Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Facket röstade mot aktieutdelning på Sandvik

Att rösta för aktieutdelning på 3,8 miljarder, samtidigt som företaget har krisberedskap och behöver spara, är provocerande. Det menar ordförande för Unionens koncernklubb på Sandvik, som var den enda i styrelsen som röstade mot förslaget.
Johanna Rovira Publicerad
Johanna Norin/TT
Unionenklubben på Sandvik röstade mot aktieutdelning. Johanna Norin/TT

Vid ett extra styrelsemöte i förra veckan, försökte Thomas Lilja, arbetstagarrepresentant och ordförande för Unionens koncernklubb på Sandvik, upprepade gånger övertyga de andra styrelseledamöterna att inte rösta för aktieutdelning på 3,8 miljarder eller tre kronor per aktie.

– Jag brukar inte rösta emot aktieutdelning i normalläge, för jag anser att ägare ska ha viss utdelning, men det känns helt fel att dela ut miljarder samtidigt som medarbetare går ner i tid och lön och vi kan komma att ta emot skattepengar för korttidsarbete, säger Thomas Lilja.

De andra ledamöterna valde dock att slå dövörat till. Man sänkte förslaget till utdelning från 4,50 per aktie till tre kronor, med möjlighet att också dela ut 1,50 i höst.

Förhandlingar om korttidsarbete vid Sandvikkoncernen befinner sig i sluttampen och enligt uppgifter ska ett sparpaket på 1,5 miljarder kronor snarast sjösättas. Thomas Lilja ser positivt på det statliga systemet för korttidsarbete och menar att det är viktigt att ha ett avtal på plats för att slippa varsel.

Men han befarar att Sandvikstyrelsens förslag till aktieutdelning kan komma att riskera möjligheten till statliga krispengar ifall dessa villkoras enligt det förslag som nu ligger hos finansutskottet.

– Riksdagen räknar med att bolag håller inne aktieutdelning och kommer det besked att företag som delar ut pengar inte ska få del av statligt stöd för korttidsarbete, och ägarna ändå propsar på att ta ut utdelning, ja då riskerar vi varsel i stället för permitteringar.  

De högsta ledningarna på Sandvik, alltså koncernledningen, affärsområdesledningarna och divisionsledningarna, sänker sina löner med tio procent.

– Det ser jag ändå som positivt, säger Thomas Lilja. Men styrelsearvodena finns det ett förslag om att höja.

Volvo har tidigare aviserat aktieutdelningar och ABB klubbade förra veckan igenom beslutet att dela ut 18 miljarder till sina ägare. Förra veckan beslutade bostadsbyggaren JM om att halvera sin utdelning och Assa Abloy sänker sin aktieutdelning.

Läs mer: Miljardutdelning trots statligt krisstöd

Aluminiumföretaget Gränges har dragit tillbaka sitt förslag om utdelning helt och så gjorde även skogsbolaget SCA (men avser att hålla extrastämma senare och eventuellt ta utdelning då). Även stålföretaget SSAB slopar utdelning helt och hållet.

– Det är smakfullt att göra som SSAB, säger Thomas Lilja.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Minister kallar på parterna – för få etableringsjobb

Att antalet etableringsjobb är så få får arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att kalla till sig parterna.
– Etableringsjobben behöver bli fler, annars behöver vi tänka om och satsa på andra åtgärder, säger han.
Sandra Lund Publicerad 26 november 2025, kl 10:05
Arbetsmarknadsminister Johan Britz i kostym visar på något litet mellan tumme och pekfinger.
Parterna behöver lägga in en "andra växel" när det kommer till etableringsjobben, anser arbetsmarknadsminister Johan Britz (L). Foto: Henrik Montgomery/TT

Som Kollega nyligen kunde berätta har det bara blivit 84 etableringsjobb fram till och med oktober i år. 

 

Då har anställningsformen funnits i nästan två år, den som skulle få bukt på arbetslösheten för långtidsarbetslösa och nyanlända. Reformen har förhandlats under flera år år, framför allt mellan LO, Svenskt näringsliv och Unionen. 

Men även staten som står för den stora delen av finansieringen. 

 

Men nu börjar den sistnämnda tröttna. 

Johan Britz: "Lägg i andra växel"

Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) kallar nu till sig parterna, enligt TT. De behöver, enligt honom ”lägga i en andra växel”. 

– Etableringsjobben behöver bli fler, annars behöver vi tänka om och satsa på andra åtgärder. De volymer vi ser är helt otillräckliga för att etableringsjobben ska vara en del i att bryta långtidsarbetslösheten – inte minst hos många utrikes födda, säger han i en kommentar till TT.