Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Oviss framtid för Ving

Tidigt på måndagsmorgonen kom besked om att den brittiska researrangören Thomas Cook, som äger svenska Ving, går i konkurs. Det är fortfarande oklart hur den svenska verksamheten påverkas.
Kamilla Kvarntorp, Lina Björk Publicerad
Johan Nilsson/TT
Johan Nilsson/TT

Ving har 800 anställda i Sverige, 2 000 inklusive medarbetarna utomlands. Vad som händer med det svenska bolaget och dess personal var på måndagsförmiddagen osäkert.

– Alla undrar vad som ska ske. En viss oro finns hos personalen, men alla jobbar på för att ta hand om kunderna på bästa sätt, säger Lars Englund, Unionens klubbordförande för Vings och Thomas Cooks markpersonal.

Kan Ving överleva trots att ägaren Thomas Cook har gått i konkurs?
– Absolut. Det är moderbolaget som har gått i konkurs, inte den nordiska verksamheten – den har gått med stora vinster i många år. Någon skulle kunna köpa loss den nordiska verksamheten. Det har spekulerats och funnits ett intresse från ett riskkapitalbolag. Men mer än så vet jag inte, säger Lars Englund.

Kabinpersonalen på Thomas Cook är också hoppfull trots det dystra beskedet.

– Jag vet att det finns en plan B och en plan C, men än så länge är det omöjligt att säga hur svallvågorna från Storbritannien påverkar oss, säger Johan Wångklev, som är Unionens klubbordförande för kabinpersonalen på Thomas Cook.

De ekonomiska bekymren har varit kända under en längre tid.

– Stora skulder har funnits en tid och det har pågått en rekapitaliseringsprocess. Det gick inte hela vägen. Jag hoppades och trodde nog att det skulle gå bra, säger Lars Englund.

Under helgen fick de anställda löpande information om att läget var allvarligt för Thomas Cook. Långivares krav på den brittiska resejätten var att säkra 2,4 miljarder för att kunna nå en uppgörelse om ett räddningspaket, något som företagets ledning inte lyckats med. Och på måndagsmorgonen stod det klart att företaget ansökt om konkurs, vilket innebar att alla flygresor från Norden är inställda, då Vingägarens flygbolag är förhindrade att flyga.

Markpersonalen, som normalt arbetar med alltifrån försäljning, till IT och mediehantering jobbar nu främst med att informera kunderna om vad som sker.

– Många kunder är oroliga för vad som händer. Alla anställda ställer upp och arbetar oerhört hårt. Fokus ligger på att ge kunderna den information som finns, säger Lars Englund.

För kabinpersonalen på Thomas Cook har det nya läget skapat många frågor.

– Initialt undrar de anställda vad som händer och om man kommer att flyga igen, och i så fall när. Sedan finns det såklart en ekonomisk oro som gnager i många för hur framtiden kommer att se ut, säger Johan Wångklev.

Flygbolaget har cirka 250 anställda Unionenmedlemmar som jobbar året runt i Sverige, något fler under vinterhalvåret.

Under eftermiddagen har Johan Wångklev kallat till ett möte, där han hoppas få mer information kring vilken effekt konkursen har för de anställda i Sverige.

– Vi har fått information om att företaget jobbar febrilt med att hitta en lösning för oss. Ledningsgrupperna för både Thomas Cook och Ving gnuggar sina geniknölar. Vi har hoppats att det ska lösa sig in i det sista, säger Johan Wångklev.

Läs mer: "Charterflygbolag är på utdöende"

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
En dator på ett tomt konferensbord, bredvid en bild på Unionens tf chefsekonom Tobias Lundquist.
Jobben minskar snabbast i flera yrken där AI kan utföra en stor del av arbetsuppgifterna. Unionens Tobias Lundquist beskriver utvecklingen som ”tysta varsel”, där pensionsavgångar inte ersätts och nyanställningar uteblir. Foto: Martin Pahlmblad/TT, Peter Jönsson

83 procent av Unionens fackklubbar säger att deras arbetsgivare har infört AI. Det visar förbundets senaste konjunkturrapport, som bland annat bygger på enkätintervjuer med 468 fackklubbar.

I flera av de kontorsyrken som är mest AI-exponerade, alltså där AI antas kunna utföra en stor del av arbetsuppgifterna, är förändringarna tydliga. Kundtjänstpersonal, ekonomiassistenter och HR-specialister blir färre i en betydligt snabbare takt än tidigare (se faktaruta).

Unionen kallar det ”tysta varsel”. Pensionsavgångar ersätts inte och nyanställningar blir inte av. På så sätt sker stora förändringar utan att det syns i statistiken om uppsägningar. Tobias Lundquist, tf chefsekonom på Unionen, säger till Kollega att man har sett samma sak i tidigare teknikskiften.

– Vissa yrken och branscher krymper, men de krymper liksom inifrån.

AI gör att de anställda blir färre, enligt fackklubbar

Bland fackklubbar på företag som har infört AI svarar 42 procent att det har påverkat personalbehovet. Ofta genom just tysta varsel, enligt Unionen.

Klubbarna svarar att antalet anställda har blivit färre inom bland annat ekonomi, administration, marknadsföring och HR. Chefer, forskare och olika sorters IT-utvecklare har i stället blivit fler, enligt klubbarna. 

Konsekvenserna kan bli att nyexaminerade får svårare att få jobb, eftersom rutinuppgifter som tidigare har gjorts av nyanställda nu har automatiserats, enligt Lundquist. I rapporten heter det bland annat:

”Varje företag tjänar på att någon annan tar kostnaden för att lära upp de unga. Men om alla väntar saknas i framtiden de erfarna tjänstemän som ska leda och kvalitetssäkra det arbete som allt mer utförs av AI.”

AI-företag planerar oftare neddragningar

Effekterna syns också när man blickar framåt. Företag som använder AI har i dubbelt så många fall planer på att säga upp tjänstemän jämfört med företag som inte använder AI. Skillnaden består även när man tar hänsyn till företagens skillnader i orderingång, lönsamhet, sektor, storlek och export. Fenomenet syns i små och medelstora företag.

Vad kan detta få för konsekvenser?

– Det får vi se. Man brukar säga att det kommer nya jobb, precis som i tidigare teknikomställningar. Men vi vill lyfta att det inte alltid är de som blir av med jobbet som får de nya jobben, säger Tobias Lundquist och fortsätter:

– Men Sverige har ju bäst förutsättningar av alla att hantera den här omställningen på ett bra sätt. Vi har ett omställningsstöd som är bra riggat. Vi har en a-kassa som har varit bra, men nu är alldeles för låg. Den behöver förbättras.

Facket har sällan förhandlat om AI-användningen

Men trots att 83 procent av klubbarna svarar att arbetsgivaren har introducerat AI är det bara 16 procent av dem som förhandlat om saken.

– Vi tycker att det är för lågt, säger Tobias Lundquist.

Varför är det så få som lyckas förhandla om detta?

– Det blir en gissning, utifrån att vi har pratat med många klubbar: det här har gått så fort. Det är svårt för klubbarna att förstå vad det innebär. 

I Unionens konjunkturrapport från 2024 konstateras att det inte verkar finnas något motstånd bland arbetsgivare mot att förhandla om AI.

– Det är väl snarare att man inte har tagit upp det, helt enkelt. Man kanske inte har kompetensen. 

Är lokalt förtroendevalda utrustade att förhandla om en så komplex fråga, en teknik som få av oss förstår hur den fungerar?

– Nej, det är nog svårt. Jag tror att i större företag, och i vissa branscher där man ändå har den kunskapen, där kan man absolut göra det.

Här är de AI-exponerade yrken där jobben har blivit färre

Unionens genomgång av SCB:s lönestrukturundersökning pekar på att antalet anställda i de sex mest AI-exponerade kontorsyrkena har sjunkit: från 113 600 personer år 2023 till 98 500 år 2025. Det är ett fall på omkring 13 procent. Mellan 2017 och 2022 krympte yrkena betydligt långsammare, omkring 1 procent per år.

Yrken som har krympt är bland andra inköps- och orderassistenter, kundtjänstpersonal, löneadministratörer, ekonomiassistenter, marknads- och försäljningsassistenter och HR-specialister.

Samtidigt blir det fler anställda inom vissa AI-exponerade yrken, bland annat redovisningsekonomer, mjukvaru- och systemutvecklare och controllers.

Siffrorna i SCB-undersökningen bevisar inte att förändringarna beror på just AI-utvecklingen. Andra faktorer, exempelvis konjunkturförändringar, kan spela in.

Andra slutsatser och önskemål i Unionens konjunkturrapport

  • Sverige har lämnat lågkonjunkturen.
  • Arbetslösheten sjunker i hela landet, men många arbetslösa står långt från arbetsmarknaden.
  • Upprustningen och AI-utvecklingen driver upp investeringarna.
  • Industrin är på rätt väg, men fordonsindustrin har problem.
  • Arbetsgivarna behöver skapa ”vägar in” för unga när AI tar över de rutinuppgifter som är förknippade med juniora jobb.
  • Om arbeten ersätts av AI-tjänster riskerar skattebasen att krympa. Staten borde utreda frågan.