Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

SAS: Enkät visar stort missnöje mot ledningen

Missnöjet fortsätter att koka hos de kabinanställda på SAS. En intern enkät visar att nio av tio saknar förtroende för företagsledningen.
– Det är en tragisk situation, säger Viktoria Svensson, kabinklubbens ordförande.
Oscar Broström Publicerad
Johan Nilsson/TT
Det råder stort missnöje och stark oro bland kabinanställda på SAS. Johan Nilsson/TT

Stort missnöje och stark oro. Så kan man sammanfatta stämningen och känslorna hos många av SAS kabinanställda i Sverige, efter höstens nyheter om att SAS kommer att starta bemanningsföretag – med nya och sämre avtal – som kommer att ta över delar av bolagets flygningar.

I den interna enkät som den svenska kabinföreningen, SSCA, skickat till sina medlemmar – och som Kollega tagit del av – framgår att förtroendet för företagsledningen är i botten.

  • 89 procent svarar att de saknar förtroende för företagsledningen.
  • 94 procent svarar att de saknar förtroende för ledningens affärsmodell.
  • 98 procent svarar att de inte tycker att företagsledningen respekterar den svenska modellen.

”Då försvinner förtroendet”

Viktoria Svensson, ordförande för SSCA, är inte förvånad över resultatet.

– Det är en tragisk verklighet, dock ganska väntad i och med företagets tillvägagångssätt.

Vad menar du med det?

– De har valt andra avtalsparter, de har startat lågprisbolag och de har valt att vi inte ska vara en del av framtiden. Då försvinner förtroendet.

Under pandemin förlorade 1 200 kabinanställda i Sverige, Norge och Danmark sina jobb. Att de kommer kunna återfå dem nu är osannolikt. Och även framtiden för kvarvarande kabinpersonal ser oviss ut.

SAS har sedan några år tillbaka ett dotterbolag, SAS Ireland, vars personal kommit från bemanningsföretag. SAS Ireland kommer efter årsskiftet att byta namn till SAS Connect och etablera sig i Köpenhamn. Samtidigt startas ett nytt bolag, SAS Link, som kommer ha sin bas i Stockholm.

De nya bolagen kommer att teckna kollektivavtal med en dansk fackförening som aldrig tidigare varit avtalspart med SAS. Viktoria Svensson beskriver förfarandet som ”social dumpning”, där SAS köper ett billigare kollektivavtal.

”Ett hot mot våra arbetstillfällen”

– Det har pratats mycket om det ska expanderas med de här nya lågprisbolagen, men det pratas ingenting om vad som händer med oss i Sverige. Det pratas om att lågprisbolagen ska öppna en bas här i Sverige och vi eventuellt får vara en del av framtiden – om vi sänker våra löner och villkor, säger Viktoria Svensson.

Hur stor är oron bland kabinanställda för framtiden för era jobb?

– Oron är jättestor. Inte nog med att vi hade oro för corona, något som påverkat hela branschen och kommer göra det länge framöver. Att lågprisbolag ska komma och etablera sig i Stockholm är ett hot mot våra arbetstillfällen och det blir man väldig orolig för.

Vad får ni för respons från företagsledningen när ni framför kritiken?

– Ingenting. Vi får ingen sådan.

Det är helt tyst?

– De vill att vi ska hjälpa till att spara pengar och vi säger att det är självklart att hjälpa till att spara pengar under en pågående kris, men vi måste försäkra oss om att vi sparar till våra egna arbetstillfällen, men det är inget de ens vill kommentera.

Kan inte jämföra avtal

Kabinklubben har fått information om att de nya bemanningsföretagens avtal kommer att vara billigare än det avtal de kabinanställda i Sverige har just nu. Men hur mycket billigare vet de inte.

– Vi har ju inte ens fått tillgång till någon fakta och information. Vi kan inte jämföra oss och se hur mycket dyrare vi är. Och då har vi redan ett väldigt konkurrenskraftigt avtal. Vi har mindre semester på sommaren, vi har ganska dåliga löner och jobbar mer än 40 timmar i veckan.

Läs mer: SAS-facken: Regeringen måste agera

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Ny bok om Northvoltkraschen: ”Det var anarki”

För lite kunskap och för få som visste vad de skulle göra. Det var orsaken till att Northvolt kraschade, enligt Gunnar Lindstedt, prisbelönt journalist och författare, som skrivit boken Northvoltfallet.
Elisabeth Brising Publicerad 15 juni 2026, kl 06:03
Gunnar Lindstedt och Northvoltskylt
Det gröna prestigeprojektet slutade med massuppsägningar. Journalisten Gunnar Lindstedt säger att Northvolt föll på tidspress, okunskap och ett Silicon Valley-tänk som inte funkar i svensk industri. Foto: Emil Fagander för Volante / Pontus Lundahl för TT

Varför lyckades inte Northvolt? 

– Grundproblemet var att de inte lyckades få i gång produktionen, vilket berodde på tidspress och dålig industriell kunskap. Vi är ju inte så bra längre på att industrialisera i Sverige, säger Gunnar Lindstedt. 

– De tog sig vatten över huvudet och skulle utan egen erfarenhet bygga upp en produktion av batterier från ax till limpa, en väldigt komplicerad process, med både kemi- och verkstadsindustri. 

Du har tidigare nystat upp Trustorhärvan som den tv-aktuella dramaserien Golden Boys bygger på. Varför ville du skriva om just Northvoltkraschen? 

–  Det fanns likheter med det jag gjort tidigare. Jag har följt det här och är skeptisk till idén att elbilar ska ta över transporterna, det har sina problem med mineralfyndigheter. Sedan blev jag övertalad av journalistkompisar. 

Influerades av rika amerikanare

Gunnar Lindstedt beskriver i boken hur vd:n Peter Carlsson och människor runt honom influerades av Teslas och Kaliforniens företagskultur. 

– Det är high tech och startups där man snabbt ska starta upp många projekt samtidigt, i stället för att bygga en fabrik först och få den att fungera. 

Vilka drabbades hårdast? 

– Många gick in i det här med väldigt ambitiösa mål att rädda världen och anställda satsade egna besparingar och flyttade, många av dem har drabbats personligt. 

Arbetsmiljön sågas:  ”För mycket folk

Tusentals anställda förlorade jobbet i konkursen 2025. Kollega har tidigare granskat arbetsmiljön i företaget för tjänstemän: Larm inifrån Northvolt: ”Katastrofal arbetsmiljö”

Arbetsmiljön har också varit ifrågasatt efter olyckor. År 2023 avled en 25-årig man efter en explosion på fabriken. Northvolts dåvarande vd Peter Carlsson har delgivits misstanke om vållande till annans död genom arbetsmiljöbrott. 

Utredningen bygger på en anmälan från Arbetsmiljöverket. Delgivningen kom från åklagare efter att företaget gått i konkurs och inte längre kunde krävas på en planerad företagsbot på 16 miljoner kronor efter dödsfallet. 

Peter Carlsson har tidigare i år uppgett för SVT Västerbotten att han inte var vd för Northvolt Ett i Skellefteå vid tillfället för olyckan, utan vd i koncernen. 

Vad har du, Gunnar Lindstedt, fått veta om arbetsmiljön i arbetet med boken Northvoltfallet? 

– Att det var anarki, ingen bra beslutsstruktur och att man tog in för mycket folk snabbt. De hade femskift innan grunden funkade. Det hade varit bättre att starta pö om pö och få maskinerna att fungera. Det var för många som inte visste vad de skulle göra. Det var också så mycket utländsk arbetskraft att det inte blev en teamkänsla, säger Gunnar Lindstedt. 

Boken ger en bild av ett företag som försökte hålla skenet uppe inför omvärlden in i det sista. 

– De var pressade ekonomiskt, hade lånat mycket och hade investerare som snabbt ville ha utdelning, säger Gunnar Lindstedt.