Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Facket röstade mot aktieutdelning på Sandvik

Att rösta för aktieutdelning på 3,8 miljarder, samtidigt som företaget har krisberedskap och behöver spara, är provocerande. Det menar ordförande för Unionens koncernklubb på Sandvik, som var den enda i styrelsen som röstade mot förslaget.
Johanna Rovira Publicerad
Johanna Norin/TT
Unionenklubben på Sandvik röstade mot aktieutdelning. Johanna Norin/TT

Vid ett extra styrelsemöte i förra veckan, försökte Thomas Lilja, arbetstagarrepresentant och ordförande för Unionens koncernklubb på Sandvik, upprepade gånger övertyga de andra styrelseledamöterna att inte rösta för aktieutdelning på 3,8 miljarder eller tre kronor per aktie.

– Jag brukar inte rösta emot aktieutdelning i normalläge, för jag anser att ägare ska ha viss utdelning, men det känns helt fel att dela ut miljarder samtidigt som medarbetare går ner i tid och lön och vi kan komma att ta emot skattepengar för korttidsarbete, säger Thomas Lilja.

De andra ledamöterna valde dock att slå dövörat till. Man sänkte förslaget till utdelning från 4,50 per aktie till tre kronor, med möjlighet att också dela ut 1,50 i höst.

Förhandlingar om korttidsarbete vid Sandvikkoncernen befinner sig i sluttampen och enligt uppgifter ska ett sparpaket på 1,5 miljarder kronor snarast sjösättas. Thomas Lilja ser positivt på det statliga systemet för korttidsarbete och menar att det är viktigt att ha ett avtal på plats för att slippa varsel.

Men han befarar att Sandvikstyrelsens förslag till aktieutdelning kan komma att riskera möjligheten till statliga krispengar ifall dessa villkoras enligt det förslag som nu ligger hos finansutskottet.

– Riksdagen räknar med att bolag håller inne aktieutdelning och kommer det besked att företag som delar ut pengar inte ska få del av statligt stöd för korttidsarbete, och ägarna ändå propsar på att ta ut utdelning, ja då riskerar vi varsel i stället för permitteringar.  

De högsta ledningarna på Sandvik, alltså koncernledningen, affärsområdesledningarna och divisionsledningarna, sänker sina löner med tio procent.

– Det ser jag ändå som positivt, säger Thomas Lilja. Men styrelsearvodena finns det ett förslag om att höja.

Volvo har tidigare aviserat aktieutdelningar och ABB klubbade förra veckan igenom beslutet att dela ut 18 miljarder till sina ägare. Förra veckan beslutade bostadsbyggaren JM om att halvera sin utdelning och Assa Abloy sänker sin aktieutdelning.

Läs mer: Miljardutdelning trots statligt krisstöd

Aluminiumföretaget Gränges har dragit tillbaka sitt förslag om utdelning helt och så gjorde även skogsbolaget SCA (men avser att hålla extrastämma senare och eventuellt ta utdelning då). Även stålföretaget SSAB slopar utdelning helt och hållet.

– Det är smakfullt att göra som SSAB, säger Thomas Lilja.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Han fick rätt mot Lexbase i EU-domstolen

EU-domstolen anser att det kan vara olagligt att sälja brottmålsdomar. Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten mellan Goled Raabi och Lexbase.
David Österberg Publicerad 14 augusti 2026, kl 06:03
Goled Raabi har stämt Lexbase
Goled Raabi stämde Lexbase i tingsrätten. Tingsrätten bad EU-domstolen om vägledning och har nu fått det: att sprida domar kan strida mot dataskyddsförordningen GDPR, enligt domstolen. Anders Warne

Genom flera svenska söktjänster går det att ta reda på om en person har dömts för brott, vilket gör att gamla domar ligger kvar trots att den dömde avtjänat sitt straff. En av dem är Lexbase. Goled Raabi dömdes 2011 till fängelse för rån. Året efter hade han avtjänat sitt straff.

Efter några år togs domen bort från polisens belastningsregister. Men inte från Lexbase och andra söktjänster. Där kan vem som helst mot betalning få tillgång till uppgifter om domar, åtal och tvister. Företagen hävdar att de sysslar med journalistik och därmed inte omfattas av dataskyddsförordningen GDPR.

– Straffet tar slut, men systemet fortsätter bestraffa människor och försvårar återanpassning till arbetslivet, sa Goled Raabi till Kollega i vintras.

Tvisten handlar om undantaget för journalistiska ändamål i GDPR

Nu har EU-domstolen fattat ett beslut som kan försvåra för söktjänsterna att sprida domar. Enligt avgörandet är Lexbase och liknande söktjänster inte automatiskt journalistisk verksamhet bara för att de har utgivningsbevis. Därför kan det vara otillåtet för dem att sprida uppgifter om brott.

– Det känns skönt, men också väntat. Domen är stark och genomtänkt och det finns ingenting i den som jag är missnöjd med. Men det är sorgligt att det ska behövas en dom från EU-domstolen för att något ska hända. Det här är något som riksdagen borde ha fixat för längesedan.

Goled Raabi hävdar att möjligheten att hitta domar i digitala söktjänster har gjort det svårare för honom att få ett nytt jobb. Därför stämde han 2024 Lexbase i Attunda tingsrätt för brott mot GDPR.

Enligt GDPR omfattas personuppgifter om brott av särskilt stränga regler och får bara behandlas i vissa situationer. Ett undantag gäller behandling för journalistiska ändamål. Flera företag med rättsdatabaser har därför skaffat utgivningsbevis och hävdat att deras verksamhet är journalistisk.

EU-domstolen pekar ut flera krav för journalistisk verksamhet

Attunda tingsrätt begärde förhandsavgörande från EU-domstolen eftersom GDPR är en EU-förordning. I juli kom EU-domstolens avgörande. Domstolen slog fast att bedömningen av om en verksamhet är journalistisk ska göras utifrån flera omständigheter. Det kan bland annat ha betydelse om uppgifter om brott har bearbetats eller redigerats före publicering, om uppgifterna har faktagranskats och om verksamheten omfattas av yrkesetiska regler.

Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten med hjälp av EU-domstolens vägledning. 

– Jag har ingen aning om vad rätten kommer att komma fram till. Men jag tror att det blir svårt för Lexbase och liknande företag att hävda att de ägnar sig åt journalistik. Man kan inte längre låtsas att man ägnar sig åt journalistik för att tjäna pengar. Domen har fört lite mänsklighet tillbaka till Sverige. Man kan inte sälja människors uppgifter hursomhelst, säger Goled Raabi.

Lexbase anser att de redan ändrat verksamheten

EU-domstolens avgörande påminner om det som Högsta Domstolen kom fram till 2025. Enligt den domen är det inte tillåtet att sprida personuppgifter om brott till allmänheten. 

Efter domen ändrade fler rättsdatabaser sin verksamhet och säljer inte längre fullständiga domar. Lexbase anser därför att EU-domstolens avgörande inte kommer att påverka deras verksamhet. Det är dock fortfarande möjligt att söka på ett namn och få veta om någon är dömd för brott. Med hjälp av målnummer kan man sedan själv begära ut domen.

Kollega har sökt Lexbase för en kommentar.

Därför prövas Lexbase i domstol

  • Goled Raabi dömdes för rån 2011 och avtjänade sitt fängelsestraff året därpå.
  • Han anser att uppgifter om domen i Lexbase har försvårat hans möjligheter att få arbete.
  • 2024 stämde han Lexbase i Attunda tingsrätt för brott mot GDPR.
  • Tingsrätten begärde vägledning från EU-domstolen.
  • EU-domstolen slog i juli fast att digitala rättsdatabaser inte automatiskt kan betraktas som journalistisk verksamhet.
  • Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten utifrån EU-domstolens besked.

Det säger EU-domstolen

När är en rättsdatabas journalistik? EU-domstolen pekar på flera faktorer som kan vägas in:

  • Om uppgifter om brott bearbetas eller redigeras före publicering.
  • Om uppgifterna faktagranskas.
  • Om verksamheten följer yrkesetiska regler.
  • Om någon gör en bedömning av publiceringens allmänintresse.