Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Nästan två miljoner vill byta jobb

Om man vill ha nytt jobb är det betydligt sämre att ha varit anställd på samma ställe i 20 år än att vara över 55. Byt jobb i tid, är TRR Trygghetsrådets uppmaning.
Niklas Hallstedt Publicerad
Kollega
Två av tre anställda har funderat på att byta jobb under de senaste fem åren. Kollega

Den undersökning som TRR låtit göra visar att två av tre anställda har funderat på att byta jobb under de senaste fem åren. De främsta anledningarna är i tur och ordning att man vill utveckla sig, att man vill ha förändring i livet, att man är missnöjd med lönen och att man är missnöjd med chefen.

Nu är det långtifrån alla av dem som funderar på att byta jobb som verkligen tar steget. Synd, anser TRR som tror att fler jobb-byten skulle vara bra för såväl individerna som företag och samhälle. TRR:s egen statistik över de uppsagda tjänstemän som man hjälper till nya jobb är positiv: Över 80 procent av dem får en lika hög eller högre befattning än tidigare, nästan 70 procent får lika hög eller högre lön på det nya jobbet.

– Det tror vi inte bara är TRR:s förtjänst. Vi tror att det kan gå lika bra för dem som inte blivit uppsagda, sa TRR:s marknadschef Claes Åberg i samband med att organisationen presenterade en bok om rörlighet på arbetsmarknaden med den talande titeln Släpp taget.

– Vi ser år efter år att de som kommer till oss går vidare till väldigt bra lösningar. Men varför ta omvägen över TRR? Vi vill slå ett slag för att man ska titta över sin kompetens och fundera över sin situation.

Hur bör man då bära sig åt om man vill vara fortsatt attraktiv på arbetsmarknaden? TRR ger fem råd i boken:

  • Omvärldsbevaka. Det gäller att hålla kolla på vad som händer både i den egna och i andra branscher, att veta hur den tekniska utvecklingen ser ut och om nya arbetssätt är på väg in.
  • Sätt mål och utveckla din kompetens. Gärna varje halvår.
  • Nätverka. Använd sociala medier för att knyta nya kontakter.
  • Ta första steget. Vänta inte på att någon ska göra det åt dig.
  • Om du är chef: Var noga med att ge feedback till medarbetarna. Det är en viktig del av lärandet.

Eller som Hans Winzell – en av dem som medverkar i boken, och som efter att ha blivit av med jobbet på Ericsson nu går en programmeringsutbildning – säger:

– Man måste våga, det är inget farligt som kan hända.

Fakta

I gruppen 18 - 65 år som undersökningen omfattar finns 5,8 miljoner personer.

  • 49 procent av dem har bytt jobb under de senaste fem åren.
  • Av de övriga 51 procenten som inte bytt jobb har 63 procent funderat på att byta jobb. Det motsvarar 1,8 miljoner människor.

TRR

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Nya YH-kurser föreslås när färre får jobb efter examen

Global konkurrens, digitalisering och ett längre arbetsliv gör att arbetsmarknaden förändras i en snabbare takt än tidigare. Nu föreslår Myndigheten för yrkeshögskolan en rad förändringar i kursutbudet.
Lina Björk Publicerad 18 februari 2026, kl 13:01
Föreläsning i modern utbildningsmiljö. Fler korta YH-kurser kan införas för att möta arbetsmarknadens krav samt porträtt på Axel Adelswärd.
Myndigheten för yrkeshögskolan vill ändra regelverket för att kunna erbjuda kortare och mer flexibla kurser – bland annat inom AI – som bättre matchar arbetsmarknadens behov. Enligt utredaren Axel Adelswärd stängs många ute från det system som finns idag. Foto: Håkon Mosvold Larsen/Maja Geffen

Att gå en utbildning på Yrkeshögskolan har länge varit ett snabbt sätt att ta sig in på arbetsmarknaden. Men de senaste åren har andelen studenter som får jobb efter examen minskat – och årets siffror följer samma trend. Regeringen har därför gett Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) i uppdrag att se över hur utbildningarna bättre kan möta arbetsmarknadens behov.

Regelverk stoppar grundläggande kurser 

I dag måste kurser inom MYH:s ram vara eftergymnasiala. Det gör att vissa utbildningar som arbetslivet efterfrågar inte kan beviljas. Samtidigt behöver många yrkesverksamma med akademisk bakgrund grundläggande kunskaper inom nya områden – inte minst inom AI.

– Vi har sett att begränsningen stänger många ute. Ta AI som exempel. Många yrkesgrupper skulle behöva en ganska grundläggande utbildning för att stärka sina chanser att vara anställningsbara i framtiden, säger Axel Adelswärd, utredare på Myndigheten för yrkeshögskolan.

Högre krav på utbildningsanordnare

MYH vill också se ett utökat ansvar för de utbildningsanordnare som erbjuder kurser i deras regi.

– Det regelverk vi har i dag är inte anpassat för korta kurser med flexibla upplägg. Vi behöver ett regelverk som ställer högre krav på anordnares kompetens och på utbildningsplanen, säger Axel Adelswärd.

Myndigheten föreslår även fler möjligheter att ingripa om anordnare inte följer reglerna, exempelvis genom sanktioner.

Studiestöd kan omfatta kortare YH-kurser

I dag kan studerande söka både omställningsstudiestöd och CSN‑lån för YH‑utbildningar. Ambitionen är att samma möjligheter ska gälla även för framtida kortare kurser, men frågan ska utredas vidare tillsammans med CSN.

Det här är Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH)

Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) är en svensk statlig myndighet under Utbildningsdepartementet som ansvarar för att styra och utveckla yrkeshögskolan (YH). De analyserar arbetsmarknadens kompetensbehov, beslutar vilka utbildningar som ska beviljas statsbidrag, samt granskar utbildningarnas kvalitet och genomför tillsyn.