Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Pandemin slår hårt mot ungas jobb

Arbetslösheten bland unga är rekordhög. Förra året var en av fyra i åldern 15-24 år arbetslös. Främsta orsaken är coronapandemin. Och risken är att pandemin får negativa effekter på ungas arbetsliv även när den är över.
David Österberg Publicerad 7 april 2021, kl 07:30
Av personer i åldern 15-24 år har cirka 54 procent en tidsbegränsad anställning. I åldersgruppen 45-54 år har bara 6 procent en tidsbegränsad anställning. Illustration: Linnea Blixt

Coronapandemin har slagit hårt mot svensk arbetsmarknad. Arbetslösheten steg kraftigt förra året jämfört med året innan – och ungdomar drabbas hårdast. Under 2020 var arbetslösheten i åldern 15–24 år 24 procent. Året innan var samma siffra 20 procent.

Mattias Engdahl är forskare på IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering. Han har forskat på ungas inträde på arbetsmarknaden och ser flera skäl till att unga drabbats hårt av pandemin.

– Generellt sett slår ekonomiska nedgångar hårdare mot unga eftersom de oftare är nyanställda, timanställda eller har tillfälliga anställningar. De har också mer begränsad arbetslivserfarenhet. Under coronakrisen drabbades dessutom flera branscher där unga ofta får sina första jobb, som hotell- och servicebranschen och andra tjänstenäringar, säger han.

Marie-Louise Lindahl är 28 år och undersköterska i grunden. Efter ett par år inom vården sadlade hon om och blev säljare på Luna Group, ett företag i verktygsbranschen. Men när coronan kom blev hon i april uppsagd på grund av arbetsbrist. Trots 2,5 år på företaget var hon en av de senast anställda.

– Jag älskade verkligen mitt jobb, så det är klart att det var tufft. Men jag fick superbra hjälp via trygghetsrådet TRR. När man har blivit av med jobbet är det lätt att tappa självförtroendet, säger hon.

Effekten kan hålla i sig i tio år

Jobbsökandet gav resultat. Redan i juni skrev hon på ett nytt anställningskontrakt och vid årsskiftet bytte hon arbetsgivare ytterligare en gång.

– Nu jobbar jag med support, logistik, försäljning och organisation på Tools och trivs jättebra. Det är en provanställning, men jag hoppas verkligen att jag får vara kvar här länge.

Är du rädd för att bli arbetslös igen?
– Lite. Jag vill ju känna mig trygg, ha en inkomst, utvecklas. Men dels har jag tryggheten i min vårdutbildning, dels tror jag att jag skulle kunna få ett nytt jobb igen. Det gäller att vara bred i sitt sökande, att berätta för vänner och före detta kollegor vad man vill och att ha driv.

– Jag tror också att det kan vara bra att tacka ja även till jobb som man kanske inte hade tänkt sig. Man lär sig något på alla jobb och en anställning kan leda till andra anställningar.

För Marie-Louise Lindahl varade inte arbetslösheten länge. Krisen ledde till att hon nu har ett nytt jobb som hon trivs med. Men för många andra unga finns risken att den ekonomiska nedgången får effekter både på kort och på lång sikt, enligt Mattias Engdahl.

– Unga som kommer ut på arbetsmarknaden under en lågkonjunktur riskerar högre arbetslöshet och lägre inkomster under lång tid jämfört med dem som påbörjar sitt arbetsliv i en högkonjunktur. Effekten kan hålla i sig i tio år, ibland ännu längre, säger han.

Det finns flera orsaker till det. En är att lönerna pressas ned när många konkurrerar om jobben, en annan att arbetsgivare är mindre benägna att anställa någon som har varit arbetslös. För högutbildade unga finns dessutom risken att de får ett jobb som de är överkvalificerade för.

– En kris påverkar unga med kort respektive lång utbildning på olika sätt. För den med lång utbildning blir det svårare att hitta ett jobb som han eller hon är kvalificerad för. Risken ökar för att man får ett jobb som inte matchar ens utbildningsbakgrund och som är mindre välbetalt än vad man annars kunde ha fått, säger Mattias Engdahl.

Att vara arbetslös är dessutom en psykisk påfrestning. Det kan i sin tur leda till en svagare ställning på arbetsmarknaden.

När unga väl får jobb är anställningarna i betydligt högre utsträckning tidsbegränsade. Personer som är mellan 15 och 24 år utgör nästan 35 procent av alla tidsbegränsat anställda, enligt statistik från SCB. Många av dem är studenter och jobbar extra på kvällar och helger, men även bland personer i kategorin 25-34 år är det vanligt att inte ha fast jobb. De utgör 29 procent av samtliga tidsbegränsade anställda.

Hittills har de med osäkrast anställningar också haft minst trygghet vid arbetslöshet

Att ha ett fast jobb, en så kallad tillsvidareanställning, ger trygghet. Den innebär att man vet när och var man ska jobba, att man har ett skydd mot godtyckliga uppsägningar, att inkomsten är stadig och att man har möjlighet att hyra en bostad eller att ta ett banklån.

Och längtan efter trygghet visar sig tydligt i statistiken: En majoritet av dem med tidsbegränsade jobb vill hellre ha en fast anställning. I åldern 25-34 år vill så många som 70 procent hellre ha ett fast jobb. 

Men att helt få bort tidsbegränsade anställningar är omöjligt, enligt Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef.

– Människor måste till exempel kunna vara föräldralediga eller sjukskrivna och en arbetsgivare måste ha möjlighet att ta in vikarier. Vi tycker också att det kan vara berättigat att få testa en person i en provanställning eller täcka upp vid en arbetstopp, säger han.

Den fackliga kritiken handlar i stället om att många tvingas till tidsbegränsade anställningar år efter år.

– Det är för många som har en osäker anställning och för många arbetsgivare som tricksar med anställningar för att undvika tillsvidareanställningar. Det får inte vara så att man hamnar i ständiga tidsbegränsade anställningar.

– Vi tycker inte heller att det är rimligt att personer sitter hemma och väntar på att arbetsgivare ska höra av sig vid behov – då står man ständigt till arbetsgivarens förfogande. I praktiken kan man kanske tacka nej till att jobba en dag, men de reella möjligheterna att säga nej finns inte eftersom man är rädd för att inte få fler erbjudanden, säger han.


Illustration: Linnea Blixt

Sett över längre tid har tidsbegränsade anställningar blivit allt vanligare. I mitten av 80-talet var runt 12 procent av arbetskraften utan fast anställning. Andelen ökade under slutet av 90-talet och under de senaste tio åren har siffran legat på omkring 17 procent. Dessutom har osäkerheten i anställningarna ökat.

Enligt en rapport från tankesmedjan Arena idé, som finansieras av svenska fackföreningar, har de tryggaste formerna av tidsbegränsade anställningar – vikariat och provanställningar – blivit ovanligare, medan de otryggaste formerna – tim- och behovsanställningar – har blivit vanligare.

Då står man ständigt till arbetsgivarens förfogande

Otryggheten orsakas av osäkerhet kring när och var arbetet ska utföras, högre risk för att anställningen ska avbrytas och mindre sannolikhet för att anställningen ska övergå i en fast anställning.

– Arbetsgivarna hävdar ofta att tidsbegränsade anställningar är en väg in på arbetsmarknaden. Och det stämmer om man ser till längre vikariat, längre projektanställningar och provanställningar. Men ser man på korta visstidsanställningar finns inte de effekterna, säger Samuel Engblom, samhällspolitisk chef på TCO, Tjänstemännens centralorganisation.

Strax före jul slöt arbetsgivare och fackförbund den så kallade las-överenskommelsen. Om den blir verklighet tror båda sidor att situationen för unga och andra med tidsbegränsade anställningar blir bättre.

Enligt överenskommelsen försvinner allmän visstid (exempelvis timanställningar) och ersätts med särskild visstid. En sådan anställning ska gå över i en fast anställning efter 12 månader. I dag tar det 24 månader.

– Det kommer fortfarande att finnas arbetsgivare som gör allt för att slippa tillsvidareanställa, men det kommer att bli svårare eftersom man i så fall måste byta personal mycket oftare, säger Samuel Engblom.

Dessutom ska inhyrd personal erbjudas fast jobb efter mer än två år på samma kundföretag.

Rätten till kompetensutveckling ska också stärkas, oavsett anställningsform.

– Alla kan inte vara tillsvidareanställda, men vi vill göra skyddet för tidsbegränsat anställda så likt som möjligt. De ska också ha tillgång till omställningsstöd. Hittills har de med osäkrast anställningar också haft minst trygghet vid arbetslöshet, säger Martin Wästfelt.

Hälften av de unga har osäker anställning

  • 16,6 procent av alla anställda har en tidsbegränsad anställning. Det motsvarar 766 000 personer.
  • Det är vanligare med tidsbegränsade anställningar bland unga, kvinnor och utlandsfödda.
  • Av personer i åldern 15-24 år har cirka 54 procent en tidsbegränsad anställning.
  • Motsvarande andel i åldern 25-34 år är cirka 20 procent.
  • I åldersgruppen 45-54 år har bara 6 procent en tidsbegränsad anställning.

DÅ ÄR DET TILLÅTET MED TIDSBEGRÄNSAT

Huvudregeln är att anställningar gäller tills vidare. En sådan anställning fortsätter tills arbetsgivaren eller arbetstagaren säger upp anställningen. Arbetsgivaren måste ha sakliga skäl för att säga upp en tillsvidareanställning.

Enligt las, lagen om anställningsskydd, är det till tillåtet med tidsbegränsade anställningar för:
1. Allmän visstidsanställning (exempelvis behovsanställning)
2. Vikariat
3. Säsongsarbete
4. Arbetstagare som har fyllt 68 år. Det är också tillåtet med provanställning, under maximalt sex månader.

SCB, Unionen, Las

Arbetsmarknad

Försvarsindustrin på högvarv i krigets spår

Kriget i Ukraina, militär upprustning och medlemskap i Nato. I svensk vapenindustri råder febril verksamhet och i Karlskoga skriker branschen efter kompetens.
Linnea Andersson Publicerad 8 november 2023, kl 06:02
I fabriken utanför Karlskoga tillverkas bland annat ammunition till granatgeväret Carl-Gustaf.
I fabriken i utkanten av Karlskoga går produktionen på högvarv. Här tillverkas bland annat olika typer av ammunition till det granatgeväret Carl-Gustaf. Vissa granater utformas för att brisera i luften, andra ska först bryta igenom pansaret på en stridsvagn för att sedan explodera inuti den. Foto: Per Knutsson.

– Skytten kan bära två granater åt gången i varje dubbeltub. Medan en soldat fyrar av, kan en annan ladda om.

Angelica Fors, projektledare på Saab Dynamics, håller upp en militärgrön behållare med texten ”explosive” i rött. I den finns plats för ammunition till granatgeväret Carl-Gustaf som används av den ukrainska armén i försvaret mot Ryssland.

I fabriken i utkanten av den värmländska orten Karlskoga går produktionen på högvarv. Här tillverkas bland annat olika typer av ammunition till det kungaklingande vapnet. Vissa granater utformas för att brisera i luften, andra ska först bryta igenom pansaret på en stridsvagn för att sedan explodera inuti den.

Krutmängden reglerar hur långt en granat färdas medan räfflor i vapnet stabiliserar rörelsen, berättar Angelica Fors och visar med handen hur en tänkt granat flyger i en båge genom luften.

Att efterfrågan på försvarsmateriel just nu är enorm beror både direkt och indirekt på Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Länder i Europa och väst skickar stora mängder vapen till Ukraina, vilket i sin tur skapar luckor i deras egna förråd, samtidigt som i stort sett alla västliga länder ska öka sina försvarsanslag och stärka sina försvarsmakter.

Inte minst i Sverige har upprustningen tagit fart. Budgetanslaget till det svenska försvaret ska öka till 2 procent av BNP (det mål man har inom Nato) till 2025. I fjol låg försvarsbudgeten på 1,2 procent.

Försvarsindustrin i Sverige

STRIDSFLYG. Sverige har sett till både BNP (det sammanlagda värdet av varor och tjänster) och befolkningsmängd en relativt stor och avancerad försvarsindustri, med tillverkning av både ubåtar, stridsfordon och stridsflyg.

SJÄLVFÖRSÖRJANDE. Sveriges historiska alliansfrihet och neutralitetspolitik krävde hög grad av självförsörjning av vapen.

OMSÄTTNING. Enligt branschorganisationen Säkerhets- och försvarsföretagen, SOFF, omsatte de över 150 medlemsföretagen drygt 51 miljarder kronor i fjol. Exporten ökade med 26 procent mellan 2021 och 2022.

TVÅ BOLAG. De största bolagen är Saab och BAE. Saab tillverkar allt från pansarskott till stridsflygplan och gör bland annat ammunition i Karlskoga, ubåtar i Karlskrona och stridsflyg i Linköping.

SJÖKANONER. BAE Systems tillverkar via dotterbolagen BAE Systems Hägglunds och BAE Systems Bofors bland annat stridsfordon i Örnsköldsvik och sjökanoner och artillerisystem i Karlskoga

Ett par kilometer bort från Saabs fabrik har BAE Systems Bofors nyligen fått en order från Försvarets materielverk på ytterligare 48 pjäser av artillerisystemet Archer, till ett värde av runt fem miljarder kronor. Ett gäng Archerpjäser är dessutom på väg till Ukraina.

Och visst märks det att orderingångarna ökar.

Fredrik Carlsson. Foto: Per Knutsson.

– Jag träffar nya kollegor i stort sett varje dag, säger Fredrik Carlsson, konfigurationsledare på BAE.

Fram till oktober i år hade man anställt ett 70-tal nya medarbetare. En lagom takt för att hinna med bra introduktioner, tycker HR-ansvariga Emma Ekbäck Nermark, som berättar att de märker av ett stort intresse för försvarsindustrin. Per Linnerblad i ledningsgruppen fyller i:

– Det har ökat de senaste åren, framför allt bland universitetsstudenter, men det märks även att andra ser branschen som väldigt viktig på grund av världsläget.

På Saabs fabrik i industriområdet Björkborn märks också att det rekryteras för fulla muggar.

– Det är nya människor konstant. För 15 år sedan kände jag varenda kotte, säger Kenneth Wahlgren som är inne på sitt 36:e år som anställd.

Bofors hade 10 000 anställda på 70-talet

Karlskoga är i mångt och mycket uppbyggt kring Bofors. Bolaget, som numera är uppdelat och uppköpt av Saab Dynamics och BAE Systems Bofors, hade under sin storhetstid i början av 1970-talet 10 000 anställda (samtidigt som det bodde ungefär 40 000 invånare i kommunen). Bofors hade egna förskolor och industriskolor, till och med egen affär och bank. Hade du en räkning fanns ett kontor där du lämnade in avin och fick hjälp att få den betald.

Både Saab och BAE har nära samarbeten med kommunen och politikerna för att attrahera arbetskraft till Karlskoga. Dessutom har företagen startat varsitt utvecklingskontor i Karlstad för att nå mer kompetens och locka de ingenjörer som vill bo kvar i universitetsstaden sex mil härifrån.

Jörgen Karlsson.

Under 1990- och början av 2000-talet påverkade både nedgången i försvarsindustrin och urbaniseringen Karlskoga. Många flyttade härifrån och så pass många bostadshus stod tomma att kommunen började riva dem. Karlskoga är den kommun i Sverige som har rivit flest lägenheter.

Men nu är det annat ljud i skällan. Det byggs nya bostads- och butiksområden, staden ska få en ny simhall, ny skola och nya förskolor. Under de kommande två åren ska över tusen bostäder stå färdiga och kommunen räknar med en stor befolkningsökning.

– Det händer verkligen saker nu – hela staden blommar ut. Till och med BB ska öppna igen, säger Jörgen Karlsson, arbetsmiljösamordnare på BAE.

Stort fokus på säkerheten

Tillbaka på Saab är säkerheten ständigt närvarande. Rutinerna och reglerna påminner Angelica Fors om vad det är de tillverkar.

– Här inne ska man veta vad man tar i innan man gör det, säger hon och plockar upp en mässingsfärgad tändhatt liten som en ärta. Den enda tändhatt man får ta i med händerna.

På SAAB:s tändrörsavdelning, där Magdalena Hvenmark är avdelningschef, är luftfuktigheten hög av säkerhetsskäl. Foto: Per Knutsson.

Området är stort och består av utspridda enplansbyggnader, även det av säkerhetsskäl visar det sig.

– Skulle det inträffa en explosion på området vill vi inte ha flera våningar eftersom det ökar risken för att splitter går genom fönster, förklarar Magdalena Hvenmark, avdelningschef för tändrörsavdelningen.

Hon rör sig mellan arbetsbänkarna där montörerna sitter böjda över olika löd- och pilljobb. Luftfuktigheten är noga reglerad i lokalerna där man hanterar explosiva ämnen. Är klimatet för torrt riskerar sprängmedlen att antändas, men är luften för fuktig blir kvaliteten sämre. I vissa delar av produktionen bär montörerna jordade armband för att de inte ska föra över statisk elektricitet från kroppen. I några moment är explosionsrisken så hög att endast en flink ABB-robot, i en genomskinlig säkerhetslåda, får hantera delarna till tändhattarna.

Bofors 400 år långa historia i Karlskoga

JÄRNBRUK. Aktiebolagets Bofors grundades 1646 som ett järnbruk i Karlskoga.

KRUT. Mot slutet av 1800-talet började det producera kanoner och krut.

NOBEL. Alfred Nobel köpte företaget 1894, två år före sin död.

KANONER. Bofors växte starkt under 1900-talet, framför allt i samband med andra världskriget då bolaget tillverkade runt 100 000 luftvärnskanoner, som bland annat användes under striderna runt London.

ANSTÄLLDA. På 1970-talet, då företaget var som störst, hade man runt 10 000 anställda.

SKANDAL. Under 1980-talet avslöjades två vapenaffärer av Svenska Freds respektive Ekot/Sveriges Radio – den så kallade Boforsaffären. Skandalen gällde dels vapensmuggling, dels anklagelser om att Bofors skulle använt sig av mutor för att få sälja artilleripjäser till Indien.

UPPDELNING. Företagets verksamhet är sedan 2000 och 2005 uppdelad i Saab Dynamics (som ägs av svenska Saab-gruppen) och BAE Systems Bofors (dotterbolag till BAE Systems, Europas största försvarskoncern).

FLER FÖRETAG. I Karlskoga finns även Nammo som tillverkar ammunition och Eurenco Bofors som tillverkar sprängmedel.

Trots viss avlastning från roboten och många nya kollegor ställs de anställda på både Saab och BAE inför nya utmaningar i takt med att försvarsföretagen växer. Arbetsbelastningen är periodvis hög, man har börjat jobba skiftgång för att kunna möta kraven från ökade orderingångar och på Saab Dynamics är det ont om lokaler.

– Vi har nya omorganisationer varje vecka, säger Angelica Fors som har suttit i otaliga MBL-förhandlingar de senaste månaderna i rollen som ordförande i Unionenklubben.

I sitt tal på försvarskonferensen ”Folk och försvar” i januari lyfte statsminister Ulf Kristersson försvarsindustrin som en styrka och viktig byggsten för Sveriges medlemskap i Nato. Han riktade sig sedan direkt till de anställda:

”Ni som jobbar i Saab och många andra svenska försvarsföretag ska vara stolta över det ni gör. Det måste sägas i klartext.”

Så hur känner de anställda på Saab Dynamics och BAE Systems – är de stolta? På BAE möts frågan av ett rungande ja från kollegorna Fredrik Carlsson och Jörgen Karlsson.

– Självklart känner jag stolthet, det har jag alltid gjort. Men inställningen från samhället har ändrats, säger Jörgen Karlsson, som jobbat på företaget sedan 2012.

Nyanställde produktionsteknikern Felix Erixon sökte sig aktivt till försvarsindustrin och BAE. Förutom att branschen är spännande tycker han att uppgiften är viktig.

– Varje land har rätten att försvara sig och det är något man ska vara stolt över, att man kan bidra med ett bra försvar.

Angelica Fors på Saab Dynamics är inne på samma linje.

– För mig handlar det om mänskliga rättigheter och om allas rätt att försvara sig. Om kvinnors rättigheter, barns rätt att gå i skolan och att människor ska slippa leva under en diktator. ”Keeping people and society safe”, som är vårt motto här på Saab.

Svenska folket positiva till Nato

Sverige har skickat flera pjäser av BAE:s artillerisystem Archer till Ukraina. Foto: BAE.

Rätten att försvara sig får stöd även utanför industrin, både från politiken och medborgarna. Åtminstone när det kommer till Ukrainas rätt att stå upp mot Putin. Bara tre dagar efter att Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina, den 24 februari 2022, meddelade den då socialdemokratiskt ledda regeringen att Sverige skulle skicka materiel till de ukrainska styrkorna. Och svenska folket är nästan totalt eniga när det gäller vapenleveranserna – 93 procent stödjer EU:s inköp och leveranser av militär utrustning till Ukraina. Inget annat EU-land har en så hög siffra. (Eurobarometern augusti 2023).

Även stödet för ett svenskt Natomedlemskap är historiskt högt. I början av året ville 63 procent av svenskarna gå med i försvarsalliansen, medan endast 22 procent var emot att bli medlem. (SVT Nyheter/ Novus januari 2023).

Medlemmarna ökar i Svenska freds

Men det finns de som inte är fullt lika positiva. Trots opinionsläget ökar medlemmarna i Svenska freds- och skiljedomsföreningen. Från att i början av 2022 ha varit 7 500 medlemmar närmar de sig nu 12 000, något som ordförande Kerstin Bergeå kopplar till Rysslands krig, det spända världsläget och Sveriges Natoansökan.

Under Natotoppmötet i Vilnius i somras, när Turkiets president Erdoğan skakade hand med Kristersson om ett svenskt medlemskap, fick Svenska freds tusen nya medlemmar på bara någon vecka.

– Det har blivit som en konstruktiv motståndhandling att gå med hos oss, jag tror att vi står ut som nästan de enda som på sistone kritiserat ett svenskt medlemskap, säger Kerstin Bergeå.

Från början var fredsorganisationen helt emot att skicka vapen till Ukraina. Man ville värna Sveriges långvariga militära alliansfrihet och hoppades att Sverige kunde ha tagit en annan roll vilket, enligt Kerstin Bergeå, blir omöjligt när man ses som en part i konflikten. Men i och med Sveriges beslut om vapenstöd driver Svenska freds inte längre frågan om att stoppa leveranserna.

Däremot ser de flera problem med att svenska företag exporterar vapen till andra länder som kränker mänskliga rättigheter eller har grova demokratiska brister, som Förenade Arabemiraten, Saudiarabien och Kuwait.

– Även om man är för en vapenexport till Ukraina, vilket många är, så gick ändå 36 procent av svensk vapenexport till odemokratiska länder mellan 2020 och 2022, säger Kerstin Bergeå.

Det finns självklart även Karlskogabor som inte tycker att försvarsindustrin är okej, men Fredrik Carlsson och Jörgen Karlsson på BAE upplever att attityden har förändrats.

– Tidigare hörde man talas om rekryteringar där vissa tvekade när de fick en företagspresentation, men nu ringer man självmant och är jätteintresserad av att jobba i industrin. Det är världsläget som har vänt opinionen antar jag, man förstår att det är viktigt att skydda sig, säger Fredrik Carlsson på BAE.

Förr uppmanades de anställda att hålla låg profil om vad de jobbade med, men inte längre.

– Helt plötsligt kan ett försvarsföretag vara med och sponsra idrottsföreningar. Det gjorde de även förut men nu får loggan synas, säger Jörgen Karlsson