kollega.se logotyp
Sök
Arbetsmarknad

Så blir arbetslivet 2017

Ökat skydd för visselblåsare. Jämställda löner. Portfoliokarriär och good food till lunch. Arbetsåret 2017 bjuder på många nyheter. Vi bad några trendanalytiker spana i kristallkulan.
Publicerad
Colourbox
Här är Kollegas trendspaning över arbetslivet 2017. Colourbox

REKRYTERING & KARRIÄR
Källa: Sofia Rasmussen, trendanalytiker på Rasmussen analys

MULTIGENERATIONELLT ARBETSLIV
Vi jobbar och lever allt längre och gamla och unga möts i större utsträckning i yrkeslivet. Krockarna mellan människor och generationer kan bli starkare. Därför kommer det att behövas ett ständigt samtal om vilka vi är och vad som är meningsfullt.

CHEF MED VÄRDERINGAR
Det räcker inte längre att fastställa organisationens kärnvärden och inte göra något mer. Allt fler söker arbete som ger mening och kan bidra till den personliga utvecklingen. För att bli en attraktiv arbetsgivare för många gäller det att ha ett ständigt pågående samtal om värderingar.

Läs mer: Så behåller du bra medarbetare

GIGEKONOMIN ÄR HÄR
Allt fler gör gig på olika jobb. Ordet gig är lånat från musikbranschen och syftar på tillfälliga anställningar och frilansande. Fortfarande dominerar de fasta anställningarna men långsiktigt blir allt fler sina egna arbetsgivare.

CROWDWORKING
Gigekonomin underlättas av digitala plattformar som Crowdworker och Testbirds. Enligt en undersökning från fackförbundsorganisationen Uni Europa 2016, som bland annat finansierats av Unionen, arbetar 12 procent av svenskarna via den här typen av plattfomar. 24 procent av de här plattformsarbetarna har uppdragen som huvudsaklig inkomstkälla.

POPPIS MED PORTFOLIOKARRIÄR
”Så vad jobbar du med?” har inget svar om frågan ställs till en portfoliokarriärist. Denna kombinerar summan av sina olika talanger och kompetenser, portfolion, och arbetar med flera olika saker samtidigt. 

Läs mer: Maxa ledigheten 2017

Att röra sig snabbast inom nya områden kommer vara viktigare än att vara bäst på det gamla. - Troed Troedson, framtidsanalytiker

LAGAR & REGLER
Källa: Henrik Ehrenberg, samhällspolitisk chef på Unionen

BÄTTRE SKYDD FÖR VISSLARE
Den 1 januari trädde en ny lag i kraft som ger bättre skydd för personer inom organisationer, myndigheter och företag som slår larm om missförhållanden på jobbet. Visselblåsare fyller en viktig funktion i samhället eftersom de kan rikta strålkastarljuset mot missförhållanden vilket kan leda till att de rättas till.

Läs mer: Vikten av att våga vissla

JÄMSTÄLLDA LÖNER I FOKUS
Det blir skarpare krav på att lönerna årligen ska kartläggas. Syftet är bland annat att komma till rätta med oskäliga löneskillnader mellan könen.

Läs mer: Företag struntar i att granska orättvisa löner

UPPSTYRT FÖR NYANLÄNDA
Vad ska gälla när nyanlända nu ska etablera sig på arbetsmarknaden? Unionen sätter press på tydliga regler när det gäller krav på löner och avtal mellan arbetsmarknadens parter.

ÄNNU MER OM JOBBSTRESS
Nu kommer vi på allvar att få se vad som händer när det gäller att tillämpa de nya reglerna från Arbetsmiljöverket för att få bukt med jobbstressen. Vänta dig ännu mer diskussioner om balans i livet. I kölvattnet kanske det kommer en diskussion om arbetstidsförkortning.

 

TEKNIK & PRYLAR
Källa: Åsa Wallenrud, prylexpert

VR SLÅR IGENOM BRETT
Virtual Reality, VR, används allt mer i utveckling av produkter och tjänster, men också för att förhöja tjänster och upplevelser. Arkitekter kan låta kunder uppleva miljön innan den finns. Resebranschen kan visa upp hotell eller resmål med hjälp av VR. Inom vård och omsorg kan VR användas för att till exempel visa medarbetarna hur en fysiskt handikappad person har det.

JOBBMOLNET VÄXER
Alla ska kunna arbeta var de än är, inte bara på kontoret. Allt fler CRM- och HR-system blir mer molnbaserade. Facebook Workplace, där man kan integrera sådana tjänster, växer.

Läs mer: Molnet - Vad är det?

 

PÅ TALLRIKEN
Källa: Ingela Stenson, omvärldsanalytiker på United Minds

SÄG HEJ TILL KÖKSROBOTEN
Trött efter jobbet? Då kan det vara skönt att ha en köksrobot som hjälper till med middagsbestyren och även diskar efter maten. Din hjälpreda har två armar fästa i väggen och du programmerar den via datorn.

Läs mer: Robot tar plats i ledningsgrupp

TRENDIGA POKE BOWLS
Den trendiga Hawaiianska rätten Poke Bowl sprider sig som en löpeld över landet. Allt fler satsar på den hälsosamma snabbmaten med ris, grönsaker och marinerad fisk serverad i en skål. Perfekt lunchmat!

SNABBMAT – JA TACK!
Nu äter vi fast food utan att skämmas. Snabbmaten har nämligen genomgått en klassresa och blivit god – i flera bemärkelser. Fast food har uppgraderats till good food och är numera nyttig, aptitlig och snygg.

Bilder: Colourbox

Gertrud Dahlberg
gertrud.dahlberg@kollega.se​

Cajsa Högberg
cajsa.hogberg@kollega.se

84

… procent i åldern 16–29 år känner sig kreativa enligt Ungdomsfokus 2016. Bara 50 procent säger sig få utlopp för sin kreativitet på jobbet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

På Frökontrollen gror jobbtrivseln

Gröna fingrar kommer väl till pass när man jobbar som laborant på Frökontrollen i Örebro. Karoline Breivik ser till att vi alla får schysst bröd på bordet. 
Johanna Rovira Publicerad 28 juli 2026, kl 06:00
Karoline Breivik på Frökontrollen
Karoline Breivik är odlar fröer för att kolla kvaliteten på säden men är också en ivrig hobbyodlare. Foto: Per Knutsson

Hur hamnade du på Frökontrollen? 

– Jag är och har alltid varit intresserad av odling, trädgård och växter. Efter ett naturbruksprogram på gymnasiet pluggade jag vidare till trädgårdsingenjör vid Sveriges lantbruksuniversitet i Skåne. Det finns ju inte så jättemånga företag att välja på inom gröna sektorn här i Närke och jag visste egentligen inte särskilt mycket om utsädeskontroll innan jag sökte och fick det här jobbet för drygt tio år sedan. 

Vad gör du på jobbet? 

– Eftersom detta är ett litet företag är arbetsuppgifterna många och varierande. Vi tar emot prover på utsäde som vi analyserar och certifierar åt lantbrukare och utsädesfirmor. Vi kontrollerar bland annat grobarhet, förekomst av sjukdomar som till exempel sot, inblandning av andra arter och tusenkornvikt. 

Varför? 

– Vi bedömer antalet normala, döda och onormala groddplantor i utsädespartiet för att få reda på grobarheten. Utöver det analyserar vi sporer och mycel i mikroskop från parasitsvampar som ger upphov till sjukdomar i utsädet och sprids ute i fält om de inte kontrolleras och behandlas. Vi utför också en del analyser på spannmål som ska malas till bröd, för att bedöma proteinhalt, vattenhalt och så kallat falltal, ett kvalitetsmått på spannmål. 

Vad är det bästa med jobbet? 

– Att få jobba praktiskt med växter varje dag. De är positivt att det varierar mellan bredd och djup, kvalificerade och okvalificerade arbetsuppgifter. Vissa arbetsmoment är monotona, men det kan ibland vara skönt att utföra dem. 

– Sedan är jobbet intressant, det känns meningsfullt att vara en del av lantbruket som fyller en viktig funktion i samhället – vi behöver ju kunna producera egna livsmedel. 

– Dessutom är vi ett himla trevligt gäng här, alla har olika bakgrund och bidrar med olika perspektiv. 

Vad är det sämsta?

– Eftersom vi är så oerhört nischade är det svårt att hitta utbildningar så att vi kan kompetensutvecklas. Det finns inte så många sådana här labb i världen och vi behöver ju utvecklas för att inte fastna. 

– Sedan är ju lantbruket säsongsberoende, så det blir två stora arbetspucklar under vårsådd och skörd. Alla skickar prover samtidigt och vill ha svar omgående, vilket leder till hög arbetsbelastning och en del stress. Men det går ju inte riktigt att komma ifrån. 

 

Har det kommit upp något oväntat ur ett frö någon gång? 

– Ibland kan det dyka upp en och annan insekt under linsen. Eftersom vi är ackrediterade av en internationell organisation skickar de testprover tre gånger om året. Då kan vi gro vad som helst – ris, jordnötter och quinoa är några exempel.  

Där frön blir godkända  eller ratade

  1. Frökontrollen är ett oberoende laboratorium med 150 år på nacken. Det jobbar 17 personer på frölaboratoriet i Örebro. Alla utom vd:n är medlemmar i Unionen. 
  2. Tester utförs på stråsäd, vilket är råg, korn, vete, havre samt rågvete, som är en hybrid mellan råg och vete som skapades i slutet på 1800-talet. Rågvete används främst som djurfoder. 
  3. Trindsäd analyseras också. Hit räknas åkerbönor, ärtor, linser, vicker och lupinarter (som odlas som foder åt djur).  Dessutom görs analyser på vallgräs, oljeväxter (raps, rybs, lin) och vallbaljväxter.
  4. På Frökontrollen finns ett fröbibliotek med hundratals olika ogräsfröer. Dessa samlas in och sparas för att man ska kunna jämföra och identifiera fröer som kommer inblandade med utsädesproverna. 
  5. Vid grobarhetsanalys sås stråsäd i paket av filterpapper som kylbehandlas i tre dygn i ett mörkt klimatrum med en temperatur på åtta grader. Därefter flyttas de till ett ljust, varmt rum och får fyra dagar på sig att gro. Sedan räknas antalet grodda frön per paket för hand. 
  6. Fröer som analyseras för sjukdomar inkuberas på så kallade sundhetstallrikar. 
  7. Tusenkornvikt är ett mått som anger vikten av 1000 frön. Med detta mått ihop med grobarhet kan lantbrukaren räkna ut hur många kilo utsäde som behövs för sådden. 
Gunnar Lindstedt och Northvoltskylt
Det gröna prestigeprojektet slutade med massuppsägningar. Journalisten Gunnar Lindstedt säger att Northvolt föll på tidspress, okunskap och ett Silicon Valley-tänk som inte funkar i svensk industri. Foto: Emil Fagander för Volante / Pontus Lundahl för TT

Varför lyckades inte Northvolt? 

– Grundproblemet var att de inte lyckades få i gång produktionen, vilket berodde på tidspress och dålig industriell kunskap. Vi är ju inte så bra längre på att industrialisera i Sverige, säger Gunnar Lindstedt. 

– De tog sig vatten över huvudet och skulle utan egen erfarenhet bygga upp en produktion av batterier från ax till limpa, en väldigt komplicerad process, med både kemi- och verkstadsindustri. 

Du har tidigare nystat upp Trustorhärvan som den tv-aktuella dramaserien Golden Boys bygger på. Varför ville du skriva om just Northvoltkraschen? 

–  Det fanns likheter med det jag gjort tidigare. Jag har följt det här och är skeptisk till idén att elbilar ska ta över transporterna, det har sina problem med mineralfyndigheter. Sedan blev jag övertalad av journalistkompisar. 

Influerades av rika amerikanare

Gunnar Lindstedt beskriver i boken hur vd:n Peter Carlsson och människor runt honom influerades av Teslas och Kaliforniens företagskultur. 

– Det är high tech och startups där man snabbt ska starta upp många projekt samtidigt, i stället för att bygga en fabrik först och få den att fungera. 

Vilka drabbades hårdast? 

– Många gick in i det här med väldigt ambitiösa mål att rädda världen och anställda satsade egna besparingar och flyttade, många av dem har drabbats personligt. 

Arbetsmiljön sågas:  ”För mycket folk”

Tusentals anställda förlorade jobbet i konkursen 2025. Kollega har tidigare granskat arbetsmiljön i företaget för tjänstemän: Larm inifrån Northvolt: ”Katastrofal arbetsmiljö”. 

Arbetsmiljön har också varit ifrågasatt efter olyckor. År 2023 avled en 25-årig man efter en explosion på fabriken. Northvolts dåvarande vd Peter Carlsson har delgivits misstanke om vållande till annans död genom arbetsmiljöbrott. 

Utredningen bygger på en anmälan från Arbetsmiljöverket. Delgivningen kom från åklagare efter att företaget gått i konkurs och inte längre kunde krävas på en planerad företagsbot på 16 miljoner kronor efter dödsfallet. 

Peter Carlsson har tidigare i år uppgett för SVT Västerbotten att han inte var vd för Northvolt Ett i Skellefteå vid tillfället för olyckan, utan vd i koncernen. 

Vad har du, Gunnar Lindstedt, fått veta om arbetsmiljön i arbetet med boken Northvoltfallet? 

– Att det var anarki, ingen bra beslutsstruktur och att man tog in för mycket folk snabbt. De hade femskift innan grunden funkade. Det hade varit bättre att starta pö om pö och få maskinerna att fungera. Det var för många som inte visste vad de skulle göra. Det var också så mycket utländsk arbetskraft att det inte blev en teamkänsla, säger Gunnar Lindstedt. 

Boken ger en bild av ett företag som försökte hålla skenet uppe inför omvärlden in i det sista. 

– De var pressade ekonomiskt, hade lånat mycket och hade investerare som snabbt ville ha utdelning, säger Gunnar Lindstedt. 

Läs även