Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Nästan två miljoner vill byta jobb

Om man vill ha nytt jobb är det betydligt sämre att ha varit anställd på samma ställe i 20 år än att vara över 55. Byt jobb i tid, är TRR Trygghetsrådets uppmaning.
Niklas Hallstedt Publicerad
Kollega
Två av tre anställda har funderat på att byta jobb under de senaste fem åren. Kollega

Den undersökning som TRR låtit göra visar att två av tre anställda har funderat på att byta jobb under de senaste fem åren. De främsta anledningarna är i tur och ordning att man vill utveckla sig, att man vill ha förändring i livet, att man är missnöjd med lönen och att man är missnöjd med chefen.

Nu är det långtifrån alla av dem som funderar på att byta jobb som verkligen tar steget. Synd, anser TRR som tror att fler jobb-byten skulle vara bra för såväl individerna som företag och samhälle. TRR:s egen statistik över de uppsagda tjänstemän som man hjälper till nya jobb är positiv: Över 80 procent av dem får en lika hög eller högre befattning än tidigare, nästan 70 procent får lika hög eller högre lön på det nya jobbet.

– Det tror vi inte bara är TRR:s förtjänst. Vi tror att det kan gå lika bra för dem som inte blivit uppsagda, sa TRR:s marknadschef Claes Åberg i samband med att organisationen presenterade en bok om rörlighet på arbetsmarknaden med den talande titeln Släpp taget.

– Vi ser år efter år att de som kommer till oss går vidare till väldigt bra lösningar. Men varför ta omvägen över TRR? Vi vill slå ett slag för att man ska titta över sin kompetens och fundera över sin situation.

Hur bör man då bära sig åt om man vill vara fortsatt attraktiv på arbetsmarknaden? TRR ger fem råd i boken:

  • Omvärldsbevaka. Det gäller att hålla kolla på vad som händer både i den egna och i andra branscher, att veta hur den tekniska utvecklingen ser ut och om nya arbetssätt är på väg in.
  • Sätt mål och utveckla din kompetens. Gärna varje halvår.
  • Nätverka. Använd sociala medier för att knyta nya kontakter.
  • Ta första steget. Vänta inte på att någon ska göra det åt dig.
  • Om du är chef: Var noga med att ge feedback till medarbetarna. Det är en viktig del av lärandet.

Eller som Hans Winzell – en av dem som medverkar i boken, och som efter att ha blivit av med jobbet på Ericsson nu går en programmeringsutbildning – säger:

– Man måste våga, det är inget farligt som kan hända.

Fakta

I gruppen 18 - 65 år som undersökningen omfattar finns 5,8 miljoner personer.

  • 49 procent av dem har bytt jobb under de senaste fem åren.
  • Av de övriga 51 procenten som inte bytt jobb har 63 procent funderat på att byta jobb. Det motsvarar 1,8 miljoner människor.

TRR

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
En dator på ett tomt konferensbord, bredvid en bild på Unionens tf chefsekonom Tobias Lundquist.
Jobben minskar snabbast i flera yrken där AI kan utföra en stor del av arbetsuppgifterna. Unionens Tobias Lundquist beskriver utvecklingen som ”tysta varsel”, där pensionsavgångar inte ersätts och nyanställningar uteblir. Foto: Martin Pahlmblad/TT, Peter Jönsson

83 procent av Unionens fackklubbar säger att deras arbetsgivare har infört AI. Det visar förbundets senaste konjunkturrapport, som bland annat bygger på enkätintervjuer med 468 fackklubbar.

I flera av de kontorsyrken som är mest AI-exponerade, alltså där AI antas kunna utföra en stor del av arbetsuppgifterna, är förändringarna tydliga. Kundtjänstpersonal, ekonomiassistenter och HR-specialister blir färre i en betydligt snabbare takt än tidigare (se faktaruta).

Unionen kallar det ”tysta varsel”. Pensionsavgångar ersätts inte och nyanställningar blir inte av. På så sätt sker stora förändringar utan att det syns i statistiken om uppsägningar. Tobias Lundquist, tf chefsekonom på Unionen, säger till Kollega att man har sett samma sak i tidigare teknikskiften.

– Vissa yrken och branscher krymper, men de krymper liksom inifrån.

AI gör att de anställda blir färre, enligt fackklubbar

Bland fackklubbar på företag som har infört AI svarar 42 procent att det har påverkat personalbehovet. Ofta genom just tysta varsel, enligt Unionen.

Klubbarna svarar att antalet anställda har blivit färre inom bland annat ekonomi, administration, marknadsföring och HR. Chefer, forskare och olika sorters IT-utvecklare har i stället blivit fler, enligt klubbarna. 

Konsekvenserna kan bli att nyexaminerade får svårare att få jobb, eftersom rutinuppgifter som tidigare har gjorts av nyanställda nu har automatiserats, enligt Lundquist. I rapporten heter det bland annat:

”Varje företag tjänar på att någon annan tar kostnaden för att lära upp de unga. Men om alla väntar saknas i framtiden de erfarna tjänstemän som ska leda och kvalitetssäkra det arbete som allt mer utförs av AI.”

AI-företag planerar oftare neddragningar

Effekterna syns också när man blickar framåt. Företag som använder AI har i dubbelt så många fall planer på att säga upp tjänstemän jämfört med företag som inte använder AI. Skillnaden består även när man tar hänsyn till företagens skillnader i orderingång, lönsamhet, sektor, storlek och export. Fenomenet syns i små och medelstora företag.

Vad kan detta få för konsekvenser?

– Det får vi se. Man brukar säga att det kommer nya jobb, precis som i tidigare teknikomställningar. Men vi vill lyfta att det inte alltid är de som blir av med jobbet som får de nya jobben, säger Tobias Lundquist och fortsätter:

– Men Sverige har ju bäst förutsättningar av alla att hantera den här omställningen på ett bra sätt. Vi har ett omställningsstöd som är bra riggat. Vi har en a-kassa som har varit bra, men nu är alldeles för låg. Den behöver förbättras.

Facket har sällan förhandlat om AI-användningen

Men trots att 83 procent av klubbarna svarar att arbetsgivaren har introducerat AI är det bara 16 procent av dem som förhandlat om saken.

– Vi tycker att det är för lågt, säger Tobias Lundquist.

Varför är det så få som lyckas förhandla om detta?

– Det blir en gissning, utifrån att vi har pratat med många klubbar: det här har gått så fort. Det är svårt för klubbarna att förstå vad det innebär. 

I Unionens konjunkturrapport från 2024 konstateras att det inte verkar finnas något motstånd bland arbetsgivare mot att förhandla om AI.

– Det är väl snarare att man inte har tagit upp det, helt enkelt. Man kanske inte har kompetensen. 

Är lokalt förtroendevalda utrustade att förhandla om en så komplex fråga, en teknik som få av oss förstår hur den fungerar?

– Nej, det är nog svårt. Jag tror att i större företag, och i vissa branscher där man ändå har den kunskapen, där kan man absolut göra det.

Här är de AI-exponerade yrken där jobben har blivit färre

Unionens genomgång av SCB:s lönestrukturundersökning pekar på att antalet anställda i de sex mest AI-exponerade kontorsyrkena har sjunkit: från 113 600 personer år 2023 till 98 500 år 2025. Det är ett fall på omkring 13 procent. Mellan 2017 och 2022 krympte yrkena betydligt långsammare, omkring 1 procent per år.

Yrken som har krympt är bland andra inköps- och orderassistenter, kundtjänstpersonal, löneadministratörer, ekonomiassistenter, marknads- och försäljningsassistenter och HR-specialister.

Samtidigt blir det fler anställda inom vissa AI-exponerade yrken, bland annat redovisningsekonomer, mjukvaru- och systemutvecklare och controllers.

Siffrorna i SCB-undersökningen bevisar inte att förändringarna beror på just AI-utvecklingen. Andra faktorer, exempelvis konjunkturförändringar, kan spela in.

Andra slutsatser och önskemål i Unionens konjunkturrapport

  • Sverige har lämnat lågkonjunkturen.
  • Arbetslösheten sjunker i hela landet, men många arbetslösa står långt från arbetsmarknaden.
  • Upprustningen och AI-utvecklingen driver upp investeringarna.
  • Industrin är på rätt väg, men fordonsindustrin har problem.
  • Arbetsgivarna behöver skapa ”vägar in” för unga när AI tar över de rutinuppgifter som är förknippade med juniora jobb.
  • Om arbeten ersätts av AI-tjänster riskerar skattebasen att krympa. Staten borde utreda frågan.