Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Facket röstade mot aktieutdelning på Sandvik

Att rösta för aktieutdelning på 3,8 miljarder, samtidigt som företaget har krisberedskap och behöver spara, är provocerande. Det menar ordförande för Unionens koncernklubb på Sandvik, som var den enda i styrelsen som röstade mot förslaget.
Johanna Rovira Publicerad
Johanna Norin/TT
Unionenklubben på Sandvik röstade mot aktieutdelning. Johanna Norin/TT

Vid ett extra styrelsemöte i förra veckan, försökte Thomas Lilja, arbetstagarrepresentant och ordförande för Unionens koncernklubb på Sandvik, upprepade gånger övertyga de andra styrelseledamöterna att inte rösta för aktieutdelning på 3,8 miljarder eller tre kronor per aktie.

– Jag brukar inte rösta emot aktieutdelning i normalläge, för jag anser att ägare ska ha viss utdelning, men det känns helt fel att dela ut miljarder samtidigt som medarbetare går ner i tid och lön och vi kan komma att ta emot skattepengar för korttidsarbete, säger Thomas Lilja.

De andra ledamöterna valde dock att slå dövörat till. Man sänkte förslaget till utdelning från 4,50 per aktie till tre kronor, med möjlighet att också dela ut 1,50 i höst.

Förhandlingar om korttidsarbete vid Sandvikkoncernen befinner sig i sluttampen och enligt uppgifter ska ett sparpaket på 1,5 miljarder kronor snarast sjösättas. Thomas Lilja ser positivt på det statliga systemet för korttidsarbete och menar att det är viktigt att ha ett avtal på plats för att slippa varsel.

Men han befarar att Sandvikstyrelsens förslag till aktieutdelning kan komma att riskera möjligheten till statliga krispengar ifall dessa villkoras enligt det förslag som nu ligger hos finansutskottet.

– Riksdagen räknar med att bolag håller inne aktieutdelning och kommer det besked att företag som delar ut pengar inte ska få del av statligt stöd för korttidsarbete, och ägarna ändå propsar på att ta ut utdelning, ja då riskerar vi varsel i stället för permitteringar.  

De högsta ledningarna på Sandvik, alltså koncernledningen, affärsområdesledningarna och divisionsledningarna, sänker sina löner med tio procent.

– Det ser jag ändå som positivt, säger Thomas Lilja. Men styrelsearvodena finns det ett förslag om att höja.

Volvo har tidigare aviserat aktieutdelningar och ABB klubbade förra veckan igenom beslutet att dela ut 18 miljarder till sina ägare. Förra veckan beslutade bostadsbyggaren JM om att halvera sin utdelning och Assa Abloy sänker sin aktieutdelning.

Läs mer: Miljardutdelning trots statligt krisstöd

Aluminiumföretaget Gränges har dragit tillbaka sitt förslag om utdelning helt och så gjorde även skogsbolaget SCA (men avser att hålla extrastämma senare och eventuellt ta utdelning då). Även stålföretaget SSAB slopar utdelning helt och hållet.

– Det är smakfullt att göra som SSAB, säger Thomas Lilja.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Svårare att få jobb efter YH-utbildning

Färre studerande får jobb direkt efter examen från Yrkeshögskolan. Det visar nya siffror från SCB. Men mjukvaruutvecklaren Carl Broman ser ljust på framtiden. ”Man får hitta nya vägar till en marknad som är mer mättad än för tio år sedan” säger han.
Lina Björk Publicerad 18 december 2025, kl 10:23
Färre får jobb efter YH-utbildning
Enligt nya siffror från SCB har nyexaminerade från YH-utbildningar det tufft på arbetsmarknaden. Men Carl Broman, som snart ska ut på praktik som mjukvaruutvecklare ser både positivt på utbildningen och möjligheterna att få jobb i framtiden. Foto: Anders G. Warne/TT/Johan Nilsson

Att gå en utbildning på Yrkeshögskolan kan vara ett snabbt sätt att få jobb efter en kort utbildning. Åtminstone har det varit så tidigare. Men de senaste åren har andelen studenter i arbete efter examen minskat och i år är inget undantag. 

Av de examinerade 2024 har 81 procent fått ett jobb i år, vilket är en minskning med tre procent jämfört med året innan. Även andelen som fått ett jobb som överensstämmer med utbildningen minskar. Lägst siffra har de som läst en IT-utbildning. Där har endast en tredjedel fått ett jobb som motsvarar utbildningen de läste på yrkeshögskolan.  

En av dem som har erfarenhet av yrkeshögskolan är Carl Broman, som läser ett tvåårigt program till mjukvaruutvecklare på Nackademin i Stockholm. Han har goda förhoppningar om ett jobb i framtiden, men är väl medveten om att branschen han ger sig in i har en viss mättnad. 

  Konkurrensen därute är stor och som junior-utvecklare så är praktiken jätteviktig. Rekryterare letar efter folk som är självgående. De vill gärna se att man gjort egna projekt, kan planera, genomföra och förklara en IT-lösning. 

De som inte är vana att ta första steget har haft det tufft

Några av hans kurskamrater har skickat 50 ansökningar om praktik utan att få svar. Carl Broman har fått napp. Han tror att det kan vara hans bakgrund som säljare som gett honom fördel. 

  Jag har legat på, tagit personlig kontakt och försökt att skapa en relation.  Det ligger lika mycket hårt jobb bakom kompetensen som att framföra den. De som inte är vana att ta första steget på det sättet har haft det tufft, säger han. 

Carl Broman mjukvaruutvecklare på YH-utbildning
Carl Broman har lagt mycket tid på egna projekt och att putsa upp sitt varumärke för att bli attraktiv på arbetsmarknaden när YH-utbildningen tar slut.

Foto: Anders G. Warne

Enligt SCB:s siffror har det blivit svårare för studerande inom två utbildningsområden att etablera sig på arbetsmarknaden. Ett av dem är Carl Bromans framtida bransch, IT/Data. De andra är ekonomi, administration och försäljning. Till de utbildningsinriktningar som hade allra högst andel i jobb hör bland annat specialistundersköterskor, säkerhetssamordnare, elkonstruktörer, kart- och mättekniker och ambulanssjukvårdare.

 

Lågkonjunktur en av orsakerna

Orsaken till att andelen studenter som får jobb efter YH- utbildningen minskar är flera. Lågkonjunkturen de senaste åren har inneburit en sämre arbetsmarknad i för alla. Carl Broman tror också att inom hans framtida bransch blir kunskap fort gammal.

 Min bransch utvecklas hela tiden, vilket gör att vi aldrig blir färdiglärda. Dessutom vill många företag ha seniora utvecklare. Att ta in en junior är en större risk eftersom de är som hantverkare och måste ha några lärlingsår innan de blir självgående. 

Vilket råd skulle du ge någon som funderar på en YH-utbildning?

–  Att tänka på att det är mycket eget ansvar att ta till sig de kunskaper man lär sig. Det går inte att bara lära sig teorin och sedan förvänta sig att få jobb. Du måste gräva vidare själv, vara nyfiken. Det är viktigt att man faktiskt gillar sitt yrke, säger Carl Broman.  

YH-utbildningar med flest andel i jobb 

  • Säkerhetstjänster: 94 procent
  • Transporttjänster: 91 procent
  • Lantbruk och djurvård: 91 procent
  • Hälso-och sjukvård: 91 procent
  • Friskvård och kroppsvård: 88 procent

YH-utbildningar med minst andel i jobb

  • Kultur och media: 64 procent
  • Data/IT: 69 procent
  • Journalistik och Information: 75 procent
  • Juridik: 75 procent
  • Samhällsbyggnad och byggteknik: 81 procent

Om undersökningen

Uppgifterna kommer från en årlig uppföljning av examinerade från yrkeshögskolan, som genomfördes av SCB under hösten 2025 bland de som examinerades 2024. Totalt omfattade undersökningen 22 900 personer och svarsfrekvensen var 42 procent.