Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Så ska fler lockas till yrkesprogrammen

Sju av tio som slutför ett yrkesprogram på gymnasiet har jobb inom ett år, enligt SCB. Det råder brist på arbetskraft inom många yrken som programmen riktar in sig på. Ändå sjunker andelen ungdomar som söker sig till yrkesprogram på gymnasiet.
Gabriella Westberg Publicerad
Ingvar Karmhed/TT
Studenter på ett av Curt Nicolin-gymnasiets yrkesprogram i Finnspång. Ingvar Karmhed/TT

Hösten 2008 började 35 procent av gymnasieettorna på ett yrkesprogram. Sex år senare var det bara 26 procent, visar utredningen Välja yrke (SOU 2015:97) .

Inför gymnasievalet oroar sig många unga och deras föräldrar för att en yrkesutbildning kan innebära en inlåsning som försvårar karriärväxling senare i livet, varför många rekommenderas söka sig till mer teoretiska gymnasieprogram som ger högskolebehörighet.

Det var också en orsak till att yrkesutbildningarna förlängdes på 90-talet från två till tre år, med mer teoretiska ämnen som skulle ge grundläggande högskolebehörighet. Tanken var att mer generella kunskaper skulle underlätta för ungdomar att anpassa sig till ett föränderligt arbetsliv och övergång till högskola.

Men enligt nationalekonomen Caroline Hall som har studerat hur intresset för yrkesprogrammen påverkades av reformen, blev resultaten helt andra än de tänkta. Sannolikheten för att hoppa av i förtid ökade med 3,8 procentenheter för alla yrkeselever till följd av förlängningen och sannolikheten för att inte gå ut med fullständiga betyg ökade med 7,5 procentenheter. De som slutförde de treåriga, mer generella programmen gick inte i högre grad vidare till högskolan och såg inte heller ut att ha fått en högre löneutveckling, än de som gått den tidigare tvååriga.

Av erfarenheterna från 90-talet att döma var det alltså inte till någon vinst vare sig för individen eller samhället att lägga in ett ytterligare år med mer teoretiska studier i yrkesprogrammen, enligt Caroline Hall.

Hennes studier presenterades vid ett seminarium arrangerat av SNS tidigare i veckan, där även regeringens utredare Amelie von Zweigbergk deltog. I utredningen Välja yrke, som presenterades för regeringen i november, förslår von Zweigbergk ett antal åtgärder för att locka tillbaka unga till yrkesutbildningarna, utan att de ska drabbas av någon inlåsningseffekt.

Ett av förslagen är att inrätta särskilda branschskolor för små men viktiga nischyrken. Det är svårt att få ungdomar att flytta till en annan kommun för att gå ett yrkesgymnasium. Och smala yrkesprogram går inte att ge på varje enskild ort i landet. Men om själva yrkesinriktningen fokuserades till fyra intensiva veckor per termin på ett nationellt branschcenter där lärare och utrustning är bästa möjliga och övrig mer allmän gymnasieutbildning ges på hemorten, kanske fler skulle kunna lockas, tror Amelie von Zweigbergk.

Utredaren föreslår också obligatorisk prao i åttan och nian, som i högre grad än i dag skulle styras i samverkan mellan skola och näringsliv – för att det inte ska bli två veckors skolledigt på mammas eller pappas jobb.

Dessutom måste yrkesutbildningarna bli mer könsneutrala, menar hon.

- Varför ska tjejer, som ofta sägs, behöva ha ”skinn på näsan” för att bli bilmekaniker?

Här måste till en skärpning med ett ordentligt värdegrundsarbete för att ändra attityder också hos yrkeslärare. På många yrkesskolor accepteras könsklotter på väggarna och det är vanligt med en sexistisk jargong.

- Plattan som man rullar in sig på under en bil kallas för ”horan”. Skulle jag rekommendera min dotter att söka en sådan utbildning, frågar hon sig och tillägger att Skolinspektionen måste titta också på sådana saker.

För att hjälpa unga att göra kloka yrkesval bör det ges betydligt mer kunskaper om arbetslivet i grundskolan, en bättre samverkan mellan skolan och arbetsmarknadens parter och kvalitetssäkring av utbildningarna från branschorganisationer, menar utredaren.

Men för att ett yrkesval som görs i ung ålder inte ska ge en olycklig inlåsningseffekt bör också ges bättre möjligheter till vuxenutbildning till exempel genom att YH-skolan får i uppdrag att främja utvecklingen av behörighetsgivande förutbildningar.

Trepartssatsning för yrkesprogrammen

Ungdomar ratar yrkesprogrammen på gymnasiet i allt för hög grad, visar en utredning. Därför ska 30 miljoner kronor nu satsas på att locka fler unga att välja sådan utbildning, det lovade kunskaps- och gymnasieminister Aida Hadzialic (S) tillsammans med LO och Svenskt Näringsliv i veckan.

- Vi vet att unga som läst ett yrkesprogram snabbt kan ta de jobb som finns där ute. Därför är det viktigt att de ses som ett huvudalternativ för alla och inte som ett säralternativ för vissa, säger gymnasie- och kunskapsminister Aida Hadzialic i en kommentar.

Om fler väljer yrkesprogram hoppas regeringen att utbudet av arbetskraft med rätt kompetenser ökar och kompetensförsörjningen inom de yrkeskategorierna förbättras.

- Vi har ett gemensamt intresse av att stärka yrkesprogrammens kvalitet och attraktionskraft, så att fler unga blir intresserade av att läsa dem, säger Aida Hadzialic.

 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Kan Open to work på Linkedin skada dina jobbchanser?

Linkedin hävdar att "Open to work"-ring ökar synligheten hos rekryterare. Men kritiker menar att den kan uppfattas som ett tecken på desperation. Och forskning visar att signaler om arbetslöshet kan påverka jobbchanserna negativt.
Ola Rennstam Publicerad 7 oktober 2026, kl 06:00
Illustration av en svart profilsiluett omgiven av gröna ringar med texten Open to Work samt LinkedIns logotyp.
Desperat eller ett självklart verktyg för att hitta drömjobbet? Open to work-ringen på yrkesnätverket Linkedin gör det lättare för rekryterare att upptäcka dig – men kan också få vissa arbetsgivare att välja bort dig redan från start.
Foto: Colourbox/Linkedin

Vågar du visa öppet att du söker jobb? Många karriärrådgivare och rekryterare rekommenderar arbetssökande att använda Linkedins gröna Open to work-ring. Detta eftersom funktionen sägs öka möjligheterna att få rekryterarnas uppmärksamhet på karriärplattformen.

Cecilia Mannheimer, ansvarig för rekrytering på bemanningsföretaget Randstad, ser den gröna ringen enbart som en tillgång.

Foto: Randstad

– Det är superpositivt att direkt se vem som är tillgänglig. Det underlättar mitt jobb som rekryterare, och jag har svårt att tro att någon skulle uppfatta det som desperat eller negativt. Däremot ska man nog inte låta ringen ligga kvar i flera år.

Rekryteraren: Våga visa att du söker jobb

Att öppet signalera att man söker jobb är inte lika laddat längre, enligt Cecilia Mannheimer.

–  Många har blivit uppsagda under de senaste årens lågkonjunktur, att stå utan jobb är inget konstigt. Samtidigt har attityderna förändrats. Det går att jämföra med nätdejting, något som kanske ansågs lite genant för femton år sedan men som i dag är helt normaliserat.

Vad är Open to work?

  • Funktion som signalerar att du söker nya jobbmöjligheter. 
  • Enligt Linkedin ökar jobbsökarnas chanser med 40 procent att få mejl från en rekryterare.
  • Välj om Open to work-ringen kan ses av alla Linkedin-medlemmar eller endast rekryterare som använder betalverktyget LinkedIn recruiter. Se hur du ställer in detta i dina profilinställningar här.
  • Globalt använder cirka 60 miljoner Open to work på sin profilbild. 
    Källa: Linkedin

Cecilia Mannheimers råd till den som söker jobb är att våga vara synlig.

–  Var modig och våga bygg upp ett eget nätverk på Linkedin. Nöden har ingen lag – det viktiga i slutändan är ju att få ett nytt jobb.

Effekten av Open to work ifrågasätts

Men lever Open to work-ringen verkligen upp till löftet om fler jobbmöjligheter? När Kollega frågade Linkedin-användare om deras erfarenheter strömmade svaren in och gav en splittrad bild. 

Medan rekryterare hyllade funktionen vittnade arbetssökande om motsatsen: Många såg ingen effekt alls, medan andra upplevde att intresset från arbetsgivare till och med minskade efter att de aktiverat den gröna ringen. 

Här är några kommentarer:

”När jag hade jobb blev jag ganska ofta kontaktad av rekryterare. Sedan jag satte upp den gröna ringen: 0.”
”Har fått flertalet relevanta ingångar sedan jag tog på mig min gröna ring.”
”Inte en kontakt efter att gröna ringen kom upp. Innan, några gånger i månaden.”

Därför väljer Kristina bort Open to work

En som vägrar sätta den gröna ”Open to work”-ringen på sin Linkedinprofil är Kristina, 56, som söker chefsjobb. Sedan hon blev arbetslös har flera tidigare kollegor avrått henne från att använda ringen eftersom den signalerar desperation.

– Allt för många personer betraktar den som ett stigma. Bara att vissa uppfattar den så gör det problematiskt. Jag skulle aldrig våga ta den risken, säger hon.

Jag avskyr Linkedin - det ska bli så skönt
 att slippa vara där den dagen jag får jobb.

Kristina beskriver Linkedin som en plats där många skryter och menar att den gröna ringen riskerar att förstärka bilden av en person som står utan alternativ.

– Antingen försöker man, som jag gör, att framstå som att allt går bra. Eller så intar man den totala offerpositionen och berättar uppgivet om alla jobb man sökt. Jag avskyr Linkedin – det ska bli så skönt att slippa vara där den dagen jag får jobb.

I stället för ringen försöker Kristina stärka sitt personliga varumärke på Linkedin med en annan strategi:

– Jag har valt att göra innehåll som stärker min profil så att arbetsgivare ska förstå vem jag är och vad jag kan bidra med, men utan att vara skrytig eller tigga om ett jobb. 

Forskare: Arbetsgivare kan dra negativa slutsatser

Samtidigt som den gröna ringen kan vara en biljett till ditt nästa jobb finns det forskning som visar på baksidan med att signalera att man är utan jobb. Arbetsgivare kan dra negativa slutsatser av signaler om arbetslöshet, vilket kan minska chansen att bli kallad till intervju.

Stefan Eriksson är docent vid Uppsala universitet och forskar kring arbetsgivares attityder mot arbetslösa. Han anser att man generellt ska vara försiktig med att skylta med att man är arbetslös.

Stefan Eriksson
Stefan Eriksson

– Risken med enkla signaler, som att visa sig som arbetslös i Open to work, är att man åker bort i den första rundan vid en sållning. När det är många sökande måste arbetsgivarna självklart sålla, konstaterar han.

Risken är att man åker bort i den första rundan

I en studie skickade Stefan Eriksson och hans forskargrupp ut fiktiva jobbansökningar till ett stort antal företag. Resultatet var tydligt: Personer som hade varit arbetslösa i nio månader eller längre hade betydligt svårare att bli kallade till intervju än andra kandidater.

– Många arbetsgivare reagerade negativt på längre tider av arbetslöshet. Det är en signal om att man blivit bortvald av många andra arbetsgivare och att man kan ha tappat viktig kompetens. Det är svårt att tvätta bort ett sådant stigma.

Fördelar och nackdelar med Open to work

Stefan Eriksson tror att Open to work-ringen kan vara ett tveeggat svärd. Vissa arbetsgivare kan se den som ett tecken på desperation. Samtidigt är synlighet ofta avgörande för den som söker jobb.

– Som arbetslös bör man ta alla chanser att visa upp sig. Det är möjligt att ringen kan tolkas som att man är ambitiös i sitt jobbsökande, men samtidigt är det ju ingen stor ansträngning, säger han.

Ska du använda Open to work om du redan har jobb?

Innan du lägger till den gröna ringen kan det, enligt många rekryterare, vara klokt att tänka ett varv till om du redan har ett jobb. Alla chefer uppskattar inte att medarbetare signalerar att de är på väg vidare. I värsta fall kan Open to work-ringen väcka irritation och uppfattas som ett tecken på bristande lojalitet mot arbetsgivaren.

Så många tjänstemän använder LinkedIn

  • I Sverige har 60 procent av tjänstemännen använt Linkedin under året, 30 procent varje vecka och 13 procent dagligen. 
  • Globalt har plattformen 850 miljoner medlemmar i över 200 länder.
  • I Sverige har cirka fem miljoner ett Linkedin-konto. 

Källa: Linkedin/rapporten Svenskarna och internet

Arbetsmarknad

Ica:s drogtester av jobbsökande kan strida mot lagen

Att testa någon för droger är alltid ett intrång i integriteten. Det konstaterar Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, som nu granskar i vilken utsträckning Ica behandlar personuppgifter om drogtester vid rekrytering och för vilka syften.
Johanna Rovira Publicerad 2 oktober 2026, kl 06:30
Pipett över öppna provrör i gula och blå laboratorieställ.
Integritetsskyddsmyndigheten kommer bland annat att undersöka på vilket sätt drogtesterna genomförs på arbetssökande på Ica, men även granska hur uppgifterna lagras. Foto: Fredrik Persson/TT

Att Ica använder drogtester på sina anställda är något som Kollega har skrivit om tidigare. Men efter olika medieuppgifter, bland annat från Ekot, att bolaget även testar arbetssökande, ska Integritetsskyddsmyndigheten IMY nu utreda hur Ica gruppen AB och Ica Sverige AB behandlar personuppgifter utifrån dataskyddsförordningen, GDPR. 

Det är första gången myndigheten granskar just användningen av drogtester i rekryteringsprocesser. 

Ska avgöra när drogtest kan vara motiverat 

– Resultat av drogtester är en typ av personuppgifter och ett intrång i privatlivet. Det är ett kroppsligt ingrepp, och en fråga som vi kan behöva ta ställning till är under vilka förutsättningar som det kan vara motiverat att behandla sådana uppgifter om arbetssökande, säger Theodor Adolfsson, jurist på IMY. 

Myndigheten kommer att väga bolagens nytta av drogtester mot de arbetssökandes integritetsintresse. 

– Vi ska bland annat granska vilka tjänster som omfattas. Det kan finnas större nytta av att drogtesta för vissa tjänster, som till exempel yrkesförare, medan nyttan är mindre om man jobbar på kontor, säger Theodor Adolfsson. 

Integritetsintrång oavsett metod

Vilken typ av drogtester som används kan eventuellt också komma att spela in, även om tester i sig är ett intrång oavsett metod, enligt Theodor Adolfsson.  Kommer myndigheten fram till att ett fel har begåtts finns olika möjligheter till åtgärder mot de granskade bolagen, alltifrån förelägganden att stoppa drogtesterna och reprimander till sanktionsavgifter.  

– Ica-gruppen har tagit del av myndighetens begäran att få mer information, men vi har i nuläget inga ytterligare kommentarer, säger Helena Johansson, pressansvarig på Ica-gruppen.