Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Oviss framtid för Ving

Tidigt på måndagsmorgonen kom besked om att den brittiska researrangören Thomas Cook, som äger svenska Ving, går i konkurs. Det är fortfarande oklart hur den svenska verksamheten påverkas.
Kamilla Kvarntorp, Lina Björk Publicerad
Johan Nilsson/TT
Johan Nilsson/TT

Ving har 800 anställda i Sverige, 2 000 inklusive medarbetarna utomlands. Vad som händer med det svenska bolaget och dess personal var på måndagsförmiddagen osäkert.

– Alla undrar vad som ska ske. En viss oro finns hos personalen, men alla jobbar på för att ta hand om kunderna på bästa sätt, säger Lars Englund, Unionens klubbordförande för Vings och Thomas Cooks markpersonal.

Kan Ving överleva trots att ägaren Thomas Cook har gått i konkurs?
– Absolut. Det är moderbolaget som har gått i konkurs, inte den nordiska verksamheten – den har gått med stora vinster i många år. Någon skulle kunna köpa loss den nordiska verksamheten. Det har spekulerats och funnits ett intresse från ett riskkapitalbolag. Men mer än så vet jag inte, säger Lars Englund.

Kabinpersonalen på Thomas Cook är också hoppfull trots det dystra beskedet.

– Jag vet att det finns en plan B och en plan C, men än så länge är det omöjligt att säga hur svallvågorna från Storbritannien påverkar oss, säger Johan Wångklev, som är Unionens klubbordförande för kabinpersonalen på Thomas Cook.

De ekonomiska bekymren har varit kända under en längre tid.

– Stora skulder har funnits en tid och det har pågått en rekapitaliseringsprocess. Det gick inte hela vägen. Jag hoppades och trodde nog att det skulle gå bra, säger Lars Englund.

Under helgen fick de anställda löpande information om att läget var allvarligt för Thomas Cook. Långivares krav på den brittiska resejätten var att säkra 2,4 miljarder för att kunna nå en uppgörelse om ett räddningspaket, något som företagets ledning inte lyckats med. Och på måndagsmorgonen stod det klart att företaget ansökt om konkurs, vilket innebar att alla flygresor från Norden är inställda, då Vingägarens flygbolag är förhindrade att flyga.

Markpersonalen, som normalt arbetar med alltifrån försäljning, till IT och mediehantering jobbar nu främst med att informera kunderna om vad som sker.

– Många kunder är oroliga för vad som händer. Alla anställda ställer upp och arbetar oerhört hårt. Fokus ligger på att ge kunderna den information som finns, säger Lars Englund.

För kabinpersonalen på Thomas Cook har det nya läget skapat många frågor.

– Initialt undrar de anställda vad som händer och om man kommer att flyga igen, och i så fall när. Sedan finns det såklart en ekonomisk oro som gnager i många för hur framtiden kommer att se ut, säger Johan Wångklev.

Flygbolaget har cirka 250 anställda Unionenmedlemmar som jobbar året runt i Sverige, något fler under vinterhalvåret.

Under eftermiddagen har Johan Wångklev kallat till ett möte, där han hoppas få mer information kring vilken effekt konkursen har för de anställda i Sverige.

– Vi har fått information om att företaget jobbar febrilt med att hitta en lösning för oss. Ledningsgrupperna för både Thomas Cook och Ving gnuggar sina geniknölar. Vi har hoppats att det ska lösa sig in i det sista, säger Johan Wångklev.

Läs mer: "Charterflygbolag är på utdöende"

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Lista: Sumprunkare och fem andra utdöda yrken

Yrken kommer och går, och framtida jobb är svåra att förutse. Men vi kan se tillbaka på historiska jobb som inte längre finns - som till exempel sumprunkare och rackare.
Lena Michanek Publicerad 23 oktober 2026, kl 06:00
Småbåtar och bryggor i hamnen vid Slussen, med Stockholms bebyggelse och kyrktorn i bakgrunden.
Fiskarhamnen vid Slussen i Stockholm 1896. Här jobbade sumprunkare med att hålla infångad fisk vid liv. Fotograf: Okänd, Stadsmuseet i Stockholm

Teknikskiften har alltid påverkat arbetsmarknaden. Gatubelysning, kylskåp, modern sjukvård och nya lagar har inte bara gjort vardagen enklare. Förändringarna har också skickat hela yrkeskårer till historieböckerna. 
Här är sex jobb som en gång gick att skriva på visitkortet, åtminstone om visitkort hade varit vardagsmat.

 

1. Lykttändare 

I mitten av 1700-talet fick Stockholm allmän gatubelysning och kungliga förordningar bestämde när lyktorna skulle tändas och släckas. Därmed blev lykttändare ett yrke, som gick i graven under 1940-talet då elektriska lampor tog över. 

  1. Rackare 

En rackare var i södra Sverige dräng till bödeln, vilket bland annat innebar att göra i ordning avrättningsplatser och ta hand om de avrättade. Rackaren slaktade även hästar och andra djur och tog hand om avfall på nätterna. 

När rackaren kom för att slakta hästar serverades en slaktarsup i ett speciellt glas som ingen annan drack ur eftersom rackaren ansågs vara oren. Därifrån härstammar uttrycket ”ta sig en rackare”. Yrket försvann i samband med att dödsstraffet avskaffades i Sverige 1921. 

  1. Sumprunkare

Sumprunkaren såg till att vattnet i fisksumpar cirkulerade så att syre tillfördes och fiskarna inte dog. En sump är i sammanhanget en behållare för förvaring av levande fisk. 

Arbetet var hårt. En teknik var att fästa ett rep i sumpen eller i en båt med sump, och i andra änden sätta en tung sten som sumprunkaren höll i ständig rörelse. Yrket dog ut under 1940-talet, när modernare kylteknik gjorde sitt intåg.

  1. Salpetersjudare 

Yrket bestod i att samla in urindränkt jord och genom olika processer, däribland sjudning, utvinna salpeter. Gustav Vasa hade bestämt att jorden under böndernas ladugårdar tillhörde staten, eftersom salpeter var en viktig beståndsdel i svartkrut. Yrket hade öknamnet ”pissegubbe” och gick ur tiden när bomullskrutet upptäcktes. Den statliga organisationen för yrket avskaffades 1895.

  1. Munskänk 

En munskänk skötte dryckesvarorna vid kungliga hov och hos furstar och stormän. Munskänken skulle skydda sin herre mot förgiftning och behövde ibland prova drycken själv innan den serverades. En munskänk behövde vara pålitlig och yrket ansågs vara en förtroendepost. I Sverige tycks munskänkar ha funnits vid hovet till början av 1700-talet. 

  1. Fältskär 

En fältskär var medeltidens kirurg, ofta med en bakgrund som barberare. 

Under de många krigen i Europa under medeltiden var efterfrågan stor, men från 1800-talet började utbildade läkare successivt ta över kirurgin. Fältskär var dock en erkänd utbildning övervakad av Medicinalstyrelsen fram till slutet av 1800-talet.  

Källa: Wikipedia, Förvaltningshistorisk ordbok