Kollegas nyhetsbrev
Är du Unionenmedlem? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Du registrerar dig via länken nedan, och får Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg!
SAS: Enkät visar stort missnöje mot ledningen
Missnöjet fortsätter att koka hos de kabinanställda på SAS. En intern enkät visar att nio av tio saknar förtroende för företagsledningen.
– Det är en tragisk situation, säger Viktoria Svensson, kabinklubbens ordförande.
– Det är en tragisk situation, säger Viktoria Svensson, kabinklubbens ordförande.
Stort missnöje och stark oro. Så kan man sammanfatta stämningen och känslorna hos många av SAS kabinanställda i Sverige, efter höstens nyheter om att SAS kommer att starta bemanningsföretag – med nya och sämre avtal – som kommer att ta över delar av bolagets flygningar.
I den interna enkät som den svenska kabinföreningen, SSCA, skickat till sina medlemmar – och som Kollega tagit del av – framgår att förtroendet för företagsledningen är i botten.
- 89 procent svarar att de saknar förtroende för företagsledningen.
- 94 procent svarar att de saknar förtroende för ledningens affärsmodell.
- 98 procent svarar att de inte tycker att företagsledningen respekterar den svenska modellen.
”Då försvinner förtroendet”
Viktoria Svensson, ordförande för SSCA, är inte förvånad över resultatet.
– Det är en tragisk verklighet, dock ganska väntad i och med företagets tillvägagångssätt.
Vad menar du med det?
– De har valt andra avtalsparter, de har startat lågprisbolag och de har valt att vi inte ska vara en del av framtiden. Då försvinner förtroendet.
Under pandemin förlorade 1 200 kabinanställda i Sverige, Norge och Danmark sina jobb. Att de kommer kunna återfå dem nu är osannolikt. Och även framtiden för kvarvarande kabinpersonal ser oviss ut.
SAS har sedan några år tillbaka ett dotterbolag, SAS Ireland, vars personal kommit från bemanningsföretag. SAS Ireland kommer efter årsskiftet att byta namn till SAS Connect och etablera sig i Köpenhamn. Samtidigt startas ett nytt bolag, SAS Link, som kommer ha sin bas i Stockholm.
De nya bolagen kommer att teckna kollektivavtal med en dansk fackförening som aldrig tidigare varit avtalspart med SAS. Viktoria Svensson beskriver förfarandet som ”social dumpning”, där SAS köper ett billigare kollektivavtal.
”Ett hot mot våra arbetstillfällen”
– Det har pratats mycket om det ska expanderas med de här nya lågprisbolagen, men det pratas ingenting om vad som händer med oss i Sverige. Det pratas om att lågprisbolagen ska öppna en bas här i Sverige och vi eventuellt får vara en del av framtiden – om vi sänker våra löner och villkor, säger Viktoria Svensson.
Hur stor är oron bland kabinanställda för framtiden för era jobb?
– Oron är jättestor. Inte nog med att vi hade oro för corona, något som påverkat hela branschen och kommer göra det länge framöver. Att lågprisbolag ska komma och etablera sig i Stockholm är ett hot mot våra arbetstillfällen och det blir man väldig orolig för.
Vad får ni för respons från företagsledningen när ni framför kritiken?
– Ingenting. Vi får ingen sådan.
Det är helt tyst?
– De vill att vi ska hjälpa till att spara pengar och vi säger att det är självklart att hjälpa till att spara pengar under en pågående kris, men vi måste försäkra oss om att vi sparar till våra egna arbetstillfällen, men det är inget de ens vill kommentera.
Kan inte jämföra avtal
Kabinklubben har fått information om att de nya bemanningsföretagens avtal kommer att vara billigare än det avtal de kabinanställda i Sverige har just nu. Men hur mycket billigare vet de inte.
– Vi har ju inte ens fått tillgång till någon fakta och information. Vi kan inte jämföra oss och se hur mycket dyrare vi är. Och då har vi redan ett väldigt konkurrenskraftigt avtal. Vi har mindre semester på sommaren, vi har ganska dåliga löner och jobbar mer än 40 timmar i veckan.
Läs mer: SAS-facken: Regeringen måste agera
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Svårare att få jobb efter YH-utbildning
Färre studerande får jobb direkt efter examen från Yrkeshögskolan. Det visar nya siffror från SCB. Men mjukvaruutvecklaren Carl Broman ser ljust på framtiden. ”Man får hitta nya vägar till en marknad som är mer mättad än för tio år sedan” säger han.
Att gå en utbildning på Yrkeshögskolan kan vara ett snabbt sätt att få jobb efter en kort utbildning. Åtminstone har det varit så tidigare. Men de senaste åren har andelen studenter i arbete efter examen minskat och i år är inget undantag.
Av de examinerade 2024 har 81 procent fått ett jobb i år, vilket är en minskning med tre procent jämfört med året innan. Även andelen som fått ett jobb som överensstämmer med utbildningen minskar. Lägst siffra har de som läst en IT-utbildning. Där har endast en tredjedel fått ett jobb som motsvarar utbildningen de läste på yrkeshögskolan.
En av dem som har erfarenhet av yrkeshögskolan är Carl Broman, som läser ett tvåårigt program till mjukvaruutvecklare på Nackademin i Stockholm. Han har goda förhoppningar om ett jobb i framtiden, men är väl medveten om att branschen han ger sig in i har en viss mättnad.
– Konkurrensen därute är stor och som junior-utvecklare så är praktiken jätteviktig. Rekryterare letar efter folk som är självgående. De vill gärna se att man gjort egna projekt, kan planera, genomföra och förklara en IT-lösning.
De som inte är vana att ta första steget har haft det tufft
Några av hans kurskamrater har skickat 50 ansökningar om praktik utan att få svar. Carl Broman har fått napp. Han tror att det kan vara hans bakgrund som säljare som gett honom fördel.
– Jag har legat på, tagit personlig kontakt och försökt att skapa en relation. Det ligger lika mycket hårt jobb bakom kompetensen som att framföra den. De som inte är vana att ta första steget på det sättet har haft det tufft, säger han.
Foto: Anders G. Warne
Enligt SCB:s siffror har det blivit svårare för studerande inom två utbildningsområden att etablera sig på arbetsmarknaden. Ett av dem är Carl Bromans framtida bransch, IT/Data. De andra är ekonomi, administration och försäljning. Till de utbildningsinriktningar som hade allra högst andel i jobb hör bland annat specialistundersköterskor, säkerhetssamordnare, elkonstruktörer, kart- och mättekniker och ambulanssjukvårdare.
Lågkonjunktur en av orsakerna
Orsaken till att andelen studenter som får jobb efter YH- utbildningen minskar är flera. Lågkonjunkturen de senaste åren har inneburit en sämre arbetsmarknad i för alla. Carl Broman tror också att inom hans framtida bransch blir kunskap fort gammal.
– Min bransch utvecklas hela tiden, vilket gör att vi aldrig blir färdiglärda. Dessutom vill många företag ha seniora utvecklare. Att ta in en junior är en större risk eftersom de är som hantverkare och måste ha några lärlingsår innan de blir självgående.
Vilket råd skulle du ge någon som funderar på en YH-utbildning?
– Att tänka på att det är mycket eget ansvar att ta till sig de kunskaper man lär sig. Det går inte att bara lära sig teorin och sedan förvänta sig att få jobb. Du måste gräva vidare själv, vara nyfiken. Det är viktigt att man faktiskt gillar sitt yrke, säger Carl Broman.
YH-utbildningar med flest andel i jobb
- Säkerhetstjänster: 94 procent
- Transporttjänster: 91 procent
- Lantbruk och djurvård: 91 procent
- Hälso-och sjukvård: 91 procent
- Friskvård och kroppsvård: 88 procent
YH-utbildningar med minst andel i jobb
- Kultur och media: 64 procent
- Data/IT: 69 procent
- Journalistik och Information: 75 procent
- Juridik: 75 procent
- Samhällsbyggnad och byggteknik: 81 procent
Om undersökningen
Uppgifterna kommer från en årlig uppföljning av examinerade från yrkeshögskolan, som genomfördes av SCB under hösten 2025 bland de som examinerades 2024. Totalt omfattade undersökningen 22 900 personer och svarsfrekvensen var 42 procent.
Minister kallar på parterna – för få etableringsjobb
Att antalet etableringsjobb är så få får arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att kalla till sig parterna.
– Etableringsjobben behöver bli fler, annars behöver vi tänka om och satsa på andra åtgärder, säger han.
– Etableringsjobben behöver bli fler, annars behöver vi tänka om och satsa på andra åtgärder, säger han.
Som Kollega nyligen kunde berätta har det bara blivit 84 etableringsjobb fram till och med oktober i år.
Då har anställningsformen funnits i nästan två år, den som skulle få bukt på arbetslösheten för långtidsarbetslösa och nyanlända. Reformen har förhandlats under flera år år, framför allt mellan LO, Svenskt näringsliv och Unionen.
Men även staten som står för den stora delen av finansieringen.
Men nu börjar den sistnämnda tröttna.
Johan Britz: "Lägg i andra växel"
Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) kallar nu till sig parterna, enligt TT. De behöver, enligt honom ”lägga i en andra växel”.
– Etableringsjobben behöver bli fler, annars behöver vi tänka om och satsa på andra åtgärder. De volymer vi ser är helt otillräckliga för att etableringsjobben ska vara en del i att bryta långtidsarbetslösheten – inte minst hos många utrikes födda, säger han i en kommentar till TT.
