Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Ovaccinerade kollegor skapar oro

En av tre Unionenmedlemmar känner oro för att någon av deras arbetskamrater valt att inte vaccinera sig. Det visar en Novusundersökning som Kollega har låtit göra.
Ola Rennstam Publicerad
Shutterstock
Oron för att bli smittad av en ovaccinerad kollega gör att många vill fortsätta arbeta hemifrån. Shutterstock

Covidsmittan i Europa fortsätter uppåt. Även i Sverige ser Folkhälsomyndigheten en ökning av antalet smittade, samtidigt öppnar våra arbetsplatser upp igen. I takt med återgången till kontoren har det uppstått osäkerhet kring hur säkert det är att vistas på arbetsplatsen.

En Novusundersökning som Kollega har låtit göra visar att 31 procent av Unionenmedlemmarna känner oro för att någon av deras arbetskamrater valt att inte vaccinera sig.

Unionen i Göteborg har nyligen haft ärenden där medlemmar som tillhör en riskgrupp inte har velat komma in till kontoret på grund av risken att bli smittad, men där arbetsgivaren ändå krävt detta.

– Vår uppfattning är att man ska kunna jobba hemifrån om det är möjligt. Som arbetstagare kan man inte kräva det eller att få ett eget rum på kontoret. Men arbetsgivaren är skyldig att säkerställa en god arbetsmiljö, garantera att man kan hålla avstånd och att Folkhälsomyndighetens restriktioner kan följas, säger regionchefen Pierre Svensson.

En arbetsgivare har alltså rätt att kräva att medarbetarna kommer in till jobbet men det förutsätter samtidigt att man vidtagit de åtgärder som krävs för att medarbetarna ska känna sig trygga på arbetsplatsen.

Göteborgsregionen har också haft ärenden under hösten där arbetsgiven inte ville att en Unionenmedlem skulle komma till kontoret eftersom denne valt att inte vaccinera sig. Även i dessa situationer försöker Unionen hitta en lösning på problemet i samförstånd med arbetsgivaren, enligt Pierre Svensson.

– Vill arbetsgivaren att folk ska komma tillbaka till kontoret får man också ta hänsyn till att det finns individuella skillnader och att man kanske måste göra undantag för till exempel personer i en riskgrupp. En arbetsgivare måste också kunna förklara varför det inte går att arbeta hemifrån, säger han.

Efter att Folkhälsomyndigheten släppte på restriktionerna om hemarbete har det uppstått en viss polarisering på arbetsplatserna.

– Detta var inget problem så länge som FHM rekommenderade att vi skulle jobba hemifrån, de här situationerna har uppkommit efter att man släppte på restriktionerna, säger Pierre Svensson.

Unionen rekommenderar alla medlemmar som känner oro inför sin arbetsmiljö att först och främst ta en diskussion med sin arbetsgivare, om det inte hjälper bör man ta kontakt med lokala fackliga ombud eller förbundets rådgivning.

Om undersökningen

Undersökningen är gjord via 858 webbintervjuer. Urvalet har varit Kollegas medlemspanel bestående av 5 357 personer (utan chefsbefattning). Enkäten genomfördes perioden 29 okt-10 nov 2021.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Nya YH-kurser föreslås när färre får jobb efter examen

Global konkurrens, digitalisering och ett längre arbetsliv gör att arbetsmarknaden förändras i en snabbare takt än tidigare. Nu föreslår Myndigheten för yrkeshögskolan en rad förändringar i kursutbudet.
Lina Björk Publicerad 18 februari 2026, kl 13:01
Föreläsning i modern utbildningsmiljö. Fler korta YH-kurser kan införas för att möta arbetsmarknadens krav samt porträtt på Axel Adelswärd.
Myndigheten för yrkeshögskolan vill ändra regelverket för att kunna erbjuda kortare och mer flexibla kurser – bland annat inom AI – som bättre matchar arbetsmarknadens behov. Enligt utredaren Axel Adelswärd stängs många ute från det system som finns idag. Foto: Håkon Mosvold Larsen/Maja Geffen

Att gå en utbildning på Yrkeshögskolan har länge varit ett snabbt sätt att ta sig in på arbetsmarknaden. Men de senaste åren har andelen studenter som får jobb efter examen minskat – och årets siffror följer samma trend. Regeringen har därför gett Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) i uppdrag att se över hur utbildningarna bättre kan möta arbetsmarknadens behov.

Regelverk stoppar grundläggande kurser 

I dag måste kurser inom MYH:s ram vara eftergymnasiala. Det gör att vissa utbildningar som arbetslivet efterfrågar inte kan beviljas. Samtidigt behöver många yrkesverksamma med akademisk bakgrund grundläggande kunskaper inom nya områden – inte minst inom AI.

– Vi har sett att begränsningen stänger många ute. Ta AI som exempel. Många yrkesgrupper skulle behöva en ganska grundläggande utbildning för att stärka sina chanser att vara anställningsbara i framtiden, säger Axel Adelswärd, utredare på Myndigheten för yrkeshögskolan.

Högre krav på utbildningsanordnare

MYH vill också se ett utökat ansvar för de utbildningsanordnare som erbjuder kurser i deras regi.

– Det regelverk vi har i dag är inte anpassat för korta kurser med flexibla upplägg. Vi behöver ett regelverk som ställer högre krav på anordnares kompetens och på utbildningsplanen, säger Axel Adelswärd.

Myndigheten föreslår även fler möjligheter att ingripa om anordnare inte följer reglerna, exempelvis genom sanktioner.

Studiestöd kan omfatta kortare YH-kurser

I dag kan studerande söka både omställningsstudiestöd och CSN‑lån för YH‑utbildningar. Ambitionen är att samma möjligheter ska gälla även för framtida kortare kurser, men frågan ska utredas vidare tillsammans med CSN.

Det här är Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH)

Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) är en svensk statlig myndighet under Utbildningsdepartementet som ansvarar för att styra och utveckla yrkeshögskolan (YH). De analyserar arbetsmarknadens kompetensbehov, beslutar vilka utbildningar som ska beviljas statsbidrag, samt granskar utbildningarnas kvalitet och genomför tillsyn.