Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Oro på Sandvik efter besked om besparingar

Sandvik presenterade i veckan ett sparpaket som innebär 580 färre tjänster inom koncernen, vilket skapat oro bland Unionens medlemmar. Unionenordförande på Sandviks koncernfack, Thomas Lilja, hoppas att merparten av neddragningarna i Sverige kommer att lösas genom avtalspensioner.
Johanna Rovira Publicerad
Skylt utanför Sandviks huvudkontor i Sandviken.
Sandvik ska dra ner 580 tjänster inom koncernen. Foto: Johanna Norin/TT

Thomas Lilja, koncernklubbordförande för Sandvik i Sverige och även lokal Unionenordförande på Sandvik Coromant i Sandviken, har blivit nedringd av oroliga Unionenmedlemmar sedan beskedet om ett sparpaket för att öka bolagets konkurrenskraft kom på onsdagen.

– Beskedet har skapat en ordentlig oro. Jag har försökt lugna ner medlemmarna genom att tala om att det är alldeles för tidigt att säga hur neddragningarna kommer att påverka oss i Sverige, säger han. 

Sandviks vd Stefan Widing har till TT sagt att huvuddelen av tjänsterna kommer att försvinna utanför Sverige, där verksamheten är större.

– Det är lite tråkigt att man redan nu säger att de största neddragningarna ska göras inom Sandvik Machining Solutions, som Sandvik Coromant tillhör, säger Thomas Lilja.

Tidigare personalneddragningar på Sandvik har kunnat lösas genom frivilliga uppsägningar och framför allt genom avtalspensioner. Thomas Lilja hoppas att den möjligheten kommer att finnas även denna gång.

– Jag är positiv till frivillighetslösningar som går ut till samtliga anställda. Företaget går ju bra och jag är glad att det inte har pratats något om kompetensväxling än så länge  – ett ord som är som ett rött skynke för oss på Sandvik.

– På senare tid verkar ledningen ha börjat inse vikten av att erbjuda kompetensutveckling till alla medarbetare. Och när det kommer dithän att man ska börja säga upp folk väger kompetens alltid tyngre än anställningsår, säger Thomas Lilja. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Företagarna om etableringsjobb: ”Riktigt fiasko”

”Ett riktigt fiasko”. Det kallar Företagarna reformen med etableringsjobb. Och kravet på kollektivavtal är bara i vägen, enligt organisationen. TCO håller inte med.
Sandra Lund Publicerad 18 november 2025, kl 13:04
Bilden är delad och visar Lise-Lotte Argulander från Företagarna till vänster. Hon har ljust lockigt hår och mörka kläder, och står med armarna i kors. Till höger syns TCO:s ordförande Therese Svanström. Även hon har armarna i kors, hon bär knallgul kavaj, har mörkt hår uppsatt i tofs och glasögon. I bakgrund är det mycket böcker.
Etablerigsjobb ett fiasko? Lise-Lotte Argulander från Företagarna tycker inte parterna ska blanda sig i reformer för långtidsarbetslösa. Något som TCO:s ordförande Therese Svanström inte håller med om. Foto: Oskar Omne/Eva Tedsjö

Vid årsskiftet har etableringsjobben funnits i två år. 

En reform som skulle ge tusentals jobb till långtidsarbetslösa och nyanläda, med schysta villkor där arbetsmarknadens parter förhandlat fram villkoren.

Som Kollega kunde avslöja förra veckan är det dock bara 84 personer i en sådan anställning just nu.

Det är ett riktigt fiasko. Tyvärr har man misslyckats grovt här vilket man inte kan lasta Arbetsförmedlingen för. Det är enbart parternas fel, säger Lise-Lotte Argulander, arbetsmarknadsexpert på Företagarna.

Var brister de?

– Framför allt i administrationen, både för arbetsgivarna och de som ska ta etableringsjobb. För mindre företag som ska ta in någon utöver ordinarie arbetsstyrka  är det för krångligt. Krav på både centrala och lokala kollektivavtal är besvärligt. 

Stänger ute småföretag

Kravet på kollektivavtal skiljer etableringsjobb från andra subventionerade anställningar. 

Företagarna, som företräder 60 000 små och medelstora företag, har varit kritisk till anställningsformen från start. 

–  Det blir inte konkurrensneutralt när statliga stöd kräver kollektivavtal. Sex av tio mindre företag har inte kollektivavtal och därför stänger reformen ute stora delar av arbetsmarknaden, säger Lise-Lotte Argulander.

Mindre företag är här 1-49 anställda.

Johan Britz: "Skärpning"

Även arbetsmarknadsminister Johan Britz har mejlat en skriftlig kommentar till Kollega angående det låga antalet individer i etableringsjobb.

Och även han anser att problemet ligger hos arbetsmarknadens parter.

Jag är missnöjd. Det måste till skärpning. Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att arbeta stödjande för att arbetslösa ska komma i etableringsjobb, men då måste parterna ta ansvar för att det också finns några jobb att fylla. Ansvaret ligger nu på parterna att få upp volymerna, skriver han.

TCO: Gärna fler reformer

Therese Svanström, ordförande för tjänstemannafackens centralorganisation TCO, vill inte recensera etableringsjobben i sig, men tycker det är bra med partsgemensamma reformer för att lösa problematiken kring arbetslöshet.

TCO har lanserat ett förslag på ytterligare en anställningsform med stöd, förstärkningsjobb.

Från forskningen vet vi att stöd i anställning och arbetsmarknadsutbildningar ger mest valuta för pengarna. Så vi måste steppa upp och vi behöver fler former för anställning med stöd, inte färre. 

Färre i anställning med stöd

Enligt TCO har antalet personer i statligt subventionerade jobb minskat sedan 2018. 

Enligt den fackliga centralorganisationen låg antalet deltagare före 2018 på runt 60 000 personer varje år. 

Nu har drygt 22 000 personer en subventionerad anställning.

Enligt Therese Svanström kräver anställningar med stöd resurser på Arbetsförmedlingen. Som bantats ned senaste åren.

Myndigheten har också fått en tuffare grupp att jobba med när människor som mer har en genomgångsarbetslöshet får hjälp på andra håll, som från omställningsorganisationer. 

Dessutom är många arbetsgivare pressade i dag och har svårt att se värdet att ta emot anställda i stöd, säger hon om varför matchningen blivit svårare.