Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

”Ny lag kan leda till ökad brottslighet”

Regeringen vill göra det billigare att starta aktiebolag. Förhoppningen är att det ska leda till fler företag och fler jobb. Ekobrottsmyndigheten varnar dock för att lägre krav kan leda till ökad brottslighet.
David Österberg Publicerad
Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT
Det bör bli enklare att starta aktiebolag, tycker regeringen. Men Ekobrottsmyndigheten befarar ökad brottslighet. Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT

Den som vill starta ett aktiebolag måste sätta in 50 000 kronor på företagets konto i aktiekapital. Syftet är dels att skydda den som lånar ut pengar till bolaget, dels att hindra oseriösa personer att starta företag.

Nu vill regeringen sänka kravet på aktiekapital till 25 000 kronor. På så vis vill politikerna underlätta för den som vill starta företag och skapa förutsättningar för nya jobb.

– Sänkningen av kravet på aktiekapital underlättar för de små företagen, samtidigt som en viss spärr mot oseriöst företagande behålls, säger justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S), i ett pressmeddelande.

Förslaget har varit ute på remiss och Unionen var en av remissinstanserna. Förbundet tillstyrker förslaget och anser att en minskning av kapitalkravet kan leda till ökat företagande i Sverige. Unionen tror inte att sänkningen kommer att leda till fler oseriösa företagare. Enligt förbundet gör banker och leverantörer riskanalyser utifrån en helhetsbild och då spelar det mindre roll om bolaget har 25 000 eller 50 000 i aktiekapital.

Skatteverket och Brottsförebyggande rådet har ett likartat resonemang: skillnaden mellan 50 000 kronor och 25 000 kronor är så liten att summan varken gör till eller från ur brottsförebyggande perspektiv.

Flera andra remissinstanser är dock kritiska till förslaget. Ekobrottsmyndigheten anser att kapitalkravet är en spärr mot oseriösa företagare och att en sänkning urholkar spärren: ”Ekobrottsmyndighetens sammanfattande bedömning är att reformens effekter kommer att göra det enklare att bedriva ekonomisk brottslighet i aktiebolagsform medan ökningen av antalet seriösa företag kommer att bli begränsad”, skriver myndigheten. Åklagarmyndigheten resonerar på ett liknande sätt och avstyrker förslaget.

Även Svenskt näringsliv motsätter sig en sänkning. Organisationen vill ha kvar gränsen på 50 000 kronor, bland annat som en spärr mot ogenomtänkt företagande. Svenskt näringsliv befarar också att en sänkning kan leda till att borgenärer kräver andra typer av säkerheter för att bevilja lån.

Andra remissinstanser tycker att kapitalkravet kan tas bort helt. De anser att summan är så liten att den varken skyddar borgenärer eller hindrar oseriösa företagare.

Om förslaget godkänns kan den nya lagen träda i kraft vid årsskiftet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Svårare att få jobb efter YH-utbildning

Färre studerande får jobb direkt efter examen från Yrkeshögskolan. Det visar nya siffror från SCB. Men mjukvaruutvecklaren Carl Broman ser ljust på framtiden. ”Man får hitta nya vägar till en marknad som är mer mättad än för tio år sedan” säger han.
Lina Björk Publicerad 18 december 2025, kl 10:23
Färre får jobb efter YH-utbildning
Enligt nya siffror från SCB har nyexaminerade från YH-utbildningar det tufft på arbetsmarknaden. Men Carl Broman, som snart ska ut på praktik som mjukvaruutvecklare ser både positivt på utbildningen och möjligheterna att få jobb i framtiden. Foto: Anders G. Warne/TT/Johan Nilsson

Att gå en utbildning på Yrkeshögskolan kan vara ett snabbt sätt att få jobb efter en kort utbildning. Åtminstone har det varit så tidigare. Men de senaste åren har andelen studenter i arbete efter examen minskat och i år är inget undantag. 

Av de examinerade 2024 har 81 procent fått ett jobb i år, vilket är en minskning med tre procent jämfört med året innan. Även andelen som fått ett jobb som överensstämmer med utbildningen minskar. Lägst siffra har de som läst en IT-utbildning. Där har endast en tredjedel fått ett jobb som motsvarar utbildningen de läste på yrkeshögskolan.  

En av dem som har erfarenhet av yrkeshögskolan är Carl Broman, som läser ett tvåårigt program till mjukvaruutvecklare på Nackademin i Stockholm. Han har goda förhoppningar om ett jobb i framtiden, men är väl medveten om att branschen han ger sig in i har en viss mättnad. 

  Konkurrensen därute är stor och som junior-utvecklare så är praktiken jätteviktig. Rekryterare letar efter folk som är självgående. De vill gärna se att man gjort egna projekt, kan planera, genomföra och förklara en IT-lösning. 

De som inte är vana att ta första steget har haft det tufft

Några av hans kurskamrater har skickat 50 ansökningar om praktik utan att få svar. Carl Broman har fått napp. Han tror att det kan vara hans bakgrund som säljare som gett honom fördel. 

  Jag har legat på, tagit personlig kontakt och försökt att skapa en relation.  Det ligger lika mycket hårt jobb bakom kompetensen som att framföra den. De som inte är vana att ta första steget på det sättet har haft det tufft, säger han. 

Carl Broman mjukvaruutvecklare på YH-utbildning
Carl Broman har lagt mycket tid på egna projekt och att putsa upp sitt varumärke för att bli attraktiv på arbetsmarknaden när YH-utbildningen tar slut.

Foto: Anders G. Warne

Enligt SCB:s siffror har det blivit svårare för studerande inom två utbildningsområden att etablera sig på arbetsmarknaden. Ett av dem är Carl Bromans framtida bransch, IT/Data. De andra är ekonomi, administration och försäljning. Till de utbildningsinriktningar som hade allra högst andel i jobb hör bland annat specialistundersköterskor, säkerhetssamordnare, elkonstruktörer, kart- och mättekniker och ambulanssjukvårdare.

 

Lågkonjunktur en av orsakerna

Orsaken till att andelen studenter som får jobb efter YH- utbildningen minskar är flera. Lågkonjunkturen de senaste åren har inneburit en sämre arbetsmarknad i för alla. Carl Broman tror också att inom hans framtida bransch blir kunskap fort gammal.

 Min bransch utvecklas hela tiden, vilket gör att vi aldrig blir färdiglärda. Dessutom vill många företag ha seniora utvecklare. Att ta in en junior är en större risk eftersom de är som hantverkare och måste ha några lärlingsår innan de blir självgående. 

Vilket råd skulle du ge någon som funderar på en YH-utbildning?

–  Att tänka på att det är mycket eget ansvar att ta till sig de kunskaper man lär sig. Det går inte att bara lära sig teorin och sedan förvänta sig att få jobb. Du måste gräva vidare själv, vara nyfiken. Det är viktigt att man faktiskt gillar sitt yrke, säger Carl Broman.  

YH-utbildningar med flest andel i jobb 

  • Säkerhetstjänster: 94 procent
  • Transporttjänster: 91 procent
  • Lantbruk och djurvård: 91 procent
  • Hälso-och sjukvård: 91 procent
  • Friskvård och kroppsvård: 88 procent

YH-utbildningar med minst andel i jobb

  • Kultur och media: 64 procent
  • Data/IT: 69 procent
  • Journalistik och Information: 75 procent
  • Juridik: 75 procent
  • Samhällsbyggnad och byggteknik: 81 procent

Om undersökningen

Uppgifterna kommer från en årlig uppföljning av examinerade från yrkeshögskolan, som genomfördes av SCB under hösten 2025 bland de som examinerades 2024. Totalt omfattade undersökningen 22 900 personer och svarsfrekvensen var 42 procent.