Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

SAS: Enkät visar stort missnöje mot ledningen

Missnöjet fortsätter att koka hos de kabinanställda på SAS. En intern enkät visar att nio av tio saknar förtroende för företagsledningen.
– Det är en tragisk situation, säger Viktoria Svensson, kabinklubbens ordförande.
Oscar Broström Publicerad
Johan Nilsson/TT
Det råder stort missnöje och stark oro bland kabinanställda på SAS. Johan Nilsson/TT

Stort missnöje och stark oro. Så kan man sammanfatta stämningen och känslorna hos många av SAS kabinanställda i Sverige, efter höstens nyheter om att SAS kommer att starta bemanningsföretag – med nya och sämre avtal – som kommer att ta över delar av bolagets flygningar.

I den interna enkät som den svenska kabinföreningen, SSCA, skickat till sina medlemmar – och som Kollega tagit del av – framgår att förtroendet för företagsledningen är i botten.

  • 89 procent svarar att de saknar förtroende för företagsledningen.
  • 94 procent svarar att de saknar förtroende för ledningens affärsmodell.
  • 98 procent svarar att de inte tycker att företagsledningen respekterar den svenska modellen.

”Då försvinner förtroendet”

Viktoria Svensson, ordförande för SSCA, är inte förvånad över resultatet.

– Det är en tragisk verklighet, dock ganska väntad i och med företagets tillvägagångssätt.

Vad menar du med det?

– De har valt andra avtalsparter, de har startat lågprisbolag och de har valt att vi inte ska vara en del av framtiden. Då försvinner förtroendet.

Under pandemin förlorade 1 200 kabinanställda i Sverige, Norge och Danmark sina jobb. Att de kommer kunna återfå dem nu är osannolikt. Och även framtiden för kvarvarande kabinpersonal ser oviss ut.

SAS har sedan några år tillbaka ett dotterbolag, SAS Ireland, vars personal kommit från bemanningsföretag. SAS Ireland kommer efter årsskiftet att byta namn till SAS Connect och etablera sig i Köpenhamn. Samtidigt startas ett nytt bolag, SAS Link, som kommer ha sin bas i Stockholm.

De nya bolagen kommer att teckna kollektivavtal med en dansk fackförening som aldrig tidigare varit avtalspart med SAS. Viktoria Svensson beskriver förfarandet som ”social dumpning”, där SAS köper ett billigare kollektivavtal.

”Ett hot mot våra arbetstillfällen”

– Det har pratats mycket om det ska expanderas med de här nya lågprisbolagen, men det pratas ingenting om vad som händer med oss i Sverige. Det pratas om att lågprisbolagen ska öppna en bas här i Sverige och vi eventuellt får vara en del av framtiden – om vi sänker våra löner och villkor, säger Viktoria Svensson.

Hur stor är oron bland kabinanställda för framtiden för era jobb?

– Oron är jättestor. Inte nog med att vi hade oro för corona, något som påverkat hela branschen och kommer göra det länge framöver. Att lågprisbolag ska komma och etablera sig i Stockholm är ett hot mot våra arbetstillfällen och det blir man väldig orolig för.

Vad får ni för respons från företagsledningen när ni framför kritiken?

– Ingenting. Vi får ingen sådan.

Det är helt tyst?

– De vill att vi ska hjälpa till att spara pengar och vi säger att det är självklart att hjälpa till att spara pengar under en pågående kris, men vi måste försäkra oss om att vi sparar till våra egna arbetstillfällen, men det är inget de ens vill kommentera.

Kan inte jämföra avtal

Kabinklubben har fått information om att de nya bemanningsföretagens avtal kommer att vara billigare än det avtal de kabinanställda i Sverige har just nu. Men hur mycket billigare vet de inte.

– Vi har ju inte ens fått tillgång till någon fakta och information. Vi kan inte jämföra oss och se hur mycket dyrare vi är. Och då har vi redan ett väldigt konkurrenskraftigt avtal. Vi har mindre semester på sommaren, vi har ganska dåliga löner och jobbar mer än 40 timmar i veckan.

Läs mer: SAS-facken: Regeringen måste agera

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Silverrävar efterlyses av djurparker och nöjesfält

Att jobba som säsongsanställd attraherar i första hand yngre. Men Parks and Resorts, som äger Gröna Lund, Furuvik, Kolmården och Skara Sommarland arbetar aktivt för att rekrytera fler äldre, enligt rekryteringschefen Sanna Nordström.
Johanna Rovira Publicerad 26 mars 2025, kl 13:00
Sanna Nordström, Parks & Resorts.
Parks and Resorts satsar på mångfald - till säsongsanställda på Gröna Lund, Furuvik, Kolmården och Skara Sommarland söks nu aktivt seniorer, enligt rekryteringschefen Sanna Nordström. Foto: Privat/

Varför efterlyser ni silverrävar och pantertanter? 

Vi har jobbat länge med olika typer av riktade satsningar för att öka andelen seniora sökande och i grunden handlar det om att vi vill vara en park för alla och att våra gästers mångfald ska återspeglas hos våra anställda. 

 

Hur har det gått? 

Vi har ökat antalet seniora kollegor i samtliga parker förra året och det fanns säsongsanställda som fyllt 75 år i alla parker. Även i år ser det ut att finnas ett stort intresse. Vi tycker det är bra att vi får medarbetare som har både livs- och arbetserfarenhet och vi ser enbart fördelar med mångfald, inkluderat ålder. Det ger en fin dynamik i gruppen. 

 

Finns det några nackdelar? 

Nej, vi kan inte se några. Oavsett vem man är passar man inte för alla roller, det handlar inte om ålder. Vi har inte fått någon negativ respons på våra riktade kampanjer. 

Arbetsmarknad

Mellkvist: ”Ålderism är ett slöseri av gigantiska mått”

Johanna Rovira Publicerad 24 mars 2025, kl 13:00
Mellkvist: ”Ålderism är ett slöseri av gigantiska mått”
Ålderism. Ett litet skolbarn i rollen som chef på kontor.
Mellkvist: ”Ålderism är ett slöseri av gigantiska mått”
Arbetsmarknad

Mellkvist: ”Ålderism är ett slöseri av gigantiska mått”

Ålderismen har bitit sig fast på svensk arbetsmarknad.
– Vi behöver en helt ny standard i synen på ålder, säger John Mellkvist, generalsekreterare för Pluskommissionen.
Johanna Rovira Publicerad 24 mars 2025, kl 13:00
Ålderism. Ett litet skolbarn i rollen som chef på kontor.
Sverige är sämst i Norden på att anställa personer över 55 år, vilket visar på en utbredd ålderism på arbetsmarknaden. Foto: Shutterstock.

“Yngre personer är helt enkelt smartare”. Facebookgrundaren Mark Zuckerberg är en av få som öppet och oförblommerat, vid 23 års ålder uttryckte den fördom många arbetsgivare i hemlighet tycks hysa, om man ser till de faktiska förhållandena på svensk arbetsmarknad. Sverige är sämst i Norden på att anställa folk över 55 år, visar undersökningar , och möjligen värst i världen på att ringakta äldre arbetskraft. 

Problemet med ålderism är universellt, men skiljer sig åt mellan olika länder, säger John Mellkvist, generalsekreterare för Pluskommissionen 

Han är definitivt mot fördomen att ålder skulle ha något att göra med kompetens och kapacitet. Pluskommissionen jobbar aktivt för att förändra synen på livserfarenhet och bättre ta tillvara all outnyttjad kompetens. 

Skev syn på ålder i Sverige

Även vid en internationell jämförelse ligger Sverige pyrt till när det handlar om åldersfixering, menar John Mellkvist och pekar ut flera faktorer som samverkat till den skeva synen på ålder. 

I länder som legat i krig finns ofta en högre aktning och grundrespekt för äldre. Sverige har länge varit fredat från krig och har inte samma naturliga tradition av att hylla sina veteraner. Vi är också starkt teknikorienterade, vill gärna framstå som ett modernt land, vilket skapat en ängslighet i näringslivet, nämner John Mellkvist som några orsaker. 

Det är inte jätteenkelt att bevisa, men mycket pekar i riktningen att Sverige är bland de sämsta i världen på området. Enligt studier av World Values Survey hamnar vi som land botten vad gäller respekt för äldre.                

John Mellkvist.
John Mellkvist. Foto: Jenny Hammar.

Sverige sticker också tydligt ut på världskartan vad gäller individualism, och enligt studier finns ett klart samband mellan ett individualistiskt levnadssätt och hur åldersfientlig man är. En annan orsak till åldersfixeringen är våra trygghetssystem, exempelvis anställningsskyddet som enligt John Mellkvist lätt invaggar oss i en falsk säkerhet. 

Anställningstryggheten är viktig, men det verkliga skyddsnätet i arbetslivet blir allt mer förmågan att ställa om och röra sig på arbetsmarknaden. Flexibilitet är det nya svarta för det arbetsliv vi behöver skapa. 

Rata äldre kostar miljarder

Ett nytt arbetsliv och en fräschare syn på åldrande är nödvändigt, menar Pluskommissionen som nyligen visat att samhällskostnaden för svensk arbetsmarknads njugga inställning till senior arbetskraft är närapå 70 miljarder kronor årligen. Då är inte notan för personligt lidande och ohälsa på grund av utanförskap medräknad. Detta är ett slöseri av gigantiska mått, konstaterar John Mellkvist. Och kortsiktigt tänkt av arbetsgivarna. 

Om du vill behålla den yngre arbetskraften måste du visa att du vill satsa på de äldre. 

Hälsoframgångar gör att åldersgränserna har förskjutits. En åttioåring i dag kan vara pigg och vital, sjuttio sägs vara det nya femtio, och så vidare. Men fördomarna om ålder lever trots detta kvar. 

Vi måste rigga vår arbetsmarknad så vi inte drar alla över en ålderskam. Vi behöver se fler goda och vägledande exempel. Vi behöver en helt ny standard i synen på ålder.

Ålderismen blir obsolet 

Han är spänd på hur vi om tio år, när en rimligare syn på åldrandet förhoppningsvis vunnit gehör, kommer att se tillbaka på vår samtid. Han gissar att vi då betraktar ålderismen på samma förundrade sätt som vi i dag blickar tillbaka på vår tidigare liberala inställning till rökning.  

Frågan är om Zuckerberg, som om tio år fyllt femtio, har ändrat uppfattning. För även om hög ålder trots allt är något de flesta av oss kommer att uppnå förr eller senare om vi har hälsan, kan inte det samma sägas om smarthet.