Arbetsförmedlingen har varit för hårt styrd och insatserna för generella, det är några av problemen med den svenska arbetsmarknaden, menar Lars Niklasson, biträdande professor vid Linköpings universitet, som deltagit i OECD-studien som nationell expert. Det behövs mycket mer av lokalt samarbete kring specifika insatser, menar han.
- De samarbeten med myndigheter, kommuner och företag som ändå förekommer tycks ha uppstått ”ad hoc” beroende på vem som sitter i ledningen och vem som känner vem, sa Lars Niklasson i samband med att rapporten presenterades på måndagseftermiddagen.
Särskilt lyfts behovet av mer samarbete mellan arbetsgivare och utbildningsväsende fram i OECD:s rapport. Det senaste decenniet har alldeles för många utbildat sig inom yrken där efterfrågan på arbetskraft är låg medan andra branscher skriker efter arbetskraft, vilket resulterat i det paradoxala att arbetslösheten är hög samtidigt som företagen har svårt att rekrytera.
Som ett positivt exempel lyfts den svenska YH-skolan i rapporten, där arbetsmarknaden har ett stort inflytande över utbildningarnas inriktning och utformning, vilken också omförhandlas vartannat år. En större del av utbildningsväsendet borde låta sig inspireras av YH-skolan, tipsade Lars Niklasson som också är prorektor vid högskolan i Jönköping.
Kompetensförsörjningen är för närvarande den viktigaste och mest prioriterade arbetsmarknadsinsatsen, sa arbetsmarknads-minister Ylva Johansson så sent som förra veckan.
Att satsa på att få fram kompetens är viktigt, menar även författarna bakom OECD-rapporten, men utbudet av kompetens måste också kompletteras med efterfrågan, och där behöver mer göras. Sverige behöver ta bättre hand om den kompetens som finns.
Problemet ligger på makronivå och kommer svårligen att kunna åtgärdas med några lokala kompetenssatsningar, kommenterade Sandro Scocco, chefsekonom på Arena Idé, OECD:s rapport. Sverige, som flera andra länder, drog i bromsen efter krisen, när man istället borde ha gasat, menar han.
- Vad kan Arbetsförmedlingen göra, frågade han sig retoriskt, ägna sig åt magi?
Många av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna är för generella, när problemen är specifika, konstaterade han vidare.
- Rapporten fokuserar för mycket på ungdomsarbetslösheten när det är de ungdomar som varken har jobb eller går i skolan man borde fokusera på, så kallade NEETS.
Det är inte alla ungdomar som har svårt att komma in på arbetsmarknaden – men de som hoppar av gymnasiet riskerar att bära den svårigheten med sig genom hela yrkeslivet. Enligt siffror från Arbetsförmedlingen ser möjligheterna till att få ett jobb likadana ut för den som saknar gymnasiekompetens oavsett ålder.
- Rikta insatserna mot riskgrupper hellre än att satsa dyrt och ineffektivt på generella skattelättnader för vissa branscher, sa han med tydlig adress till den förra regeringen.
YH-skolan imponerar på OECD
OECD-rapporten, Employment and Skills Strategies in Sweden, är en av 13 nationella rapporter som bland annat syftar till att lyfta fram goda exempel på insatser. Se övriga publicerade rapporter här.
Bland de svenska initiativ som lyfts fram är YH-skolan, där arbetsmarknaden har ett stort inflytande över vilka utbildningar som ges och hur de utformas. Andra insatser som lyfts är Unga in, Järvalyftet, Framtidspaket Hudiksvall, Bra Före (Gävle).
I arbetet inför den svenska rapporten har författarna jämfört och analyserat statistik samt träffat lokala företrädare för myndigheter och kommuner i en storstadsregion (Stockholm) och en mindre industriell region (Gävle).
OECD:s rekommendationer till Sverige:
- Förbättra samarbetet mellan arbetsgivare, offentlig sektor och utbildningsväsendet.
- Samla och förenkla åtgärdsprogrammen
-
Tillåt större flexibilitet för lokal anpassning av åtgärder
