Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Så gjordes Mölndal attraktivt

I mars 2010 kom beskedet att Astra Zenecas forskningsenheter i Lund och Charnwood, England skulle läggas ner, ett beslut som drabbade drygt 2 000 medarbetare.
Petra Rendik Publicerad

Många skulle senare börja om inom samma koncern men i en annan stad eller land, för Astra Zenecas verksamhet i Mölndal expanderade i stället.

- Vi hade olika team som jobbade med de olika förändringarna. I Lund och Charnwood låg fokus på hur vi hanterar stängningen av verksamheten. Fokus i Mölndal var hur expanderar vi, hur hanterar vi att vi blir fler? Hade vi lokaler som kan rymma den speciella utrustning som krävs inom forskning om andningsvägar och inflammation som skulle hamna hos oss?, säger Jesper Lilja, HR Business partner på Astra Zeneca i Mölndal.

Runt 260 personer har nu flyttat till Mölndal, majoriteten kommer från Lund, ett 50-tal från Charnwood och lika många från Södertälje.

Det är ett bra resultat, ofta är det inte är mer än 15 procent av de medarbetare som erbjuds att flytta inom ett land som också gör det. Flytta utomlands är ett betydligt större steg att ta, då nappar runt fem procent berättar Jesper Lilja.

Det gällde alltså att göra Sverige och Mölndal attraktivt. I England anordnades seminarier i hur det till exempel funkar med skatterna, banklån och föräldraledighet i Sverige.

Engelsmännen frågade mest om hur sociala skyddsnätet i Sverige fungerade. "Vad ska jag teckna för försäkring så att jag och mina barn får sjukvård?" var det något många som undrade minns Jesper.

Det arrangerades också 10-15 resor till Mölndal för nyfikna medarbetare och deras respektive. De fick bekanta sig med lokalerna, träffa potentiella kollegor, åka busstur på stan, se hur en typisk svensk skola ser ut och vilka bostadsområden som finns i Mölndal och Göteborgsregionen.

De fick också till exempel träffa mäklare, representanter från högskola, förskolor, Göteborg och Mölndals kommun, Arbetsförmedlingen och Trygghetsrådet som kunde stötta medföljande partners om de så ville.

För en oro som många delade var sysselsättning för respektive, en annan var boende och barnomsorg.

- Bostad och barnomsorg till alla var en av tuffaste uppgifterna vi hade att lösa. 260 personer skulle flytta hit och många har barn. Men uppbackningen från regionen har varit enorm. Folk har från oväntat håll sträckt ut handen och erbjudit sig till exempel att hyra ut sina sommarstugor, berättar Jesper.

Hösten förra året var i stort sett alla på plats.

Svenskarna har acklimatiserat sig utan större bekymmer. Det har även engelsmännen men de har av naturliga skäl stött på fler hinder, som att inte kunna läsa besked från myndigheterna för att breven är skrivna på svenska. Men det löste Astra Zeneca genom att öppna ett kontor dit medarbetare kan vända sig med alla typer av frågor som rör både jobb och fritid.

Vad gäller språket erbjöds svenskundervisning redan i England som alla kan fortsätta med i Mölndal.

- Men Astra Zeneca är en internationell miljö där alla klarar sig bra på engelska, säger Jesper.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Miljonsatsning på arbetslösa gav 84 jobb – på två år

Den stora reformen med etableringsjobb skulle få tusentals långtidsarbetslösa och nyanlända i arbete, med schysta villkor. Efter två år är det 84 personer som har ett sådant jobb. Totalt.
Sandra Lund Publicerad 12 november 2025, kl 11:01
Bilden är tredelad, längst till höger syns arbetsmarknadsminister Johan Britz med svensk flagga i bakgrunden, i mitten syns Emil Johansson från Arbetsförmedlingen, till höger Martin Wästfelt från Unionen. Alla tre bär glasögon.
84 etableringsjobb. På två år. De är överens om att etableringsjobben är för få, men fortsätter satsa. Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L), Emil Johansson enhetschef på Arbetsförmedlingen och Martin Wästfelt från Unionen. Foto: Henrik Montgomery/TT, Arbetsförmedlingen, Christine Olsson/TT.

Det tog sex år för LO, Svenskt näringsliv, Unionen och staten att diskutera klart för att få ut den få den stora reformen som skulle få långtidsarbetslösa och nyanlända i arbete. 

Etableringsjobben skulle finnas på arbetsplatser med kollektivavtal, vilket inte är ett krav för andra statligt subventionerade anställningar. 

Den första januari 2024 blev reformen till verklighet. Det skulle bli tusentals jobb.

Under första året fattades 29 beslut om etableringsjobb av Arbetsförmedlingen. 

Fram till och med sista oktober i år: 73.

Om man vill snälltolka är det en högprocentig ökning. 

Men i antal blir det totalt 102 beslut när snart två år har gått med reformen i skarpt läge. Och då har några lämnat. 

Så just nu, det vill säga fram till och med oktober, är det 84 individer som har ett etableringsjobb enligt statistik som Kollega begärt ut av Arbetsförmedlingen.

Unionen om etableringsjobben:" Känner skyldighet"

Det fackförbund som tecknat den stora delen av branschavtalen som ska till innan någon kan få ett etableringsjobb är Unionen.

Jag känner ett ansvar och skyldighet, vi ska göra allt vi kan för att det här ska fungera. Det är klart ett problem när bara knappt hundra får möjligheten, när gruppen fortfarande är runt 100 000. Den stora bristen är att det inte är tillräckligt tydligt hur matchningen ska fungera, säger Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef. 

 

Etableringsjobb

  • Är en anställningsform.
  • Den ska vara heltid under max två år.
  • Den ska i regel gå över till fast jobb, men lagen om anställningsskydd (las) gäller inte.
  • Man får en mindre del i lön från arbetsgivaren och en större ersättning från staten.
  • Det måste finnas kollektivavtal.
  • Den anställda utbildas också under tiden.

Arbetsförmedlingen ska informera om etableringsjobb och även kontrollera att villkoren följs, men inte direkt anvisa arbetslösa dit. Du ska alltså i stort sett hitta en arbetsgivare som vill anställa själv.

Enligt Martin Wästfelt pågår nu diskussion mellan parterna, Arbetsförmedlingen och Regeringskansliet om att åtgärda bristerna.

Staten står för den större delen av ersättningen till den som har ett etableringsjobb, som betalas ut via Försäkringskassan. 

I våras var dåvarande arbetsmarknadsminister Mats Persson (L) ute i medier och krävde att kravet på ett lokalt kollektivavtal för etableringsjobb var för mycket krångel.

Men enligt regeringens höstbudget och en ny arbetsmarknadsminister på plats kommer reformen fortsätta satsas på: nästa år får den 11 miljoner kronor, därefter 84 miljoner kronor för år 2027 och 196 miljoner kronor år 2028.

Kollega har sökt nuvarande arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som inte återkommit. Enligt Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen, har man en bra dialog med Regeringskansliet.

Min bild är att alla gör vad vi kan för att komma åt bristerna. Det finns ingen prestige här. Vi behöver ompröva för att komma åt ett stort samhällsproblem.

Arbetsförmedlingen: Inte nöjda

Från Arbetsförmedlingens håll ser man också att något måste göras.

Vi är inte nöjda med antalet beslut. Myndigheten vidtar just nu aktiviteter för att stärka vår förmåga att använda etableringsjobb i kontakten med arbetsgivare, säger Emil Johansson som är enhetschef på Arbetsförmedlingen.

Han säger att myndigheten nu ”stärker sitt arbetsgivararbete i stort”. 

Vi prioriterar att identifiera och möta arbetsgivare som vill rekrytera bredare, genom att anställa arbetssökande som är eller riskerar att bli långtidsarbetslösa. Vi ser över hur arbetsgivare via platsannonser och i intresseanmälningarna aktivt ska kunna visa intresse för etableringsjobb.

Apotek vanligaste arbetsplatsen för etableringsjobb

Enligt statistiken från Arbetsförmedlingen är ett apotek den vanligaste arbetsgivaren som provar etableringsjobb. Särskilt Kronans Apotek som har 21 människor i reformen. Apoteket Hjärtat har två. 

Branschvis finns majoriteten av etableringsjobb inom handel, vård och omsorg.

Eftersom ett etableringsjobb pågår i 24 månader är det först vid årsskiftet man kan se om det finns någon som faktiskt får en tillsvidareanställning efter. 

Så än så länge kan Arbetsförmedlingen inte säga om reformen varit lyckad.

I förlängningen kan vi utläsa om etableringsjobb haft effekt. Men det låga nyttjandet av stödet kan göra att det dröjer innan det är möjligt att dra den typen av slutsatser, säger Emil Johansson på Arbetsförmedlingen.

Etableringsjobb är till för:

  • Den som fyllt 20 år och är inskriven på Arbetsförmedlingen.
  • Dessutom något av följande:  Varit arbetslös i minst 24 av de senaste 27 månaderna, eller är nyanländ i Sverige (vanligtvis handlar det om två-tre år).
  • Enligt Arbetsförmedlingen är tre fjärdedelar av de som har ett etableringsjobb nu nyanlända.