Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Starta eget blev ett lyft för säkerhetschef

Hälften av alla personer i Sverige bär på drömmar att starta eget, visar en ny rapport. Petter Kärrlander gjorde slag i saken. Men det blev inte som han tänkt sig – det blev bättre.
Johanna Rovira Publicerad
Till vänster en person med broschyr om att starta eget företag i bakfickan. Till höger en bärbar dator med en lapp med en glad gubbe på.
Varannan svensk drömmer om att starta eget. För Petter Kärrlander, före detta säkerhetschef, var det framför allt möjligheten att styra över sin egna tid som fick honom att ta steget. Men vägen dit var tuff. Foto: Fredrik Sandberg/TT/Colourbox.

En ny rapport visar att nyföretagandet i landet minskat. Bara sex procent av befolkningen är företagare i dag. Men långt fler, mer än hälften av de tillfrågade, har övervägt att starta eget företag. Bland yngre är det ännu fler, två av tre, som drömmer om att bli vd på sin alldeles egna firma, visar studien.

Petter Kärrlander.

De största drivkrafterna för företagsdrömmarna är att kunna jobba med vad man vill, ha frihet att jobba när och hur mycket man vill och slippa ha en chef över sig. För Petter Kärrlander, före detta säkerhetschef, var det framför allt möjligheten att styra över sin egna tid som fick honom att ta steget som så många fantiserar om. Men vägen dit var tuff.

 Jag jobbade som säkerhetschef på ett mindre pappersbruk och trivdes jättebra med både jobbet och arbetsuppgifterna. Sedan bliv jag headhuntad till en större pappersindustri och fick betydligt större ansvar.

Gick in i väggen

Kraven från både arbetsgivaren och honom själv i kombination med långväga dryg pendling gjorde att hans ork till slut tröt. Petter Kärrlander gick in i väggen.

En kollega till honom, som jobbade som inhyrd HR-chef på företaget, peppade Petter Kärrlander att tänka i nya banor. Kollegan övertygade Petter om att han skulle passa utmärkt som egenföretagare och att han som inhyrd konsult skulle få bättre möjlighet att styra över sin tid.

 Han var en bra människokännare och hade gjort en liknande resa själv. Min egna tanke var att starta eget efter att just ha gått in i väggen låter som den sämsta kombination man kan tänka sig.

Men han knuffade undan sina farhågor och även om egenföretagandet inte riktigt blev som Petter Kärrlander föreställt sig, är han nöjd med sitt karriärval.

  Företagandet blev inte som jag tänkte mig – det blev bättre. Jag trodde jag skulle bli inhyrd som säkerhetschef på större företag, men inga sådana uppdrag trillade in.

Förbättrar arbetsmiljön

Däremot fick han i uppdrag om att hjälpa mindre företag som fått krav från Arbetsmiljöverket och behövde experthjälp från någon som var insatt i lagar och förordningar. Arbetsmiljöfrågorna har nu blivit hans nisch. Han har hittills hjälpt över 100 företag att uppfylla arbetsmiljölagstiftningen och förbättra arbetsmiljön på företaget.

 Mina inhopp har varit startskottet för många företag att ta tag i sin arbetsmiljö och göra vad de kan för att förbättra den. Där har det varit jätteroligt att hjälpa till, säger Petter Kärrlander.

I början av sin företagarbana visste han inte riktigt hur han skulle få fatt i kunder, men under det senaste året har Petter Kärrlander inte behövt ringa ett enda säljsamtal. Uppdragen har trillat in och det har gått bra ändå. Lönen han tar ut nu är visserligen mindre än den han hade på sin senaste anställning, men han beklagar sig inte.

 Jag jobbar betydligt mindre nu och har fått bättre livskvalitet. Under pandemin återvände familjen dessutom till mina hemtrakter i Ångermanland, för att bo lite mer lantligt och se om alla trivdes, säger Petter Kärrlander.

Trivdes inte någon så skulle familjen flytta tillbaka, de hade sitt hus i Askersund kvar för säkerhets skull. Men alla trivdes bra i Ångermanland, framförallt tack vare lugnet, naturen och närheten till vinteraktiviteter.

 Vi har 15 minuter till bra utförsåkning och 20 minuter till längdspår i världsklass. Skoteråkning med riktiga vintrar och att barnen lätt kan ta sig till en badplats där de ofta är helt själva på sommaren skadar inte heller. Min fru Jessica fick ett drömjobb 15 minuter bort så det finns inte mycket att klaga på, säger Petter Kärrlander

Fakta

  • Sex procent av befolkningen driver företag. Två av tre är män (8 procent män och 4 procent kvinnor).
  • Främsta drivkrafterna är att kunna jobba med det man vill (63 procent), planera egen tid (50 procent) och vara sin egen chef (43 procent).
  • •Drygt var sjätte företagare i Sverige är utrikesfödd.
  • En fjärdedel av Sveriges företagare finns i Stockholm och fler än hälften är verksamma i de tre storstadslänen. Andelen företagare är högst på Gotland och i Jämtland, där var tionde invånare är företagare.
  • 52 procent av befolkningen har övervägt att starta företag.
  • Drygt fyra av tio skulle starta företag om pengar inte vore ett problem Främsta orosmolnet bland både befintliga och potentiella företagare är hur privatekonomi och inkomst påverkas.

Källa: Rapporten Driv, som ges ut av Froda, ett digitalt kreditinstitut för små och medelstora företag, baseras på data från SCB och över 6500 intervjuer.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Svårare att få jobb efter YH-utbildning

Färre studerande får jobb direkt efter examen från Yrkeshögskolan. Det visar nya siffror från SCB. Men mjukvaruutvecklaren Carl Broman ser ljust på framtiden. ”Man får hitta nya vägar till en marknad som är mer mättad än för tio år sedan” säger han.
Lina Björk Publicerad 18 december 2025, kl 10:23
Färre får jobb efter YH-utbildning
Enligt nya siffror från SCB har nyexaminerade från YH-utbildningar det tufft på arbetsmarknaden. Men Carl Broman, som snart ska ut på praktik som mjukvaruutvecklare ser både positivt på utbildningen och möjligheterna att få jobb i framtiden. Foto: Anders G. Warne/TT/Johan Nilsson

Att gå en utbildning på Yrkeshögskolan kan vara ett snabbt sätt att få jobb efter en kort utbildning. Åtminstone har det varit så tidigare. Men de senaste åren har andelen studenter i arbete efter examen minskat och i år är inget undantag. 

Av de examinerade 2024 har 81 procent fått ett jobb i år, vilket är en minskning med tre procent jämfört med året innan. Även andelen som fått ett jobb som överensstämmer med utbildningen minskar. Lägst siffra har de som läst en IT-utbildning. Där har endast en tredjedel fått ett jobb som motsvarar utbildningen de läste på yrkeshögskolan.  

En av dem som har erfarenhet av yrkeshögskolan är Carl Broman, som läser ett tvåårigt program till mjukvaruutvecklare på Nackademin i Stockholm. Han har goda förhoppningar om ett jobb i framtiden, men är väl medveten om att branschen han ger sig in i har en viss mättnad. 

  Konkurrensen därute är stor och som junior-utvecklare så är praktiken jätteviktig. Rekryterare letar efter folk som är självgående. De vill gärna se att man gjort egna projekt, kan planera, genomföra och förklara en IT-lösning. 

De som inte är vana att ta första steget har haft det tufft

Några av hans kurskamrater har skickat 50 ansökningar om praktik utan att få svar. Carl Broman har fått napp. Han tror att det kan vara hans bakgrund som säljare som gett honom fördel. 

  Jag har legat på, tagit personlig kontakt och försökt att skapa en relation.  Det ligger lika mycket hårt jobb bakom kompetensen som att framföra den. De som inte är vana att ta första steget på det sättet har haft det tufft, säger han. 

Carl Broman mjukvaruutvecklare på YH-utbildning
Carl Broman har lagt mycket tid på egna projekt och att putsa upp sitt varumärke för att bli attraktiv på arbetsmarknaden när YH-utbildningen tar slut.

Foto: Anders G. Warne

Enligt SCB:s siffror har det blivit svårare för studerande inom två utbildningsområden att etablera sig på arbetsmarknaden. Ett av dem är Carl Bromans framtida bransch, IT/Data. De andra är ekonomi, administration och försäljning. Till de utbildningsinriktningar som hade allra högst andel i jobb hör bland annat specialistundersköterskor, säkerhetssamordnare, elkonstruktörer, kart- och mättekniker och ambulanssjukvårdare.

 

Lågkonjunktur en av orsakerna

Orsaken till att andelen studenter som får jobb efter YH- utbildningen minskar är flera. Lågkonjunkturen de senaste åren har inneburit en sämre arbetsmarknad i för alla. Carl Broman tror också att inom hans framtida bransch blir kunskap fort gammal.

 Min bransch utvecklas hela tiden, vilket gör att vi aldrig blir färdiglärda. Dessutom vill många företag ha seniora utvecklare. Att ta in en junior är en större risk eftersom de är som hantverkare och måste ha några lärlingsår innan de blir självgående. 

Vilket råd skulle du ge någon som funderar på en YH-utbildning?

–  Att tänka på att det är mycket eget ansvar att ta till sig de kunskaper man lär sig. Det går inte att bara lära sig teorin och sedan förvänta sig att få jobb. Du måste gräva vidare själv, vara nyfiken. Det är viktigt att man faktiskt gillar sitt yrke, säger Carl Broman.  

YH-utbildningar med flest andel i jobb 

  • Säkerhetstjänster: 94 procent
  • Transporttjänster: 91 procent
  • Lantbruk och djurvård: 91 procent
  • Hälso-och sjukvård: 91 procent
  • Friskvård och kroppsvård: 88 procent

YH-utbildningar med minst andel i jobb

  • Kultur och media: 64 procent
  • Data/IT: 69 procent
  • Journalistik och Information: 75 procent
  • Juridik: 75 procent
  • Samhällsbyggnad och byggteknik: 81 procent

Om undersökningen

Uppgifterna kommer från en årlig uppföljning av examinerade från yrkeshögskolan, som genomfördes av SCB under hösten 2025 bland de som examinerades 2024. Totalt omfattade undersökningen 22 900 personer och svarsfrekvensen var 42 procent.

Arbetsmarknad

Minister kallar på parterna – för få etableringsjobb

Att antalet etableringsjobb är så få får arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att kalla till sig parterna.
– Etableringsjobben behöver bli fler, annars behöver vi tänka om och satsa på andra åtgärder, säger han.
Sandra Lund Publicerad 26 november 2025, kl 10:05
Arbetsmarknadsminister Johan Britz i kostym visar på något litet mellan tumme och pekfinger.
Parterna behöver lägga in en "andra växel" när det kommer till etableringsjobben, anser arbetsmarknadsminister Johan Britz (L). Foto: Henrik Montgomery/TT

Som Kollega nyligen kunde berätta har det bara blivit 84 etableringsjobb fram till och med oktober i år. 

 

Då har anställningsformen funnits i nästan två år, den som skulle få bukt på arbetslösheten för långtidsarbetslösa och nyanlända. Reformen har förhandlats under flera år år, framför allt mellan LO, Svenskt näringsliv och Unionen. 

Men även staten som står för den stora delen av finansieringen. 

 

Arbetsmarknad

Företagarna om etableringsjobb: ”Fiasko”

Sandra Lund Publicerad 18 november 2025, kl 13:04
Företagarna om etableringsjobb: ”Fiasko”
Bilden är delad och visar Lise-Lotte Argulander från Företagarna till vänster. Hon har ljust lockigt hår och mörka kläder, och står med armarna i kors. Till höger syns TCO:s ordförande Therese Svanström. Även hon har armarna i kors, hon bär knallgul kavaj, har mörkt hår uppsatt i tofs och glasögon. I bakgrund är det mycket böcker.
Företagarna om etableringsjobb: ”Fiasko”

Men nu börjar den sistnämnda tröttna. 

Johan Britz: "Lägg i andra växel"

Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) kallar nu till sig parterna, enligt TT. De behöver, enligt honom ”lägga i en andra växel”. 

– Etableringsjobben behöver bli fler, annars behöver vi tänka om och satsa på andra åtgärder. De volymer vi ser är helt otillräckliga för att etableringsjobben ska vara en del i att bryta långtidsarbetslösheten – inte minst hos många utrikes födda, säger han i en kommentar till TT.

Arbetsmarknad

Företagarna om etableringsjobb: ”Riktigt fiasko”

”Ett riktigt fiasko”. Det kallar Företagarna reformen med etableringsjobb. Och kravet på kollektivavtal är bara i vägen, enligt organisationen. TCO håller inte med.
Sandra Lund Publicerad 18 november 2025, kl 13:04
Bilden är delad och visar Lise-Lotte Argulander från Företagarna till vänster. Hon har ljust lockigt hår och mörka kläder, och står med armarna i kors. Till höger syns TCO:s ordförande Therese Svanström. Även hon har armarna i kors, hon bär knallgul kavaj, har mörkt hår uppsatt i tofs och glasögon. I bakgrund är det mycket böcker.
Etablerigsjobb ett fiasko? Lise-Lotte Argulander från Företagarna tycker inte parterna ska blanda sig i reformer för långtidsarbetslösa. Något som TCO:s ordförande Therese Svanström inte håller med om. Foto: Oskar Omne/Eva Tedsjö

Vid årsskiftet har etableringsjobben funnits i två år. 

En reform som skulle ge tusentals jobb till långtidsarbetslösa och nyanläda, med schysta villkor där arbetsmarknadens parter förhandlat fram villkoren.

Som Kollega kunde avslöja förra veckan är det dock bara 84 personer i en sådan anställning just nu.

Det är ett riktigt fiasko. Tyvärr har man misslyckats grovt här vilket man inte kan lasta Arbetsförmedlingen för. Det är enbart parternas fel, säger Lise-Lotte Argulander, arbetsmarknadsexpert på Företagarna.

Var brister de?

– Framför allt i administrationen, både för arbetsgivarna och de som ska ta etableringsjobb. För mindre företag som ska ta in någon utöver ordinarie arbetsstyrka  är det för krångligt. Krav på både centrala och lokala kollektivavtal är besvärligt. 

Stänger ute småföretag

Kravet på kollektivavtal skiljer etableringsjobb från andra subventionerade anställningar. 

Företagarna, som företräder 60 000 små och medelstora företag, har varit kritisk till anställningsformen från start. 

–  Det blir inte konkurrensneutralt när statliga stöd kräver kollektivavtal. Sex av tio mindre företag har inte kollektivavtal och därför stänger reformen ute stora delar av arbetsmarknaden, säger Lise-Lotte Argulander.

Mindre företag är här 1-49 anställda.

Johan Britz: "Skärpning"

Även arbetsmarknadsminister Johan Britz har mejlat en skriftlig kommentar till Kollega angående det låga antalet individer i etableringsjobb.

Och även han anser att problemet ligger hos arbetsmarknadens parter.

Jag är missnöjd. Det måste till skärpning. Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att arbeta stödjande för att arbetslösa ska komma i etableringsjobb, men då måste parterna ta ansvar för att det också finns några jobb att fylla. Ansvaret ligger nu på parterna att få upp volymerna, skriver han.

TCO: Gärna fler reformer

Therese Svanström, ordförande för tjänstemannafackens centralorganisation TCO, vill inte recensera etableringsjobben i sig, men tycker det är bra med partsgemensamma reformer för att lösa problematiken kring arbetslöshet.

TCO har lanserat ett förslag på ytterligare en anställningsform med stöd, förstärkningsjobb.

Från forskningen vet vi att stöd i anställning och arbetsmarknadsutbildningar ger mest valuta för pengarna. Så vi måste steppa upp och vi behöver fler former för anställning med stöd, inte färre. 

Färre i anställning med stöd

Enligt TCO har antalet personer i statligt subventionerade jobb minskat sedan 2018. 

Enligt den fackliga centralorganisationen låg antalet deltagare före 2018 på runt 60 000 personer varje år. 

Nu har drygt 22 000 personer en subventionerad anställning.

Enligt Therese Svanström kräver anställningar med stöd resurser på Arbetsförmedlingen. Som bantats ned senaste åren.

Myndigheten har också fått en tuffare grupp att jobba med när människor som mer har en genomgångsarbetslöshet får hjälp på andra håll, som från omställningsorganisationer. 

Dessutom är många arbetsgivare pressade i dag och har svårt att se värdet att ta emot anställda i stöd, säger hon om varför matchningen blivit svårare.