kollega.se logotyp
Sök
Arbetsmarknad

Otrygg tillvaro för översättare

Digitala plattformar som förmedlar uppdrag till översättare tar inget arbetsgivaransvar – trots att de ofta kontrollerar deras arbete. Översättaren Burkhard Schlösser får 90 procent av sina uppdrag via plattformar.
Publicerad
Daniel Nilsson
"Löneutvecklingen har helt stannat av", berättar översättaren Burkhard Schlösser. Daniel Nilsson

Många har bilden av att gigekonomin handlar om dem som erbjuder hemleveranser, taxiverksamhet och andra tjänster som inte kräver hög utbildning. Men översättare av facklitteratur, som ofta har studerat flera år på högskolan, är en yrkesgrupp som började få uppdrag via plattformar ungefär samtidigt som taxiföretaget Uber bildades 2009.

– Det har blivit det allt mer dominerande sättet att få uppdrag för dem som jobbar med facköversättning, säger Bertil Rolandsson, docent i sociologi, som har gjort en studie om arbetsförhållandena på översättningsplattformar i Sverige och Finland.

Utvecklingen började enligt honom i samband med finanskrisen 2008. Den bilden bekräftas av Burkhard Schlösser, som har arbetat heltid som översättare sedan 1997.

– Innan finanskrisen hade jag alltid en personlig relation till kunderna om uppdraget och priset. När krisen kom slutade de att ringa från en vecka till en annan. Och de kunderna kom aldrig tillbaka.

Läs mer: Gigjobbare kan ha rätt till sjuklön

I dag får han 90 procent av sina uppdrag via översättningsplattformar.

Ersättningen i branschen har varit densamma de senaste 20 åren, ofta en krona per ord. En anledning antas vara att det har kommit många översättningsprogram som gör att uppdragsgivarna tycker att översättarna hinner översätta mer på samma tid.

Det blir som på 1800-talet

Att fördelning av uppdragen nu ofta sker via arbetsplattformar kan också ha bidragit till att löneutvecklingen helt har stannat av.

– Vi vet inte vilket förhandlingsutrymme vi har eftersom vi varken vet vilka priser våra kollegor tar eller vilka marginaler plattformsföretagen har gentemot slutkunden, säger Burkhard Schlösser.

Han är egenföretagare, liksom de flesta som tar översättningsuppdrag via plattformar. Det är en frihet att kunna säga nej till uppdrag. Men han måste själv stå för semesterersättning och sjuklön.

– Jag har inte haft en enda sjukdag. Men jag har ju varit sjuk förstås, säger Burkhard Schlösser.

Översättningsplattformarna ser sig inte som arbetsgivare. Men det är alltså hur stor kontroll de har över översättarna som avgör om de enbart förmedlar uppdrag eller om de har ett arbetsgivaransvar. Och det finns flera exempel på hur plattformarna styr översättarna. Flera plattformar kräver till exempel att översättarna arbetar med just deras översättningsprogram.

Läs mer: Plattformsföretag ser sig inte som arbetsgivare

– Ibland tar företaget betalt av översättarna för att de ska få tillgång till deras verktyg. Det blir som i slutet av 1800-talet, när arbetsgivarna drog av på lönen för att förse arbetare med verktyg. Det är en pressad situation, säger Bertil Rolandsson.

Vissa plattformar har också ett rankingsystem – ett sätt att garantera att kunderna får översättningar av god kvalitet. Rent praktiskt går det ofta till så att en översättare på plattformen rättar en översättning och ger översättaren ett betyg. Betyget påverkar sällan ersättningen, däremot vilka och hur många uppdrag översättarna får. Men ibland går inte jobbet till den som har högst betyg, utan till den som begär lägst ersättning.

Och om en slutkund inte betalar händer det också att plattformar håller inne betalningen till översättaren.

Det finns alltså, enligt Bertil Rolandsson, exempel där plattformarna verkar kontrollera översättarna så mycket att det borde utredas om de i själva verket inte har ett arbetsgivaransvar.

– Om arbetsgivaren tillhandahåller verktyg och sätter betyg på översättarna skulle det kunna förstås som att de har ett arbetsgivaransvar. Det vore bra om någon drev ett fall, så att vi får reda på om de här plattformarna behöver ta ett arbetsgivaransvar – och därmed stå för exempelvis semesterersättning, pensionsavsättningar och sjuklön, säger han.

Kollega har kontaktat företrädare för två stora översättningsplattformar, men båda har avböjt att bli intervjuade.

Text: Kamilla Kvarntorp

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Avtalen som hindrar dig att byta jobb – Sverige sticker ut

Omkring var tredje privatanställd har ett särskilt avtal som gör det svårare att byta jobb. Många vet inte om det själva. Det visar OECD:s nya mätning av konkurrensklausuler – där Sverige ligger i topp.
Noa Kristiansson Publicerad 9 september 2026, kl 06:07
Ett kollage som visar ett kontrakt som skrivs på och tre staplar från en statistikrapport.
Sverige toppar OECD:s lista över användningen av konkurrensklausuler i anställningsavtal. Det ger lägre löner och sämre förhandlingsläge, enligt organisationen, som också säger att många som skriver på inte har några företagshemligheter. Fredrik Sandberg/TT, skärmdump

Omkring var tredje privatanställd har skrivit under ett avtal som gör det svårare att söka nytt jobb eller att starta eget företag. Det visar nya siffror från den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD. Sverige toppar listan över användningen av så kallade konkurrensklausuler. 

Det är avtal som begränsar hur anställda får ta med sig kunskap, information och personliga kontakter till en ny arbetsgivare. De finns till för att skydda företagshemligheter, men enligt OECD är det vanligt att de överanvänds. Det leder till lägre löner och sämre förhandlingsläge för anställda, enligt organisationen.

Den som bryter mot en konkurrensklausul kan tvingas betala miljonbelopp i skadestånd.

Anställda har skrivit under konkurrensklausuler utan att veta om det

OECD har mätt hur vanligt det är med konkurrensklausuler i totalt 15 länder. Först har de frågat företagsledare om deras anställda har sådana avtal. I Sverige har omkring en tredjedel av cheferna svarat tydligt ja.

Det skiljer sig mot vad anställda har uppfattat. Endast 16 procent är säkra på att de har ingått ett avtal. 20 procent uppger att de ”förmodligen” har det.

Enligt OECD tyder det på att anställda har begränsad kunskap om hur avtalen används och om de själva omfattas.

Checklista: Detta ska du undvika

Har du fått ett anställningsavtal med en konkurrensklausul i? Här är några röda flaggor, enligt Unionens förbundsjurist Karl Hägg.

  • Skadeståndet är för högt. Reglerna i kollektivavtalet säger att det normalt inte ska vara högre än sex månadslöner.
  • Löptiden är för lång. Sex månader bör normalt vara utgångspunkten, enligt facket.
  • Din roll är för junior. Kollektivavtalet om konkurrensklausuler säger att de bara ska användas för anställda som känner till företagshemligheter och har möjlighet att använda dem hos en konkurrent.

Avtal med konkurrensklausuler kan bryta mot reglerna

OECD menar också att många avtal skrivs på ett sätt som inte följer lagar och kollektivavtal. Runt åtta av tio avtal skulle sannolikt ha svårt att klara en rättslig prövning, enligt organisationen.

En fjärdedel av de arbetsgivare som använder konkurrensklausuler svarar att de används brett, på alla anställda.

Karl Hägg, förbundsjurist på Unionen.
Karl Hägg, förbundsjurist på Unionen.

Karl Hägg är förbundsjurist på Unionen. Han förvånas över OECD:s siffror. Särskilt att åtta av tio konkurrensklausuler skulle falla om de prövades.

– Det är en otroligt överraskande siffra. Jag är tveksam till om den kan stämma, säger han och fortsätter:

– Men vi ser en del problem med konkurrensklausuler som är för långtgående.

Fackets linje: Konkurrensklausuler ska ge ersättning

De flesta sådana fall finns i små företag som saknar kollektivavtal, säger Karl Hägg. Normalt sett ska konkurrensklausuler ge rätt till ekonomisk ersättning, som kompensation för att den som skriver under får svårare att byta jobb. När Unionen tar strid handlar det ofta om att det saknas sådan ersättning.

Hägg känner också igen att företag använder konkurrensklausuler för anställda som inte har någon hemlig företagsinformation.

Finns det någon situation där man aldrig ska acceptera ett sådant här avtal?

– Man bör inte acceptera det om man inte har en så kvalificerad eller hög roll. Om man är vanlig handläggare eller något sådant.

Svenskt Näringsliv ifrågasätter OECD

Svenskt Näringsliv ifrågasätter trovärdigheten i OECD:s undersökning. Arbetsrättsjurist Niklas Beckman skriver i ett mejl till Kollega:

”Vi bedömer att resultatet av deras undersökning är osäkert och överskattar användningen av konkurrensklausuler i Sverige.”

Han ser inte heller några andra tecken på att klausulerna överanvänds och skriver att det är ovanligt att sådana konflikter hamnar i domstol.

Samtidigt konstaterar han att Sverige ligger ”mycket långt fram inom innovation och forskning” och att svenska företag därför kan ha ”ett större behov av att skydda företagshemligheter än företag i en del andra länder”.

Kollektivavtal om konkurrensklausuler – detta gäller

Företag som har kollektivavtal måste följa ett särskilt, mindre kollektivavtal om just konkurrensklausuler. Här är några av avtalets punkter:

  • Konkurrensklausuler ska bara användas för anställda som faktiskt känner till viktiga företagshemligheter.
  • Den som skriver under en konkurrensklausul ska få ekonomisk ersättning för det.
  • En person som sägs upp på grund av arbetsbrist ska normalt inte omfattas av en konkurrensklausul.

Unionens förbundsjurist Karl Hägg berättar att facken just nu ser över avtalet. Utvärderingen väntas vara klar innan året är slut.

På företag som saknar kollektivavtal gäller avtalslagen, som bland annat säger att en konkurrensklausul ska vara ”skälig”. Facket menar dock att kollektivavtalet om konkurrensklausuler är normerande för alla företag.

Om rapporten

Siffrorna i artikeln kommer från Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) och dess rapport ”Employment Outlook 2026”.

Organisationen har jämfört hur vanligt det är med konkurrensklausuler och andra liknande avtal i 15 länder. De flesta av de studerade länderna ligger i Europa.

OECD grundades 1961 och har 38 medlemsländer.

Läs även