Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Saab får ubåtsorder av försvaret

Försvarskoncernen Saab har fått en order värd 467 miljoner kronor på konstruktions- och produktionsunderlag till nästa generationens ubåt till det svenska försvaret.
Ola Rennstam Publicerad

FMV, Försvarets materielverk, som sköter inköpen av materiel till försvaret, har lagt en beställning till Saab på 467 miljoner kronor för att bolaget ska ta fram ett underlag för hur två nya ubåtar ska byggas samtidigt som ytterligare två av de nuvarande ubåtarna ska kraftigt moderniseras. Beställningen gäller för åren 2014-2015.

Saab och FMV har även undertecknat en avsiktsförklaring för perioden 2015–2024 avseende svenska försvarets undervattensförmåga. Detta avtal kan ge beställningar på cirka 11,2 miljarder kronor. Avsiktsförklaringen handlar i klartext om det faktiska bygget av de två nya ubåtarna och själva ombyggnaden av de två nuvarande.

Tillverkningen av de svenska ubåtarna sköts av Kockums som är dotterbolag till tyska Thyssen Krupp. Men efter att det skurit sig mellan FMV och den tyska varvskoncernen fick Saab i uppdrag att utvärdera om de kan bygga nästa generations ubåt. Regeringen stoppade kort därpå beställningarna av två nya ubåtar från Kockums.

Som Kollega tidigare berättat ledde detta till att Saab inledde förhandlingar med Thyssen Krupp om att ta över företagets anläggningar i Sverige. Saabs chef Håkan Buskhe räknar med att förhandlingarna ska vara klara i sommar.

Unionenklubben har tidigare ställt sig positiva till att Saab tar över den svenska ubåtstillverkningen.

– Som Unionenordförande känns det bra om de köper för då kommer all personal med. Vi har sagt länge att det måste komma till en lösning, personalen mår inte bra av att inte veta, sade Ingrid Holmberg, ordförande på Unionenklubben i Malmö, till Kollega i april.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Gunnar Lindstedt och Northvoltskylt
Det gröna prestigeprojektet slutade med massuppsägningar. Journalisten Gunnar Lindstedt säger att Northvolt föll på tidspress, okunskap och ett Silicon Valley-tänk som inte funkar i svensk industri. Foto: Emil Fagander för Volante / Pontus Lundahl för TT

Varför lyckades inte Northvolt? 

– Grundproblemet var att de inte lyckades få i gång produktionen, vilket berodde på tidspress och dålig industriell kunskap. Vi är ju inte så bra längre på att industrialisera i Sverige, säger Gunnar Lindstedt. 

– De tog sig vatten över huvudet och skulle utan egen erfarenhet bygga upp en produktion av batterier från ax till limpa, en väldigt komplicerad process, med både kemi- och verkstadsindustri. 

Du har tidigare nystat upp Trustorhärvan som den tv-aktuella dramaserien Golden Boys bygger på. Varför ville du skriva om just Northvoltkraschen? 

–  Det fanns likheter med det jag gjort tidigare. Jag har följt det här och är skeptisk till idén att elbilar ska ta över transporterna, det har sina problem med mineralfyndigheter. Sedan blev jag övertalad av journalistkompisar. 

Influerades av rika amerikanare

Gunnar Lindstedt beskriver i boken hur vd:n Peter Carlsson och människor runt honom influerades av Teslas och Kaliforniens företagskultur. 

– Det är high tech och startups där man snabbt ska starta upp många projekt samtidigt, i stället för att bygga en fabrik först och få den att fungera. 

Vilka drabbades hårdast? 

– Många gick in i det här med väldigt ambitiösa mål att rädda världen och anställda satsade egna besparingar och flyttade, många av dem har drabbats personligt. 

Arbetsmiljön sågas:  ”För mycket folk

Tusentals anställda förlorade jobbet i konkursen 2025. Kollega har tidigare granskat arbetsmiljön i företaget för tjänstemän: Larm inifrån Northvolt: ”Katastrofal arbetsmiljö”

Arbetsmiljön har också varit ifrågasatt efter olyckor. År 2023 avled en 25-årig man efter en explosion på fabriken. Northvolts dåvarande vd Peter Carlsson har delgivits misstanke om vållande till annans död genom arbetsmiljöbrott. 

Utredningen bygger på en anmälan från Arbetsmiljöverket. Delgivningen kom från åklagare efter att företaget gått i konkurs och inte längre kunde krävas på en planerad företagsbot på 16 miljoner kronor efter dödsfallet. 

Peter Carlsson har tidigare i år uppgett för SVT Västerbotten att han inte var vd för Northvolt Ett i Skellefteå vid tillfället för olyckan, utan vd i koncernen. 

Vad har du, Gunnar Lindstedt, fått veta om arbetsmiljön i arbetet med boken Northvoltfallet? 

– Att det var anarki, ingen bra beslutsstruktur och att man tog in för mycket folk snabbt. De hade femskift innan grunden funkade. Det hade varit bättre att starta pö om pö och få maskinerna att fungera. Det var för många som inte visste vad de skulle göra. Det var också så mycket utländsk arbetskraft att det inte blev en teamkänsla, säger Gunnar Lindstedt. 

Boken ger en bild av ett företag som försökte hålla skenet uppe inför omvärlden in i det sista. 

– De var pressade ekonomiskt, hade lånat mycket och hade investerare som snabbt ville ha utdelning, säger Gunnar Lindstedt.