Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Pandemin slår hårt mot ungas jobb

Arbetslösheten bland unga är rekordhög. Förra året var en av fyra i åldern 15-24 år arbetslös. Främsta orsaken är coronapandemin. Och risken är att pandemin får negativa effekter på ungas arbetsliv även när den är över.
David Österberg Publicerad
Av personer i åldern 15-24 år har cirka 54 procent en tidsbegränsad anställning. I åldersgruppen 45-54 år har bara 6 procent en tidsbegränsad anställning. Illustration: Linnea Blixt

Coronapandemin har slagit hårt mot svensk arbetsmarknad. Arbetslösheten steg kraftigt förra året jämfört med året innan – och ungdomar drabbas hårdast. Under 2020 var arbetslösheten i åldern 15–24 år 24 procent. Året innan var samma siffra 20 procent.

Mattias Engdahl är forskare på IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering. Han har forskat på ungas inträde på arbetsmarknaden och ser flera skäl till att unga drabbats hårt av pandemin.

– Generellt sett slår ekonomiska nedgångar hårdare mot unga eftersom de oftare är nyanställda, timanställda eller har tillfälliga anställningar. De har också mer begränsad arbetslivserfarenhet. Under coronakrisen drabbades dessutom flera branscher där unga ofta får sina första jobb, som hotell- och servicebranschen och andra tjänstenäringar, säger han.

Marie-Louise Lindahl är 28 år och undersköterska i grunden. Efter ett par år inom vården sadlade hon om och blev säljare på Luna Group, ett företag i verktygsbranschen. Men när coronan kom blev hon i april uppsagd på grund av arbetsbrist. Trots 2,5 år på företaget var hon en av de senast anställda.

– Jag älskade verkligen mitt jobb, så det är klart att det var tufft. Men jag fick superbra hjälp via trygghetsrådet TRR. När man har blivit av med jobbet är det lätt att tappa självförtroendet, säger hon.

Effekten kan hålla i sig i tio år

Jobbsökandet gav resultat. Redan i juni skrev hon på ett nytt anställningskontrakt och vid årsskiftet bytte hon arbetsgivare ytterligare en gång.

– Nu jobbar jag med support, logistik, försäljning och organisation på Tools och trivs jättebra. Det är en provanställning, men jag hoppas verkligen att jag får vara kvar här länge.

Är du rädd för att bli arbetslös igen?
– Lite. Jag vill ju känna mig trygg, ha en inkomst, utvecklas. Men dels har jag tryggheten i min vårdutbildning, dels tror jag att jag skulle kunna få ett nytt jobb igen. Det gäller att vara bred i sitt sökande, att berätta för vänner och före detta kollegor vad man vill och att ha driv.

– Jag tror också att det kan vara bra att tacka ja även till jobb som man kanske inte hade tänkt sig. Man lär sig något på alla jobb och en anställning kan leda till andra anställningar.

För Marie-Louise Lindahl varade inte arbetslösheten länge. Krisen ledde till att hon nu har ett nytt jobb som hon trivs med. Men för många andra unga finns risken att den ekonomiska nedgången får effekter både på kort och på lång sikt, enligt Mattias Engdahl.

– Unga som kommer ut på arbetsmarknaden under en lågkonjunktur riskerar högre arbetslöshet och lägre inkomster under lång tid jämfört med dem som påbörjar sitt arbetsliv i en högkonjunktur. Effekten kan hålla i sig i tio år, ibland ännu längre, säger han.

Det finns flera orsaker till det. En är att lönerna pressas ned när många konkurrerar om jobben, en annan att arbetsgivare är mindre benägna att anställa någon som har varit arbetslös. För högutbildade unga finns dessutom risken att de får ett jobb som de är överkvalificerade för.

– En kris påverkar unga med kort respektive lång utbildning på olika sätt. För den med lång utbildning blir det svårare att hitta ett jobb som han eller hon är kvalificerad för. Risken ökar för att man får ett jobb som inte matchar ens utbildningsbakgrund och som är mindre välbetalt än vad man annars kunde ha fått, säger Mattias Engdahl.

Att vara arbetslös är dessutom en psykisk påfrestning. Det kan i sin tur leda till en svagare ställning på arbetsmarknaden.

När unga väl får jobb är anställningarna i betydligt högre utsträckning tidsbegränsade. Personer som är mellan 15 och 24 år utgör nästan 35 procent av alla tidsbegränsat anställda, enligt statistik från SCB. Många av dem är studenter och jobbar extra på kvällar och helger, men även bland personer i kategorin 25-34 år är det vanligt att inte ha fast jobb. De utgör 29 procent av samtliga tidsbegränsade anställda.

Hittills har de med osäkrast anställningar också haft minst trygghet vid arbetslöshet

Att ha ett fast jobb, en så kallad tillsvidareanställning, ger trygghet. Den innebär att man vet när och var man ska jobba, att man har ett skydd mot godtyckliga uppsägningar, att inkomsten är stadig och att man har möjlighet att hyra en bostad eller att ta ett banklån.

Och längtan efter trygghet visar sig tydligt i statistiken: En majoritet av dem med tidsbegränsade jobb vill hellre ha en fast anställning. I åldern 25-34 år vill så många som 70 procent hellre ha ett fast jobb. 

Men att helt få bort tidsbegränsade anställningar är omöjligt, enligt Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef.

– Människor måste till exempel kunna vara föräldralediga eller sjukskrivna och en arbetsgivare måste ha möjlighet att ta in vikarier. Vi tycker också att det kan vara berättigat att få testa en person i en provanställning eller täcka upp vid en arbetstopp, säger han.

Den fackliga kritiken handlar i stället om att många tvingas till tidsbegränsade anställningar år efter år.

– Det är för många som har en osäker anställning och för många arbetsgivare som tricksar med anställningar för att undvika tillsvidareanställningar. Det får inte vara så att man hamnar i ständiga tidsbegränsade anställningar.

– Vi tycker inte heller att det är rimligt att personer sitter hemma och väntar på att arbetsgivare ska höra av sig vid behov – då står man ständigt till arbetsgivarens förfogande. I praktiken kan man kanske tacka nej till att jobba en dag, men de reella möjligheterna att säga nej finns inte eftersom man är rädd för att inte få fler erbjudanden, säger han.


Illustration: Linnea Blixt

Sett över längre tid har tidsbegränsade anställningar blivit allt vanligare. I mitten av 80-talet var runt 12 procent av arbetskraften utan fast anställning. Andelen ökade under slutet av 90-talet och under de senaste tio åren har siffran legat på omkring 17 procent. Dessutom har osäkerheten i anställningarna ökat.

Enligt en rapport från tankesmedjan Arena idé, som finansieras av svenska fackföreningar, har de tryggaste formerna av tidsbegränsade anställningar – vikariat och provanställningar – blivit ovanligare, medan de otryggaste formerna – tim- och behovsanställningar – har blivit vanligare.

Då står man ständigt till arbetsgivarens förfogande

Otryggheten orsakas av osäkerhet kring när och var arbetet ska utföras, högre risk för att anställningen ska avbrytas och mindre sannolikhet för att anställningen ska övergå i en fast anställning.

– Arbetsgivarna hävdar ofta att tidsbegränsade anställningar är en väg in på arbetsmarknaden. Och det stämmer om man ser till längre vikariat, längre projektanställningar och provanställningar. Men ser man på korta visstidsanställningar finns inte de effekterna, säger Samuel Engblom, samhällspolitisk chef på TCO, Tjänstemännens centralorganisation.

Strax före jul slöt arbetsgivare och fackförbund den så kallade las-överenskommelsen. Om den blir verklighet tror båda sidor att situationen för unga och andra med tidsbegränsade anställningar blir bättre.

Enligt överenskommelsen försvinner allmän visstid (exempelvis timanställningar) och ersätts med särskild visstid. En sådan anställning ska gå över i en fast anställning efter 12 månader. I dag tar det 24 månader.

– Det kommer fortfarande att finnas arbetsgivare som gör allt för att slippa tillsvidareanställa, men det kommer att bli svårare eftersom man i så fall måste byta personal mycket oftare, säger Samuel Engblom.

Dessutom ska inhyrd personal erbjudas fast jobb efter mer än två år på samma kundföretag.

Rätten till kompetensutveckling ska också stärkas, oavsett anställningsform.

– Alla kan inte vara tillsvidareanställda, men vi vill göra skyddet för tidsbegränsat anställda så likt som möjligt. De ska också ha tillgång till omställningsstöd. Hittills har de med osäkrast anställningar också haft minst trygghet vid arbetslöshet, säger Martin Wästfelt.

Hälften av de unga har osäker anställning

  • 16,6 procent av alla anställda har en tidsbegränsad anställning. Det motsvarar 766 000 personer.
  • Det är vanligare med tidsbegränsade anställningar bland unga, kvinnor och utlandsfödda.
  • Av personer i åldern 15-24 år har cirka 54 procent en tidsbegränsad anställning.
  • Motsvarande andel i åldern 25-34 år är cirka 20 procent.
  • I åldersgruppen 45-54 år har bara 6 procent en tidsbegränsad anställning.

DÅ ÄR DET TILLÅTET MED TIDSBEGRÄNSAT

Huvudregeln är att anställningar gäller tills vidare. En sådan anställning fortsätter tills arbetsgivaren eller arbetstagaren säger upp anställningen. Arbetsgivaren måste ha sakliga skäl för att säga upp en tillsvidareanställning.

Enligt las, lagen om anställningsskydd, är det till tillåtet med tidsbegränsade anställningar för:
1. Allmän visstidsanställning (exempelvis behovsanställning)
2. Vikariat
3. Säsongsarbete
4. Arbetstagare som har fyllt 68 år. Det är också tillåtet med provanställning, under maximalt sex månader.

SCB, Unionen, Las

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

No guaranteed wages in Northvolt's US reconstruction

Northvolt's financial troubles continue. Now, the battery manufacturer's hopes rest on a reconstruction in the USA. However, the process means that the state guaranteed wages – lönegaranti – will not apply to Union members.
Ola Rennstam Publicerad 21 november 2024, kl 19:12
Chapter 11 och Northvolts kontor
Vid en Chapter 11-process i USA kommer Northvolts anställda inte att kunna ta del av den svenska statliga lönegarantin. Foto: Colourbox/Anders Wiklund/TT

The clock is ticking for the struggling battery manufacturer Northvolt. During the autumn, debts have piled up with the Swedish Enforcement Authority, and recently several of the company's major shareholders withdrew from negotiations for new financing. Since its inception in 2015, Northvolt has raised SEK 110 billion, but now the money is almost gone. According to CEO Peter Carlsson, they need to raise just over SEK 10 billion in the coming year, but so far the search for new financing has been fruitless.

Maintaining control with Chapter 11

Therefore, Northvolt has now taken the next step to save the company. The management has applied for a so-called Chapter 11 procedure, a type of reconstruction process in the USA that was recently used by the airline SAS. One possible explanation for the battery manufacturer turning to an American court is that it is considered doubtful that Northvolt would be granted a Swedish reconstruction, as it requires the company to be fundamentally viable. Another advantage of Chapter 11 is that the management is likely to retain control over the company.

No guaranteed wages for employees

However, there is a downside – for the employees. In an American process, Northvolt's employees will not be able to benefit from the Swedish state guaranteed wages - lönegaranti according to several legal experts contacted by Kollega.

– The Swedish state does not pay any guaranteed wages if the company has not initiated a reconstruction or bankruptcy in Sweden. If Northvolt only initiates a Chapter 11 procedure in the USA, all the company's obligations to employees in Sweden to pay wages and other compensation according to the employment contract remain, says Hans Andersson, chairman of the Swedish Association of Restructuring and Bankruptcy Administrators.

If Union members at Northvolt do not receive their wages, the union can, however, request the company to be declared bankrupt in a Swedish court.

– If Northvolt does not pay wages on time, the employee or the union can collect the wages through the Enforcement Authority and ultimately request that the company be declared bankrupt if the wages are not settled, explains Hans Andersson.

Unionen: "Will collect unpaid wages" 

Filip Vujcic, a union lawyer at Unionen, also assesses that members cannot benefit from the state guaranteed wages when a corporate reconstruction is initiated in the USA.

– This means that Unionen, in the event of future unpaid wages, needs to safeguard its members' rights through wage collection. According to Swedish bankruptcy rules, a corporate reconstruction in the USA does not prevent a member's bankruptcy application from being examined in a Swedish court, he says.

Will Unionen request Northvolt to be declared bankrupt if members do not receive their wages? 

– Unionen does not comment on that question at this time.

*In wage collection, Unionen usually sends a demand letter to the employer, who has seven days to pay the wages. If the wages are still not paid, the employer receives a payment order via service. If that does not help either, Unionen sends a bankruptcy application to the district court.

This text has been translated with the help of AI.

CHAPTER 11

  • American reconstruction process aimed at giving a company a chance to continue with all or parts of its operations. Normally, no administrator is appointed, and the debtor continues to run the business themselves.
     
  • The company must present a plan that must be approved by the court. The plan aims to determine which debts the debtor should pay and which debts should be written off. The plan also provides the opportunity to terminate unfavorable contracts and reorganize the business so that it can continue to operate profitably.
     
  • One advantage of turning to a court in the USA instead of using the Swedish reconstruction process is that a Chapter 11 has an impact in several countries. If a group has companies in different countries, they are all drawn under the same process instead of carrying it out in each country and risking different outcomes.
Arbetsmarknad

Ingen lönegaranti vid Northvolts USA-rekonstruktion

Northvolts ekonomiska bekymmer fortsätter. Nu står batteritillverkarens hopp till en rekonstruktion i USA. Men processen innebär dock att statlig lönegaranti inte utgår till Unionens medlemmar.
Ola Rennstam Publicerad 21 november 2024, kl 19:14
Chapter 11 och Northvolts kontor
Vid en Chapter 11-process i USA kommer Northvolts anställda inte att kunna ta del av den svenska statliga lönegarantin. Foto: Colourbox/Anders Wiklund/TT

Klockan tickar för den krisande batteritillverkaren Northvolt. Under hösten har skulderna har hopat sig hos Kronofogden och nyligen hoppade flera av bolagets större aktieägare av förhandlingarna om ny finansiering. Sedan starten 2015 har Northvolt tagit in 110 miljarder kronor, men nu är pengarna i stort sett slut. Enligt vd:n Peter Carlsson behöver man få in drygt tio miljarder under det kommande året men hittills har jakten på ny finansiering varit resultatlös.
 

Behåller kontrollen med Chapter 11 

Därför har Northvolt nu tagit nästa steg för att rädda bolaget. Ledningen har ansökt om ett så kallad Chapter 11-förfarande, är en sorts rekonstruktionsprocess i USA som nyligen användes av flygbolaget SAS. Ambitionen är att processen ska frigöra cirka 2,7 miljarder kronor. En tänkbar förklaring till att batteritillverkaren väljer att vända sig till en amerikansk domstol är att det anses tveksamt att Northvolt skulle beviljas en svensk rekonstruktion, eftersom det kräver att bolaget i grunden är livskraftigt. En annan fördel med Chapter 11 är att företagsledningen med stor sannolikhet kan bibehålla kontrollen över företaget.

Ingen lönegaranti för personalen

Det finns dock en baksida – för de anställda. Vid en amerikansk process kommer Northvolts anställda inte att kunna ta del av den svenska statliga lönegarantin, enligt flera juridiska experter som Kollega varit i kontakt med.

– Den svenska staten betalar inte ut någon lönegaranti om bolaget inte inlett en rekonstruktion eller konkurs i Sverige. Om Northvolt endast inleder ett Chapter 11-förfarande i USA kvarstår bolagets alla förpliktelser mot löntagarna i Sverige för att betala lön och andra ersättningar enligt anställningsavtalet, säger Hans Andersson, ordförande i Svenska rekonstruktör- och konkursförvaltarkollegiet.

Om Unionens medlemmarna på Northvolt inte får ut sina löner kan förbundet dock begära bolaget i konkurs i svensk domstol.

– Om Northvolt inte betalar ut lön på utsatt tid kan den anställde eller fackföreningen driva in lönen genom kronofogden och i slutändan begära att bolaget försätts i konkurs om inte lönen regleras, förklarar Hans Andersson.

Unionen: "Kommer driva in obetalda löner"

Även Filip Vujcic, förbundsjurist på Unionen, gör bedömningen att medlemmarna inte kan ta del av den statliga lönegarantin när en företagsrekonstruktion inleds i USA.

– Det innebär att Unionen i händelse av framtida obetalda löner behöver tillvarata sina medlemmars rätt genom löneindrivning*. Enligt svenska konkursregler utgör inte en företagsrekonstruktion i USA ett hinder för att pröva en medlems konkursansökan i en svensk domstol, säger han.

Kommer Unionen att begära Northvolt i konkurs i händelse av att medlemmarna inte får ut sina löner?
– Unionen kommenterar inte den frågan i nuläget.

*Vid löneindrivning skickar Unionen i regel ett kravbrev till arbetsgivaren som har sju dagar på sig att betala ut lönen. Om lönen ändå inte betalas ut får arbetsgivaren en betalningsuppmaning via delgivning. Om inte heller det hjälper skickar Unionen en konkursansökan till tingsrätten.

FAKTA: CHAPTER 11

  • Amerikansk rekonstruktionsprocess som syftar till att ge ett företag en chans att fortsätta med hela eller delar av sin verksamhet. Normalt utses ingen förvaltare utan gäldenären fortsätter själv att bedriva verksamheten. 
     
  • Bolaget ska lägga fram en plan som ska godkännas av domstol. Planen går ut på att bestämma vilka skulder som gäldenären ska betala och vilka skulder som ska avskrivas. Planen ger också möjlighet att avsluta ofördelaktiga kontrakt samt organisera om verksamheten så att den kan drivas vidare med lönsamhet.
     
  • En fördel med att vända sig till en domstol i USA istället för att använda den svenska rekonstruktionsprocessen är att en Chapter 11 får genomslag i flera länder. Om en koncern har bolag i olika länder dras alla under samma process istället för att genomföra det i varje land och riskera olika utfall.
Arbetsmarknad

Uppsagd vid 57 – influencer vid 61

På några år förlorade Margareta Hallin sina föräldrar, sin man och jobbet. Då var hon 57. Fyra år senare är hon modeinfluencer och med på listan över Göteborgs 100 mäktigaste personer.
Publicerad 17 oktober 2024, kl 06:03
kvinna vandrar på klippor
Margareta Hallin startar eget efter 33 år i resebranschen. Efter att ha blivit uppsagd under pandemin förverkligade Margareta Hallin i Göteborg sin dröm och startade eget inom mode och livsstil. Foto: Anna Rehnberg

Vårvintern 2020 lamslår pandemin världen. På reseföretaget där Margareta Hallin arbetar råder kaos. 

– Jag förstod direkt att det här inte kommer att gå bra, minns hon.

Så kom beskedet. Efter 33 år i resebranschen blev hon uppsagd.

– Jag minns att jag satt på min plats med ansiktet i händerna, tittade ut genom fönstret, grät en skvätt och tänkte att nu är den här tiden över. 

Margareta Hallin hade nästan hela sitt yrkesliv arbetat med marknadsföring i resebranschen. Nu återuppväcktes en gammal dröm om att starta eget. ”Är det nu jag ska göra det? Och vad vill jag i så fall göra?” 

Hennes väg tillbaka ter sig i backspegeln som en sinnrikt, närmast organiskt vävd affärsutveckling – mer än något annat styrd av lust, kreativitet och samspel. För att nysta i hennes historia får man börja i tonåren. Där finns en röd tråd som leder till dagens framgångar. 

Margareta Hallin trivdes aldrig riktigt i skolan. Däremot var hon kreativ, stickade och sydde sina egna kläder och så gillade hon matte och svenska.

– Exakt de ämnena har jag nytta av nu.

Dessutom lyckades hon alltid hitta roliga jobb trots att hon saknade utbildning.

Blåste liv i Instagramkontot

På resebyråkedjan Resia gjorde hon allt från att inreda butiker och skyltfönster till att ordna event. När de första bloggarna dök upp 2007 blev hon intresserad och startade 2008 en egen blogg för att lära sig hur det fungerade. Ett par år senare lyckades hon sälja in idén om att starta blogg på Resia. Hallins reseblogg blev snabbt populär med 70 000 besök i månaden.

Margareta Hallin
Foto: Anna Rehnberg

Som uppsagd funderade hon på vad hon ville och kunde. Hon hade Instagramkontot 50something.se med ett par tusen följare som hon skulle kunna göra något av. Kontot hade hon startat efter att hon fyllt 50 och upplevt en stilkris. 

Att kontot nu var lite inaktivt berodde på att döden kommit emellan. Hennes man fick återfall i cancer. Under ett par år satte hon allt på paus för att stötta honom. 

– Øivind var alltför ung när han dog, bara 47. Det är en sorg som alltid kommer att finnas. Men livet går vidare, det gör faktiskt det. 

Förlusten av Øivind har präglat henne. Trots att hon mått jättedåligt och haft mycket ångest är det en erfarenhet som gjort henne modigare. 

– Jag vågar utmana mig själv och säga ja till livet.

När hon blev uppsagd tog hon direkt kontakt med omställningsorganisationen TRR. Hon berättade om sitt intresse för mode och livsstil och om sitt Instagramkonto, som hon ville använda för att inspirera andra. 

Hon hade hört att färganalyser var på väg tillbaka och lyckades övertyga konsulten på TRR om att få gå en sådan utbildning. Starta eget-konsulten på TRR sa dock: ”Du med din ålder och erfarenhet ska hjälpa företag med deras sociala medier.” 

I väntan på starta eget-bidraget sökte hon runt 25 jobb som ”social media-manager”. Hon fick inte ett enda svar. 

– Antagligen tror ingen att en kvinna i min ålder kan något om sociala medier. Det är rätt sorgligt hur mycket kompetens företagen missar på grund av ålderism och förutfattade meningar.

Följde magkänslan

Att inriktningen sedan kom att bli en helt annan än konsulten föreslog berodde på att hon följde sin magkänsla. Hon fick hjälp av TRR att lägga upp en budget och affärsplan och gjorde på eget bevåg en marknadsplan. Hon skickade enkäter till kvinnor som följde henne och testade sina idéer på dem. 

– Jag har alltid haft många idéer. Det är en inre kraft jag har. Och så har jag en tillit att jag alltid kommer att klara mig. Men jag hade faktiskt inte klarat mig utan starta eget-bidrag det första året.

Hon visste genom sitt Instagramkonto att mode och stil för kvinnor 50+ var något även andra kvinnor funderade kring. 

– Jag minns så väl när jag fyllde 50. Jag kände jag mig inte längre hemma i min garderob. Kroppen förändrades. Samtidigt kändes det rätt härligt och gott att få åldras. Det är nästan som att skapa sig en ny identitet, jag ville känna mig välklädd men inte utklädd. Det är viktigt för välbefinnandet. 

Under pandemin och korttidspermitteringen började hon sy och sticka igen. Hon postade på Instagram, fick mycket uppmärksamhet och märkte snabbt att hon hamnat rätt. Där fanns ett utrymme som behövde fyllas. 

Hon var med i en sygrupp där många klagade över hur svårt det var att följa symönster.

Så svårt är det faktiskt inte, tänkte hon och beslöt sig för att skapa några snygga mönster med lättfattliga beskrivningar. Med dem i bagaget startade hon sykurser över nätet. Snart hade hon kurser varje kväll. 

Trappar upp när andra trappar ned

Parallellt med den utvecklingen växte följarantalet i rasande takt. Hon började få allt fler förslag på samarbeten med företag. 

I dag skulle hon kunna fylla Wembley stadium med 90 000 följare. Det är ingen överdrift att säga att de hjälpt henne utveckla sitt företag. 

Flera följare skrev: ”Jag vill inte gå på sykurs men kan jag få köpa dina mönster?” Margareta Hallin anlitade då två mönsterkunniga systrar i Borås, som såg till att hennes mönster blev korrekt utformade. Mönstren sålde som smör. Följare ville också köpa tyger. Hon tog då hjälp av en digital plattform som säljer tygrullar som blivit över hos skandinaviska designer.

Ett annat önskemål blev: Jag vill inte sy, kan jag köpa dina kläder?

I dag syr fyra sömmerskor i Litauen kläderna Margareta Hallin designar. Hon har skaffat en större lokal i centrala Göteborg där hon säljer egendesignade kläder, mönster, tyger, men även handplockade varor från andra designers och företag hon valt att samarbeta med. 

– Jag ville samla allt på ett ställe och även kunna ha mindre event här. 

Här står nu en kvinna med båda fötterna på jorden, ett öppet sinne och en tillit till att livet trots hårda smällar är fullt av möjligheter. Även om hon ibland undrar lite grann vad hon håller på med.

– Herregud, jag är 61 år och öppnar butik när de flesta av mina vänner trappar ner. Men det var hit jag ville komma och jag är verkligen lyckligt lottad. Det är så fint att få vara här. 

Text: Anna Rehnberg 

Margareta Hallin

Aktuell: Nyöppnad butik i Göteborg. Instagramkontot 50something.se och webshop med samma namn. En bok som ska handla om stil och om hur man använder hela sin garderob utkommer hösten 2025. Hamnade förra året på plats 64 på Göteborgspostens maktlista. 

Ålder: 61.

Bor: Lägenhet i Göteborg.