Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Den som vill starta ett aktiebolag måste sätta in 50 000 kronor på företagets konto i aktiekapital. Syftet är dels att skydda den som lånar ut pengar till bolaget, dels att hindra oseriösa personer att starta företag.
Nu vill regeringen sänka kravet på aktiekapital till 25 000 kronor. På så vis vill politikerna underlätta för den som vill starta företag och skapa förutsättningar för nya jobb.
– Sänkningen av kravet på aktiekapital underlättar för de små företagen, samtidigt som en viss spärr mot oseriöst företagande behålls, säger justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S), i ett pressmeddelande.
Förslaget har varit ute på remiss och Unionen var en av remissinstanserna. Förbundet tillstyrker förslaget och anser att en minskning av kapitalkravet kan leda till ökat företagande i Sverige. Unionen tror inte att sänkningen kommer att leda till fler oseriösa företagare. Enligt förbundet gör banker och leverantörer riskanalyser utifrån en helhetsbild och då spelar det mindre roll om bolaget har 25 000 eller 50 000 i aktiekapital.
Skatteverket och Brottsförebyggande rådet har ett likartat resonemang: skillnaden mellan 50 000 kronor och 25 000 kronor är så liten att summan varken gör till eller från ur brottsförebyggande perspektiv.
Flera andra remissinstanser är dock kritiska till förslaget. Ekobrottsmyndigheten anser att kapitalkravet är en spärr mot oseriösa företagare och att en sänkning urholkar spärren: ”Ekobrottsmyndighetens sammanfattande bedömning är att reformens effekter kommer att göra det enklare att bedriva ekonomisk brottslighet i aktiebolagsform medan ökningen av antalet seriösa företag kommer att bli begränsad”, skriver myndigheten. Åklagarmyndigheten resonerar på ett liknande sätt och avstyrker förslaget.
Även Svenskt näringsliv motsätter sig en sänkning. Organisationen vill ha kvar gränsen på 50 000 kronor, bland annat som en spärr mot ogenomtänkt företagande. Svenskt näringsliv befarar också att en sänkning kan leda till att borgenärer kräver andra typer av säkerheter för att bevilja lån.
Andra remissinstanser tycker att kapitalkravet kan tas bort helt. De anser att summan är så liten att den varken skyddar borgenärer eller hindrar oseriösa företagare.
Om förslaget godkänns kan den nya lagen träda i kraft vid årsskiftet.
Problemen med det nya omställningsstudiestödet fortsätter. Under förra året anställde CSN fler handläggare för att korta köerna, men nu växer de hos en annan myndighet: Försäkringskassan. Det rapporterar TT.
Försäkringskassan ska skicka information om den sökandes inkomst till CSN, så att de kan bedöma hur mycket stöd personen har rätt till. I april 2025 fick Försäkringskassan in mer än fem gånger så många ärenden om omställningsstudiestöd som under samma månad förra året.
– Inflödet av ärenden har varit klart högre än vad vi hade förväntat och vad CSN:s egna prognoser sade, säger Andreas Stjernberg, verksamhetsområdeschef på Försäkringskassan, till TT.
Han säger att myndigheten tidigare har varit underbemannad och att man nu lär upp ny personal, vilket tar tid.
Andreas Stjernberg säger också att Försäkringskassan har fått information om att människor avstår att skola om sig, eftersom de inte får besked om studiestödet i tid.
– Vi har fått de signalerna från CSN och det är vi så klart inte nöjda med. Jag önskar att vi hade mer personal som kunde hantera de här ärendena redan nu, säger han och fortsätter:
– Samtidigt ska man komma ihåg att Försäkringskassan bara tar hand om inkomstberäkningen. Det är inte vi som beslutar om vem som får stödet eller ej.
Men Elina Andersson, kontorschef för omställningsstödet på CSN, menar att hennes myndighet inte längre är flaskhalsen. Anställningen av fler handläggare har enligt henne haft effekt.
– Nu är vi i princip i fas, säger Andersson till TT.
Myndighetens mål är att majoriteten av dem som söker stöd för omgången som inleds den 1 oktober ska få besked före studiestart. Elina Anderssons råd till den som fastnat i kön och undrar vad som händer med ens ärende: hör av dig.
– Mitt tips är att alltid kontakta oss och höra hur det ligger till.
Omställningsstudiestöd
Omställningsstudiestödet är till för dem som vill vidareutbilda sig inom sitt yrkesområde eller lära sig ett nytt yrke och är mellan 27 och 62 år.
Stödet kan sökas för alla svenska utbildningar som ger rätt till studiemedel. Det kan till exempel vara utbildningar på universitet eller högskola, Komvux, folkhögskola eller yrkeshögskola.
För att ha rätt till stödet ska man ha arbetat sammanlagt minst åtta av de senaste 14 åren och minst tolv av de senaste 24 månaderna.
Stödet består dels av ett bidrag på upp till 80 procent av lönen, upp till ett maxbelopp, dels av ett lån som man kan fylla på med om man vill.
Anslaget för omställningsstudiestödet 2025 är 4,88 miljarder kronor och beräknas räcka till 30 000 personer.
Källa: TT, CSN
