Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Saab får ubåtsorder av försvaret

Försvarskoncernen Saab har fått en order värd 467 miljoner kronor på konstruktions- och produktionsunderlag till nästa generationens ubåt till det svenska försvaret.
Ola Rennstam Publicerad

FMV, Försvarets materielverk, som sköter inköpen av materiel till försvaret, har lagt en beställning till Saab på 467 miljoner kronor för att bolaget ska ta fram ett underlag för hur två nya ubåtar ska byggas samtidigt som ytterligare två av de nuvarande ubåtarna ska kraftigt moderniseras. Beställningen gäller för åren 2014-2015.

Saab och FMV har även undertecknat en avsiktsförklaring för perioden 2015–2024 avseende svenska försvarets undervattensförmåga. Detta avtal kan ge beställningar på cirka 11,2 miljarder kronor. Avsiktsförklaringen handlar i klartext om det faktiska bygget av de två nya ubåtarna och själva ombyggnaden av de två nuvarande.

Tillverkningen av de svenska ubåtarna sköts av Kockums som är dotterbolag till tyska Thyssen Krupp. Men efter att det skurit sig mellan FMV och den tyska varvskoncernen fick Saab i uppdrag att utvärdera om de kan bygga nästa generations ubåt. Regeringen stoppade kort därpå beställningarna av två nya ubåtar från Kockums.

Som Kollega tidigare berättat ledde detta till att Saab inledde förhandlingar med Thyssen Krupp om att ta över företagets anläggningar i Sverige. Saabs chef Håkan Buskhe räknar med att förhandlingarna ska vara klara i sommar.

Unionenklubben har tidigare ställt sig positiva till att Saab tar över den svenska ubåtstillverkningen.

– Som Unionenordförande känns det bra om de köper för då kommer all personal med. Vi har sagt länge att det måste komma till en lösning, personalen mår inte bra av att inte veta, sade Ingrid Holmberg, ordförande på Unionenklubben i Malmö, till Kollega i april.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Minister kallar på parterna – för få etableringsjobb

Att antalet etableringsjobb är så få får arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att kalla till sig parterna.
– Etableringsjobben behöver bli fler, annars behöver vi tänka om och satsa på andra åtgärder, säger han.
Sandra Lund Publicerad 26 november 2025, kl 10:05
Arbetsmarknadsminister Johan Britz i kostym visar på något litet mellan tumme och pekfinger.
Parterna behöver lägga in en "andra växel" när det kommer till etableringsjobben, anser arbetsmarknadsminister Johan Britz (L). Foto: Henrik Montgomery/TT

Som Kollega nyligen kunde berätta har det bara blivit 84 etableringsjobb fram till och med oktober i år. 

 

Då har anställningsformen funnits i nästan två år, den som skulle få bukt på arbetslösheten för långtidsarbetslösa och nyanlända. Reformen har förhandlats under flera år år, framför allt mellan LO, Svenskt näringsliv och Unionen. 

Men även staten som står för den stora delen av finansieringen. 

 

Men nu börjar den sistnämnda tröttna. 

Johan Britz: "Lägg i andra växel"

Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) kallar nu till sig parterna, enligt TT. De behöver, enligt honom ”lägga i en andra växel”. 

– Etableringsjobben behöver bli fler, annars behöver vi tänka om och satsa på andra åtgärder. De volymer vi ser är helt otillräckliga för att etableringsjobben ska vara en del i att bryta långtidsarbetslösheten – inte minst hos många utrikes födda, säger han i en kommentar till TT.