Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Oviss framtid för Ving

Tidigt på måndagsmorgonen kom besked om att den brittiska researrangören Thomas Cook, som äger svenska Ving, går i konkurs. Det är fortfarande oklart hur den svenska verksamheten påverkas.
Kamilla Kvarntorp, Lina Björk Publicerad
Johan Nilsson/TT
Johan Nilsson/TT

Ving har 800 anställda i Sverige, 2 000 inklusive medarbetarna utomlands. Vad som händer med det svenska bolaget och dess personal var på måndagsförmiddagen osäkert.

– Alla undrar vad som ska ske. En viss oro finns hos personalen, men alla jobbar på för att ta hand om kunderna på bästa sätt, säger Lars Englund, Unionens klubbordförande för Vings och Thomas Cooks markpersonal.

Kan Ving överleva trots att ägaren Thomas Cook har gått i konkurs?
– Absolut. Det är moderbolaget som har gått i konkurs, inte den nordiska verksamheten – den har gått med stora vinster i många år. Någon skulle kunna köpa loss den nordiska verksamheten. Det har spekulerats och funnits ett intresse från ett riskkapitalbolag. Men mer än så vet jag inte, säger Lars Englund.

Kabinpersonalen på Thomas Cook är också hoppfull trots det dystra beskedet.

– Jag vet att det finns en plan B och en plan C, men än så länge är det omöjligt att säga hur svallvågorna från Storbritannien påverkar oss, säger Johan Wångklev, som är Unionens klubbordförande för kabinpersonalen på Thomas Cook.

De ekonomiska bekymren har varit kända under en längre tid.

– Stora skulder har funnits en tid och det har pågått en rekapitaliseringsprocess. Det gick inte hela vägen. Jag hoppades och trodde nog att det skulle gå bra, säger Lars Englund.

Under helgen fick de anställda löpande information om att läget var allvarligt för Thomas Cook. Långivares krav på den brittiska resejätten var att säkra 2,4 miljarder för att kunna nå en uppgörelse om ett räddningspaket, något som företagets ledning inte lyckats med. Och på måndagsmorgonen stod det klart att företaget ansökt om konkurs, vilket innebar att alla flygresor från Norden är inställda, då Vingägarens flygbolag är förhindrade att flyga.

Markpersonalen, som normalt arbetar med alltifrån försäljning, till IT och mediehantering jobbar nu främst med att informera kunderna om vad som sker.

– Många kunder är oroliga för vad som händer. Alla anställda ställer upp och arbetar oerhört hårt. Fokus ligger på att ge kunderna den information som finns, säger Lars Englund.

För kabinpersonalen på Thomas Cook har det nya läget skapat många frågor.

– Initialt undrar de anställda vad som händer och om man kommer att flyga igen, och i så fall när. Sedan finns det såklart en ekonomisk oro som gnager i många för hur framtiden kommer att se ut, säger Johan Wångklev.

Flygbolaget har cirka 250 anställda Unionenmedlemmar som jobbar året runt i Sverige, något fler under vinterhalvåret.

Under eftermiddagen har Johan Wångklev kallat till ett möte, där han hoppas få mer information kring vilken effekt konkursen har för de anställda i Sverige.

– Vi har fått information om att företaget jobbar febrilt med att hitta en lösning för oss. Ledningsgrupperna för både Thomas Cook och Ving gnuggar sina geniknölar. Vi har hoppats att det ska lösa sig in i det sista, säger Johan Wångklev.

Läs mer: "Charterflygbolag är på utdöende"

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Silverrävar efterlyses av djurparker och nöjesfält

Att jobba som säsongsanställd attraherar i första hand yngre. Men Parks and Resorts, som äger Gröna Lund, Furuvik, Kolmården och Skara Sommarland arbetar aktivt för att rekrytera fler äldre, enligt rekryteringschefen Sanna Nordström.
Johanna Rovira Publicerad 26 mars 2025, kl 13:00
Sanna Nordström, Parks & Resorts.
Parks and Resorts satsar på mångfald - till säsongsanställda på Gröna Lund, Furuvik, Kolmården och Skara Sommarland söks nu aktivt seniorer, enligt rekryteringschefen Sanna Nordström. Foto: Privat/

Varför efterlyser ni silverrävar och pantertanter? 

Vi har jobbat länge med olika typer av riktade satsningar för att öka andelen seniora sökande och i grunden handlar det om att vi vill vara en park för alla och att våra gästers mångfald ska återspeglas hos våra anställda. 

 

Hur har det gått? 

Vi har ökat antalet seniora kollegor i samtliga parker förra året och det fanns säsongsanställda som fyllt 75 år i alla parker. Även i år ser det ut att finnas ett stort intresse. Vi tycker det är bra att vi får medarbetare som har både livs- och arbetserfarenhet och vi ser enbart fördelar med mångfald, inkluderat ålder. Det ger en fin dynamik i gruppen. 

 

Finns det några nackdelar? 

Nej, vi kan inte se några. Oavsett vem man är passar man inte för alla roller, det handlar inte om ålder. Vi har inte fått någon negativ respons på våra riktade kampanjer. 

Arbetsmarknad

Mellkvist: ”Ålderism är ett slöseri av gigantiska mått”

Johanna Rovira Publicerad 24 mars 2025, kl 13:00
Mellkvist: ”Ålderism är ett slöseri av gigantiska mått”
Ålderism. Ett litet skolbarn i rollen som chef på kontor.
Mellkvist: ”Ålderism är ett slöseri av gigantiska mått”
Ålderism. Ett litet skolbarn i rollen som chef på kontor.
Sverige är sämst i Norden på att anställa personer över 55 år, vilket visar på en utbredd ålderism på arbetsmarknaden. Foto: Shutterstock.

“Yngre personer är helt enkelt smartare”. Facebookgrundaren Mark Zuckerberg är en av få som öppet och oförblommerat, vid 23 års ålder uttryckte den fördom många arbetsgivare i hemlighet tycks hysa, om man ser till de faktiska förhållandena på svensk arbetsmarknad. Sverige är sämst i Norden på att anställa folk över 55 år, visar undersökningar , och möjligen värst i världen på att ringakta äldre arbetskraft. 

Problemet med ålderism är universellt, men skiljer sig åt mellan olika länder, säger John Mellkvist, generalsekreterare för Pluskommissionen 

Han är definitivt mot fördomen att ålder skulle ha något att göra med kompetens och kapacitet. Pluskommissionen jobbar aktivt för att förändra synen på livserfarenhet och bättre ta tillvara all outnyttjad kompetens. 

Skev syn på ålder i Sverige

Även vid en internationell jämförelse ligger Sverige pyrt till när det handlar om åldersfixering, menar John Mellkvist och pekar ut flera faktorer som samverkat till den skeva synen på ålder. 

I länder som legat i krig finns ofta en högre aktning och grundrespekt för äldre. Sverige har länge varit fredat från krig och har inte samma naturliga tradition av att hylla sina veteraner. Vi är också starkt teknikorienterade, vill gärna framstå som ett modernt land, vilket skapat en ängslighet i näringslivet, nämner John Mellkvist som några orsaker. 

Det är inte jätteenkelt att bevisa, men mycket pekar i riktningen att Sverige är bland de sämsta i världen på området. Enligt studier av World Values Survey hamnar vi som land botten vad gäller respekt för äldre.                

John Mellkvist.
John Mellkvist. Foto: Jenny Hammar.

Sverige sticker också tydligt ut på världskartan vad gäller individualism, och enligt studier finns ett klart samband mellan ett individualistiskt levnadssätt och hur åldersfientlig man är. En annan orsak till åldersfixeringen är våra trygghetssystem, exempelvis anställningsskyddet som enligt John Mellkvist lätt invaggar oss i en falsk säkerhet. 

Anställningstryggheten är viktig, men det verkliga skyddsnätet i arbetslivet blir allt mer förmågan att ställa om och röra sig på arbetsmarknaden. Flexibilitet är det nya svarta för det arbetsliv vi behöver skapa. 

Rata äldre kostar miljarder

Ett nytt arbetsliv och en fräschare syn på åldrande är nödvändigt, menar Pluskommissionen som nyligen visat att samhällskostnaden för svensk arbetsmarknads njugga inställning till senior arbetskraft är närapå 70 miljarder kronor årligen. Då är inte notan för personligt lidande och ohälsa på grund av utanförskap medräknad. Detta är ett slöseri av gigantiska mått, konstaterar John Mellkvist. Och kortsiktigt tänkt av arbetsgivarna. 

Om du vill behålla den yngre arbetskraften måste du visa att du vill satsa på de äldre. 

Hälsoframgångar gör att åldersgränserna har förskjutits. En åttioåring i dag kan vara pigg och vital, sjuttio sägs vara det nya femtio, och så vidare. Men fördomarna om ålder lever trots detta kvar. 

Vi måste rigga vår arbetsmarknad så vi inte drar alla över en ålderskam. Vi behöver se fler goda och vägledande exempel. Vi behöver en helt ny standard i synen på ålder.

Ålderismen blir obsolet 

Han är spänd på hur vi om tio år, när en rimligare syn på åldrandet förhoppningsvis vunnit gehör, kommer att se tillbaka på vår samtid. Han gissar att vi då betraktar ålderismen på samma förundrade sätt som vi i dag blickar tillbaka på vår tidigare liberala inställning till rökning.  

Frågan är om Zuckerberg, som om tio år fyllt femtio, har ändrat uppfattning. För även om hög ålder trots allt är något de flesta av oss kommer att uppnå förr eller senare om vi har hälsan, kan inte det samma sägas om smarthet.