Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Ökad jakt på kriminella i arbetslivet

Åtta myndigheter ska öka takten i att jaga fuskare och skurkar på arbetsmarknaden. Det blir fler gemensamma kontroller och informationskampanjer för att spåra, stoppa och förhindra kriminalitet i arbetslivet.
Johanna Rovira Publicerad
Claudio Bresciani / TT
Brottslighet och fusk i arbetslivet måste bekämpas med krafttag, menar regeringen med arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) i spetsen. Claudio Bresciani / TT

Fiffel och båg på svensk arbetsmarknad måste bekämpas med kraft, menar regeringen och gav åtta myndigheter fritt fram för gemensamma kontroller. Under tre år har över 4 000 kontroller gjorts, flertalet under 2019, och alltifrån bidragsfusk till människohandel har uppdagats. En av tio verksamheter tvingades stänga på grund av brister och farliga jobb har stoppats. 

– Myndigheternas arbete har gett resultat och över 10 miljoner i sanktionsavgifter har identifierats, sade arbetsmarknadsminister Eva Nordmark, under en presskonferens på måndagen. 

– Under 2020 gjordes över tusen kontroller, även om den pågående coronapandemin har försvårat möjligheten att göra fysiska inspektioner.

Regeringen ger nu de åtta myndigheterna 30 miljoner kronor för att de ska fortsätta samverka. Myndigheterna ska bland annat utöka antalet gemensamma kontroller i år men också föreslå hur varaktigt samarbete kan organiseras i samråd med arbetsmarknaders parter. Dessutom vill man förbättra allmänhetens kunskaper och attityder mot fusk och brott i arbetslivet. 

– Så länge det finns efterfrågan på brottslighet går det inte att städa bort helt. Var och en av oss har också en roll som konsumenter. Är något för billigt för att kunna vara schysst – ja, då ska vi välja bort de varorna och tjänsterna, även om det känns gott i stunden att komma billigt undan, sade Eva Nordmark.

8 myndigheter samarbetar

  • Arbetsförmedlingen
  • Arbetsmiljöverket
  • Ekobrottsmyndigheten
  • Försäkringskassan
  • Jämställdhetsmyndigheten
  • Migrationsverket
  • Polismyndigheten
  • Skatteverket

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Lista: Sumprunkare och fem andra utdöda yrken

Yrken kommer och går, och framtida jobb är svåra att förutse. Men vi kan se tillbaka på historiska jobb som inte längre finns - som till exempel sumprunkare och rackare.
Lena Michanek Publicerad 23 oktober 2026, kl 06:00
Småbåtar och bryggor i hamnen vid Slussen, med Stockholms bebyggelse och kyrktorn i bakgrunden.
Fiskarhamnen vid Slussen i Stockholm 1896. Här jobbade sumprunkare med att hålla infångad fisk vid liv. Fotograf: Okänd, Stadsmuseet i Stockholm

Teknikskiften har alltid påverkat arbetsmarknaden. Gatubelysning, kylskåp, modern sjukvård och nya lagar har inte bara gjort vardagen enklare. Förändringarna har också skickat hela yrkeskårer till historieböckerna. 
Här är sex jobb som en gång gick att skriva på visitkortet, åtminstone om visitkort hade varit vardagsmat.

 

1. Lykttändare 

I mitten av 1700-talet fick Stockholm allmän gatubelysning och kungliga förordningar bestämde när lyktorna skulle tändas och släckas. Därmed blev lykttändare ett yrke, som gick i graven under 1940-talet då elektriska lampor tog över. 

  1. Rackare 

En rackare var i södra Sverige dräng till bödeln, vilket bland annat innebar att göra i ordning avrättningsplatser och ta hand om de avrättade. Rackaren slaktade även hästar och andra djur och tog hand om avfall på nätterna. 

När rackaren kom för att slakta hästar serverades en slaktarsup i ett speciellt glas som ingen annan drack ur eftersom rackaren ansågs vara oren. Därifrån härstammar uttrycket ”ta sig en rackare”. Yrket försvann i samband med att dödsstraffet avskaffades i Sverige 1921. 

  1. Sumprunkare

Sumprunkaren såg till att vattnet i fisksumpar cirkulerade så att syre tillfördes och fiskarna inte dog. En sump är i sammanhanget en behållare för förvaring av levande fisk. 

Arbetet var hårt. En teknik var att fästa ett rep i sumpen eller i en båt med sump, och i andra änden sätta en tung sten som sumprunkaren höll i ständig rörelse. Yrket dog ut under 1940-talet, när modernare kylteknik gjorde sitt intåg.

  1. Salpetersjudare 

Yrket bestod i att samla in urindränkt jord och genom olika processer, däribland sjudning, utvinna salpeter. Gustav Vasa hade bestämt att jorden under böndernas ladugårdar tillhörde staten, eftersom salpeter var en viktig beståndsdel i svartkrut. Yrket hade öknamnet ”pissegubbe” och gick ur tiden när bomullskrutet upptäcktes. Den statliga organisationen för yrket avskaffades 1895.

  1. Munskänk 

En munskänk skötte dryckesvarorna vid kungliga hov och hos furstar och stormän. Munskänken skulle skydda sin herre mot förgiftning och behövde ibland prova drycken själv innan den serverades. En munskänk behövde vara pålitlig och yrket ansågs vara en förtroendepost. I Sverige tycks munskänkar ha funnits vid hovet till början av 1700-talet. 

  1. Fältskär 

En fältskär var medeltidens kirurg, ofta med en bakgrund som barberare. 

Under de många krigen i Europa under medeltiden var efterfrågan stor, men från 1800-talet började utbildade läkare successivt ta över kirurgin. Fältskär var dock en erkänd utbildning övervakad av Medicinalstyrelsen fram till slutet av 1800-talet.  

Källa: Wikipedia, Förvaltningshistorisk ordbok