Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Otrygg tillvaro för översättare

Digitala plattformar som förmedlar uppdrag till översättare tar inget arbetsgivaransvar – trots att de ofta kontrollerar deras arbete. Översättaren Burkhard Schlösser får 90 procent av sina uppdrag via plattformar.
Publicerad
Daniel Nilsson
"Löneutvecklingen har helt stannat av", berättar översättaren Burkhard Schlösser. Daniel Nilsson

Många har bilden av att gigekonomin handlar om dem som erbjuder hemleveranser, taxiverksamhet och andra tjänster som inte kräver hög utbildning. Men översättare av facklitteratur, som ofta har studerat flera år på högskolan, är en yrkesgrupp som började få uppdrag via plattformar ungefär samtidigt som taxiföretaget Uber bildades 2009.

– Det har blivit det allt mer dominerande sättet att få uppdrag för dem som jobbar med facköversättning, säger Bertil Rolandsson, docent i sociologi, som har gjort en studie om arbetsförhållandena på översättningsplattformar i Sverige och Finland.

Utvecklingen började enligt honom i samband med finanskrisen 2008. Den bilden bekräftas av Burkhard Schlösser, som har arbetat heltid som översättare sedan 1997.

– Innan finanskrisen hade jag alltid en personlig relation till kunderna om uppdraget och priset. När krisen kom slutade de att ringa från en vecka till en annan. Och de kunderna kom aldrig tillbaka.

Läs mer: Gigjobbare kan ha rätt till sjuklön

I dag får han 90 procent av sina uppdrag via översättningsplattformar.

Ersättningen i branschen har varit densamma de senaste 20 åren, ofta en krona per ord. En anledning antas vara att det har kommit många översättningsprogram som gör att uppdragsgivarna tycker att översättarna hinner översätta mer på samma tid.

Det blir som på 1800-talet

Att fördelning av uppdragen nu ofta sker via arbetsplattformar kan också ha bidragit till att löneutvecklingen helt har stannat av.

– Vi vet inte vilket förhandlingsutrymme vi har eftersom vi varken vet vilka priser våra kollegor tar eller vilka marginaler plattformsföretagen har gentemot slutkunden, säger Burkhard Schlösser.

Han är egenföretagare, liksom de flesta som tar översättningsuppdrag via plattformar. Det är en frihet att kunna säga nej till uppdrag. Men han måste själv stå för semesterersättning och sjuklön.

– Jag har inte haft en enda sjukdag. Men jag har ju varit sjuk förstås, säger Burkhard Schlösser.

Översättningsplattformarna ser sig inte som arbetsgivare. Men det är alltså hur stor kontroll de har över översättarna som avgör om de enbart förmedlar uppdrag eller om de har ett arbetsgivaransvar. Och det finns flera exempel på hur plattformarna styr översättarna. Flera plattformar kräver till exempel att översättarna arbetar med just deras översättningsprogram.

Läs mer: Plattformsföretag ser sig inte som arbetsgivare

– Ibland tar företaget betalt av översättarna för att de ska få tillgång till deras verktyg. Det blir som i slutet av 1800-talet, när arbetsgivarna drog av på lönen för att förse arbetare med verktyg. Det är en pressad situation, säger Bertil Rolandsson.

Vissa plattformar har också ett rankingsystem – ett sätt att garantera att kunderna får översättningar av god kvalitet. Rent praktiskt går det ofta till så att en översättare på plattformen rättar en översättning och ger översättaren ett betyg. Betyget påverkar sällan ersättningen, däremot vilka och hur många uppdrag översättarna får. Men ibland går inte jobbet till den som har högst betyg, utan till den som begär lägst ersättning.

Och om en slutkund inte betalar händer det också att plattformar håller inne betalningen till översättaren.

Det finns alltså, enligt Bertil Rolandsson, exempel där plattformarna verkar kontrollera översättarna så mycket att det borde utredas om de i själva verket inte har ett arbetsgivaransvar.

– Om arbetsgivaren tillhandahåller verktyg och sätter betyg på översättarna skulle det kunna förstås som att de har ett arbetsgivaransvar. Det vore bra om någon drev ett fall, så att vi får reda på om de här plattformarna behöver ta ett arbetsgivaransvar – och därmed stå för exempelvis semesterersättning, pensionsavsättningar och sjuklön, säger han.

Kollega har kontaktat företrädare för två stora översättningsplattformar, men båda har avböjt att bli intervjuade.

Text: Kamilla Kvarntorp

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

De byter 9 600 prislappar – på en dag

Matmomsen sänks den 1 april – och nu måste miljontals prislappar bytas. På Ica kliver kontorspersonalen ut i butiksgångarna för att hinna med att ändra alla etiketter.
Ola Rennstam Publicerad 31 mars 2026, kl 13:49
Kontorsanställda på ICA hjälper till i en matbutik genom att byta prisetiketter.
Kontorspersonal rycker in. Jenny Palm har lämnat jobbet som kommunikatör på Icas huvudkontor för att under en dag byta 9 600 prisetiketter i en butik utanför Stockholm. Foto: Ola Rennstam

Bland hyllraderna av grahamsmjöl, dinkel och flingor på Ica Rotebro utanför Stockholm råder det febril aktivitet. Marie von Satzger och Jenny Palm har lämnat huvudkontoret och sina jobb på Icas kommunikationsavdelning för dagen. 
Utrustade med skanner och varukorgar fyllda med hyllkantsetiketter infann de sig tidigt på tisdagsmorgonen i matbutiken. Uppdraget: att byta 9 600 prislappar – på en dag.

– Det känns jättefint att vi hjälps åt allihop. Och det är kul att vara ute i verkligheten och prata med kunder och kollegor, säger Jenny Palm.

”Den största utmaningen är att hitta varorna”

Sammanlagt har 500 kontorsanställda gett sig ut till olika Ica-butiker runt om i landet med samma uppdrag. Enligt företaget rör det sig om totalt sex miljoner prislappar som ska bytas ut.

– Mitt vanliga jobb kan vänta en dag, vi har planerat för det här länge och man har fått stämma av med sin chef,  säger Jenny Palm.

– Vi ska nog bli klara i tid. Den största utmaningen är att hitta alla varorna, jag har hållit på med te och kaffe hela morgonen, berättar Marie von Satzger medan hon letar efter hyllplatsen med 1,5 kilo rågmjöl.

Sänkt matmoms

  • Momsen på mat sänks tillfälligt från och med 1 april fram till 31 december 2027 från 12 till 6 procent. 
  • Reformen beräknas kosta staten 37 miljarder kronor i minskade skatteintäkter. 
  • Syftet är att stärka hushållens ekonomi efter de senaste årens höga matpriser.

Regeringens sänkning av matmomsen har medfört en hel del merarbete för matjättarna. För kedjornas ordinarie butikspersonal hade det varit svårt att hinna med det massiva prislappsbytet. 

Många konsumenter är skeptiska till att Ica och de andra matjättarna verkligen kommer att sänka priset fullt ut. Vad har ni att säga till dem?

– Folk kan vara trygga med att priserna sänks, det har varit givet från dag ett att sänkningen ska hela vägen till kund.  Ingen vill bli ertappad med att inte göra det. 

Prissättning i en osäker omvärld

Tjänstemännen från kommunikationsavdelningen påpekar att även omvärldsfaktorer påverkar priset.

– Momsen är en bara av många komponenter som påverkar priset i butik. Priserna påverkas av till exempel av krig och oljepriser i vår omvärld, jag tror inte att många kunder förstår det, säger Jenny Palm.

Kritik mot sänkningen

  • Regeringens reform har kritiserats för att vara en dyr och ineffektiv åtgärd. Om man vill stötta barnfamiljer är barnbidraget mer träffsäkert, menar olika skatteexperter.
  • Enligt flera utredningar är sänkt matmoms dålig fördelningspolitik, eftersom höginkomsttagare lägger mer pengar på mat än låginkomsttagare.
  • Matjättarna har lovat att matcha regeringens momssänkning, men många konsumenter tvivlar på löftet.
Arbetsmarknad

Lytens köp av Northvolt klart – 600 återanställs

Lytens köp av batterifabriken Northvolt är i hamn. Produktionen ska återupptas i år och bolaget räknar med att anställa 600 personer – ett besked som välkomnas av Unionen.
Ola Rennstam Publicerad 27 februari 2026, kl 11:46
Den amerikanska batteritillverkaren Lyten har köpt konkursade Northvolts tillgångar. Här batterifabriken i Skellefteå. Foto: Jonas Westling/TT

Amerikanska Lyten har slutfört köpet av Northvolts svenska batteritillgångar till ett värde av närmare 5 miljarder dollar. Köpet omfattar Northvolt Ett i Skellefteå, och forskningscentret Northvolt Labs i Västerås.

Samtidigt kommer det att etableras ett nytt ”Lyten Industrial Hub” i Skellefteå, där batteritillverkning ska kombineras med ett datacenter.

Ska anställa 600 medarbetare

I ett pressmeddelande uppger Lyten att man inom kort kommer att återanställa personal – både i Skellefteå och i Västerås. Bolaget räknar med att man behöver rekrytera mer än 600 medarbetare under de kommande 12 månaderna.

– Nu när transaktionen är klar är vi glada över att kunna återuppta produktionen och inleda upptrappningen i Sverige, säger Matthias Arleth, VD för Lyten Sverige, i pressmeddelandet.

Beskedet om köpet välkomnas av Aksel Bäcklund, ombudsman på Unionen:

– Det är glädjande. Våra medlemmar som blev uppsagda i samband med konkursen har fortfarande sin återanställningsrätt och därför förtur på tjänster som Lyten ska anställa till, säger han i en skriftlig kommentar till Kollega.

Unionen: ”Risk att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig”

Unionen har uppskattningsvis 1 000 medlemmar med återanställningsrätt – både från konkursutbrottet och från massuppsägningarna för ett drygt år sedan. Många har dock redan fått ny anställning eller lämnat landet. Unionen har förhandlat med Lyten-bolagen sedan i höstas och har vissa farhågor inför framtiden.

– Nu inväntar vi besked om när det kan ske och när våra medlemmar kan få anställningserbjudanden. Vi ser en risk i att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig då så pass lång tid passerat sedan konkursutbrottet, säger Aksel Bäcklund.

Lyten vill lösa tvister i skiljedomstol – facken kritiska

I höstas gick det amerikanska bolaget med i Teknikarbetsgivarna och omfattas därmed av kollektivavtal. Facken har dock varit kritiska till att arbetsgivarens försök att föra in klausuler i anställningsavtalen som inte följer svensk praxis.

Det handlar bland annat om att skrivningar där tjänstemännen avsäger sig rätten att lösa tvister i Arbetsdomstolen eller tingsrätt. I stället ska alla tvister med Lyten lösas i så kallad skiljedomstol (se faktaruta).

– En stor fråga för Unionen är villkoren i Lytens anställningsavtal. Där har Unionen och Lyten haft väldigt olika uppfattning om hur de får utformas för att vara i linje med gällande kollektivavtal och normalt förfarande på svensk arbetsmarknad, säger Aksel Bäcklund.

Enligt Unionen är frågan om klausulerna fortfarande inte löst, men det pågår det fortsatta förhandlingar.

Skiljedomstol 

En privat domstol som avgör tvister som ett alternativ till till allmän domstol, som Arbetsdomstolen eller tingsrätt. Tvisten avgörs av en eller flera ”skiljemän” som utses av parterna. Beslut från en skiljedomstol går ofta snabbt och de går inte att överklaga. Eftersom domstolen är privat hålls hela processen hemlig och utan insyn.