulle tändas och släckas. Därmed blev lykttändare ett yrke, som gick i graven under 1940-talet då elektriska lampor tog över. 

  1. Rackare 

En rackare var i södra Sverige dräng till bödeln, vilket bland annat innebar att göra i ordning avrättningsplatser och ta hand om de avrättade. Rackaren slaktade även hästar och andra djur och tog hand om avfall på nätterna. 

När rackaren kom för att slakta hästar serverades en slaktarsup i ett speciellt glas som ingen annan drack ur eftersom rackaren ansågs vara oren. Därifrån härstammar uttrycket ”ta sig en rackare”. Yrket försvann i samband med att dödsstraffet avskaffades i Sverige 1921. 

  1. Sumprunkare

Sumprunkaren såg till att vattnet i fisksumpar cirkulerade så att syre tillfördes och fiskarna inte dog. En sump är i sammanhanget en behållare för förvaring av levande fisk. 

Arbetet var hårt. En teknik var att fästa ett rep i sumpen eller i en båt med sump, och i andra änden sätta en tung sten som sumprunkaren höll i ständig rörelse. Yrket dog ut under 1940-talet, när modernare kylteknik gjorde sitt intåg.

  1. Salpetersjudare 

Yrket bestod i att samla in urindränkt jord och genom olika processer, däribland sjudning, utvinna salpeter. Gustav Vasa hade bestämt att jorden under böndernas ladugårdar tillhörde staten, eftersom salpeter var en viktig beståndsdel i svartkrut. Yrket hade öknamnet ”pissegubbe” och gick ur tiden när bomullskrutet upptäcktes. Den statliga organisationen för yrket avskaffades 1895.

  1. Munskänk 

En munskänk skötte dryckesvarorna vid kungliga hov och hos furstar och stormän. Munskänken skulle skydda sin herre mot förgiftning och behövde ibland prova drycken själv innan den serverades. En munskänk behövde vara pålitlig och yrket ansågs vara en förtroendepost. I Sverige tycks munskänkar ha funnits vid hovet till början av 1700-talet. 

  1. Fältskär 

En fältskär var medeltidens kirurg, ofta med en bakgrund som barberare. 

Under de många krigen i Europa under medeltiden var efterfrågan stor, men från 1800-talet började utbildade läkare successivt ta över kirurgin. Fältskär var dock en erkänd utbildning övervakad av Medicinalstyrelsen fram till slutet av 1800-talet.  

Källa: Wikipedia, Förvaltningshistorisk ordbok