Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Oviss framtid för Ving

Tidigt på måndagsmorgonen kom besked om att den brittiska researrangören Thomas Cook, som äger svenska Ving, går i konkurs. Det är fortfarande oklart hur den svenska verksamheten påverkas.
Kamilla Kvarntorp, Lina Björk Publicerad
Johan Nilsson/TT
Johan Nilsson/TT

Ving har 800 anställda i Sverige, 2 000 inklusive medarbetarna utomlands. Vad som händer med det svenska bolaget och dess personal var på måndagsförmiddagen osäkert.

– Alla undrar vad som ska ske. En viss oro finns hos personalen, men alla jobbar på för att ta hand om kunderna på bästa sätt, säger Lars Englund, Unionens klubbordförande för Vings och Thomas Cooks markpersonal.

Kan Ving överleva trots att ägaren Thomas Cook har gått i konkurs?
– Absolut. Det är moderbolaget som har gått i konkurs, inte den nordiska verksamheten – den har gått med stora vinster i många år. Någon skulle kunna köpa loss den nordiska verksamheten. Det har spekulerats och funnits ett intresse från ett riskkapitalbolag. Men mer än så vet jag inte, säger Lars Englund.

Kabinpersonalen på Thomas Cook är också hoppfull trots det dystra beskedet.

– Jag vet att det finns en plan B och en plan C, men än så länge är det omöjligt att säga hur svallvågorna från Storbritannien påverkar oss, säger Johan Wångklev, som är Unionens klubbordförande för kabinpersonalen på Thomas Cook.

De ekonomiska bekymren har varit kända under en längre tid.

– Stora skulder har funnits en tid och det har pågått en rekapitaliseringsprocess. Det gick inte hela vägen. Jag hoppades och trodde nog att det skulle gå bra, säger Lars Englund.

Under helgen fick de anställda löpande information om att läget var allvarligt för Thomas Cook. Långivares krav på den brittiska resejätten var att säkra 2,4 miljarder för att kunna nå en uppgörelse om ett räddningspaket, något som företagets ledning inte lyckats med. Och på måndagsmorgonen stod det klart att företaget ansökt om konkurs, vilket innebar att alla flygresor från Norden är inställda, då Vingägarens flygbolag är förhindrade att flyga.

Markpersonalen, som normalt arbetar med alltifrån försäljning, till IT och mediehantering jobbar nu främst med att informera kunderna om vad som sker.

– Många kunder är oroliga för vad som händer. Alla anställda ställer upp och arbetar oerhört hårt. Fokus ligger på att ge kunderna den information som finns, säger Lars Englund.

För kabinpersonalen på Thomas Cook har det nya läget skapat många frågor.

– Initialt undrar de anställda vad som händer och om man kommer att flyga igen, och i så fall när. Sedan finns det såklart en ekonomisk oro som gnager i många för hur framtiden kommer att se ut, säger Johan Wångklev.

Flygbolaget har cirka 250 anställda Unionenmedlemmar som jobbar året runt i Sverige, något fler under vinterhalvåret.

Under eftermiddagen har Johan Wångklev kallat till ett möte, där han hoppas få mer information kring vilken effekt konkursen har för de anställda i Sverige.

– Vi har fått information om att företaget jobbar febrilt med att hitta en lösning för oss. Ledningsgrupperna för både Thomas Cook och Ving gnuggar sina geniknölar. Vi har hoppats att det ska lösa sig in i det sista, säger Johan Wångklev.

Läs mer: "Charterflygbolag är på utdöende"

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Avtalen som hindrar dig att byta jobb – Sverige sticker ut

Omkring var tredje privatanställd har ett särskilt avtal som gör det svårare att byta jobb. Många vet inte om det själva. Det visar OECD:s nya mätning av konkurrensklausuler – där Sverige ligger i topp.
Noa Kristiansson Publicerad 9 september 2026, kl 06:07
Ett kollage som visar ett kontrakt som skrivs på och tre staplar från en statistikrapport.
Sverige toppar OECD:s lista över användningen av konkurrensklausuler i anställningsavtal. Det ger lägre löner och sämre förhandlingsläge, enligt organisationen, som också säger att många som skriver på inte har några företagshemligheter. Fredrik Sandberg/TT, skärmdump

Omkring var tredje privatanställd har skrivit under ett avtal som gör det svårare att söka nytt jobb eller att starta eget företag. Det visar nya siffror från den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD. Sverige toppar listan över användningen av så kallade konkurrensklausuler. 

Det är avtal som begränsar hur anställda får ta med sig kunskap, information och personliga kontakter till en ny arbetsgivare. De finns till för att skydda företagshemligheter, men enligt OECD är det vanligt att de överanvänds. Det leder till lägre löner och sämre förhandlingsläge för anställda, enligt organisationen.

Den som bryter mot en konkurrensklausul kan tvingas betala miljonbelopp i skadestånd.

Anställda har skrivit under konkurrensklausuler utan att veta om det

OECD har mätt hur vanligt det är med konkurrensklausuler i totalt 15 länder. Först har de frågat företagsledare om deras anställda har sådana avtal. I Sverige har omkring en tredjedel av cheferna svarat tydligt ja.

Det skiljer sig mot vad anställda har uppfattat. Endast 16 procent är säkra på att de har ingått ett avtal. 20 procent uppger att de ”förmodligen” har det.

Enligt OECD tyder det på att anställda har begränsad kunskap om hur avtalen används och om de själva omfattas.

Checklista: Detta ska du undvika

Har du fått ett anställningsavtal med en konkurrensklausul i? Här är några röda flaggor, enligt Unionens förbundsjurist Karl Hägg.

  • Skadeståndet är för högt. Reglerna i kollektivavtalet säger att det normalt inte ska vara högre än sex månadslöner.
  • Löptiden är för lång. Sex månader bör normalt vara utgångspunkten, enligt facket.
  • Din roll är för junior. Kollektivavtalet om konkurrensklausuler säger att de bara ska användas för anställda som känner till företagshemligheter och har möjlighet att använda dem hos en konkurrent.

Avtal med konkurrensklausuler kan bryta mot reglerna

OECD menar också att många avtal skrivs på ett sätt som inte följer lagar och kollektivavtal. Runt åtta av tio avtal skulle sannolikt ha svårt att klara en rättslig prövning, enligt organisationen.

En fjärdedel av de arbetsgivare som använder konkurrensklausuler svarar att de används brett, på alla anställda.

Karl Hägg, förbundsjurist på Unionen.
Karl Hägg, förbundsjurist på Unionen.

Karl Hägg är förbundsjurist på Unionen. Han förvånas över OECD:s siffror. Särskilt att åtta av tio konkurrensklausuler skulle falla om de prövades.

– Det är en otroligt överraskande siffra. Jag är tveksam till om den kan stämma, säger han och fortsätter:

– Men vi ser en del problem med konkurrensklausuler som är för långtgående.

Fackets linje: Konkurrensklausuler ska ge ersättning

De flesta sådana fall finns i små företag som saknar kollektivavtal, säger Karl Hägg. Normalt sett ska konkurrensklausuler ge rätt till ekonomisk ersättning, som kompensation för att den som skriver under får svårare att byta jobb. När Unionen tar strid handlar det ofta om att det saknas sådan ersättning.

Hägg känner också igen att företag använder konkurrensklausuler för anställda som inte har någon hemlig företagsinformation.

Finns det någon situation där man aldrig ska acceptera ett sådant här avtal?

– Man bör inte acceptera det om man inte har en så kvalificerad eller hög roll. Om man är vanlig handläggare eller något sådant.

Svenskt Näringsliv ifrågasätter OECD

Svenskt Näringsliv ifrågasätter trovärdigheten i OECD:s undersökning. Arbetsrättsjurist Niklas Beckman skriver i ett mejl till Kollega:

”Vi bedömer att resultatet av deras undersökning är osäkert och överskattar användningen av konkurrensklausuler i Sverige.”

Han ser inte heller några andra tecken på att klausulerna överanvänds och skriver att det är ovanligt att sådana konflikter hamnar i domstol.

Samtidigt konstaterar han att Sverige ligger ”mycket långt fram inom innovation och forskning” och att svenska företag därför kan ha ”ett större behov av att skydda företagshemligheter än företag i en del andra länder”.

Kollektivavtal om konkurrensklausuler – detta gäller

Företag som har kollektivavtal måste följa ett särskilt, mindre kollektivavtal om just konkurrensklausuler. Här är några av avtalets punkter:

  • Konkurrensklausuler ska bara användas för anställda som faktiskt känner till viktiga företagshemligheter.
  • Den som skriver under en konkurrensklausul ska få ekonomisk ersättning för det.
  • En person som sägs upp på grund av arbetsbrist ska normalt inte omfattas av en konkurrensklausul.

Unionens förbundsjurist Karl Hägg berättar att facken just nu ser över avtalet. Utvärderingen väntas vara klar innan året är slut.

På företag som saknar kollektivavtal gäller avtalslagen, som bland annat säger att en konkurrensklausul ska vara ”skälig”. Facket menar dock att kollektivavtalet om konkurrensklausuler är normerande för alla företag.

Om rapporten

Siffrorna i artikeln kommer från Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) och dess rapport ”Employment Outlook 2026”.

Organisationen har jämfört hur vanligt det är med konkurrensklausuler och andra liknande avtal i 15 länder. De flesta av de studerade länderna ligger i Europa.

OECD grundades 1961 och har 38 medlemsländer.