Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

SAS: Enkät visar stort missnöje mot ledningen

Missnöjet fortsätter att koka hos de kabinanställda på SAS. En intern enkät visar att nio av tio saknar förtroende för företagsledningen.
– Det är en tragisk situation, säger Viktoria Svensson, kabinklubbens ordförande.
Oscar Broström Publicerad
Johan Nilsson/TT
Det råder stort missnöje och stark oro bland kabinanställda på SAS. Johan Nilsson/TT

Stort missnöje och stark oro. Så kan man sammanfatta stämningen och känslorna hos många av SAS kabinanställda i Sverige, efter höstens nyheter om att SAS kommer att starta bemanningsföretag – med nya och sämre avtal – som kommer att ta över delar av bolagets flygningar.

I den interna enkät som den svenska kabinföreningen, SSCA, skickat till sina medlemmar – och som Kollega tagit del av – framgår att förtroendet för företagsledningen är i botten.

  • 89 procent svarar att de saknar förtroende för företagsledningen.
  • 94 procent svarar att de saknar förtroende för ledningens affärsmodell.
  • 98 procent svarar att de inte tycker att företagsledningen respekterar den svenska modellen.

”Då försvinner förtroendet”

Viktoria Svensson, ordförande för SSCA, är inte förvånad över resultatet.

– Det är en tragisk verklighet, dock ganska väntad i och med företagets tillvägagångssätt.

Vad menar du med det?

– De har valt andra avtalsparter, de har startat lågprisbolag och de har valt att vi inte ska vara en del av framtiden. Då försvinner förtroendet.

Under pandemin förlorade 1 200 kabinanställda i Sverige, Norge och Danmark sina jobb. Att de kommer kunna återfå dem nu är osannolikt. Och även framtiden för kvarvarande kabinpersonal ser oviss ut.

SAS har sedan några år tillbaka ett dotterbolag, SAS Ireland, vars personal kommit från bemanningsföretag. SAS Ireland kommer efter årsskiftet att byta namn till SAS Connect och etablera sig i Köpenhamn. Samtidigt startas ett nytt bolag, SAS Link, som kommer ha sin bas i Stockholm.

De nya bolagen kommer att teckna kollektivavtal med en dansk fackförening som aldrig tidigare varit avtalspart med SAS. Viktoria Svensson beskriver förfarandet som ”social dumpning”, där SAS köper ett billigare kollektivavtal.

”Ett hot mot våra arbetstillfällen”

– Det har pratats mycket om det ska expanderas med de här nya lågprisbolagen, men det pratas ingenting om vad som händer med oss i Sverige. Det pratas om att lågprisbolagen ska öppna en bas här i Sverige och vi eventuellt får vara en del av framtiden – om vi sänker våra löner och villkor, säger Viktoria Svensson.

Hur stor är oron bland kabinanställda för framtiden för era jobb?

– Oron är jättestor. Inte nog med att vi hade oro för corona, något som påverkat hela branschen och kommer göra det länge framöver. Att lågprisbolag ska komma och etablera sig i Stockholm är ett hot mot våra arbetstillfällen och det blir man väldig orolig för.

Vad får ni för respons från företagsledningen när ni framför kritiken?

– Ingenting. Vi får ingen sådan.

Det är helt tyst?

– De vill att vi ska hjälpa till att spara pengar och vi säger att det är självklart att hjälpa till att spara pengar under en pågående kris, men vi måste försäkra oss om att vi sparar till våra egna arbetstillfällen, men det är inget de ens vill kommentera.

Kan inte jämföra avtal

Kabinklubben har fått information om att de nya bemanningsföretagens avtal kommer att vara billigare än det avtal de kabinanställda i Sverige har just nu. Men hur mycket billigare vet de inte.

– Vi har ju inte ens fått tillgång till någon fakta och information. Vi kan inte jämföra oss och se hur mycket dyrare vi är. Och då har vi redan ett väldigt konkurrenskraftigt avtal. Vi har mindre semester på sommaren, vi har ganska dåliga löner och jobbar mer än 40 timmar i veckan.

Läs mer: SAS-facken: Regeringen måste agera

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

AI-kompetens ger högre lön

AI-kompetens kan snabbt ge högre lön. Men formell utbildning är inte vägen dit enligt nya rön, utan mer att lattja själv. "Det bidrar till tydliga klyftor där kvinnor redan halkat efter", säger Elin Eriksson från Women in Tech Sweden.
Sandra Lund Publicerad 17 september 2025, kl 13:58
Elin Eriksson från Women in Tech Sweden till vänster i en delad bild. Hon bär en cerise blus och röda glasögon, har långt brunt hår och kort lugg. Till höger syns ett par manshänder som skriver på en bärbar dator.
Elin Eriksson ser hur gapet mellan kvinnor och män vidgas när det kommer till AI, i färdigheter och därmed i löner. Foto: Woman in Tech/Colourbox

Det var när Chat GPT lanserades i november för tre år sedan som debatten om AI och jobben blev till verklighet. Sedan dess kommer ständigt nya rön. Under sommaren presenterade till exempel konsultjätten PwC sin andra rapport om AI och jobben för 2025.

80 procent av vd:arna som svarat har under det senaste året använt sig AI i sin verksamhet. Rapporten har också analyserat 840 miljoner jobbannonser från 24 olika länder, däribland Sverige, för att undersöka sådant som efterfrågan på AI-kompetenser.

Jobben blir fler - inte färre

Analysen kommer bland annat fram till:

  • Att produktiviteten ökar i AI-exponerade branscher.
  • Att jobben blir fler snarare än färre.
  • Att lönerna ökar i branscher som exponeras för AI, eftersom dem artificiella intelligensen främst tar över sådant som administration, medan människor får göra mer komplexa uppgifter.

Lönerna ökar dubbelt så snabbt i branscher som är mest exponerade för AI, enligt rapporten. I samtliga branscher finns också lönepremier till den med AI-färdigheter, och de högsta påslagen finns i detalj- och grossisthandler, energi och information/kommunikation.

56 procent högre lön

Den som har AI-kompetens har i snitt en 56 procent högre lön än kollegan som saknar de färdigheterna. Jämfört med rapporten från året före låg den skillnaden på 25 procent. 

Häromdagen kom också en studie från toppuniversitetet Stanford som visade på lite andra resultat. 

Som att sysselsättningen snarare minskar för unga nyutexaminerade i yrken som är högt utsatta för AI. Framför allt för de mellan 22 och 25 år. 

Medan den ökar för äldre. De som är något äldre har hunnit få erfarenheter som gör de mer oersättliga av AI, vilket ger fler jobb och arbetsuppgifter. 

De målar upp en väldigt positiv bild

Men att göra rapporter utifrån gamla data är inte relevant när det kommer till AI, anser Elin Eriksson, styrelseordförande på Women in Tech Sweden, som jobbar för en mer inkluderande techindustri.

Gammal här betyder några månader eller äldre.

De målar upp en väldigt positiv bild när den stora trenden är enorma klyftor mellan de som anammar tekniken snabbt och fullt ut och de som inte riktigt kommit igång.

Hon nämner klyftor på arbetsgivarsidan. Där äldre branscher som industrijättar och banker sitter på tunga tekniska system med hög säkerhet. Där kan man inta bara byta ut och lattja loss lite med nya AI-verktyg. Samma gäller det offentliga.

Männen började leka

Medan i andra änden mindre techbolag som utvecklar och utforskar samtidigt som detta skrivs. Och den ännu större klyftan - mellan kvinnor och män. 

Ett gap som redan djupnat sedan Chat GPT kom in i våra liv när den lanserades den där november-helgen för tre år sedan.

De män jag känner släppte då allt och började testa. Medan väldigt många kvinnor tog hand om den vanliga ruljangsen. För alla har inte tiden att leka.

Dels lärde fler män snabbt. Dels matade de också OpenAI  (företaget som utvecklat ChatGPT) med data.

Det är fortfarande fler män som jobbar så experimentellt med AI. Visst tar tjänsterna även in data från befintliga källor men de är också ofta skapade av män, se bara på Wikipedia, säger Elin Eriksson.

Spelar det roll?

Ja. Vi ser på saker lite olika, ställer andra frågor baserat på att vi har lite olika erfarenheter.

Utbildning mindre viktigt

Det här leder in på något som även rapporten från PwC tar upp. Att formell utbildning tappar i attraktionskraft. Särskilt i AI-exponerade yrken. 

Arbetsgivare frågar sig oftare ”vad kan du göra i dag? än ”vad utbildade du till igår?”. En viss demokratisk fördel finns, enligt PwC-rapporten.

Absolut finns stora möjligheter för den som kan, har tid att prioritera och börjar testa. Och för den som fattar att du inte kommer att få ett diplom. Det räcker att du säger att du kan, och visar det. De kommer att vara mest värdefulla, och därmed få bättre löner, säger Elin Eriksson.

Även här riskerar könsgapet att vidgas. Kvinnor jobbar oftare i AI-exponerade yrken, men är mer sällan de som sitter på den kompetensen.

Och kvinnor vill oftare bli validerade utifrån. Det blir samma mönster som vid rekryteringsprocesser. Kvinnor är ofta överkvalificerade, medan män nästan är kvalificerade men blir rekryterade på potential.

Staten måste kliva fram

Styrelseordförande Elin Eriksson säger att majoriteten av Women in Tech Swedens cirka 30 000 medlemmar svarar att det är näringslivet som måste styra upp. Som måste förstå att produkten blir bättre om människor med olika bakgrunder matar in och tolkar data.

Själv anser hon att staten måste kliva fram. Hon tar upp hur Hem PC-reformen, som gav anställda möjlighet att köpa eller hyra hem datorer på 1990-talet, gjorde svensken digital. Att något liknande kunskapsspridning kan göras med AI.

Få yrkesutbildningar inom AI

Yrkeshögskolorna har också en viktig roll att spela. Där skolar många vuxna om sig för att jobba i tech-branschen, utifrån vad medlemmarna i Women in Tech Sweden själva uppger.

När Kollega gör en snabb sökning på program som finns att söka på yrkeshögskolan finns begreppet AI med i titeln för 81 av 953 program över landet. Det motsvarar 9 procent.

Och när det kommer till kurser finns begreppet i 85 av 580. Vilket blir 15 procent.

Det är extra kritiskt just nu med en breddning.  För vi närmar oss generell AI, att systemen lär sig själva. Så medan det är i startgropen är det ännu viktigare att vi inte bygger in en massa fördomar i systemen, säger Elin Eriksson.