Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Saab-andan kvar i Trollhättan 10 år efter konkursen

Det har gått tio år sedan Saab gick i konkurs. Men Saab-andan lever kvar och arbetslösheten i Trollhättan är lägre än före konkursen. Kollega har träffat några före detta medarbetare på Saab för att se hur arbetslivet blev efter nedläggningen.
Johanna Rovira Publicerad
Anette Hellgren sittandes i en bilstol på Saab car museum.
Anette Hellgren jobbade på Saab i 26 år. I dag är hon ombudsman på Unionen i Trollhättan. Foto: Nicke Johansson

Före detta Saab-anställda

Anette Hellgren

Anette Hellgren

Jobbat på Saab i 26 år på olika tjänster. Vid konkursen heltidsanställd klubbordförande för Unionen.

I dag ombudsman på Unionen.

Kör Saab.

 

Peter Bäckström

Peter Bäckström

Började -84 som elevingenjör, har därefter haft olika tjänster. Vid konkursen chef för Saabmuseet.

I dag intendent på Saabmuseet.

Ägare av 15 Saabbilar och en el-fiat (som parkeras utom synhåll).

 

Paul Åkerlund

Paul Åkerlund

Anställd på Saab 34 år, tidigare ordförande för Metallklubben. Vid konkursen kommunstyrelsens ordförande (S).

I dag kommunstyrelsens ordförande.

Äger en Saab.

 

Tommy Sundin

Tommy Sundin

Anställd på Saab 28 år i olika tjänster. Vid konkursen säljare av ingenjörtjänster.

I dag säljare av ingenjörtjänster (åt teknikföretaget Afry).

Kör Volvo (efter väldigt många års Saabbilar).

 

Stefan Mossberg

Stefan Mossberg

Anställd på Saab 21 år. Jobbade vid konkursen med mjukvaruutveckling.

Jobbar i dag med utveckling på T-Engineering.

Gjorde sig av med sin Saab för ett år sedan, men utesluter inte tanken på att köpa en ny.

 

Ronnie Hermansson

Ronnie Hermansson

Jobbat på Saab 28 år i olika tjänster.  Jobbade vid konkursen som utvecklare på Saab powertrain.

Jobbar i dag som utvecklare samt klubbordförande på fordonstillverkare Nevs.

Kör Saab (i väntan på elbilsleverens).

Söndagen 19 december i fjol rullar ett otal Saabbilar, en efter en, i strålande solsken, in på parkeringsplatsen vid Stallbacka i Trollhättan. Där radar de före detta Saabanställda upp sina fordon utanför fabriken och tutar unisont i tribut till den forna arbetsgivaren.

På dagen tio år tidigare blev närmare 3 300 anställda av med jobbet när ägaren lämnade in konkursansökan till Vänersborgs tingsrätt. I flera fall drabbades båda familjeförsörjarna av arbetslöshet. Saab hade efter år av pendling mellan hopp och förtvivlan nått vägs ände. Det såg nattsvart ut för Trollhättans del och det talades om massarbetslöshet, social misär, utflyttning och handelsdöd. 

Två anställda fixar hjul och ljuslyktor på en Saab 92, år 1950.
I år firar Saab-bilen 75 år. Här en Saab 92 från 1950. Foto: Saab Car Museum

Men farhågorna kom på skam.

– Arbetslösheten är betydligt lägre i dag än den var före konkursen, säger Paul Åkerlund, som så många andra blev av med sin anställning då.

Detta till trots gör Paul Åkerlund samma sak i dag som han gjorde för tio år sedan. Då var han tjänstledig för att ratta Trollhättans kommun och han är fortfarande kommunstyrelsens ordförande.

Faktum är att samtliga före detta Saabanställda som medverkar i denna artikel i princip har samma arbetsuppgifter som de hade när Saab gick i konkurs.

Frälsaren Victor Muller

Konkursen kom inte som någon direkt överraskning. Efter flera år med ekonomiska problem och rekonstruktion såg det lite ljusare ut 2010 då holländaren Victor Muller klev in som en frälsare och det blev drag i fabriken igen. Men bekymren återkom ganska snabbt. I april 2011 stannade linan och sedan uteblev lönen gång efter gång.

– Lönen kom, men den kom för sent vid flertal tillfällen, säger Anette Hellberg, som jobbade fackligt på heltid då och jobbar fackligt på heltid nu.

Som ordförande för Unionenklubben på Saab var det bland annat hennes jobb att samla ihop lönefordringar från medlemmar. Vissa medlemmar vägrade lämna in fordringar och ansåg att man gott kunde avstå en månadslön eller två för att rädda företaget.

 De kände sådan lojalitet med arbetsgivaren. Där har du Saab-andan, säger Anette Hellgren.

Ja, den mytomspunna Saabandan  ursprungligen var det faktiskt ett pr-påhitt som handlade om körglädje i allmänhet och att köra Saab i synnerhet, men den har kommit att bli något annat. Något som exempelvis förklarar Trollhättesonen Nils van der Pools OS-medaljer i skridskor nyligen, liksom stadens förmåga att komma på banan om och om igen. Envetenhet, underdogstyrka och mirakulös energi är ord som dyker upp i samma andetag som Saab-andan eller Trollhätteandan, som några föredrar att kalla det. 

– Stolthet, innovation och arbetsglädje, förklarar Anette Hellgren.

– För oss som anställda var Saab-andan ett informellt sätt att jobba på, vi tilläts ta större perspektiv, tänka själva, säger Peter Bäckström, som är intendent på Saabmuseet.

Före konkursen var han chef på Saabmuseet så han har i princip bara bytt titel och uppdragsgivare.

"Jävlar anamma helt enkelt"

– Jag vill kalla det Trollhätteanda, det är jävlar anamma helt enkelt. Nu har vi det jävligt besvärligt, men det hjälper inte att tjura och skylla på någon annan, nu löser vi det här, säger Paul Åkerlund.

Det saknades för all del inte andra att skylla konkursen på.

Kunderna svek:

– Vi köpte inte Saab tillräckligt mycket. Vi hade inte de bilvarianter kunderna efterfrågade, det är tydligt nu, när man fått lite perspektiv, säger Peter Bäckström, som dock själv går fri från skuld i sammanhanget. Han äger 15 Saabbilar. Officiellt.

Anställda monterar röda Saab 900 år 1993.
Anställda i Trollhättan monterar Saab 900 år 1993. Foto: Saab Car Museum

Regeringen kunde ha gjort mer: 

– Min bestämda uppfattning är att det hade gått att rädda Saab. Det är fruktansvärt synd att inte regeringen gick in och stöttade företaget ekonomiskt, som man gjorde i andra länder under finanskrisen. Den taggen sitter kvar i mig och många Trollhättebor, säger Paul Åkerlund.

Gamla ägaren GM underlättade inte:

– Utan GM:s många krav och restriktioner på vad som fick säljas och inte, skulle det ha blivit mycket lättare att starta upp Saab igen. Den allmänna känslan var att någon skulle ta tillvara på alla resurser, säger Tommy Sundin, som vid konkursen jobbade som säljare av ingenjörstjänster på Saab.

Men visst togs resurserna tillvara. När Tommy Sundin någon månad efter konkursen befann sig på födelsedagsresa i Gambia blev han uppringd av en kollega och uppmanad att pallra sig hem omgående.

– Två kollegor hade startat ett konsultbolag och med filosofin att anställa så många kollegor som möjligt satte vi igång redan i februari, säger Tommy Sundin.

Nya arbetsgivare, samma jobb

Konsultbolaget köptes så småningom av Afry, men Tommy Sundin gör i grund och botten samma sak i dag som han gjorde före konkursen. Detsamma gäller Stefan Mossberg, som vid konkursen jobbade som mjukvaruutvecklare på Saab.

– Vi var 16 Saabanställda som i samband med konkursen fortsatte med mjukvaruutveckling inom fordonsindustrin på T-Engineering. I dag är vi ett hundratal och har växlat över mycket till att utveckla styrning till elbilar och hybrider, säger han.  

Saabs nya fabrik i Trollhättan 1959.
Saabs nya fabrik i Trollhättan 1959. Foto: Saab Car Museum

Det blev mer eller mindre huggsexa på tjänstemännen efter konkursen. Flera bolag avknoppades i det vacuum som följde och Saab Combitech ett helägt dotterbolag till försvars- och säkerhetsföretaget Saab, öppnade utvecklingskontor mitt emot Saabmuseet. Nevs tog över Saabs anläggningar och fortsatte att bygga fordon. Tack vare målmedvetna satsningar på tåg och motorväg kunde före detta Saab-anställda börja arbetspendla till Göteborg, där Volvo och kinesiska bilutvecklingsföretaget Cevt fångade in många.

– Tjänstemännen gick bara till nästa jobb egentligen och lejonparten är nog kvar inom fordonsbranschen, säger Anette Hellgren.

– Trollhättan skötte sig med den äran och har underlättat för den som vill starta bolag. Ingenjörer är en bristvara här i dag, säger Tommy Sundin.

Staden var ganska väl förberedd, menar Paul Åkerlund.

– Trollhättan har haft stora nedläggningar tidigare. Vi hade en lång och diger lista med åtgärder redo. Den skickades till regeringen och det mesta på listan hörsammades faktiskt, säger han.  

Trollhättan föll inte med Saab. Ännu tio år efter konkursen rullar osedvanligt många Saabbilar på gatorna, som varken kantas av övergivna hus eller tillbommade affärer. Framtiden ser ljus ut enligt Paul Åkerlund, trots att en av de största arbetsgivarna Nevs har det tufft (se artikel nedan).

 Vi jobbar med 87 förfrågningar från företag som vill etablera sig här eller utvidga. Jag vill påstå att Trollhättan fortfarande är stor på att utveckla bilar, även om det numera sker åt andra bilföretag, säger han

 Det har ju gått bra för alla ex-saabare, vi har med oss kraften och förmågan att våga tänka själva, säger Anette Hellgren och tar en klunk av Saabmuseets rallykaffe 283, döpt efter numret på den bil som Mr Saab, även känd som Erik Carlsson vann Monte Carlorallyt med 1963.

Snålt med kaffe

Kaffe var för övrigt aldrig en förmån på Saab. Ville de anställda dricka kaffe, fick de ta med sig det själva.

– Jo, en gång när vi fick bra resultat i amerikanska kvalitetsmätningar bjöd företaget faktiskt på kaffe en hel dag, minns Peter Bäckström.

Trots detta och trots det faktum att Peter Bäckström erkänner sig som kaffemissbrukare, minns han den snåla arbetsgivaren med stor saknad. Han och många andra.

– Alla, i stort sett, pratar om Saab med saknad och det här hjärtat klappar fortfarande i tvåtakt, säger han.

Tidslinje

1937: Saab grundas som tillverkare av flygplan. Saab stod för Svenska aeroplan aktiebolaget.

1946: Den första personbilsprototypen, Ursaaben tillverkades i Linköping.

1947: Saab 92 visas upp och bilprojektet flyttar till Trollhättan.

1950: Den första serietillverkade bilen går av linan.  

1957: Rallyföraren Erik Carlsson, alias Carlsson på taket, anställs och är anställd fram till konkursen.

1959: Fabriken på Stallbacka byggs ut rejält.

1966: Övergår från tvåtaktsmotorer till fyrtaktsmotorer från Ford

1976: Den miljonte Saaben produceras.  

1990: Halva personbilsdivisionen säljs till General Motors och byter namn till Saab Automobile AB.

1997: Antalet anställda är närmare 10 000.

2000: General motors, GM, blir ensam ägare till Saab Automobile.

2008: Regeringen erbjuds köpa Saab men tackar nej.

2009: GM ansöker om rekonstruktion.

2010: Victor Muller, vd för Spyker Cars köper Saab.  

2011: Konkurs.

 

Från flygplan till självkörande färdmedel

Från flygplan till bilar och därifrån till självkörande elfarkoster. Ingenjörerna på Saabs arvtagare Nevs har högt flygande planer för framtiden.

Ronnie Hermansson tittar ut ur en självkörande Sango.
Framtidens fordon kräver varken körkort, bensin eller garage. Ronnie Hermansson i självkörande Sango. Foto: Nicke Johansson

– Saabs konkurs var det bästa som hänt Trollhättan.

Det säger Frank Smit, teknisk chef på Nevs, det bolag som köpte upp Saabs konkursbo och tog över på Stallbacka.  

Kollegan Ronnie Hermansson, tillika ordförande för Unionenklubben på Nevs, är inte lika säker, men menar att han personligen inte skulle ha fått samma möjligheter på Saab som han fått på Nevs.

– Det var inte lika lätt att göra karriär på Saab.

De två kollegorna lämnade aldrig Stallbacka. De, liksom ett 70-tal andra bytte bara arbetsgivare.

– Jag frågade min chef två dagar före konkursen om det var läge att söka nytt jobb, men fick svaret att ha is i magen.

De anställda på Nevs måste fortfarande ha is i magen. Det har varit svajiga år och ägarna har bytt av varandra.

– Vi har fått börja om och börja om på nytt på grund av att våra investerare bytts ut. På något sätt har vi vant oss vid att det är tufft hela tiden, säger Ronnie Hermansson.

– Utåt ser det ut som vi inte gjort mycket, men vi har jobbat häcken av oss och gjort allt våra ägare beordrat och lite till, säger Frank Smit.

Bevisen finns att skåda i ett halvhemligt utställningsrum på Stallbacka. Här står bland annat en elbil som ser ut som en Saab, men som under skalet är till 60 procent helt ny och som byggts i begränsad volym i Kina. Prototypen Emeli, en personbil med eldrivlina, togs fram på bara tio månader men som ännu inte visats offentligt. 

Här finns även det senaste projektet Pons ett helt självkörande elfordon (Sango) som plockar upp hugade resenärer via en bokningsapp.

 Elbil löser inte trafikstockningar i storstäderna. Det gör däremot Pons, vår transportlösning som inte ska kannibalisera på kollektivtrafiken utan vara ett komplement i städerna, säger Frank Smit.

Nu letar man efter nya intressenter. Ägaren sedan 2019, kinesiska Evergrande, är högt skuldsatt och kan tänka sig sälja hela eller delar av Nevs.

 Är det något vi lärt oss från stålbadet med Saab är det att när ägaren väl släpper taget har man inte mycket att sätta emot. Å andra sidan löser det sig alltid ändå på något vis, säger Ronnie Hermansson.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Nya studiestödet fastnar hos Försäkringskassan

Kön till omställningsstudiestödet fortsätter vara lång. Tidigare fanns problemen hos CSN, men nu fastnar de sökande hos en annan myndighet: Försäkringskassan.
Noa Söderberg Publicerad 12 augusti 2025, kl 11:37
Jessica Gow / TT
Försäkringskassans handläggningstider påverkar CSN:s handledningar för omställningsstöd. Försäkringskassan erkänner att handläggningstiden varit för lång. Jessica Gow / TT

Problemen med det nya omställningsstudiestödet fortsätter. Under förra året anställde CSN fler handläggare för att korta köerna, men nu växer de hos en annan myndighet: Försäkringskassan. Det rapporterar TT.

Försäkringskassan ska skicka information om den sökandes inkomst till CSN, så att de kan bedöma hur mycket stöd personen har rätt till. I april 2025 fick Försäkringskassan in mer än fem gånger så många ärenden om omställningsstudiestöd som under samma månad förra året.

– Inflödet av ärenden har varit klart högre än vad vi hade förväntat och vad CSN:s egna prognoser sade, säger Andreas Stjernberg, verksamhetsområdeschef på Försäkringskassan, till TT.

Han säger att myndigheten tidigare har varit underbemannad och att man nu lär upp ny personal, vilket tar tid.

Omställningsstöd – därför tar beslutet tid

Andreas Stjernberg säger också att Försäkringskassan har fått information om att människor avstår att skola om sig, eftersom de inte får besked om studiestödet i tid.

– Vi har fått de signalerna från CSN och det är vi så klart inte nöjda med. Jag önskar att vi hade mer personal som kunde hantera de här ärendena redan nu, säger han och fortsätter:

– Samtidigt ska man komma ihåg att Försäkringskassan bara tar hand om inkomstberäkningen. Det är inte vi som beslutar om vem som får stödet eller ej.

CSN: Våra köer inte problemet

Men Elina Andersson, kontorschef för omställningsstödet på CSN, menar att hennes myndighet inte längre är flaskhalsen. Anställningen av fler handläggare har enligt henne haft effekt. 

– Nu är vi i princip i fas, säger Andersson till TT.

Myndighetens mål är att majoriteten av dem som söker stöd för omgången som inleds den 1 oktober ska få besked före studiestart. Elina Anderssons råd till den som fastnat i kön och undrar vad som händer med ens ärende: hör av dig.

– Mitt tips är att alltid kontakta oss och höra hur det ligger till.

Omställningsstudiestöd

Omställningsstudiestödet är till för dem som vill vidareutbilda sig inom sitt yrkesområde eller lära sig ett nytt yrke och är mellan 27 och 62 år.

Stödet kan sökas för alla svenska utbildningar som ger rätt till studiemedel. Det kan till exempel vara utbildningar på universitet eller högskola, Komvux, folkhögskola eller yrkeshögskola.

För att ha rätt till stödet ska man ha arbetat sammanlagt minst åtta av de senaste 14 åren och minst tolv av de senaste 24 månaderna.

Stödet består dels av ett bidrag på upp till 80 procent av lönen, upp till ett maxbelopp, dels av ett lån som man kan fylla på med om man vill.

Anslaget för omställningsstudiestödet 2025 är 4,88 miljarder kronor och beräknas räcka till 30 000 personer. 

Källa: TT, CSN

Arbetsmarknad

Anders räddar liv – som extraknäck

Affärsmöten kan avbrytas bryskt när larmet går i Gagneftrakten. Ingenjören Anders Liss bisyssla som deltidsbrandman inom räddningstjänsten påverkar både jobb och familjeliv, men är värd all uppoffring, anser han.
Johanna Rovira Publicerad 11 augusti 2025, kl 06:01
Deltidsbrandman i omklädningsrum
Ingenjören Anders Liss jobbar ofta från brandstationen i Gagnef - på så vis tjänar han värdefulla minuter om larmet skulle gå och han måste avbryta ett möte. Foto: Klas Sjöberg

Fem minuter. Så lång tid har deltidsbrandmannen Anders Liss på sig att vara ombytt och redo på brandstationen i Gagnef efter att larmdosan i hans ficka tjutit. Det innebär att han måste lämna eventuella jobbmöten inom några sekunder. 

Men Anders Liss, som i det civila är konsult och projektledare inom infrastruktur, beredskap, har oftast förvarnat alla inblandade. Leder han mötet har han utsett en ersättare som snabbt kan ta över. Dessutom har brandstationen i Gagnef, som bemannas uteslutande av deltidsbrandmän, iordningställt arbetsplatser, så under beredskapsveckorna jobbar Anders Liss ibland därifrån. 

–Då blir det lugnare när larmet går, då har man någon minut på sig för att avsluta möten i väntan på att kollegorna dyker upp, säger Anders Liss. 

– De flesta jag jobbar med vet ju att jag är deltidsbrandman, så det har egentligen aldrig varit några problem. 

En förutsättning för att vara deltidsbrandman är ju att man har möjlighet att vara på plats snabbt. Före coronapandemin reste Anders Liss kopiöst mycket i tjänsten som konsult, men smittskyddsreglerna 2020 innebar mer distansarbete, så han passade på att hörsamma en uppmaning från brandchefen i Gagnef. 

– Jag har alltid haft en liten, liten dröm att jobba med blåsljusverksamhet, så jag ringde kårchefen och sedan gick allt mycket fort. 

Beredskap dygnet runt

Efter diverse testdagar och introduktionsutbildning, som inbegrep såväl fysiska tester som lämplighetstester, blev Anders Liss brandman på Gagnef brandstation. Tjugo deltidsbrandmän har i grupper om fem, beredskap dygnet runt för att rycka ut på alltifrån hjärtstopp och trafikolyckor till bränder och drunkningstillbud på svaga isar. 

För att kunna rädda liv som bisyssla krävs emellertid ett godkännande från huvudarbetsgivaren. Och man får vara beredd på att plånboken blir något tunnare. 

– Jag har förtroendearbetstid, så försvinner jag ut på ett larm kan jag jobba ikapp den förlorade tiden. Men för obligatoriska heldagsutbildningar eller utryckningar som kräver längre insatser, som till exempel skogsbränder, får jag ta semester eller obetald tjänstledighet. 

Då får han i stället lön från Räddningstjänsten, och den lönen är inte lika hög som löneavdraget. Men i Anders Liss fall är pengarna inte drivkraften. 

Relation till olycksoffer

Jobbet som deltidsbrandman kan stundom bli lite tungt, erkänner han. I synnerhet som de flesta i ett litet samhälle som Gagnef känner varandra och det händer att han träffar på olycksoffer han på ett eller annat sätt har en relation till.   

–Svåra olyckor kan ju påverka en, men vi har bra system för stöd efter någon allvarligare olycka. Det är helt okej att vara ledsen och det finns en värme i gruppen som gör att man orkar fortsätta. De flesta larm rinner faktiskt av mig fullständigt, vi kan ju inte påverka något som redan hänt. 

Familjelivet påverkas däremot. Anders Liss familjemedlemmar är i princip lika mycket brandmän som han själv, hävdar han.

– Barnen har beredskap om larmet går och om jag lämnar dem i sticket på affären, till exempel. 

Viktig del av civilförsvaret

Trots att bisysslan kan vara jobbig emellanåt och påverkar såväl familj som ekonomi, anser Anders Liss att fördelarna vida överstiger nackdelarna. Han hoppas att fler ska få upp ögonen för möjligheten att vara deltidsbrandman. Räddningstjänsten har svårt att rekrytera folk, men är en viktig del av civilförsvaret och dessutom helt nödvändig för att samhället ska fungera, anser Anders Liss.

– Jag gör det här för att det är kul. Det ger energi och man får en väldigt speciell gemenskap med sina kollegor, som man inte kan få på sitt vanliga jobb.  

– Jag har stor nytta av att tänka annorlunda kring säkerhet. Jag inbillar mig att jag kan behålla lugnet i krissituationer och inte hetsar upp mig lika lätt som tidigare. Man får också andra prioriteringar om vad som är viktigt i livet, säger Anders Liss. 

Bisyssla

  • Det finns inget  som hindrar dig att jobba extra (om du inte jobbar statligt), men kolla att anställningsavtal och  kollektivavtal  inte innehåller  konkurrensklausuler eller annat som hindrar  extraknäck.
  • Prata med din arbetsgivare för att ha ryggen fri. För att jobba inom Räddningstjänsten krävs godkännande från arbetsgivaren. 
  • Får du inkomster från flera håll betalar du antagligen för lite skatt. Den så kallade brytpunkten för statlig skatt, alltså din inkomst innan grundavdraget tagits bort, är i år 643 100 kronor. Tjänar du mer än så tillkommer statlig inkomstskatt på 20 procent. 
  • Mister du ditt heltidsjobb kan det bli knepigt att få a-kassa om du haft en bisyssla. 
Linus Jonkman
En introvert personlighet är en styrka i karriären om du lär känna dig själv och accepterar hur du fungerar. Det hävdar författaren Linus Jonkman, expert i ämnet. Foto: Johan Lilja

Gillar du att jobba ifred, vantrivs på mingel och blir helt utmattad vid tanken på att umgås en vecka med ytligt bekanta. Då kan du vara en introvert person. 

Du får energi av avskildhet och inte av social interaktion, förklarar Linus Jonkman, föreläsare, författare och expert på ämnet. 

Hur extrovert eller introvert du är mäts i det kända personlighetstestet Big Five

Vi har alla behov av sociala relationer och av att stänga en dörr om oss, men i olika grad, förklarar Linus Jonkman

Introverta är inte blyga

Linus Jonkman
Linus Jonkman Foto: Anders Hansson

En vanlig fördom är att introverta är blyga. Men det är faktiskt vanligare att vara extrovert och blyg, än introvert och blyg enligt Linus Jonkman. 

För introverta kan jobbsökande, nätverkande och anställningsintervjuer ändå bli socialt krävande. Men en fördel vid rekrytering är att en lågmäld person troligen kommer svara mer sakligt på intervjufrågor än någon som undviker tystnader och bara babblar på. 

Introverta gör ofta ett förarbete innan de levererar ett svar, säger Linus Jonkman. 

Många lär sig också spela en social yrkesroll, eftersom intresset för arbetet klår det tillbakadragna draget. 

Om man har en uppgift man känner starkt engagemang för kan man gå långt ur sin komfortzon för att lösa den, säger Linus Jonkman. 

Men det finns en risk att det känns ihåligt med tiden varnar experten.

Fördelar: Uthållighet och litet bekräftelsebehov

För att jobbet ska funka är det viktigt att förstå sin introversion och se den som en styrka. Introverta är ofta uthålliga och behöver inte så mycket bekräftelse av andra, vilket gör personen mer självförsörjande på energi. 

De flesta introverta är också bra på att interagera med andra i jobbsituationer, kan lyssna, se hur andra mår, ställa frågor och reflektera. Däremot ogillar introverta snabba beslut, kallprat och spontana infall. 

Kan man få bra jobb utan ett stort socialt nätverk?

För 20 år sedan var man mer vingklippt. Nu har vi möjlighet att hitta våra likasinnade digitalt. Man kan sitta själv ett halvår och programmera och sedan släppa något - som grundaren av Minecraft. 

Branschmingel – ska introverta skippa det?

Känner man sig hemskt akward finns ingen idé att dyka upp på ett affärsmingel om du ändå inte kommer komma till din rätt. Spara din energi till de sammanhang du gillar att befinna dig i där det finns något du tycker är intressant. 

Hur kan man nätverka som introvert på sociala medier som Linkedin?

Man kanske har ett ämne man skriver om som man är väldigt intresserad av, snarare än skriver om sig själv. Introverta känner sig ofta mer genuina i text eftersom vi då sänder ett budskap vi fått reflektera över. 

Är du en introvert vinner du andras förtroende över tid även om en extrovert kan framstå som mer färgstark och tvärsäker från början. Kom ihåg att berätta om det du kan och bidrar med tipsar experten. Tänk inte att ditt cv eller dina leveranser talar för sig själva. 

Olika reaktioner i hjärnan på dopamin

Som introvert kan du behöva värna din energi i en social miljö så att hjärnan inte blir uttröttad i onödan. Det finns en skillnad i hur vi reagerar på sociala stimuli och utsöndringen av signalsubstansen dopamin mellan väldigt extroverta och introverta.

Introverta har en lägre tolerans för dopamin. Vid en för hög nivå blir personen överstimulerad och trött, säger Linus Jonkman.

Därför kan de också jobba med ett uthålligt fokus på samma uppgift länge, utan att bli uttråkade. Gruppen hämtar också mer lycka i stillhet än från social bekräftelse. 

Nörden har fått revansch

Trots att vi lever i en extremt snabb och utåtriktad tid med sociala medier tycker Linus Jonkman att introversion fått en nyrenässans. 

Kanske är det en motreaktion till det turbulenta arbetslivet och ett ökat behov för reflektion. När konjunkturen går ner blir det också mer inne att vara försiktig.

När han googlade på extrovert och social för femton år sedan hamnade han på platsannonser. På sökordet introvert kom mest nyheter om ensamma seriemördare. 

Nu har något hänt. Introverta tar plats som hjältar i tv-serier, datanördar täljer guld och företag vill ha analytiska anställda, även om de inte ser andra i ögonen eller hejar. 

Det står inte längre att man ska vara social i varenda annons.

Testa dig: Är du introvert? 

Vad brukar du göra när du inte behöver göra något alls? 

  1. Lägger mig i badkaret med en bok.
  2. Ringer / messar en kompis.
  3. Svårt att välja. Beror på. 

Svar: 1) Du är troligen introvert. 2) Du är troligen extrovert 3) Du är troligen ambivert – mitt emellan. Obs: Testet ger bara en fingervisning.

Läs mer: Handbok för introverta: karriären, familjen, relationerna av Linus Jonkman