Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Så blir arbetslivet 2017

Ökat skydd för visselblåsare. Jämställda löner. Portfoliokarriär och good food till lunch. Arbetsåret 2017 bjuder på många nyheter. Vi bad några trendanalytiker spana i kristallkulan.
Publicerad
Colourbox
Här är Kollegas trendspaning över arbetslivet 2017. Colourbox

REKRYTERING & KARRIÄR
Källa: Sofia Rasmussen, trendanalytiker på Rasmussen analys

MULTIGENERATIONELLT ARBETSLIV
Vi jobbar och lever allt längre och gamla och unga möts i större utsträckning i yrkeslivet. Krockarna mellan människor och generationer kan bli starkare. Därför kommer det att behövas ett ständigt samtal om vilka vi är och vad som är meningsfullt.

CHEF MED VÄRDERINGAR
Det räcker inte längre att fastställa organisationens kärnvärden och inte göra något mer. Allt fler söker arbete som ger mening och kan bidra till den personliga utvecklingen. För att bli en attraktiv arbetsgivare för många gäller det att ha ett ständigt pågående samtal om värderingar.

Läs mer: Så behåller du bra medarbetare

GIGEKONOMIN ÄR HÄR
Allt fler gör gig på olika jobb. Ordet gig är lånat från musikbranschen och syftar på tillfälliga anställningar och frilansande. Fortfarande dominerar de fasta anställningarna men långsiktigt blir allt fler sina egna arbetsgivare.

CROWDWORKING
Gigekonomin underlättas av digitala plattformar som Crowdworker och Testbirds. Enligt en undersökning från fackförbundsorganisationen Uni Europa 2016, som bland annat finansierats av Unionen, arbetar 12 procent av svenskarna via den här typen av plattfomar. 24 procent av de här plattformsarbetarna har uppdragen som huvudsaklig inkomstkälla.

POPPIS MED PORTFOLIOKARRIÄR
”Så vad jobbar du med?” har inget svar om frågan ställs till en portfoliokarriärist. Denna kombinerar summan av sina olika talanger och kompetenser, portfolion, och arbetar med flera olika saker samtidigt. 

Läs mer: Maxa ledigheten 2017

Att röra sig snabbast inom nya områden kommer vara viktigare än att vara bäst på det gamla. - Troed Troedson, framtidsanalytiker

LAGAR & REGLER
Källa: Henrik Ehrenberg, samhällspolitisk chef på Unionen

BÄTTRE SKYDD FÖR VISSLARE
Den 1 januari trädde en ny lag i kraft som ger bättre skydd för personer inom organisationer, myndigheter och företag som slår larm om missförhållanden på jobbet. Visselblåsare fyller en viktig funktion i samhället eftersom de kan rikta strålkastarljuset mot missförhållanden vilket kan leda till att de rättas till.

Läs mer: Vikten av att våga vissla

JÄMSTÄLLDA LÖNER I FOKUS
Det blir skarpare krav på att lönerna årligen ska kartläggas. Syftet är bland annat att komma till rätta med oskäliga löneskillnader mellan könen.

Läs mer: Företag struntar i att granska orättvisa löner

UPPSTYRT FÖR NYANLÄNDA
Vad ska gälla när nyanlända nu ska etablera sig på arbetsmarknaden? Unionen sätter press på tydliga regler när det gäller krav på löner och avtal mellan arbetsmarknadens parter.

ÄNNU MER OM JOBBSTRESS
Nu kommer vi på allvar att få se vad som händer när det gäller att tillämpa de nya reglerna från Arbetsmiljöverket för att få bukt med jobbstressen. Vänta dig ännu mer diskussioner om balans i livet. I kölvattnet kanske det kommer en diskussion om arbetstidsförkortning.

 

TEKNIK & PRYLAR
Källa: Åsa Wallenrud, prylexpert

VR SLÅR IGENOM BRETT
Virtual Reality, VR, används allt mer i utveckling av produkter och tjänster, men också för att förhöja tjänster och upplevelser. Arkitekter kan låta kunder uppleva miljön innan den finns. Resebranschen kan visa upp hotell eller resmål med hjälp av VR. Inom vård och omsorg kan VR användas för att till exempel visa medarbetarna hur en fysiskt handikappad person har det.

JOBBMOLNET VÄXER
Alla ska kunna arbeta var de än är, inte bara på kontoret. Allt fler CRM- och HR-system blir mer molnbaserade. Facebook Workplace, där man kan integrera sådana tjänster, växer.

Läs mer: Molnet - Vad är det?

 

PÅ TALLRIKEN
Källa: Ingela Stenson, omvärldsanalytiker på United Minds

SÄG HEJ TILL KÖKSROBOTEN
Trött efter jobbet? Då kan det vara skönt att ha en köksrobot som hjälper till med middagsbestyren och även diskar efter maten. Din hjälpreda har två armar fästa i väggen och du programmerar den via datorn.

Läs mer: Robot tar plats i ledningsgrupp

TRENDIGA POKE BOWLS
Den trendiga Hawaiianska rätten Poke Bowl sprider sig som en löpeld över landet. Allt fler satsar på den hälsosamma snabbmaten med ris, grönsaker och marinerad fisk serverad i en skål. Perfekt lunchmat!

SNABBMAT – JA TACK!
Nu äter vi fast food utan att skämmas. Snabbmaten har nämligen genomgått en klassresa och blivit god – i flera bemärkelser. Fast food har uppgraderats till good food och är numera nyttig, aptitlig och snygg.

Bilder: Colourbox

Gertrud Dahlberg
gertrud.dahlberg@kollega.se

Cajsa Högberg
cajsa.hogberg@kollega.se

84

… procent i åldern 16–29 år känner sig kreativa enligt Ungdomsfokus 2016. Bara 50 procent säger sig få utlopp för sin kreativitet på jobbet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Minister kallar på parterna – för få etableringsjobb

Att antalet etableringsjobb är så få får arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att kalla till sig parterna.
– Etableringsjobben behöver bli fler, annars behöver vi tänka om och satsa på andra åtgärder, säger han.
Sandra Lund Publicerad 26 november 2025, kl 10:05
Arbetsmarknadsminister Johan Britz i kostym visar på något litet mellan tumme och pekfinger.
Parterna behöver lägga in en "andra växel" när det kommer till etableringsjobben, anser arbetsmarknadsminister Johan Britz (L). Foto: Henrik Montgomery/TT

Som Kollega nyligen kunde berätta har det bara blivit 84 etableringsjobb fram till och med oktober i år. 

 

Då har anställningsformen funnits i nästan två år, den som skulle få bukt på arbetslösheten för långtidsarbetslösa och nyanlända. Reformen har förhandlats under flera år år, framför allt mellan LO, Svenskt näringsliv och Unionen. 

Men även staten som står för den stora delen av finansieringen. 

 

Men nu börjar den sistnämnda tröttna. 

Johan Britz: "Lägg i andra växel"

Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) kallar nu till sig parterna, enligt TT. De behöver, enligt honom ”lägga i en andra växel”. 

– Etableringsjobben behöver bli fler, annars behöver vi tänka om och satsa på andra åtgärder. De volymer vi ser är helt otillräckliga för att etableringsjobben ska vara en del i att bryta långtidsarbetslösheten – inte minst hos många utrikes födda, säger han i en kommentar till TT.

Arbetsmarknad

Företagarna om etableringsjobb: ”Riktigt fiasko”

”Ett riktigt fiasko”. Det kallar Företagarna reformen med etableringsjobb. Och kravet på kollektivavtal är bara i vägen, enligt organisationen. TCO håller inte med.
Sandra Lund Publicerad 18 november 2025, kl 13:04
Bilden är delad och visar Lise-Lotte Argulander från Företagarna till vänster. Hon har ljust lockigt hår och mörka kläder, och står med armarna i kors. Till höger syns TCO:s ordförande Therese Svanström. Även hon har armarna i kors, hon bär knallgul kavaj, har mörkt hår uppsatt i tofs och glasögon. I bakgrund är det mycket böcker.
Etablerigsjobb ett fiasko? Lise-Lotte Argulander från Företagarna tycker inte parterna ska blanda sig i reformer för långtidsarbetslösa. Något som TCO:s ordförande Therese Svanström inte håller med om. Foto: Oskar Omne/Eva Tedsjö

Vid årsskiftet har etableringsjobben funnits i två år. 

En reform som skulle ge tusentals jobb till långtidsarbetslösa och nyanläda, med schysta villkor där arbetsmarknadens parter förhandlat fram villkoren.

Som Kollega kunde avslöja förra veckan är det dock bara 84 personer i en sådan anställning just nu.

Det är ett riktigt fiasko. Tyvärr har man misslyckats grovt här vilket man inte kan lasta Arbetsförmedlingen för. Det är enbart parternas fel, säger Lise-Lotte Argulander, arbetsmarknadsexpert på Företagarna.

Var brister de?

– Framför allt i administrationen, både för arbetsgivarna och de som ska ta etableringsjobb. För mindre företag som ska ta in någon utöver ordinarie arbetsstyrka  är det för krångligt. Krav på både centrala och lokala kollektivavtal är besvärligt. 

Stänger ute småföretag

Kravet på kollektivavtal skiljer etableringsjobb från andra subventionerade anställningar. 

Företagarna, som företräder 60 000 små och medelstora företag, har varit kritisk till anställningsformen från start. 

–  Det blir inte konkurrensneutralt när statliga stöd kräver kollektivavtal. Sex av tio mindre företag har inte kollektivavtal och därför stänger reformen ute stora delar av arbetsmarknaden, säger Lise-Lotte Argulander.

Mindre företag är här 1-49 anställda.

Johan Britz: "Skärpning"

Även arbetsmarknadsminister Johan Britz har mejlat en skriftlig kommentar till Kollega angående det låga antalet individer i etableringsjobb.

Och även han anser att problemet ligger hos arbetsmarknadens parter.

Jag är missnöjd. Det måste till skärpning. Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att arbeta stödjande för att arbetslösa ska komma i etableringsjobb, men då måste parterna ta ansvar för att det också finns några jobb att fylla. Ansvaret ligger nu på parterna att få upp volymerna, skriver han.

TCO: Gärna fler reformer

Therese Svanström, ordförande för tjänstemannafackens centralorganisation TCO, vill inte recensera etableringsjobben i sig, men tycker det är bra med partsgemensamma reformer för att lösa problematiken kring arbetslöshet.

TCO har lanserat ett förslag på ytterligare en anställningsform med stöd, förstärkningsjobb.

Från forskningen vet vi att stöd i anställning och arbetsmarknadsutbildningar ger mest valuta för pengarna. Så vi måste steppa upp och vi behöver fler former för anställning med stöd, inte färre. 

Färre i anställning med stöd

Enligt TCO har antalet personer i statligt subventionerade jobb minskat sedan 2018. 

Enligt den fackliga centralorganisationen låg antalet deltagare före 2018 på runt 60 000 personer varje år. 

Nu har drygt 22 000 personer en subventionerad anställning.

Enligt Therese Svanström kräver anställningar med stöd resurser på Arbetsförmedlingen. Som bantats ned senaste åren.

Myndigheten har också fått en tuffare grupp att jobba med när människor som mer har en genomgångsarbetslöshet får hjälp på andra håll, som från omställningsorganisationer. 

Dessutom är många arbetsgivare pressade i dag och har svårt att se värdet att ta emot anställda i stöd, säger hon om varför matchningen blivit svårare.