Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Så gjordes Mölndal attraktivt

I mars 2010 kom beskedet att Astra Zenecas forskningsenheter i Lund och Charnwood, England skulle läggas ner, ett beslut som drabbade drygt 2 000 medarbetare.
Petra Rendik Publicerad

Många skulle senare börja om inom samma koncern men i en annan stad eller land, för Astra Zenecas verksamhet i Mölndal expanderade i stället.

- Vi hade olika team som jobbade med de olika förändringarna. I Lund och Charnwood låg fokus på hur vi hanterar stängningen av verksamheten. Fokus i Mölndal var hur expanderar vi, hur hanterar vi att vi blir fler? Hade vi lokaler som kan rymma den speciella utrustning som krävs inom forskning om andningsvägar och inflammation som skulle hamna hos oss?, säger Jesper Lilja, HR Business partner på Astra Zeneca i Mölndal.

Runt 260 personer har nu flyttat till Mölndal, majoriteten kommer från Lund, ett 50-tal från Charnwood och lika många från Södertälje.

Det är ett bra resultat, ofta är det inte är mer än 15 procent av de medarbetare som erbjuds att flytta inom ett land som också gör det. Flytta utomlands är ett betydligt större steg att ta, då nappar runt fem procent berättar Jesper Lilja.

Det gällde alltså att göra Sverige och Mölndal attraktivt. I England anordnades seminarier i hur det till exempel funkar med skatterna, banklån och föräldraledighet i Sverige.

Engelsmännen frågade mest om hur sociala skyddsnätet i Sverige fungerade. "Vad ska jag teckna för försäkring så att jag och mina barn får sjukvård?" var det något många som undrade minns Jesper.

Det arrangerades också 10-15 resor till Mölndal för nyfikna medarbetare och deras respektive. De fick bekanta sig med lokalerna, träffa potentiella kollegor, åka busstur på stan, se hur en typisk svensk skola ser ut och vilka bostadsområden som finns i Mölndal och Göteborgsregionen.

De fick också till exempel träffa mäklare, representanter från högskola, förskolor, Göteborg och Mölndals kommun, Arbetsförmedlingen och Trygghetsrådet som kunde stötta medföljande partners om de så ville.

För en oro som många delade var sysselsättning för respektive, en annan var boende och barnomsorg.

- Bostad och barnomsorg till alla var en av tuffaste uppgifterna vi hade att lösa. 260 personer skulle flytta hit och många har barn. Men uppbackningen från regionen har varit enorm. Folk har från oväntat håll sträckt ut handen och erbjudit sig till exempel att hyra ut sina sommarstugor, berättar Jesper.

Hösten förra året var i stort sett alla på plats.

Svenskarna har acklimatiserat sig utan större bekymmer. Det har även engelsmännen men de har av naturliga skäl stött på fler hinder, som att inte kunna läsa besked från myndigheterna för att breven är skrivna på svenska. Men det löste Astra Zeneca genom att öppna ett kontor dit medarbetare kan vända sig med alla typer av frågor som rör både jobb och fritid.

Vad gäller språket erbjöds svenskundervisning redan i England som alla kan fortsätta med i Mölndal.

- Men Astra Zeneca är en internationell miljö där alla klarar sig bra på engelska, säger Jesper.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

”Anställda över 50 är en guldgruva”

Ditt driv försvinner inte för att du uppnår en viss ålder. Det menar Richard Lööw, chef som anställde Susann Johansson och tre andra 50-plussare under det senaste året.
Johanna Rovira Publicerad 13 maj 2025, kl 06:01
Man och kvinna i undervisningsrum
Richard Lööw beskriver sin medarbetare Susann Johansson som ett pålitligt urverk från Schweiz och anser att anställda över 50 är guld värda. Foto: Per Knutsson

Yrkeshögskolan SKY ligger inhyst i gigantiska lokaler i ett industriområde i Örebro. Här jobbar 16, inom kort 18, personer med att rådda korta kurser såväl som längre yrkesutbildningar för blivande drifttekniker, inköpare, logistiker med flera. Sedan augusti i fjol jobbar även Susann Johansson här som administratör och koordinator. 

När hon fick jobbet hade hon varit arbetssökande i över ett år för första gången i sitt 58-åriga liv, efter att ha lämnat ett fast jobb hon kände sig färdig med samt ett längre vikariat. 

Tiden som arbetslös var, som flera andra beskrivit i Kollegas artiklar om ålderism, mycket tuff. 

– Jag var väldigt målinriktad och skickade många spontanansökningar. Jag försökte hålla motivationen uppe, men det var jobbigt att tiden bara gick. Det kändes som ett slöseri att inte få bidra när man jobbat hela livet. Det är klart att min ålder kom in som en aspekt, men jag känner mig ju inte gammal, säger Susann Johansson. 

– Tror du inte att det hade varit skillnad om du haft ett jobb när du började söka? Det finns ju ett visst stigma i att vara arbetssökande, inflikar Rickard Lööw, Susanns chef på SKY. 

Obegripligt välja bort äldre

Richard Lööw tror att tidsgap i cv:t kan få dem som anställer att hemfalla åt gissningar och spekulationer om varför en sökande är arbetslös. Och att det kan vara lättare att ha fördrag med att yngre är arbetslösa. För han kan inte begripa varför arbetsgivare annars skulle välja bort äldre kandidater. 

– Så klart man kan ha en viss teoretisk kandidattyp i huvudet när man utlyser ett jobb, men när man sedan går igenom ansökningarna upptäcker man ju att de över 50 är en guldgruva. 

50-plussarna har oftast redan gjort allt det där som kan stjäla fokus från jobbet, menar han. Dessutom så är chansen att de stannar kvar betydligt större. 

– Hur många andra kan man räkna med att ha här i tio år? Driv handlar ju inte om ålder, du blir inte mindre driven för att du fyller 60. Dessutom behöver jag ju inte lära Susann att komma till jobbet, säger Rickard Lööw. 

Pålitligt urverk

Susann Johansson ler något förläget när Richard Lööw beskriver henne som ett pålitligt urverk från Schweiz, med erfarenhet och arbetsmoral som gör det oerhört lätt för honom som chef. Hon har en egen fundering på varför äldre, trots alla uppenbara fördelar, ratas på arbetsmarknaden. 

– Det blir alltmer vanligt att anlita rekryteringsbyråer och min bild är att rekryterarna själva är ganska unga. Det tror jag kan vara ett hinder för oss seniorer, säger hon. 

Richard Lööw har hittills inte använt sig av rekryteringsföretag – han ville bygga grunden till sitt lag själv och menar att man inte kan slarva med sammansättningen av personal om man har en vision att skapa världens bästa yrkeshögskola. Men han funderar på att ta rekryteringshjälp i delar av processen framöver, eftersom det kostar oerhört mycket i tid och energi att anställa.  

Under det senaste året har han anställt ytterligare tre personer över 50 år. 

– Det är ingen medveten strategi, utan mer tillfälligheter. Vi har en bra mix i gruppen mellan 25 och 59 år, säger han. 

Lönen ej orsaken

Båda avfärdar tanken att höga löneanspråk skulle ha något med ålderismen på arbetsmarknaden att göra: 

– Jag tycker nog att unga är ganska bra på att komma med höga löneanspråk de också, säger Richard Lööw.

– Det kanske är en fördom, men jag tror att vad gäller löneanspråk är det större skillnad mellan män och kvinnor, än mellan unga och äldre, säger Susann Johansson.