Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Säsongsarbetare drabbas av snöbrist

Hundratals säsongsarbetare på skidanläggningar i södra Sverige drabbas av det milda vintervädret. Lina Norström, som jobbar på en anläggning i småländska Isaberg, får jobba mycket mindre än tänkt och tjänar bara 3 000 kronor i januari.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
Erik Johansen / NTB scanpix / TT
Flera anläggningar i södra Sverige håller stängt på grund av bristen på snö. Erik Johansen / NTB scanpix / TT

Vintern har hittills varit mild i stora delar av landet. På fredagen var det sex grader varmt och sol på den småländska skidorten Isaberg, södra Sveriges största skidanläggning. Och så har det sett ut nästan hela vintern. Skidanläggningen är därför stängd till skillnad från en normal vinter när tolv pister och åtta liftar är i drift.

– När vi inte öppnar påverkar det oss ordentligt. Det är ingen katastrof om vi inte kan öppna alls i år, men det skulle verkligen inte se roligt ut på sista raden i resultaträkningen, säger Isaberg Mountain Resorts vd Louise Söderlund.

För att anläggningen ska kunna öppna krävs en rejäl köldknäpp. Temperaturen måste falla till mellan minus fem och minus tio grader för att det ska gå att tillverka snö, som kan användas när det är plusgrader och brist på natursnö. Men hittills i år har det inte varit någon riktigt kall period.

Företaget har 32 fast anställda personer, som bland annat jobbar i receptionen, vaktmästeriet, med mountainbike och rodelbanan - en året runt-aktivitet. Men de 130 säsongsarbetare som brukar arbeta från strax före jul till slutet av mars har inte kallats in som det var tänkt. Det finns inget att göra för skidlärare, liftvärdar, parkeringsvärdar, de som skulle ha arbetat på restaurangen i backen, i skidshopen och med skiduthyrning.

– Som det ser ut nu kan vi inte erbjuda våra säsongsarbetare något jobb. Det känns väldigt tråkigt, säger Louise Söderlund.

Om vintern kommer känner hon en oro för att de som skulle ha jobbat hos dem har hunnit söka sig till andra arbetsgivare.

– Det förstår jag om de gör. Får de inte jobb här vill de ju jobba någon annanstans. Men vi har satsat på dem inför att vi ska öppna, gett dem utbildningar och tränat dem i flera dagar. Börjar de jobba någon annanstans får vi börja om och utbilda nya medarbetare.

Lina Norström började säsongsjobba i liftkassan på anläggningen vintern 2018. Hon trivdes på arbetsplatsen och när vintersäsongen var över i mars fortsatte hon att jobba i receptionen vid behov. Den här vintersäsongen var det tänkt att hon skulle varva jobbet i receptionen med att vara i restaurangen i toppstugan.

– Så länge skidanläggningen inte kan öppna är jag bara i receptionen. Jag går på timmar och nu blir det betydligt färre timmar än om vi hade kunnat öppna som vanligt.

I januari räknar hon med att få ut ungefär 3 000 kronor efter skatt.

– Tack vare gott sparande klarar jag den här månaden utan problem. Och jag bor hemma. Det hade varit en annan sits om jag hade haft eget boende och varit helt självförsörjande.

Lina Norström tog studenten i våras, och ser inte bara nackdelar med att jobba mindre än det var tänkt.

– Nu hinner jag fundera över vad jag vill göra i framtiden. Och jag får mycket mer tid att vara hemma med vovvarna.

Branäsgruppen har sex skidanläggningar i landet - de tre i Halland, Västra Götaland respektive Närke har inte kunnat öppna på grund av snöbristen i år. Eftersom endast tre anläggningar har öppet har färre säsongsarbetare än vanligt kallats in i år – 600 i stället för 900.

– Vi har inte sagt upp någon. Vi har gjort många anställningsintervjuer inför vintern, men vi startar inte anställningar förrän vi vet att vi kan öppna en anläggning, säger Karin Modin Svärd, Branäsgruppens personalchef.

Vad de som brukar säsongsarbeta hos dem normalt sett gör nu vet hon inte med säkerhet.

– Vissa - som jobbar i skogen, med trädgårdsskötsel och på golfbanor sommartid - är nog kvar där. Där är ju verksamheten fortfarande igång eftersom vädret är mildare.

Men det finns några säsongsarbetare på alla anläggningar, även de som inte har öppnat.

– Vi är beredda att öppna när kylan kommer. Då måste det finnas de som är insatta i uppgifterna, och som kan ta hand om nya medarbetare som kallas in.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

”Anställda över 50 är en guldgruva”

Ditt driv försvinner inte för att du uppnår en viss ålder. Det menar Richard Lööw, chef som anställde Susann Johansson och tre andra 50-plussare under det senaste året.
Johanna Rovira Publicerad 13 maj 2025, kl 06:01
Man och kvinna i undervisningsrum
Richard Lööw beskriver sin medarbetare Susann Johansson som ett pålitligt urverk från Schweiz och anser att anställda över 50 är guld värda. Foto: Per Knutsson

Yrkeshögskolan SKY ligger inhyst i gigantiska lokaler i ett industriområde i Örebro. Här jobbar 16, inom kort 18, personer med att rådda korta kurser såväl som längre yrkesutbildningar för blivande drifttekniker, inköpare, logistiker med flera. Sedan augusti i fjol jobbar även Susann Johansson här som administratör och koordinator. 

När hon fick jobbet hade hon varit arbetssökande i över ett år för första gången i sitt 58-åriga liv, efter att ha lämnat ett fast jobb hon kände sig färdig med samt ett längre vikariat. 

Tiden som arbetslös var, som flera andra beskrivit i Kollegas artiklar om ålderism, mycket tuff. 

– Jag var väldigt målinriktad och skickade många spontanansökningar. Jag försökte hålla motivationen uppe, men det var jobbigt att tiden bara gick. Det kändes som ett slöseri att inte få bidra när man jobbat hela livet. Det är klart att min ålder kom in som en aspekt, men jag känner mig ju inte gammal, säger Susann Johansson. 

– Tror du inte att det hade varit skillnad om du haft ett jobb när du började söka? Det finns ju ett visst stigma i att vara arbetssökande, inflikar Rickard Lööw, Susanns chef på SKY. 

Obegripligt välja bort äldre

Richard Lööw tror att tidsgap i cv:t kan få dem som anställer att hemfalla åt gissningar och spekulationer om varför en sökande är arbetslös. Och att det kan vara lättare att ha fördrag med att yngre är arbetslösa. För han kan inte begripa varför arbetsgivare annars skulle välja bort äldre kandidater. 

– Så klart man kan ha en viss teoretisk kandidattyp i huvudet när man utlyser ett jobb, men när man sedan går igenom ansökningarna upptäcker man ju att de över 50 är en guldgruva. 

50-plussarna har oftast redan gjort allt det där som kan stjäla fokus från jobbet, menar han. Dessutom så är chansen att de stannar kvar betydligt större. 

– Hur många andra kan man räkna med att ha här i tio år? Driv handlar ju inte om ålder, du blir inte mindre driven för att du fyller 60. Dessutom behöver jag ju inte lära Susann att komma till jobbet, säger Rickard Lööw. 

Pålitligt urverk

Susann Johansson ler något förläget när Richard Lööw beskriver henne som ett pålitligt urverk från Schweiz, med erfarenhet och arbetsmoral som gör det oerhört lätt för honom som chef. Hon har en egen fundering på varför äldre, trots alla uppenbara fördelar, ratas på arbetsmarknaden. 

– Det blir alltmer vanligt att anlita rekryteringsbyråer och min bild är att rekryterarna själva är ganska unga. Det tror jag kan vara ett hinder för oss seniorer, säger hon. 

Richard Lööw har hittills inte använt sig av rekryteringsföretag – han ville bygga grunden till sitt lag själv och menar att man inte kan slarva med sammansättningen av personal om man har en vision att skapa världens bästa yrkeshögskola. Men han funderar på att ta rekryteringshjälp i delar av processen framöver, eftersom det kostar oerhört mycket i tid och energi att anställa.  

Under det senaste året har han anställt ytterligare tre personer över 50 år. 

– Det är ingen medveten strategi, utan mer tillfälligheter. Vi har en bra mix i gruppen mellan 25 och 59 år, säger han. 

Lönen ej orsaken

Båda avfärdar tanken att höga löneanspråk skulle ha något med ålderismen på arbetsmarknaden att göra: 

– Jag tycker nog att unga är ganska bra på att komma med höga löneanspråk de också, säger Richard Lööw.

– Det kanske är en fördom, men jag tror att vad gäller löneanspråk är det större skillnad mellan män och kvinnor, än mellan unga och äldre, säger Susann Johansson. 

Arbetsmarknad

Lista: Här är de attraktivaste företagen i Sverige

Årets bästa arbetsgivare är korade när det gäller attraktiva arbetsvillkor och jämställdhet. Nyckeltalsinstitutet har räknat ut toppnamnen inom en rad olika branscher, som energi och tech.
Elisabeth Brising Publicerad 8 maj 2025, kl 06:01
Händer som håller en bild på en glad gubbe och händer som möts
Uniper är en av de mest attraktiva arbetsgivarna i Sverige enligt en undersökning från Nyckeltalsinstitutet. Foto: Colourbox/Colourbox

Varje år listar Nyckeltalsinstitutet vilka svenska arbetsgivare som är attraktivast när det gäller arbetsvillkor, jämställdhet och hälsa. De bygger sin ranking på en databas med 400 arbetsgivare och 800 000 anställda. 

Utifrån den har de rankat företag i olika sektorer, till exempel energi tech och fastighet.

Tina Ekström.
Tina Ekström, vd. Foto: Nyckeltalsinstitutet

Medarbetarna är organisationens viktigaste resurs, oavsett situation. Vår kartläggning, baserad på rådande arbetsvillkor och kvantitativa data, visar att goda arbetsvillkor, hälsosam arbetsmiljö och jämställda utvecklingsmöjligheter är avgörande för framgång, säger Tina Ekström, vd på Nyckeltalsinstitutet, i en kommentar. 

Attraktivast i sin bransch

Arbetsgivarna med bäst arbetsvillkor i sin bransch:

El/energi
Mest attraktiva arbetsgivare: Uniper i Sverige

El/energi
Mest jämställda arbetsvillkor: Ellevio Sverige AB

Fastighet
Mest attraktiva arbetsgivare: Hemsö Fastighets AB

Mest jämställda arbetsvillkor: Akademiska hus

Techbranschen
Mest attraktiva arbetsgivare: Hewlett Packard Enterprise

Mest jämställda arbetsvillkor: Canon Svenska AB

Om rankingen

Kategorin attraktiv arbetsgivarindex baseras på faktorer som exempelvis tillsvidareanställningar, lika chefkarriär, gruppstorlek, kompetensutveckling och sjukfrånvaro. 

Om arbetsgivarna har kollektivavtal ingår inte i själva indexet, men det finns ändå med som en bakomliggande faktor i analysen enligt Nyckeltalsinstitutet. 

Jämställdhetsindex, Jämix, baseras på faktorer som lika arbetsvillkor för män och kvinnor, lönestrukturer, ledningsgrupp, föräldraskap, heltids- och tillsvidareanställningar.

Läs rapporten här. 

Resultatet baseras på insamlad statistik från 2024 där drygt 800 000 medarbetares arbetsvillkor från cirka 400 företag och organisationer kategoriserats. De listade organisationerna är de som har uppnått högst resultat i sin bransch i respektive index.

Arbetsmarknad

Hitachi letar kompetens hos Northvolt

Den enes död, den andres bröd. När tusentals får lämna Northvolt får Hitachi Energy en chans att lösa kompetensbristen. Anton Ekeström är en av drygt 50 som lämnat Skellefteå för Västerås.
David Österberg Publicerad 7 maj 2025, kl 06:01
Hitachis fabrik i Ludvika och Anton Ekeström
Northvolt gick i konkurs och nu letar hundratals ingenjörer efter nya jobb. Hitachi i Ludvika och Västerås anställer runt 130 personer i månaden. En av dem som fått nytt jobb är Anton Ekeström. Foto: Jonas Bilberg

Tidigare i år gick Northvolt i konkurs. Exakt vad som ska hända med företaget är oklart, men konkursförvaltaren letar köpare. Klart är i alla fall att tusentals har varit tvungna att lämna företaget. Samtidigt skriker många svenska företag efter teknisk kompetens – särskilt ingenjörer – och flera av dem försöker nu suga åt sig tidigare Northvoltanställda.

Hitachi Energy (tidigare kraftdivisionen på ABB) utvecklar och tillverkar tekniker och produkter för energisystem. För två år sedan tog företaget hem en stororder värd 147 miljarder kronor för utrustning till vindkraftsparker i Nordsjön. Då växte rekryteringsbehovet enormt.

– Vi anställer i snitt 130 personer i månaden och har gjort det i över två år. Anledningen är en jättestor efterfrågan på våra produkter och tjänster, säger Martin Sangve, HR-direktör på Hitachi Energy.

Stor brist på ingenjörer

Bolaget behöver framför allt anställa ingenjörer, men också inköpare, ekonomer och medarbetare till HR. Men ingenjörsbristen i Sverige är stor. Så när Northvolt tvingas säga upp folk kan många få ny anställning hos Hitachi Energy.

HR-direktör Martin Sangve
Martin Sangve.

– Hittills har vi rekryterat drygt 50 personer därifrån. Det finns många likheter mellan oss och Northvolt när det gäller kompetensprofiler. De har varslat enormt många och vi anställer enormt många. Men vi hade helst sett att Northvolt hade funnits kvar och bidragit till att attrahera kompetens till Sverige. Vi håller fortfarande tummarna för ett lyckligt slut på den historien, säger Martin Sangve.

En av dem som bytt är Anton Ekeström. Han började jobba för Northvolt redan 2016 och flyttade till Skellefteå 2021.

– Vi köpte hus där och fick vår son Alvar där. Vi trivdes jättebra i Skellefteå, säger han.

Men i höstas bestämde sig familjen för att flytta till Stockholm. Beslutat grundade sig dels i hur situationen på Northvolt utvecklade sig, dels i en önskan att komma närmare släkten.

  Egentligen skulle jag ha börjat på en tjänst på Northvolt i Stockholm, men insåg att det var ett tufft läge för företaget. Samtidigt hörde Hitachi Energy av sig och hade spännande saker på gång, så då valde jag att lämna efter åtta år på Northvolt.

Det måste ha varit tufft att lämna efter att ha varit med från starten? 

– Det är enormt mycket svett och hårt arbete som jag har lagt där. Att det blev som det blev beror inte på att det inte var duktiga människor som försökte. Vi är jättemånga som har lagt enormt mycket tid och engagemang på att få det att funka. Samtidigt var det kanske ändå dags för mig att lämna efter åtta år på samma företag.

Van vid att jobba med många kulturer

I dag jobbar Anton Ekeström med produktledning och affärsutveckling. Han har stor nytta av erfarenheterna från Northvolt, dels för att båda företagen arbetar med energi, dels för att de befinner sig i tillväxt.

– Jag är van vid att jobba med produkter i teknologins framkant och jag vet hur man tar sig an en osäker framtid. Jag har också lärt mig mycket om människor. Vi hade människor från många olika kulturer på Northvolt och det har vi på här också. Vi lärde oss onboarding och att ta hand om människor som flyttade från andra ställen och det är viktigt också på Hitachi Energy. 

Även Martin Sangve lyfter fram vikten av att se till att nya får en bra start på anställningen.

– Som ny ska man känna sig välkommen och uppskattad när man kommer hit. Det är ett jätteprojekt i sig som vi ständigt jobbar med att förbättra.

Ni rekryterar över 100 personer i månaden. Hur lyckas ni med det?

– Vi har såklart många rekryterare. Vi jobbar mot att ständigt vara en ”employer of choice”, alltså att folk vill arbeta hos oss. Att vi har medarbetare som talar gott om oss och rekommenderar oss till andra är en enormt kraftfull marknadsföring.

Konkursförvaltaren letar köpare

  • I början av mars gick Northvolt i konkurs. Konkursen berörde omkring 4 500 anställda i Skellefteå, Västerås och Stockholm.
  • Mikael Kubu utsågs till konkursförvaltare. Han försöker nu sälja hela eller delar av Northvolt. 
  • Batteritillverkningen är fortfarande igång och runt 900 personer arbetar i Skellefteå. Största kunden är Scania. 
  • Lönerna betalas av skattebetalarna via lönegarantin. I mars betalade Skatteverket ut 217 miljoner kronor till drygt 4 400 anställda, enligt SVT Nyheter.