Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Ökad jakt på kriminella i arbetslivet

Åtta myndigheter ska öka takten i att jaga fuskare och skurkar på arbetsmarknaden. Det blir fler gemensamma kontroller och informationskampanjer för att spåra, stoppa och förhindra kriminalitet i arbetslivet.
Johanna Rovira Publicerad
Claudio Bresciani / TT
Brottslighet och fusk i arbetslivet måste bekämpas med krafttag, menar regeringen med arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) i spetsen. Claudio Bresciani / TT

Fiffel och båg på svensk arbetsmarknad måste bekämpas med kraft, menar regeringen och gav åtta myndigheter fritt fram för gemensamma kontroller. Under tre år har över 4 000 kontroller gjorts, flertalet under 2019, och alltifrån bidragsfusk till människohandel har uppdagats. En av tio verksamheter tvingades stänga på grund av brister och farliga jobb har stoppats. 

– Myndigheternas arbete har gett resultat och över 10 miljoner i sanktionsavgifter har identifierats, sade arbetsmarknadsminister Eva Nordmark, under en presskonferens på måndagen. 

– Under 2020 gjordes över tusen kontroller, även om den pågående coronapandemin har försvårat möjligheten att göra fysiska inspektioner.

Regeringen ger nu de åtta myndigheterna 30 miljoner kronor för att de ska fortsätta samverka. Myndigheterna ska bland annat utöka antalet gemensamma kontroller i år men också föreslå hur varaktigt samarbete kan organiseras i samråd med arbetsmarknaders parter. Dessutom vill man förbättra allmänhetens kunskaper och attityder mot fusk och brott i arbetslivet. 

– Så länge det finns efterfrågan på brottslighet går det inte att städa bort helt. Var och en av oss har också en roll som konsumenter. Är något för billigt för att kunna vara schysst – ja, då ska vi välja bort de varorna och tjänsterna, även om det känns gott i stunden att komma billigt undan, sade Eva Nordmark.

8 myndigheter samarbetar

  • Arbetsförmedlingen
  • Arbetsmiljöverket
  • Ekobrottsmyndigheten
  • Försäkringskassan
  • Jämställdhetsmyndigheten
  • Migrationsverket
  • Polismyndigheten
  • Skatteverket

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Lytens köp av Northvolt klart - 600 återanställs

Lytens köp av batterifabriken Northvolt är i hamn. Produktionen ska återupptas i år och bolaget räknar med att anställa 600 personer – ett besked som välkomnas av Unionen.
Ola Rennstam Publicerad 27 februari 2026, kl 11:46
Den amerikanska batteritillverkaren Lyten har köpt konkursade Northvolts tillgångar. Här batterifabriken i Skellefteå. Foto: Jonas Westling/TT

Amerikanska Lyten har slutfört köpet av Northvolts svenska batteritillgångar till ett värde av närmare 5 miljarder dollar. Köpet omfattar Northvolt Ett i Skellefteå, och forskningscentret Northvolt Labs i Västerås.

Samtidigt kommer det att etableras ett nytt ”Lyten Industrial Hub” i Skellefteå, där batteritillverkning ska kombineras med ett datacenter.

Ska anställa 600 medarbetare

I ett pressmeddelande uppger Lyten att man inom kort kommer att återanställa personal – både i Skellefteå och i Västerås. Bolaget räknar med att man behöver rekrytera mer än 600 medarbetare under de kommande 12 månaderna.

– Nu när transaktionen är klar är vi glada över att kunna återuppta produktionen och inleda upptrappningen i Sverige, säger Matthias Arleth, VD för Lyten Sverige, i pressmeddelandet.

Beskedet om köpet välkomnas av Aksel Bäcklund, ombudsman på Unionen:

– Det är glädjande. Våra medlemmar som blev uppsagda i samband med konkursen har fortfarande sin återanställningsrätt och därför förtur på tjänster som Lyten ska anställa till, säger han i en skriftlig kommentar till Kollega.

Unionen: ”Risk att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig”

Unionen har uppskattningsvis 1 000 medlemmar med återanställningsrätt – både från konkursutbrottet och från massuppsägningarna för ett drygt år sedan. Många har dock redan fått ny anställning eller lämnat landet. Unionen har förhandlat med Lyten-bolagen sedan i höstas och har vissa farhågor inför framtiden.

– Nu inväntar vi besked om när det kan ske och när våra medlemmar kan få anställningserbjudanden. Vi ser en risk i att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig då så pass lång tid passerat sedan konkursutbrottet, säger Aksel Bäcklund.

Lyten vill lösa tvister i skiljedomstol – facken kritiska

I höstas gick det amerikanska bolaget med i Teknikarbetsgivarna och omfattas därmed av kollektivavtal. Facken har dock varit kritiska till att arbetsgivarens försök att föra in klausuler i anställningsavtalen som inte följer svensk praxis.

Det handlar bland annat om att skrivningar där tjänstemännen avsäger sig rätten att lösa tvister i Arbetsdomstolen eller tingsrätt. I stället ska alla tvister med Lyten lösas i så kallad skiljedomstol (se faktaruta).

– En stor fråga för Unionen är villkoren i Lytens anställningsavtal. Där har Unionen och Lyten haft väldigt olika uppfattning om hur de får utformas för att vara i linje med gällande kollektivavtal och normalt förfarande på svensk arbetsmarknad, säger Aksel Bäcklund.

Enligt Unionen är frågan om klausulerna fortfarande inte löst, men det pågår det fortsatta förhandlingar.

Skiljedomstol 

En privat domstol som avgör tvister som ett alternativ till till allmän domstol, som Arbetsdomstolen eller tingsrätt. Tvisten avgörs av en eller flera ”skiljemän” som utses av parterna. Beslut från en skiljedomstol går ofta snabbt och de går inte att överklaga. Eftersom domstolen är privat hålls hela processen hemlig och utan insyn.