Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

"Man måste vara mer cynisk än jag var"

Full av entusiasm började Niklas på det nya jobbet. Men snart kände han att han blivit lurad att ta ett arbete som var omöjligt att utföra. Nu vill han berätta vad som hände för att inte fler ska hamna i samma situation.
- Man måste vara mer cynisk och försiktig än jag var, säger Niklas som nu går arbetslös.
Anita Täpp Publicerad
Magnus Hjalmarson Neideman/TT
Niklas uppdrag var att sälja ställverk till elbolag. Magnus Hjalmarson Neideman/TT

För drygt ett år sedan var Niklas ännu anställd som key account manager på ett elbolag i Västernorrland. Han trivdes bra men efter fem år på samma arbete tog han ändå chansen att göra något nytt när tillfället dök upp.

En av elbolagets leverantörer, ett stort multinationellt företag, sökte en key account manager med uppgift att sälja ställverk till elbolagen från ett lokalkontor i Västernorrland. Efter flera anställningsintervjuer med vd:n och en marknadschef i utlandet fick Niklas jobbet.

- Vid anställningsintervjuerna gav mig vd:n en förtroendeingivande bild av företaget och dess möjligheter på marknaden och jag fick uppfattningen att det var en stark aktör i sin bransch. När jag ställde frågor om min introduktion fick jag tilll svar att jag skulle få en fullgod introduktion i produkter och system, berättar han.

Eftersom Niklas gärna ville ställa några frågor till sin företrädare bad han om dennes telefonnummer men fick då veta att man inte ville lämna ut det. När Niklas dessutom fick höra att företrädaren slutat därför att han ville ha en tjänst med personalansvar lät han saken bero.

Man måste vara mer cynisk och försiktig än jag var.

Den 1 februari i fjol började Niklas sin nya anställning som inleddes med ett par veckor på företagets svenska huvudkontor på en ort i Mellansverige. Första dagen var han med på ett möte där han fick lite information om bolagets projekt och ekonomi. Men resten av sin introduktion fick han i princip sköta själv.

- Som key account manager har man hand om företagets viktigaste kunder och då förväntade jag mig naturligvis också att få bra information om de produkter jag skulle sälja och en bra infasning i tjänsten i övrigt.

- Men i stället fick jag försöka lära mig om bolagets komplicerade produkter genom att titta i några övergripande broschyrer som en kollega gav mig. Sedan fick jag också en knapphändig beskrivning av bolagets affärssystem av samma kollega, som samtidigt hade fullt upp med att svara på frågor från företagets kundkontakter via telefonen.

- På det här viset skulle jag alltså lära mig min nya befattning i ett multinationellt företag. När jag läst broschyrerna och fått en viss uppfattning om vilka produkter företagets sålde skulle jag börja jobba med affärskontakterna.

Det som sedan hände var att Niklas snart upptäckte att hans jobb var omöjligt att utföra. För att kunna lägga anbud när elbolagen handlade upp ställverk måste han ha stöd av en fungerande projektavdelning. Där hjälps ett team, bestående av olika slags tekniker och andra experter, åt med att ta fram underlag för anbud och sedan också se till att man klarar att leverera det kunden har beställt.

Snart gjorde Niklas ”den chockartade upptäckten” att bolaget saknade en komplett och fungerande projektavdelning.

Då förstod jag att jag hade blivit lurad.

Sedan han studerat bolagets affärssystem upptäckte han också att företaget hade beslutat att inte delta i ungefär 95 procent av alla möjliga projekt som registrerats under föregående år. De resterande 5 procenten hade man till en stor del tappat. Och detta var en trend sedan minst två år tillbaka.

När han sedan också upptäckte att han inte hade någon möjlighet  att ro hem dessa mindre projekt, eftersom bolagets priser låg tio till femton procent över konkurrenterna och företagsledningen förklarade att man ändå inte tänkte sänka priserna, förstod han att loppet var kört. Snart insåg han också att hans företrädare bara suttit en kort tid på posten.

- Då förstod jag att jag hade blivit lurad. Att jag hade blivit anställd i ett bolag där jag inte hade någon möjlighet att marknadsföra eller sälja några produkter eller anläggningar.

Sedan Niklas försökt göra något åt situationen genom att påtala att priserna måste anpassas till den lokala marknaden om man skulle kunna ta hem några projekt, och blivit både ifrågasatt och ignorerad, funderade han på att säga upp sig.

- Men eftersom jag hade mitt lokalkontor i Västernorrland där arbetstillfällen är en bristvara valde jag ändå att fortsätta. Samtidigt upplevde jag hur jag och mina kollegor var helt uppgivna eftersom vi visste att oavsett hur hårt vi jobbade så skulle vi aldrig kunna ta hem några affärer, eftersom priserna inte skulle accepteras.

I september förra året fick de anställda information om att den svenska ledningen hade inlett förhandlingar med facket inför en neddragning av personalen. Och några veckor senare blev Niklas och ett tiotal av hans kollegor uppsagda medan många andra valde att säga upp sig själva.

...tänk dig själv om du hade haft en lön på 50 plus och sedan måste gå ned på a-kassa.

Själv hamnade han i en svår situation. Eftersom han inte varit anställd länge skulle han bara få en månads uppsägning. Med hjälp av en av Unionens ombudsmän fick han ändå tre månader, till den sista januari i år. Nu går han arbetslös med stor oro inför framtiden. Och känner sig väldigt lurad.

- Jag har hus och försörjningsansvar och jag måste försöka hitta ett jobb här eftersom jag har mitt barn här. Samtidigt är Västernorrland ett av de sämsta länen att söka jobb i. Så nu sitter jag i ett jäkla dilemma. Och tänk dig själv om du hade haft en lön på 50 plus och sedan måste gå ned på a-kassa, det är en katastrof.

Nu hoppas han kunna varna så att inte fler hamnar i samma situation som han gjort.

- Jag vill att Unionens medlemmar ska öppna ögonen för hur anställningar kan gå till och vad man kan förvänta sig av en arbetsgivare. För om man inte är lite cynisk och försöker vända på alla stenar innan man lämnar en trygg position så kan det innebära att gör samma misstag som jag gjort.

Fotnot: Niklas heter egentligen något annat

Tänk på:

Niklas råd till dig som byter tjänst:

  • Ta alltid en kontakt med företrädare oavsett vad arbetsgivaren säger. Sök via LinkedIn och Facebook om så behövs
  • Kräv en detaljerad arbetsbeskrivning
  • Ta ekonomiska uppgifter via Soliditet eller liknande på alla arbetsgivare oavsett storlek
  • Om möjligt – försök att få tjänstledigt för att få prova en ny tjänst
  • Se till att du har en bra facklig företrädare då det kör ihop sig

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
En dator på ett tomt konferensbord, bredvid en bild på Unionens tf chefsekonom Tobias Lundquist.
Jobben minskar snabbast i flera yrken där AI kan utföra en stor del av arbetsuppgifterna. Unionens Tobias Lundquist beskriver utvecklingen som ”tysta varsel”, där pensionsavgångar inte ersätts och nyanställningar uteblir. Foto: Martin Pahlmblad/TT, Peter Jönsson

83 procent av Unionens fackklubbar säger att deras arbetsgivare har infört AI. Det visar förbundets senaste konjunkturrapport, som bland annat bygger på enkätintervjuer med 468 fackklubbar.

I flera av de kontorsyrken som är mest AI-exponerade, alltså där AI antas kunna utföra en stor del av arbetsuppgifterna, är förändringarna tydliga. Kundtjänstpersonal, ekonomiassistenter och HR-specialister blir färre i en betydligt snabbare takt än tidigare (se faktaruta).

Unionen kallar det ”tysta varsel”. Pensionsavgångar ersätts inte och nyanställningar blir inte av. På så sätt sker stora förändringar utan att det syns i statistiken om uppsägningar. Tobias Lundquist, tf chefsekonom på Unionen, säger till Kollega att man har sett samma sak i tidigare teknikskiften.

– Vissa yrken och branscher krymper, men de krymper liksom inifrån.

AI gör att de anställda blir färre, enligt fackklubbar

Bland fackklubbar på företag som har infört AI svarar 42 procent att det har påverkat personalbehovet. Ofta genom just tysta varsel, enligt Unionen.

Klubbarna svarar att antalet anställda har blivit färre inom bland annat ekonomi, administration, marknadsföring och HR. Chefer, forskare och olika sorters IT-utvecklare har i stället blivit fler, enligt klubbarna. 

Konsekvenserna kan bli att nyexaminerade får svårare att få jobb, eftersom rutinuppgifter som tidigare har gjorts av nyanställda nu har automatiserats, enligt Lundquist. I rapporten heter det bland annat:

”Varje företag tjänar på att någon annan tar kostnaden för att lära upp de unga. Men om alla väntar saknas i framtiden de erfarna tjänstemän som ska leda och kvalitetssäkra det arbete som allt mer utförs av AI.”

AI-företag planerar oftare neddragningar

Effekterna syns också när man blickar framåt. Företag som använder AI har i dubbelt så många fall planer på att säga upp tjänstemän jämfört med företag som inte använder AI. Skillnaden består även när man tar hänsyn till företagens skillnader i orderingång, lönsamhet, sektor, storlek och export. Fenomenet syns i små och medelstora företag.

Vad kan detta få för konsekvenser?

– Det får vi se. Man brukar säga att det kommer nya jobb, precis som i tidigare teknikomställningar. Men vi vill lyfta att det inte alltid är de som blir av med jobbet som får de nya jobben, säger Tobias Lundquist och fortsätter:

– Men Sverige har ju bäst förutsättningar av alla att hantera den här omställningen på ett bra sätt. Vi har ett omställningsstöd som är bra riggat. Vi har en a-kassa som har varit bra, men nu är alldeles för låg. Den behöver förbättras.

Facket har sällan förhandlat om AI-användningen

Men trots att 83 procent av klubbarna svarar att arbetsgivaren har introducerat AI är det bara 16 procent av dem som förhandlat om saken.

– Vi tycker att det är för lågt, säger Tobias Lundquist.

Varför är det så få som lyckas förhandla om detta?

– Det blir en gissning, utifrån att vi har pratat med många klubbar: det här har gått så fort. Det är svårt för klubbarna att förstå vad det innebär. 

I Unionens konjunkturrapport från 2024 konstateras att det inte verkar finnas något motstånd bland arbetsgivare mot att förhandla om AI.

– Det är väl snarare att man inte har tagit upp det, helt enkelt. Man kanske inte har kompetensen. 

Är lokalt förtroendevalda utrustade att förhandla om en så komplex fråga, en teknik som få av oss förstår hur den fungerar?

– Nej, det är nog svårt. Jag tror att i större företag, och i vissa branscher där man ändå har den kunskapen, där kan man absolut göra det.

Här är de AI-exponerade yrken där jobben har blivit färre

Unionens genomgång av SCB:s lönestrukturundersökning pekar på att antalet anställda i de sex mest AI-exponerade kontorsyrkena har sjunkit: från 113 600 personer år 2023 till 98 500 år 2025. Det är ett fall på omkring 13 procent. Mellan 2017 och 2022 krympte yrkena betydligt långsammare, omkring 1 procent per år.

Yrken som har krympt är bland andra inköps- och orderassistenter, kundtjänstpersonal, löneadministratörer, ekonomiassistenter, marknads- och försäljningsassistenter och HR-specialister.

Samtidigt blir det fler anställda inom vissa AI-exponerade yrken, bland annat redovisningsekonomer, mjukvaru- och systemutvecklare och controllers.

Siffrorna i SCB-undersökningen bevisar inte att förändringarna beror på just AI-utvecklingen. Andra faktorer, exempelvis konjunkturförändringar, kan spela in.

Andra slutsatser och önskemål i Unionens konjunkturrapport

  • Sverige har lämnat lågkonjunkturen.
  • Arbetslösheten sjunker i hela landet, men många arbetslösa står långt från arbetsmarknaden.
  • Upprustningen och AI-utvecklingen driver upp investeringarna.
  • Industrin är på rätt väg, men fordonsindustrin har problem.
  • Arbetsgivarna behöver skapa ”vägar in” för unga när AI tar över de rutinuppgifter som är förknippade med juniora jobb.
  • Om arbeten ersätts av AI-tjänster riskerar skattebasen att krympa. Staten borde utreda frågan.
Nya lagar och regler för arbetslivet 2027
Nya skatteregler, högre ersättning vid sjukdom och föräldraledighet och ändrade regler på jobbet. Här är de viktigaste förändringarna 2027 och vad de betyder för dig. Foto: Colourbox

8 förändringar 2027 i korthet

  1. Brytpunkten för statlig inkomstskatt höjs.
  2. Det förhöjda grundavdraget gäller först från året du fyller 68.
  3. Taken för sjukpenning och föräldrapenning höjs.
  4. Nya krav kan ställas på sjuka som får försörjningsstöd.
  5. Skattereglerna ändras för den som jobbar på flera platser.
  6. Rätten till tjänstledighet vid militärtjänstgöring förtydligas.
  7. Arbetstillstånd ska inte längre vara knutna till en viss arbetsgivare.
  8. Det är fortfarande oklart när reglerna om lönetransparens börjar gälla.

Dina Pengar 2027:

Prisbasbeloppet höjs från 59 200 kronor till 59 600 kronor 2027.

Det flyttar upp brytpunkten för statlig inkomstskatt med cirka 1 400 kronor till 56 483 kronor i månaden.

För den som ligger över brytpunkten innebär det omkring 323 kronor mer i månaden efter skatt.

För en löntagare med 40 000 kronor i månadslön blir effekten betydligt mindre: cirka 23 kronor mer i månaden.

Det finns inga beslutade skattesänkningar i form av jobbskatteavdrag under 2027. 

Gränsen för löneväxling höjs
Nästa år höjs gränsen för lönsam löneväxling till 58 200 kronor i månaden. 
Löneväxling innebär att en del av din bruttolön byts mot till exempel extra inbetalningar till tjänstepensionen. 

Tänk på att om du som i dag har mellan 56 000 och 58 200 kronor kvar i lön efter löneväxlingen hamnar under gränsen nästa år. 
 

Lägre skatt först från 68 års ålder
När man blir äldre sjunker skatten till följd av ett högre grundavdrag på inkomster.
Från 2027 får man det förhöjda grundavdraget först från det år man fyller 68, alltså ett år senare jämfört med nuvarande regler. Det gäller dig som är född 1960 och senare.

 

Din trygghet 2027:

Höjda tak för ersättning vid sjukdom och föräldraledighet

Eftersom prisbasbeloppet för 2027 har fastställts till 59 600 kronor höjs taken för ersättningar från Försäkringskassan, som bland annat sjukpenning och föräldrapenning, vid årsskiftet.

 


Arbetslösa
De senaste åren har Tidöregeringen skärpt reglerna för arbetslösa. Bland annat trappas ersättningen ner snabbare än tidigare. Under 2027 finns inga beslutade förändringar av ersättningsnivåerna i a-kassan.

Nya regler för sjuka med försörjningsstöd
Den som är sjuk och behöver försörjningsstöd kan mötas av nya krav, enligt beslut från regeringen. 

Från den 1 januari får kommunernas socialnämnder möjlighet att kräva deltagande i arbetslivsinriktad rehabilitering. Samtidigt blir vissa myndigheter skyldiga att hjälpa till att ta fram en individuell plan.

Sedan i somras finns också kravet att den som har nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom ska lämna läkarintyg för att kunna få försörjningsstöd.  

 

Dina rättigheter 2027:

Tydligare rätt till ledighet vid militärtjänstgöring

Foto: Anders Wiklund/TT

Rätten till tjänstledighet från ditt vanliga jobb vid tjänstgöring i Försvarsmakten förtydligas. 

Förändringarna innebär bland annat att det blir tydligare i lagen att du har rätt att behålla din civila anställning och ta tjänstledigt när du kallas in för att tjänstgöra i Försvarsmakten. 
Reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

 


Lönetransparens – oklart när de nya reglerna införs

EU:s direktiv om lönetransparens antogs 2023 med syftet att stärka arbetstagares insyn i lönesättningen. Direktivet innebär bland annat att arbetsgivare ska redovisa lönespann i jobbannonser och rapportera löneskillnader mellan kvinnor och män till Diskrimineringsombudsmannen.

De nya reglerna skulle gälla från juli 2026, men i våras ändrade regeringen sig och sköt på införandet till januari 2027. 

Därefter ändrade regeringen sig igen och krävde att EU skulle göra om direktivet, ett krav som EU sa nej till. 

Eftersom det inte har lämnats in någon proposition till riksdagen för att genomföra direktivet är det oklart när reglerna kommer att träda i kraft.

 

Nya skatteregler för dig som jobbar på olika platser

Nya skatteregler införs med syfte att anpassa dem till ett mer flexibelt arbetsliv med ökat distans- och hybridarbete. Regeländringarna träder i kraft vid årsskiftet och innebär bland annat: 

  • Ny regel för tjänsteställe: Tjänstestället ska i första hand bestämmas utifrån arbetsgivarens avsikt vid anställningens början när det gäller var arbetet ska utföras. 
     
  • Definition av tjänsteresa: För att skapa ökad tydlighet införs en formell definition av begreppet tjänsteresa direkt i inkomstskattelagen.
     
  • Förenklat traktamente: Reglerna för avdrag för ökade levnadskostnader vid tjänsteresor och resor i näringsverksamhet förenklas.
     
  • Nytt gemensamt avdrag för boende på annan ort: De nuvarande avdragen för tillfälligt arbete på annan ort och dubbel bosättning slås ihop till ett gemensamt avdrag. Avståndskravet höjs från 50 till 100 kilometer, logiavdraget tidsbegränsas till högst fem år och maximeras till två prisbasbelopp per år.

 

Nya regler för arbetstillstånd
Ett arbetstillstånd ska inte längre vara knutet till en viss arbetsgivare och ett visst slags arbete. 

Den som byter arbetsgivare ska alltså inte behöva söka ett nytt arbetstillstånd, men ska anmäla bytet till Migrationsverket. 
Lagförändringarna träder i kraft den 1 februari 2027.

Källor: Regeringen, Unionen, Skatteverket, Länsförsäkringar.