Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Så ska fler lockas till yrkesprogrammen
Sju av tio som slutför ett yrkesprogram på gymnasiet har jobb inom ett år, enligt SCB. Det råder brist på arbetskraft inom många yrken som programmen riktar in sig på. Ändå sjunker andelen ungdomar som söker sig till yrkesprogram på gymnasiet.
Hösten 2008 började 35 procent av gymnasieettorna på ett yrkesprogram. Sex år senare var det bara 26 procent, visar utredningen Välja yrke (SOU 2015:97) .
Inför gymnasievalet oroar sig många unga och deras föräldrar för att en yrkesutbildning kan innebära en inlåsning som försvårar karriärväxling senare i livet, varför många rekommenderas söka sig till mer teoretiska gymnasieprogram som ger högskolebehörighet.
Det var också en orsak till att yrkesutbildningarna förlängdes på 90-talet från två till tre år, med mer teoretiska ämnen som skulle ge grundläggande högskolebehörighet. Tanken var att mer generella kunskaper skulle underlätta för ungdomar att anpassa sig till ett föränderligt arbetsliv och övergång till högskola.
Men enligt nationalekonomen Caroline Hall som har studerat hur intresset för yrkesprogrammen påverkades av reformen, blev resultaten helt andra än de tänkta. Sannolikheten för att hoppa av i förtid ökade med 3,8 procentenheter för alla yrkeselever till följd av förlängningen och sannolikheten för att inte gå ut med fullständiga betyg ökade med 7,5 procentenheter. De som slutförde de treåriga, mer generella programmen gick inte i högre grad vidare till högskolan och såg inte heller ut att ha fått en högre löneutveckling, än de som gått den tidigare tvååriga.
Av erfarenheterna från 90-talet att döma var det alltså inte till någon vinst vare sig för individen eller samhället att lägga in ett ytterligare år med mer teoretiska studier i yrkesprogrammen, enligt Caroline Hall.
Hennes studier presenterades vid ett seminarium arrangerat av SNS tidigare i veckan, där även regeringens utredare Amelie von Zweigbergk deltog. I utredningen Välja yrke, som presenterades för regeringen i november, förslår von Zweigbergk ett antal åtgärder för att locka tillbaka unga till yrkesutbildningarna, utan att de ska drabbas av någon inlåsningseffekt.
Ett av förslagen är att inrätta särskilda branschskolor för små men viktiga nischyrken. Det är svårt att få ungdomar att flytta till en annan kommun för att gå ett yrkesgymnasium. Och smala yrkesprogram går inte att ge på varje enskild ort i landet. Men om själva yrkesinriktningen fokuserades till fyra intensiva veckor per termin på ett nationellt branschcenter där lärare och utrustning är bästa möjliga och övrig mer allmän gymnasieutbildning ges på hemorten, kanske fler skulle kunna lockas, tror Amelie von Zweigbergk.
Utredaren föreslår också obligatorisk prao i åttan och nian, som i högre grad än i dag skulle styras i samverkan mellan skola och näringsliv – för att det inte ska bli två veckors skolledigt på mammas eller pappas jobb.
Dessutom måste yrkesutbildningarna bli mer könsneutrala, menar hon.
- Varför ska tjejer, som ofta sägs, behöva ha ”skinn på näsan” för att bli bilmekaniker?
Här måste till en skärpning med ett ordentligt värdegrundsarbete för att ändra attityder också hos yrkeslärare. På många yrkesskolor accepteras könsklotter på väggarna och det är vanligt med en sexistisk jargong.
- Plattan som man rullar in sig på under en bil kallas för ”horan”. Skulle jag rekommendera min dotter att söka en sådan utbildning, frågar hon sig och tillägger att Skolinspektionen måste titta också på sådana saker.
För att hjälpa unga att göra kloka yrkesval bör det ges betydligt mer kunskaper om arbetslivet i grundskolan, en bättre samverkan mellan skolan och arbetsmarknadens parter och kvalitetssäkring av utbildningarna från branschorganisationer, menar utredaren.
Men för att ett yrkesval som görs i ung ålder inte ska ge en olycklig inlåsningseffekt bör också ges bättre möjligheter till vuxenutbildning till exempel genom att YH-skolan får i uppdrag att främja utvecklingen av behörighetsgivande förutbildningar.
Trepartssatsning för yrkesprogrammen
Ungdomar ratar yrkesprogrammen på gymnasiet i allt för hög grad, visar en utredning. Därför ska 30 miljoner kronor nu satsas på att locka fler unga att välja sådan utbildning, det lovade kunskaps- och gymnasieminister Aida Hadzialic (S) tillsammans med LO och Svenskt Näringsliv i veckan.
- Vi vet att unga som läst ett yrkesprogram snabbt kan ta de jobb som finns där ute. Därför är det viktigt att de ses som ett huvudalternativ för alla och inte som ett säralternativ för vissa, säger gymnasie- och kunskapsminister Aida Hadzialic i en kommentar.
Om fler väljer yrkesprogram hoppas regeringen att utbudet av arbetskraft med rätt kompetenser ökar och kompetensförsörjningen inom de yrkeskategorierna förbättras.
- Vi har ett gemensamt intresse av att stärka yrkesprogrammens kvalitet och attraktionskraft, så att fler unga blir intresserade av att läsa dem, säger Aida Hadzialic.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
No guaranteed wages in Northvolt's US reconstruction
Northvolt's financial troubles continue. Now, the battery manufacturer's hopes rest on a reconstruction in the USA. However, the process means that the state guaranteed wages – lönegaranti – will not apply to Union members.
The clock is ticking for the struggling battery manufacturer Northvolt. During the autumn, debts have piled up with the Swedish Enforcement Authority, and recently several of the company's major shareholders withdrew from negotiations for new financing. Since its inception in 2015, Northvolt has raised SEK 110 billion, but now the money is almost gone. According to CEO Peter Carlsson, they need to raise just over SEK 10 billion in the coming year, but so far the search for new financing has been fruitless.
Maintaining control with Chapter 11
Therefore, Northvolt has now taken the next step to save the company. The management has applied for a so-called Chapter 11 procedure, a type of reconstruction process in the USA that was recently used by the airline SAS. One possible explanation for the battery manufacturer turning to an American court is that it is considered doubtful that Northvolt would be granted a Swedish reconstruction, as it requires the company to be fundamentally viable. Another advantage of Chapter 11 is that the management is likely to retain control over the company.
No guaranteed wages for employees
However, there is a downside – for the employees. In an American process, Northvolt's employees will not be able to benefit from the Swedish state guaranteed wages - lönegaranti - according to several legal experts contacted by Kollega.
– The Swedish state does not pay any guaranteed wages if the company has not initiated a reconstruction or bankruptcy in Sweden. If Northvolt only initiates a Chapter 11 procedure in the USA, all the company's obligations to employees in Sweden to pay wages and other compensation according to the employment contract remain, says Hans Andersson, chairman of the Swedish Association of Restructuring and Bankruptcy Administrators.
If Union members at Northvolt do not receive their wages, the union can, however, request the company to be declared bankrupt in a Swedish court.
– If Northvolt does not pay wages on time, the employee or the union can collect the wages through the Enforcement Authority and ultimately request that the company be declared bankrupt if the wages are not settled, explains Hans Andersson.
Unionen: "Will collect unpaid wages"
Filip Vujcic, a union lawyer at Unionen, also assesses that members cannot benefit from the state guaranteed wages when a corporate reconstruction is initiated in the USA.
– This means that Unionen, in the event of future unpaid wages, needs to safeguard its members' rights through wage collection. According to Swedish bankruptcy rules, a corporate reconstruction in the USA does not prevent a member's bankruptcy application from being examined in a Swedish court, he says.
Will Unionen request Northvolt to be declared bankrupt if members do not receive their wages?
– Unionen does not comment on that question at this time.
*In wage collection, Unionen usually sends a demand letter to the employer, who has seven days to pay the wages. If the wages are still not paid, the employer receives a payment order via service. If that does not help either, Unionen sends a bankruptcy application to the district court.
This text has been translated with the help of AI.
CHAPTER 11
- American reconstruction process aimed at giving a company a chance to continue with all or parts of its operations. Normally, no administrator is appointed, and the debtor continues to run the business themselves.
- The company must present a plan that must be approved by the court. The plan aims to determine which debts the debtor should pay and which debts should be written off. The plan also provides the opportunity to terminate unfavorable contracts and reorganize the business so that it can continue to operate profitably.
- One advantage of turning to a court in the USA instead of using the Swedish reconstruction process is that a Chapter 11 has an impact in several countries. If a group has companies in different countries, they are all drawn under the same process instead of carrying it out in each country and risking different outcomes.
Ingen lönegaranti vid Northvolts USA-rekonstruktion
Northvolts ekonomiska bekymmer fortsätter. Nu står batteritillverkarens hopp till en rekonstruktion i USA. Men processen innebär dock att statlig lönegaranti inte utgår till Unionens medlemmar.
Klockan tickar för den krisande batteritillverkaren Northvolt. Under hösten har skulderna har hopat sig hos Kronofogden och nyligen hoppade flera av bolagets större aktieägare av förhandlingarna om ny finansiering. Sedan starten 2015 har Northvolt tagit in 110 miljarder kronor, men nu är pengarna i stort sett slut. Enligt vd:n Peter Carlsson behöver man få in drygt tio miljarder under det kommande året men hittills har jakten på ny finansiering varit resultatlös.
Behåller kontrollen med Chapter 11
Därför har Northvolt nu tagit nästa steg för att rädda bolaget. Ledningen har ansökt om ett så kallad Chapter 11-förfarande, är en sorts rekonstruktionsprocess i USA som nyligen användes av flygbolaget SAS. Ambitionen är att processen ska frigöra cirka 2,7 miljarder kronor. En tänkbar förklaring till att batteritillverkaren väljer att vända sig till en amerikansk domstol är att det anses tveksamt att Northvolt skulle beviljas en svensk rekonstruktion, eftersom det kräver att bolaget i grunden är livskraftigt. En annan fördel med Chapter 11 är att företagsledningen med stor sannolikhet kan bibehålla kontrollen över företaget.
Ingen lönegaranti för personalen
Det finns dock en baksida – för de anställda. Vid en amerikansk process kommer Northvolts anställda inte att kunna ta del av den svenska statliga lönegarantin, enligt flera juridiska experter som Kollega varit i kontakt med.
– Den svenska staten betalar inte ut någon lönegaranti om bolaget inte inlett en rekonstruktion eller konkurs i Sverige. Om Northvolt endast inleder ett Chapter 11-förfarande i USA kvarstår bolagets alla förpliktelser mot löntagarna i Sverige för att betala lön och andra ersättningar enligt anställningsavtalet, säger Hans Andersson, ordförande i Svenska rekonstruktör- och konkursförvaltarkollegiet.
Om Unionens medlemmarna på Northvolt inte får ut sina löner kan förbundet dock begära bolaget i konkurs i svensk domstol.
– Om Northvolt inte betalar ut lön på utsatt tid kan den anställde eller fackföreningen driva in lönen genom kronofogden och i slutändan begära att bolaget försätts i konkurs om inte lönen regleras, förklarar Hans Andersson.
Unionen: "Kommer driva in obetalda löner"
Även Filip Vujcic, förbundsjurist på Unionen, gör bedömningen att medlemmarna inte kan ta del av den statliga lönegarantin när en företagsrekonstruktion inleds i USA.
– Det innebär att Unionen i händelse av framtida obetalda löner behöver tillvarata sina medlemmars rätt genom löneindrivning*. Enligt svenska konkursregler utgör inte en företagsrekonstruktion i USA ett hinder för att pröva en medlems konkursansökan i en svensk domstol, säger han.
Kommer Unionen att begära Northvolt i konkurs i händelse av att medlemmarna inte får ut sina löner?
– Unionen kommenterar inte den frågan i nuläget.
*Vid löneindrivning skickar Unionen i regel ett kravbrev till arbetsgivaren som har sju dagar på sig att betala ut lönen. Om lönen ändå inte betalas ut får arbetsgivaren en betalningsuppmaning via delgivning. Om inte heller det hjälper skickar Unionen en konkursansökan till tingsrätten.
FAKTA: CHAPTER 11
- Amerikansk rekonstruktionsprocess som syftar till att ge ett företag en chans att fortsätta med hela eller delar av sin verksamhet. Normalt utses ingen förvaltare utan gäldenären fortsätter själv att bedriva verksamheten.
- Bolaget ska lägga fram en plan som ska godkännas av domstol. Planen går ut på att bestämma vilka skulder som gäldenären ska betala och vilka skulder som ska avskrivas. Planen ger också möjlighet att avsluta ofördelaktiga kontrakt samt organisera om verksamheten så att den kan drivas vidare med lönsamhet.
- En fördel med att vända sig till en domstol i USA istället för att använda den svenska rekonstruktionsprocessen är att en Chapter 11 får genomslag i flera länder. Om en koncern har bolag i olika länder dras alla under samma process istället för att genomföra det i varje land och riskera olika utfall.
