Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

”Ny lag kan leda till ökad brottslighet”

Regeringen vill göra det billigare att starta aktiebolag. Förhoppningen är att det ska leda till fler företag och fler jobb. Ekobrottsmyndigheten varnar dock för att lägre krav kan leda till ökad brottslighet.
David Österberg Publicerad
Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT
Det bör bli enklare att starta aktiebolag, tycker regeringen. Men Ekobrottsmyndigheten befarar ökad brottslighet. Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT

Den som vill starta ett aktiebolag måste sätta in 50 000 kronor på företagets konto i aktiekapital. Syftet är dels att skydda den som lånar ut pengar till bolaget, dels att hindra oseriösa personer att starta företag.

Nu vill regeringen sänka kravet på aktiekapital till 25 000 kronor. På så vis vill politikerna underlätta för den som vill starta företag och skapa förutsättningar för nya jobb.

– Sänkningen av kravet på aktiekapital underlättar för de små företagen, samtidigt som en viss spärr mot oseriöst företagande behålls, säger justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S), i ett pressmeddelande.

Förslaget har varit ute på remiss och Unionen var en av remissinstanserna. Förbundet tillstyrker förslaget och anser att en minskning av kapitalkravet kan leda till ökat företagande i Sverige. Unionen tror inte att sänkningen kommer att leda till fler oseriösa företagare. Enligt förbundet gör banker och leverantörer riskanalyser utifrån en helhetsbild och då spelar det mindre roll om bolaget har 25 000 eller 50 000 i aktiekapital.

Skatteverket och Brottsförebyggande rådet har ett likartat resonemang: skillnaden mellan 50 000 kronor och 25 000 kronor är så liten att summan varken gör till eller från ur brottsförebyggande perspektiv.

Flera andra remissinstanser är dock kritiska till förslaget. Ekobrottsmyndigheten anser att kapitalkravet är en spärr mot oseriösa företagare och att en sänkning urholkar spärren: ”Ekobrottsmyndighetens sammanfattande bedömning är att reformens effekter kommer att göra det enklare att bedriva ekonomisk brottslighet i aktiebolagsform medan ökningen av antalet seriösa företag kommer att bli begränsad”, skriver myndigheten. Åklagarmyndigheten resonerar på ett liknande sätt och avstyrker förslaget.

Även Svenskt näringsliv motsätter sig en sänkning. Organisationen vill ha kvar gränsen på 50 000 kronor, bland annat som en spärr mot ogenomtänkt företagande. Svenskt näringsliv befarar också att en sänkning kan leda till att borgenärer kräver andra typer av säkerheter för att bevilja lån.

Andra remissinstanser tycker att kapitalkravet kan tas bort helt. De anser att summan är så liten att den varken skyddar borgenärer eller hindrar oseriösa företagare.

Om förslaget godkänns kan den nya lagen träda i kraft vid årsskiftet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Minister kallar på parterna – för få etableringsjobb

Att antalet etableringsjobb är så få får arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att kalla till sig parterna.
– Etableringsjobben behöver bli fler, annars behöver vi tänka om och satsa på andra åtgärder, säger han.
Sandra Lund Publicerad 26 november 2025, kl 10:05
Arbetsmarknadsminister Johan Britz i kostym visar på något litet mellan tumme och pekfinger.
Parterna behöver lägga in en "andra växel" när det kommer till etableringsjobben, anser arbetsmarknadsminister Johan Britz (L). Foto: Henrik Montgomery/TT

Som Kollega nyligen kunde berätta har det bara blivit 84 etableringsjobb fram till och med oktober i år. 

 

Då har anställningsformen funnits i nästan två år, den som skulle få bukt på arbetslösheten för långtidsarbetslösa och nyanlända. Reformen har förhandlats under flera år år, framför allt mellan LO, Svenskt näringsliv och Unionen. 

Men även staten som står för den stora delen av finansieringen. 

 

Men nu börjar den sistnämnda tröttna. 

Johan Britz: "Lägg i andra växel"

Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) kallar nu till sig parterna, enligt TT. De behöver, enligt honom ”lägga i en andra växel”. 

– Etableringsjobben behöver bli fler, annars behöver vi tänka om och satsa på andra åtgärder. De volymer vi ser är helt otillräckliga för att etableringsjobben ska vara en del i att bryta långtidsarbetslösheten – inte minst hos många utrikes födda, säger han i en kommentar till TT.