Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

”Ny lag kan leda till ökad brottslighet”

Regeringen vill göra det billigare att starta aktiebolag. Förhoppningen är att det ska leda till fler företag och fler jobb. Ekobrottsmyndigheten varnar dock för att lägre krav kan leda till ökad brottslighet.
David Österberg Publicerad
Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT
Det bör bli enklare att starta aktiebolag, tycker regeringen. Men Ekobrottsmyndigheten befarar ökad brottslighet. Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT

Den som vill starta ett aktiebolag måste sätta in 50 000 kronor på företagets konto i aktiekapital. Syftet är dels att skydda den som lånar ut pengar till bolaget, dels att hindra oseriösa personer att starta företag.

Nu vill regeringen sänka kravet på aktiekapital till 25 000 kronor. På så vis vill politikerna underlätta för den som vill starta företag och skapa förutsättningar för nya jobb.

– Sänkningen av kravet på aktiekapital underlättar för de små företagen, samtidigt som en viss spärr mot oseriöst företagande behålls, säger justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S), i ett pressmeddelande.

Förslaget har varit ute på remiss och Unionen var en av remissinstanserna. Förbundet tillstyrker förslaget och anser att en minskning av kapitalkravet kan leda till ökat företagande i Sverige. Unionen tror inte att sänkningen kommer att leda till fler oseriösa företagare. Enligt förbundet gör banker och leverantörer riskanalyser utifrån en helhetsbild och då spelar det mindre roll om bolaget har 25 000 eller 50 000 i aktiekapital.

Skatteverket och Brottsförebyggande rådet har ett likartat resonemang: skillnaden mellan 50 000 kronor och 25 000 kronor är så liten att summan varken gör till eller från ur brottsförebyggande perspektiv.

Flera andra remissinstanser är dock kritiska till förslaget. Ekobrottsmyndigheten anser att kapitalkravet är en spärr mot oseriösa företagare och att en sänkning urholkar spärren: ”Ekobrottsmyndighetens sammanfattande bedömning är att reformens effekter kommer att göra det enklare att bedriva ekonomisk brottslighet i aktiebolagsform medan ökningen av antalet seriösa företag kommer att bli begränsad”, skriver myndigheten. Åklagarmyndigheten resonerar på ett liknande sätt och avstyrker förslaget.

Även Svenskt näringsliv motsätter sig en sänkning. Organisationen vill ha kvar gränsen på 50 000 kronor, bland annat som en spärr mot ogenomtänkt företagande. Svenskt näringsliv befarar också att en sänkning kan leda till att borgenärer kräver andra typer av säkerheter för att bevilja lån.

Andra remissinstanser tycker att kapitalkravet kan tas bort helt. De anser att summan är så liten att den varken skyddar borgenärer eller hindrar oseriösa företagare.

Om förslaget godkänns kan den nya lagen träda i kraft vid årsskiftet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

De byter 9 600 prislappar – på en dag

Matmomsen sänks den 1 april – och nu måste miljontals prislappar bytas. På Ica kliver kontorspersonalen ut i butiksgångarna för att hinna med att ändra alla etiketter.
Ola Rennstam Publicerad 31 mars 2026, kl 13:49
Kontorsanställda på ICA hjälper till i en matbutik genom att byta prisetiketter.
Kontorspersonal rycker in. Jenny Palm har lämnat jobbet som kommunikatör på Icas huvudkontor för att under en dag byta 9 600 prisetiketter i en butik utanför Stockholm. Foto: Ola Rennstam

Bland hyllraderna av grahamsmjöl, dinkel och flingor på Ica Rotebro utanför Stockholm råder det febril aktivitet. Marie von Satzger och Jenny Palm har lämnat huvudkontoret och sina jobb på Icas kommunikationsavdelning för dagen. 
Utrustade med skanner och varukorgar fyllda med hyllkantsetiketter infann de sig tidigt på tisdagsmorgonen i matbutiken. Uppdraget: att byta 9 600 prislappar – på en dag.

– Det känns jättefint att vi hjälps åt allihop. Och det är kul att vara ute i verkligheten och prata med kunder och kollegor, säger Jenny Palm.

”Den största utmaningen är att hitta varorna”

Sammanlagt har 500 kontorsanställda gett sig ut till olika Ica-butiker runt om i landet med samma uppdrag. Enligt företaget rör det sig om totalt sex miljoner prislappar som ska bytas ut.

– Mitt vanliga jobb kan vänta en dag, vi har planerat för det här länge och man har fått stämma av med sin chef,  säger Jenny Palm.

– Vi ska nog bli klara i tid. Den största utmaningen är att hitta alla varorna, jag har hållit på med te och kaffe hela morgonen, berättar Marie von Satzger medan hon letar efter hyllplatsen med 1,5 kilo rågmjöl.

Sänkt matmoms

  • Momsen på mat sänks tillfälligt från och med 1 april fram till 31 december 2027 från 12 till 6 procent. 
  • Reformen beräknas kosta staten 37 miljarder kronor i minskade skatteintäkter. 
  • Syftet är att stärka hushållens ekonomi efter de senaste årens höga matpriser.

Regeringens sänkning av matmomsen har medfört en hel del merarbete för matjättarna. För kedjornas ordinarie butikspersonal hade det varit svårt att hinna med det massiva prislappsbytet. 

Många konsumenter är skeptiska till att Ica och de andra matjättarna verkligen kommer att sänka priset fullt ut. Vad har ni att säga till dem?

– Folk kan vara trygga med att priserna sänks, det har varit givet från dag ett att sänkningen ska hela vägen till kund.  Ingen vill bli ertappad med att inte göra det. 

Prissättning i en osäker omvärld

Tjänstemännen från kommunikationsavdelningen påpekar att även omvärldsfaktorer påverkar priset.

– Momsen är en bara av många komponenter som påverkar priset i butik. Priserna påverkas av till exempel av krig och oljepriser i vår omvärld, jag tror inte att många kunder förstår det, säger Jenny Palm.

Kritik mot sänkningen

  • Regeringens reform har kritiserats för att vara en dyr och ineffektiv åtgärd. Om man vill stötta barnfamiljer är barnbidraget mer träffsäkert, menar olika skatteexperter.
  • Enligt flera utredningar är sänkt matmoms dålig fördelningspolitik, eftersom höginkomsttagare lägger mer pengar på mat än låginkomsttagare.
  • Matjättarna har lovat att matcha regeringens momssänkning, men många konsumenter tvivlar på löftet.