Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Ökad jakt på kriminella i arbetslivet

Åtta myndigheter ska öka takten i att jaga fuskare och skurkar på arbetsmarknaden. Det blir fler gemensamma kontroller och informationskampanjer för att spåra, stoppa och förhindra kriminalitet i arbetslivet.
Johanna Rovira Publicerad
Claudio Bresciani / TT
Brottslighet och fusk i arbetslivet måste bekämpas med krafttag, menar regeringen med arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) i spetsen. Claudio Bresciani / TT

Fiffel och båg på svensk arbetsmarknad måste bekämpas med kraft, menar regeringen och gav åtta myndigheter fritt fram för gemensamma kontroller. Under tre år har över 4 000 kontroller gjorts, flertalet under 2019, och alltifrån bidragsfusk till människohandel har uppdagats. En av tio verksamheter tvingades stänga på grund av brister och farliga jobb har stoppats. 

– Myndigheternas arbete har gett resultat och över 10 miljoner i sanktionsavgifter har identifierats, sade arbetsmarknadsminister Eva Nordmark, under en presskonferens på måndagen. 

– Under 2020 gjordes över tusen kontroller, även om den pågående coronapandemin har försvårat möjligheten att göra fysiska inspektioner.

Regeringen ger nu de åtta myndigheterna 30 miljoner kronor för att de ska fortsätta samverka. Myndigheterna ska bland annat utöka antalet gemensamma kontroller i år men också föreslå hur varaktigt samarbete kan organiseras i samråd med arbetsmarknaders parter. Dessutom vill man förbättra allmänhetens kunskaper och attityder mot fusk och brott i arbetslivet. 

– Så länge det finns efterfrågan på brottslighet går det inte att städa bort helt. Var och en av oss har också en roll som konsumenter. Är något för billigt för att kunna vara schysst – ja, då ska vi välja bort de varorna och tjänsterna, även om det känns gott i stunden att komma billigt undan, sade Eva Nordmark.

8 myndigheter samarbetar

  • Arbetsförmedlingen
  • Arbetsmiljöverket
  • Ekobrottsmyndigheten
  • Försäkringskassan
  • Jämställdhetsmyndigheten
  • Migrationsverket
  • Polismyndigheten
  • Skatteverket

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

De byter 9 600 prislappar – på en dag

Matmomsen sänks den 1 april – och nu måste miljontals prislappar bytas. På Ica kliver kontorspersonalen ut i butiksgångarna för att hinna med att ändra alla etiketter.
Ola Rennstam Publicerad 31 mars 2026, kl 13:49
Kontorsanställda på ICA hjälper till i en matbutik genom att byta prisetiketter.
Kontorspersonal rycker in. Jenny Palm har lämnat jobbet som kommunikatör på Icas huvudkontor för att under en dag byta 9 600 prisetiketter i en butik utanför Stockholm. Foto: Ola Rennstam

Bland hyllraderna av grahamsmjöl, dinkel och flingor på Ica Rotebro utanför Stockholm råder det febril aktivitet. Marie von Satzger och Jenny Palm har lämnat huvudkontoret och sina jobb på Icas kommunikationsavdelning för dagen. 
Utrustade med skanner och varukorgar fyllda med hyllkantsetiketter infann de sig tidigt på tisdagsmorgonen i matbutiken. Uppdraget: att byta 9 600 prislappar – på en dag.

– Det känns jättefint att vi hjälps åt allihop. Och det är kul att vara ute i verkligheten och prata med kunder och kollegor, säger Jenny Palm.

”Den största utmaningen är att hitta varorna”

Sammanlagt har 500 kontorsanställda gett sig ut till olika Ica-butiker runt om i landet med samma uppdrag. Enligt företaget rör det sig om totalt sex miljoner prislappar som ska bytas ut.

– Mitt vanliga jobb kan vänta en dag, vi har planerat för det här länge och man har fått stämma av med sin chef,  säger Jenny Palm.

– Vi ska nog bli klara i tid. Den största utmaningen är att hitta alla varorna, jag har hållit på med te och kaffe hela morgonen, berättar Marie von Satzger medan hon letar efter hyllplatsen med 1,5 kilo rågmjöl.

Sänkt matmoms

  • Momsen på mat sänks tillfälligt från och med 1 april fram till 31 december 2027 från 12 till 6 procent. 
  • Reformen beräknas kosta staten 37 miljarder kronor i minskade skatteintäkter. 
  • Syftet är att stärka hushållens ekonomi efter de senaste årens höga matpriser.

Regeringens sänkning av matmomsen har medfört en hel del merarbete för matjättarna. För kedjornas ordinarie butikspersonal hade det varit svårt att hinna med det massiva prislappsbytet. 

Många konsumenter är skeptiska till att Ica och de andra matjättarna verkligen kommer att sänka priset fullt ut. Vad har ni att säga till dem?

– Folk kan vara trygga med att priserna sänks, det har varit givet från dag ett att sänkningen ska hela vägen till kund.  Ingen vill bli ertappad med att inte göra det. 

Prissättning i en osäker omvärld

Tjänstemännen från kommunikationsavdelningen påpekar att även omvärldsfaktorer påverkar priset.

– Momsen är en bara av många komponenter som påverkar priset i butik. Priserna påverkas av till exempel av krig och oljepriser i vår omvärld, jag tror inte att många kunder förstår det, säger Jenny Palm.

Kritik mot sänkningen

  • Regeringens reform har kritiserats för att vara en dyr och ineffektiv åtgärd. Om man vill stötta barnfamiljer är barnbidraget mer träffsäkert, menar olika skatteexperter.
  • Enligt flera utredningar är sänkt matmoms dålig fördelningspolitik, eftersom höginkomsttagare lägger mer pengar på mat än låginkomsttagare.
  • Matjättarna har lovat att matcha regeringens momssänkning, men många konsumenter tvivlar på löftet.