Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Facket röstade mot aktieutdelning på Sandvik

Att rösta för aktieutdelning på 3,8 miljarder, samtidigt som företaget har krisberedskap och behöver spara, är provocerande. Det menar ordförande för Unionens koncernklubb på Sandvik, som var den enda i styrelsen som röstade mot förslaget.
Johanna Rovira Publicerad
Johanna Norin/TT
Unionenklubben på Sandvik röstade mot aktieutdelning. Johanna Norin/TT

Vid ett extra styrelsemöte i förra veckan, försökte Thomas Lilja, arbetstagarrepresentant och ordförande för Unionens koncernklubb på Sandvik, upprepade gånger övertyga de andra styrelseledamöterna att inte rösta för aktieutdelning på 3,8 miljarder eller tre kronor per aktie.

– Jag brukar inte rösta emot aktieutdelning i normalläge, för jag anser att ägare ska ha viss utdelning, men det känns helt fel att dela ut miljarder samtidigt som medarbetare går ner i tid och lön och vi kan komma att ta emot skattepengar för korttidsarbete, säger Thomas Lilja.

De andra ledamöterna valde dock att slå dövörat till. Man sänkte förslaget till utdelning från 4,50 per aktie till tre kronor, med möjlighet att också dela ut 1,50 i höst.

Förhandlingar om korttidsarbete vid Sandvikkoncernen befinner sig i sluttampen och enligt uppgifter ska ett sparpaket på 1,5 miljarder kronor snarast sjösättas. Thomas Lilja ser positivt på det statliga systemet för korttidsarbete och menar att det är viktigt att ha ett avtal på plats för att slippa varsel.

Men han befarar att Sandvikstyrelsens förslag till aktieutdelning kan komma att riskera möjligheten till statliga krispengar ifall dessa villkoras enligt det förslag som nu ligger hos finansutskottet.

– Riksdagen räknar med att bolag håller inne aktieutdelning och kommer det besked att företag som delar ut pengar inte ska få del av statligt stöd för korttidsarbete, och ägarna ändå propsar på att ta ut utdelning, ja då riskerar vi varsel i stället för permitteringar.  

De högsta ledningarna på Sandvik, alltså koncernledningen, affärsområdesledningarna och divisionsledningarna, sänker sina löner med tio procent.

– Det ser jag ändå som positivt, säger Thomas Lilja. Men styrelsearvodena finns det ett förslag om att höja.

Volvo har tidigare aviserat aktieutdelningar och ABB klubbade förra veckan igenom beslutet att dela ut 18 miljarder till sina ägare. Förra veckan beslutade bostadsbyggaren JM om att halvera sin utdelning och Assa Abloy sänker sin aktieutdelning.

Läs mer: Miljardutdelning trots statligt krisstöd

Aluminiumföretaget Gränges har dragit tillbaka sitt förslag om utdelning helt och så gjorde även skogsbolaget SCA (men avser att hålla extrastämma senare och eventuellt ta utdelning då). Även stålföretaget SSAB slopar utdelning helt och hållet.

– Det är smakfullt att göra som SSAB, säger Thomas Lilja.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Missnöje med lön och ledarskap får anställda att vilja byta jobb, men osäkerheten på arbetsmarknaden och i ekonomin håller dem kvar, visar en rapport från rekryteringsföretaget Randstad. Foto: Colourbox

På den svenska arbetsmarknaden är det få som byter jobb – men viljan finns där. Drygt var femte anställd planerar att lämna sin arbetsgivare inom ett halvår, men betydligt färre tar steget, visar en ny rapport från Randstad.

Foto: Randstad

– Det finns en solklar inlåsningseffekt där många är rädda för att byta jobb. Det har varit stökigt på arbetsmarknaden de senaste åren med mycket uppsägningar, så har man ett arbete håller man fast vid det. Och det kommer fortsätta vara så tills Sverige visar upp en bättre ekonomisk tillväxt, säger Cecilia Mannheimer, 
ansvarig för rekrytering och bemanning på Randstad.

 

Låg lön och svagt ledarskap bakom missnöjet

När arbetstagare väl säger upp sig handlar det sällan om en enskild orsak. I stället är det flera faktorer som samverkar: missnöje med lön, bristande ledarskap och ett livspussel som inte går ihop – men också känslan av att jobbet inte längre känns meningsfullt.

– Det handlar ofta om en bristande tilltro till ledningen och en avsaknad av kommunikation med sin chef.  För stressade chefer som befinner sig i en omorganisation är det lätt att tappa bort vikten av att se sina medarbetare, säger Cecilia Mannheimer.

Brist på flexibilitet skrämmer bort unga

Det finns en tydlig röd tråd i rapporten: samma faktorer som får anställda att sluta är de saker som de söker hos en ny arbetsgivare. Lön och balans mellan arbete och fritid toppar båda listorna i undersökningen. För arbetsgivare innebär det en konkret risk – lever man inte upp till grundkraven, tappar man folk, påpekar Randstad i rapporten.

– Yngre generationer värderar balans mellan jobb och fritid i högre utstäckning än tidigare generationer. Om man som arbetsgivare inte kan erbjuda flexibilitet kommer man få svårt att attrahera nya talanger.

Men pengar är bara en del av ekvationen. Relationer på jobbet och hur arbetsvardagen faktiskt fungerar väger tungt. Engagemang och den dagliga upplevelsen är avgörande – minst lika viktiga som lönen.

Unga prioriterar utveckling – äldre relationen till chefen

Bakom siffrorna finns också tydliga generationsskillnader. Yngre (Generation Z och millennials) lämnar oftare på grund av låg lön, brist på utveckling och ointressanta arbetsuppgifter. Äldre (Generation X och baby boomers) sätter i stället ställ relationen till chefen främst – följt av lönen.

De vanligaste skälen att byta jobb

För låg lön (39%)

Dålig relation till ledningen (31%)

Obalans mellan jobb och fritid (30%)

Ointressanta arbetsuppgifter (29%)

Brist på karriärmöjligheter (26%)

Dålig arbetsmiljö (22%)

Otrygghet i anställningen (19%)

Känsla av att inte bli rätt belönad (13%)

Svårt att ta sig till jobbet (11%)

Dåligt rykte om arbetsgivaren (9%)

Brist på investeringar i teknik och innovation (5%)

Företaget bidrar inte till samhälle eller miljö (5%)

Källa: Randstad. 3895 personer i Sverige deltog i undersökningen. Läs hela rapporten här.