Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Facket röstade mot aktieutdelning på Sandvik

Att rösta för aktieutdelning på 3,8 miljarder, samtidigt som företaget har krisberedskap och behöver spara, är provocerande. Det menar ordförande för Unionens koncernklubb på Sandvik, som var den enda i styrelsen som röstade mot förslaget.
Johanna Rovira Publicerad
Johanna Norin/TT
Unionenklubben på Sandvik röstade mot aktieutdelning. Johanna Norin/TT

Vid ett extra styrelsemöte i förra veckan, försökte Thomas Lilja, arbetstagarrepresentant och ordförande för Unionens koncernklubb på Sandvik, upprepade gånger övertyga de andra styrelseledamöterna att inte rösta för aktieutdelning på 3,8 miljarder eller tre kronor per aktie.

– Jag brukar inte rösta emot aktieutdelning i normalläge, för jag anser att ägare ska ha viss utdelning, men det känns helt fel att dela ut miljarder samtidigt som medarbetare går ner i tid och lön och vi kan komma att ta emot skattepengar för korttidsarbete, säger Thomas Lilja.

De andra ledamöterna valde dock att slå dövörat till. Man sänkte förslaget till utdelning från 4,50 per aktie till tre kronor, med möjlighet att också dela ut 1,50 i höst.

Förhandlingar om korttidsarbete vid Sandvikkoncernen befinner sig i sluttampen och enligt uppgifter ska ett sparpaket på 1,5 miljarder kronor snarast sjösättas. Thomas Lilja ser positivt på det statliga systemet för korttidsarbete och menar att det är viktigt att ha ett avtal på plats för att slippa varsel.

Men han befarar att Sandvikstyrelsens förslag till aktieutdelning kan komma att riskera möjligheten till statliga krispengar ifall dessa villkoras enligt det förslag som nu ligger hos finansutskottet.

– Riksdagen räknar med att bolag håller inne aktieutdelning och kommer det besked att företag som delar ut pengar inte ska få del av statligt stöd för korttidsarbete, och ägarna ändå propsar på att ta ut utdelning, ja då riskerar vi varsel i stället för permitteringar.  

De högsta ledningarna på Sandvik, alltså koncernledningen, affärsområdesledningarna och divisionsledningarna, sänker sina löner med tio procent.

– Det ser jag ändå som positivt, säger Thomas Lilja. Men styrelsearvodena finns det ett förslag om att höja.

Volvo har tidigare aviserat aktieutdelningar och ABB klubbade förra veckan igenom beslutet att dela ut 18 miljarder till sina ägare. Förra veckan beslutade bostadsbyggaren JM om att halvera sin utdelning och Assa Abloy sänker sin aktieutdelning.

Läs mer: Miljardutdelning trots statligt krisstöd

Aluminiumföretaget Gränges har dragit tillbaka sitt förslag om utdelning helt och så gjorde även skogsbolaget SCA (men avser att hålla extrastämma senare och eventuellt ta utdelning då). Även stålföretaget SSAB slopar utdelning helt och hållet.

– Det är smakfullt att göra som SSAB, säger Thomas Lilja.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Företagarna om etableringsjobb: ”Riktigt fiasko”

”Ett riktigt fiasko”. Det kallar Företagarna reformen med etableringsjobb. Och kravet på kollektivavtal är bara i vägen, enligt organisationen. TCO håller inte med.
Sandra Lund Publicerad 18 november 2025, kl 13:04
Bilden är delad och visar Lise-Lotte Argulander från Företagarna till vänster. Hon har ljust lockigt hår och mörka kläder, och står med armarna i kors. Till höger syns TCO:s ordförande Therese Svanström. Även hon har armarna i kors, hon bär knallgul kavaj, har mörkt hår uppsatt i tofs och glasögon. I bakgrund är det mycket böcker.
Etablerigsjobb ett fiasko? Lise-Lotte Argulander från Företagarna tycker inte parterna ska blanda sig i reformer för långtidsarbetslösa. Något som TCO:s ordförande Therese Svanström inte håller med om. Foto: Oskar Omne/Eva Tedsjö

Vid årsskiftet har etableringsjobben funnits i två år. 

En reform som skulle ge tusentals jobb till långtidsarbetslösa och nyanläda, med schysta villkor där arbetsmarknadens parter förhandlat fram villkoren.

Som Kollega kunde avslöja förra veckan är det dock bara 84 personer i en sådan anställning just nu.

Det är ett riktigt fiasko. Tyvärr har man misslyckats grovt här vilket man inte kan lasta Arbetsförmedlingen för. Det är enbart parternas fel, säger Lise-Lotte Argulander, arbetsmarknadsexpert på Företagarna.

Var brister de?

– Framför allt i administrationen, både för arbetsgivarna och de som ska ta etableringsjobb. För mindre företag som ska ta in någon utöver ordinarie arbetsstyrka  är det för krångligt. Krav på både centrala och lokala kollektivavtal är besvärligt. 

Stänger ute småföretag

Kravet på kollektivavtal skiljer etableringsjobb från andra subventionerade anställningar. 

Företagarna, som företräder 60 000 små och medelstora företag, har varit kritisk till anställningsformen från start. 

–  Det blir inte konkurrensneutralt när statliga stöd kräver kollektivavtal. Sex av tio mindre företag har inte kollektivavtal och därför stänger reformen ute stora delar av arbetsmarknaden, säger Lise-Lotte Argulander.

Mindre företag är här 1-49 anställda.

Johan Britz: "Skärpning"

Även arbetsmarknadsminister Johan Britz har mejlat en skriftlig kommentar till Kollega angående det låga antalet individer i etableringsjobb.

Och även han anser att problemet ligger hos arbetsmarknadens parter.

Jag är missnöjd. Det måste till skärpning. Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att arbeta stödjande för att arbetslösa ska komma i etableringsjobb, men då måste parterna ta ansvar för att det också finns några jobb att fylla. Ansvaret ligger nu på parterna att få upp volymerna, skriver han.

TCO: Gärna fler reformer

Therese Svanström, ordförande för tjänstemannafackens centralorganisation TCO, vill inte recensera etableringsjobben i sig, men tycker det är bra med partsgemensamma reformer för att lösa problematiken kring arbetslöshet.

TCO har lanserat ett förslag på ytterligare en anställningsform med stöd, förstärkningsjobb.

Från forskningen vet vi att stöd i anställning och arbetsmarknadsutbildningar ger mest valuta för pengarna. Så vi måste steppa upp och vi behöver fler former för anställning med stöd, inte färre. 

Färre i anställning med stöd

Enligt TCO har antalet personer i statligt subventionerade jobb minskat sedan 2018. 

Enligt den fackliga centralorganisationen låg antalet deltagare före 2018 på runt 60 000 personer varje år. 

Nu har drygt 22 000 personer en subventionerad anställning.

Enligt Therese Svanström kräver anställningar med stöd resurser på Arbetsförmedlingen. Som bantats ned senaste åren.

Myndigheten har också fått en tuffare grupp att jobba med när människor som mer har en genomgångsarbetslöshet får hjälp på andra håll, som från omställningsorganisationer. 

Dessutom är många arbetsgivare pressade i dag och har svårt att se värdet att ta emot anställda i stöd, säger hon om varför matchningen blivit svårare.