Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Arbetsförmedlingen har varit för hårt styrd och insatserna för generella, det är några av problemen med den svenska arbetsmarknaden, menar Lars Niklasson, biträdande professor vid Linköpings universitet, som deltagit i OECD-studien som nationell expert. Det behövs mycket mer av lokalt samarbete kring specifika insatser, menar han.
- De samarbeten med myndigheter, kommuner och företag som ändå förekommer tycks ha uppstått ”ad hoc” beroende på vem som sitter i ledningen och vem som känner vem, sa Lars Niklasson i samband med att rapporten presenterades på måndagseftermiddagen.
Särskilt lyfts behovet av mer samarbete mellan arbetsgivare och utbildningsväsende fram i OECD:s rapport. Det senaste decenniet har alldeles för många utbildat sig inom yrken där efterfrågan på arbetskraft är låg medan andra branscher skriker efter arbetskraft, vilket resulterat i det paradoxala att arbetslösheten är hög samtidigt som företagen har svårt att rekrytera.
Som ett positivt exempel lyfts den svenska YH-skolan i rapporten, där arbetsmarknaden har ett stort inflytande över utbildningarnas inriktning och utformning, vilken också omförhandlas vartannat år. En större del av utbildningsväsendet borde låta sig inspireras av YH-skolan, tipsade Lars Niklasson som också är prorektor vid högskolan i Jönköping.
Kompetensförsörjningen är för närvarande den viktigaste och mest prioriterade arbetsmarknadsinsatsen, sa arbetsmarknads-minister Ylva Johansson så sent som förra veckan.
Att satsa på att få fram kompetens är viktigt, menar även författarna bakom OECD-rapporten, men utbudet av kompetens måste också kompletteras med efterfrågan, och där behöver mer göras. Sverige behöver ta bättre hand om den kompetens som finns.
Problemet ligger på makronivå och kommer svårligen att kunna åtgärdas med några lokala kompetenssatsningar, kommenterade Sandro Scocco, chefsekonom på Arena Idé, OECD:s rapport. Sverige, som flera andra länder, drog i bromsen efter krisen, när man istället borde ha gasat, menar han.
- Vad kan Arbetsförmedlingen göra, frågade han sig retoriskt, ägna sig åt magi?
Många av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna är för generella, när problemen är specifika, konstaterade han vidare.
- Rapporten fokuserar för mycket på ungdomsarbetslösheten när det är de ungdomar som varken har jobb eller går i skolan man borde fokusera på, så kallade NEETS.
Det är inte alla ungdomar som har svårt att komma in på arbetsmarknaden – men de som hoppar av gymnasiet riskerar att bära den svårigheten med sig genom hela yrkeslivet. Enligt siffror från Arbetsförmedlingen ser möjligheterna till att få ett jobb likadana ut för den som saknar gymnasiekompetens oavsett ålder.
- Rikta insatserna mot riskgrupper hellre än att satsa dyrt och ineffektivt på generella skattelättnader för vissa branscher, sa han med tydlig adress till den förra regeringen.
OECD-rapporten, Employment and Skills Strategies in Sweden, är en av 13 nationella rapporter som bland annat syftar till att lyfta fram goda exempel på insatser. Se övriga publicerade rapporter här.
Bland de svenska initiativ som lyfts fram är YH-skolan, där arbetsmarknaden har ett stort inflytande över vilka utbildningar som ges och hur de utformas. Andra insatser som lyfts är Unga in, Järvalyftet, Framtidspaket Hudiksvall, Bra Före (Gävle).
I arbetet inför den svenska rapporten har författarna jämfört och analyserat statistik samt träffat lokala företrädare för myndigheter och kommuner i en storstadsregion (Stockholm) och en mindre industriell region (Gävle).
OECD:s rekommendationer till Sverige:
Tillåt större flexibilitet för lokal anpassning av åtgärder
Yrkeshögskolan SKY ligger inhyst i gigantiska lokaler i ett industriområde i Örebro. Här jobbar 16, inom kort 18, personer med att rådda korta kurser såväl som längre yrkesutbildningar för blivande drifttekniker, inköpare, logistiker med flera. Sedan augusti i fjol jobbar även Susann Johansson här som administratör och koordinator.
När hon fick jobbet hade hon varit arbetssökande i över ett år för första gången i sitt 58-åriga liv, efter att ha lämnat ett fast jobb hon kände sig färdig med samt ett längre vikariat.
Tiden som arbetslös var, som flera andra beskrivit i Kollegas artiklar om ålderism, mycket tuff.
– Jag var väldigt målinriktad och skickade många spontanansökningar. Jag försökte hålla motivationen uppe, men det var jobbigt att tiden bara gick. Det kändes som ett slöseri att inte få bidra när man jobbat hela livet. Det är klart att min ålder kom in som en aspekt, men jag känner mig ju inte gammal, säger Susann Johansson.
– Tror du inte att det hade varit skillnad om du haft ett jobb när du började söka? Det finns ju ett visst stigma i att vara arbetssökande, inflikar Rickard Lööw, Susanns chef på SKY.
Richard Lööw tror att tidsgap i cv:t kan få dem som anställer att hemfalla åt gissningar och spekulationer om varför en sökande är arbetslös. Och att det kan vara lättare att ha fördrag med att yngre är arbetslösa. För han kan inte begripa varför arbetsgivare annars skulle välja bort äldre kandidater.
– Så klart man kan ha en viss teoretisk kandidattyp i huvudet när man utlyser ett jobb, men när man sedan går igenom ansökningarna upptäcker man ju att de över 50 är en guldgruva.
50-plussarna har oftast redan gjort allt det där som kan stjäla fokus från jobbet, menar han. Dessutom så är chansen att de stannar kvar betydligt större.
– Hur många andra kan man räkna med att ha här i tio år? Driv handlar ju inte om ålder, du blir inte mindre driven för att du fyller 60. Dessutom behöver jag ju inte lära Susann att komma till jobbet, säger Rickard Lööw.
Susann Johansson ler något förläget när Richard Lööw beskriver henne som ett pålitligt urverk från Schweiz, med erfarenhet och arbetsmoral som gör det oerhört lätt för honom som chef. Hon har en egen fundering på varför äldre, trots alla uppenbara fördelar, ratas på arbetsmarknaden.
– Det blir alltmer vanligt att anlita rekryteringsbyråer och min bild är att rekryterarna själva är ganska unga. Det tror jag kan vara ett hinder för oss seniorer, säger hon.
Richard Lööw har hittills inte använt sig av rekryteringsföretag – han ville bygga grunden till sitt lag själv och menar att man inte kan slarva med sammansättningen av personal om man har en vision att skapa världens bästa yrkeshögskola. Men han funderar på att ta rekryteringshjälp i delar av processen framöver, eftersom det kostar oerhört mycket i tid och energi att anställa.
Under det senaste året har han anställt ytterligare tre personer över 50 år.
– Det är ingen medveten strategi, utan mer tillfälligheter. Vi har en bra mix i gruppen mellan 25 och 59 år, säger han.
Båda avfärdar tanken att höga löneanspråk skulle ha något med ålderismen på arbetsmarknaden att göra:
– Jag tycker nog att unga är ganska bra på att komma med höga löneanspråk de också, säger Richard Lööw.
– Det kanske är en fördom, men jag tror att vad gäller löneanspråk är det större skillnad mellan män och kvinnor, än mellan unga och äldre, säger Susann Johansson.
Varje år listar Nyckeltalsinstitutet vilka svenska arbetsgivare som är attraktivast när det gäller arbetsvillkor, jämställdhet och hälsa. De bygger sin ranking på en databas med 400 arbetsgivare och 800 000 anställda.
Utifrån den har de rankat företag i olika sektorer, till exempel energi tech och fastighet.
– Medarbetarna är organisationens viktigaste resurs, oavsett situation. Vår kartläggning, baserad på rådande arbetsvillkor och kvantitativa data, visar att goda arbetsvillkor, hälsosam arbetsmiljö och jämställda utvecklingsmöjligheter är avgörande för framgång, säger Tina Ekström, vd på Nyckeltalsinstitutet, i en kommentar.
Arbetsgivarna med bäst arbetsvillkor i sin bransch:
El/energi
Mest attraktiva arbetsgivare: Uniper i Sverige
El/energi
Mest jämställda arbetsvillkor: Ellevio Sverige AB
Fastighet
Mest attraktiva arbetsgivare: Hemsö Fastighets AB
Mest jämställda arbetsvillkor: Akademiska hus
Techbranschen
Mest attraktiva arbetsgivare: Hewlett Packard Enterprise
Mest jämställda arbetsvillkor: Canon Svenska AB
Kategorin attraktiv arbetsgivarindex baseras på faktorer som exempelvis tillsvidareanställningar, lika chefkarriär, gruppstorlek, kompetensutveckling och sjukfrånvaro.
Om arbetsgivarna har kollektivavtal ingår inte i själva indexet, men det finns ändå med som en bakomliggande faktor i analysen enligt Nyckeltalsinstitutet.
Jämställdhetsindex, Jämix, baseras på faktorer som lika arbetsvillkor för män och kvinnor, lönestrukturer, ledningsgrupp, föräldraskap, heltids- och tillsvidareanställningar.
Resultatet baseras på insamlad statistik från 2024 där drygt 800 000 medarbetares arbetsvillkor från cirka 400 företag och organisationer kategoriserats. De listade organisationerna är de som har uppnått högst resultat i sin bransch i respektive index.
Tidigare i år gick Northvolt i konkurs. Exakt vad som ska hända med företaget är oklart, men konkursförvaltaren letar köpare. Klart är i alla fall att tusentals har varit tvungna att lämna företaget. Samtidigt skriker många svenska företag efter teknisk kompetens – särskilt ingenjörer – och flera av dem försöker nu suga åt sig tidigare Northvoltanställda.
Hitachi Energy (tidigare kraftdivisionen på ABB) utvecklar och tillverkar tekniker och produkter för energisystem. För två år sedan tog företaget hem en stororder värd 147 miljarder kronor för utrustning till vindkraftsparker i Nordsjön. Då växte rekryteringsbehovet enormt.
– Vi anställer i snitt 130 personer i månaden och har gjort det i över två år. Anledningen är en jättestor efterfrågan på våra produkter och tjänster, säger Martin Sangve, HR-direktör på Hitachi Energy.
Bolaget behöver framför allt anställa ingenjörer, men också inköpare, ekonomer och medarbetare till HR. Men ingenjörsbristen i Sverige är stor. Så när Northvolt tvingas säga upp folk kan många få ny anställning hos Hitachi Energy.
– Hittills har vi rekryterat drygt 50 personer därifrån. Det finns många likheter mellan oss och Northvolt när det gäller kompetensprofiler. De har varslat enormt många och vi anställer enormt många. Men vi hade helst sett att Northvolt hade funnits kvar och bidragit till att attrahera kompetens till Sverige. Vi håller fortfarande tummarna för ett lyckligt slut på den historien, säger Martin Sangve.
En av dem som bytt är Anton Ekeström. Han började jobba för Northvolt redan 2016 och flyttade till Skellefteå 2021.
– Vi köpte hus där och fick vår son Alvar där. Vi trivdes jättebra i Skellefteå, säger han.
Men i höstas bestämde sig familjen för att flytta till Stockholm. Beslutat grundade sig dels i hur situationen på Northvolt utvecklade sig, dels i en önskan att komma närmare släkten.
– Egentligen skulle jag ha börjat på en tjänst på Northvolt i Stockholm, men insåg att det var ett tufft läge för företaget. Samtidigt hörde Hitachi Energy av sig och hade spännande saker på gång, så då valde jag att lämna efter åtta år på Northvolt.
Det måste ha varit tufft att lämna efter att ha varit med från starten?
– Det är enormt mycket svett och hårt arbete som jag har lagt där. Att det blev som det blev beror inte på att det inte var duktiga människor som försökte. Vi är jättemånga som har lagt enormt mycket tid och engagemang på att få det att funka. Samtidigt var det kanske ändå dags för mig att lämna efter åtta år på samma företag.
I dag jobbar Anton Ekeström med produktledning och affärsutveckling. Han har stor nytta av erfarenheterna från Northvolt, dels för att båda företagen arbetar med energi, dels för att de befinner sig i tillväxt.
– Jag är van vid att jobba med produkter i teknologins framkant och jag vet hur man tar sig an en osäker framtid. Jag har också lärt mig mycket om människor. Vi hade människor från många olika kulturer på Northvolt och det har vi på här också. Vi lärde oss onboarding och att ta hand om människor som flyttade från andra ställen och det är viktigt också på Hitachi Energy.
Även Martin Sangve lyfter fram vikten av att se till att nya får en bra start på anställningen.
– Som ny ska man känna sig välkommen och uppskattad när man kommer hit. Det är ett jätteprojekt i sig som vi ständigt jobbar med att förbättra.
Ni rekryterar över 100 personer i månaden. Hur lyckas ni med det?
– Vi har såklart många rekryterare. Vi jobbar mot att ständigt vara en ”employer of choice”, alltså att folk vill arbeta hos oss. Att vi har medarbetare som talar gott om oss och rekommenderar oss till andra är en enormt kraftfull marknadsföring.
