Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

"Man måste vara mer cynisk än jag var"

Full av entusiasm började Niklas på det nya jobbet. Men snart kände han att han blivit lurad att ta ett arbete som var omöjligt att utföra. Nu vill han berätta vad som hände för att inte fler ska hamna i samma situation.
- Man måste vara mer cynisk och försiktig än jag var, säger Niklas som nu går arbetslös.
Anita Täpp Publicerad
Magnus Hjalmarson Neideman/TT
Niklas uppdrag var att sälja ställverk till elbolag. Magnus Hjalmarson Neideman/TT

För drygt ett år sedan var Niklas ännu anställd som key account manager på ett elbolag i Västernorrland. Han trivdes bra men efter fem år på samma arbete tog han ändå chansen att göra något nytt när tillfället dök upp.

En av elbolagets leverantörer, ett stort multinationellt företag, sökte en key account manager med uppgift att sälja ställverk till elbolagen från ett lokalkontor i Västernorrland. Efter flera anställningsintervjuer med vd:n och en marknadschef i utlandet fick Niklas jobbet.

- Vid anställningsintervjuerna gav mig vd:n en förtroendeingivande bild av företaget och dess möjligheter på marknaden och jag fick uppfattningen att det var en stark aktör i sin bransch. När jag ställde frågor om min introduktion fick jag tilll svar att jag skulle få en fullgod introduktion i produkter och system, berättar han.

Eftersom Niklas gärna ville ställa några frågor till sin företrädare bad han om dennes telefonnummer men fick då veta att man inte ville lämna ut det. När Niklas dessutom fick höra att företrädaren slutat därför att han ville ha en tjänst med personalansvar lät han saken bero.

Man måste vara mer cynisk och försiktig än jag var.

Den 1 februari i fjol började Niklas sin nya anställning som inleddes med ett par veckor på företagets svenska huvudkontor på en ort i Mellansverige. Första dagen var han med på ett möte där han fick lite information om bolagets projekt och ekonomi. Men resten av sin introduktion fick han i princip sköta själv.

- Som key account manager har man hand om företagets viktigaste kunder och då förväntade jag mig naturligvis också att få bra information om de produkter jag skulle sälja och en bra infasning i tjänsten i övrigt.

- Men i stället fick jag försöka lära mig om bolagets komplicerade produkter genom att titta i några övergripande broschyrer som en kollega gav mig. Sedan fick jag också en knapphändig beskrivning av bolagets affärssystem av samma kollega, som samtidigt hade fullt upp med att svara på frågor från företagets kundkontakter via telefonen.

- På det här viset skulle jag alltså lära mig min nya befattning i ett multinationellt företag. När jag läst broschyrerna och fått en viss uppfattning om vilka produkter företagets sålde skulle jag börja jobba med affärskontakterna.

Det som sedan hände var att Niklas snart upptäckte att hans jobb var omöjligt att utföra. För att kunna lägga anbud när elbolagen handlade upp ställverk måste han ha stöd av en fungerande projektavdelning. Där hjälps ett team, bestående av olika slags tekniker och andra experter, åt med att ta fram underlag för anbud och sedan också se till att man klarar att leverera det kunden har beställt.

Snart gjorde Niklas ”den chockartade upptäckten” att bolaget saknade en komplett och fungerande projektavdelning.

Då förstod jag att jag hade blivit lurad.

Sedan han studerat bolagets affärssystem upptäckte han också att företaget hade beslutat att inte delta i ungefär 95 procent av alla möjliga projekt som registrerats under föregående år. De resterande 5 procenten hade man till en stor del tappat. Och detta var en trend sedan minst två år tillbaka.

När han sedan också upptäckte att han inte hade någon möjlighet  att ro hem dessa mindre projekt, eftersom bolagets priser låg tio till femton procent över konkurrenterna och företagsledningen förklarade att man ändå inte tänkte sänka priserna, förstod han att loppet var kört. Snart insåg han också att hans företrädare bara suttit en kort tid på posten.

- Då förstod jag att jag hade blivit lurad. Att jag hade blivit anställd i ett bolag där jag inte hade någon möjlighet att marknadsföra eller sälja några produkter eller anläggningar.

Sedan Niklas försökt göra något åt situationen genom att påtala att priserna måste anpassas till den lokala marknaden om man skulle kunna ta hem några projekt, och blivit både ifrågasatt och ignorerad, funderade han på att säga upp sig.

- Men eftersom jag hade mitt lokalkontor i Västernorrland där arbetstillfällen är en bristvara valde jag ändå att fortsätta. Samtidigt upplevde jag hur jag och mina kollegor var helt uppgivna eftersom vi visste att oavsett hur hårt vi jobbade så skulle vi aldrig kunna ta hem några affärer, eftersom priserna inte skulle accepteras.

I september förra året fick de anställda information om att den svenska ledningen hade inlett förhandlingar med facket inför en neddragning av personalen. Och några veckor senare blev Niklas och ett tiotal av hans kollegor uppsagda medan många andra valde att säga upp sig själva.

...tänk dig själv om du hade haft en lön på 50 plus och sedan måste gå ned på a-kassa.

Själv hamnade han i en svår situation. Eftersom han inte varit anställd länge skulle han bara få en månads uppsägning. Med hjälp av en av Unionens ombudsmän fick han ändå tre månader, till den sista januari i år. Nu går han arbetslös med stor oro inför framtiden. Och känner sig väldigt lurad.

- Jag har hus och försörjningsansvar och jag måste försöka hitta ett jobb här eftersom jag har mitt barn här. Samtidigt är Västernorrland ett av de sämsta länen att söka jobb i. Så nu sitter jag i ett jäkla dilemma. Och tänk dig själv om du hade haft en lön på 50 plus och sedan måste gå ned på a-kassa, det är en katastrof.

Nu hoppas han kunna varna så att inte fler hamnar i samma situation som han gjort.

- Jag vill att Unionens medlemmar ska öppna ögonen för hur anställningar kan gå till och vad man kan förvänta sig av en arbetsgivare. För om man inte är lite cynisk och försöker vända på alla stenar innan man lämnar en trygg position så kan det innebära att gör samma misstag som jag gjort.

Fotnot: Niklas heter egentligen något annat

Tänk på:

Niklas råd till dig som byter tjänst:

  • Ta alltid en kontakt med företrädare oavsett vad arbetsgivaren säger. Sök via LinkedIn och Facebook om så behövs
  • Kräv en detaljerad arbetsbeskrivning
  • Ta ekonomiska uppgifter via Soliditet eller liknande på alla arbetsgivare oavsett storlek
  • Om möjligt – försök att få tjänstledigt för att få prova en ny tjänst
  • Se till att du har en bra facklig företrädare då det kör ihop sig

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Ira Sjölund måste söka jobb trots cancerdiagnos: ”Systemet kräver att jag är stark när jag är som mest trasig”

Ira Sjölund slåss på två fronter. Det ena slaget är mot en tumör i bukspottskörteln. Det andra mot Arbetsförmedlingens regler som gör att hon måste fortsätta söka jobb för att inte förlora sin ersättning.
Lina Björk Publicerad 19 januari 2026, kl 06:01
Ira Sjölund fick cancer och måste söka jobb
Ira Sjölund har nyligen opererats för sin tumör i bukspottskörteln. Hon konstaterar att det är svårt att navigera i regelverken på Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen.
Foto: Åke Ericsson

Men vi backar till maj 2024. Då blev Ira Sjölund, från Stockholm, arbetslös efter att ha jobbat med både projektledning, administration och ekonomi. Ett år senare räknas hon som långtidsarbetslös och får aktivitetsstöd via Försäkringskassan. För att få sin ersättning måste hon söka ett antal jobb varje månad. Det har aldrig varit något problem, förrän i december förra året. Då hittade läkarna en tumör på hennes bukspottskörtel, som måste opereras bort. 

För att inte göra fel ringde Ira Sjölund till Arbetsförmedlingen och frågade vilka regler som gäller när man blir sjuk.  Exempelvis om hon behöver söka jobb under tiden hon väntar på operation och när sjukanmälan ska lämnas in. 

– Jag kunde inte sjukanmälan mig i förtid utan måste göra det dagen jag skrevs in för operation. De hanterade mitt ärende genom att läsa information från hemsidan något jag själv kunde ha gjort. Min situation visar ett systemfel där regler och processer fortsätter som vanligt även när man är i en kris och där synen på arbetslösa riskerar att bli omänsklig.

 

Otydliga besked från Arbetsförmedlingen

Vid jul mådde Ira Sjölund så dåligt att hon ringde sin psykolog, som skrev ut ett sjukintyg från den dagen första operationen var inbokad. Men intyget gällde från mitten av december och inte från när hon fick beskedet och världen vändes upp och ned. 

– Arbetsförmedlingen sa att jag inte var sjuk mellan första och 15:e december och borde sökt jobb då. Jag fick reda på tumören den 4:e och efter det blev det kaos i livet, men det tas ingen hänsyn till mitt psykiska mående. 

Eftersom operationsdatumet har flyttats fram flera gånger har Ira Sjölund varit tvungen att fortsätta söka jobb. Varje gång hon har ringt Arbetsförmedlingen har hon fått en ny handläggare, som enligt henne antingen lämnat motstridiga eller otydliga besked. 

Andreas Malmgren

Andreas Malmgren är verksamhetscontroller på Arbetsförmedlingen. Han beklagar att Ira Sjölund inte känner att hon fått den hjälp hon behövt från myndigheten. Eftersom han inte är bekant med hennes ärende svarar han generellt på vad som gäller när man blir sjuk som arbetssökande. 

– Är man inskriven som arbetssökande och begär ersättning för att man deltar i ett program så medför det ett krav på att söka lämpliga arbeten. Handlingsplanen är individuell och antalet jobb kan variera. Blir du sjukskriven så är det Försäkringskassan som betalar ut sjukpenning, säger han. 

Tar Arbetsförmedlingen någon hänsyn till psykisk ohälsa och att du inte är i stånd att söka jobb, utan att för den skull vara sjukskriven?  

– Det går alltid att ringa till oss om man behöver stöd. Är man exempelvis inskriven i ett program kan man göra nya bedömningar som gör att man undantas från att söka arbete. Vi försöker alltid att utgå från den arbetssökandes situation, säger Andreas Malmgren.

Ira Sjölund vill helst av allt få ett jobb. Men nu anser hon att Arbetsförmedlingens regelsystem jobbar emot henne.

Ira Sjölund tror inte att hon är ensam om att hamna mellan stolarna efter ett sjukdomsbesked. Hon efterfrågar en tydligare samordning av rutiner vid sjukdom och kriser, samt att kraven på den arbetssökande pausas under akuta medicinska processer. 

– Det här är inget enskilt fall och det måste till en förändring. Jag skulle inte önska min värsta fiende att gå igenom vad jag varit med om. 

I slutet av december blev Ira Sjölund opererad för sin tumör. Hon är sjukskriven nu, men i början av februari får hon veta om tumören innehöll cancer och hon måste få mer behandlingar. Mellan de datumen kommer hon att behöva söka jobb igen för att inte mista sin ersättning. 

– Jag är fortfarande mitt i kampen. Jag försöker återhämta mig men måste samtidigt hantera myndighetskrav för att inte hamna i en ännu värre situation. 

– Min önskning är att de som sätter reglerna ska förstå hur verkligheten ser ut när livet kraschar. Det behövs en politisk översyn av reglerna. För någon måste börja ta ansvaret. Jag vill jobba, men i det här läget är systemet ett hinder i stället för stöd.  

Det här är aktivitetsstöd

  • Aktivitetsstöd är en ekonomisk ersättning som betalas ut av Försäkringskassan till personer som deltar i vissa program via Arbetsförmedlingen.
  • Ersättningen varierar beroende på din tidigare inkomst, men grundbeloppet är 365 kronor per dag.
  • Ersättningsperioden är 300 dagar men kan förlängas efter en omprövning. 

Om du blir sjuk som arbetslös

  • Om du blir sjuk som arbetslös ska du sjukanmäla dig första sjukdagen via Försäkringskassans självbetjäningstjänst.
  • Det ska framgå i vilken omfattning du inte kan arbeta på grund av din sjukdom.
  • Ansök om sjukpenning. Försäkringskassan behöver ett läkarintyg, senast dag 8, för att kunna utreda om du har rätt till ersättning.
  • De flesta ärenden handläggs inom 30 dagar, men det kan dröja upp till 70 dagar om exempelvis din inkomst behöver utredas. 

Källa: Försäkringskassan

Arbetsmarknad

Svårare att få jobb efter YH-utbildning

Färre studerande får jobb direkt efter examen från Yrkeshögskolan. Det visar nya siffror från SCB. Men mjukvaruutvecklaren Carl Broman ser ljust på framtiden. ”Man får hitta nya vägar till en marknad som är mer mättad än för tio år sedan” säger han.
Lina Björk Publicerad 18 december 2025, kl 10:23
Färre får jobb efter YH-utbildning
Enligt nya siffror från SCB har nyexaminerade från YH-utbildningar det tufft på arbetsmarknaden. Men Carl Broman, som snart ska ut på praktik som mjukvaruutvecklare ser både positivt på utbildningen och möjligheterna att få jobb i framtiden. Foto: Anders G. Warne/TT/Johan Nilsson

Att gå en utbildning på Yrkeshögskolan kan vara ett snabbt sätt att få jobb efter en kort utbildning. Åtminstone har det varit så tidigare. Men de senaste åren har andelen studenter i arbete efter examen minskat och i år är inget undantag. 

Av de examinerade 2024 har 81 procent fått ett jobb i år, vilket är en minskning med tre procent jämfört med året innan. Även andelen som fått ett jobb som överensstämmer med utbildningen minskar. Lägst siffra har de som läst en IT-utbildning. Där har endast en tredjedel fått ett jobb som motsvarar utbildningen de läste på yrkeshögskolan.  

En av dem som har erfarenhet av yrkeshögskolan är Carl Broman, som läser ett tvåårigt program till mjukvaruutvecklare på Nackademin i Stockholm. Han har goda förhoppningar om ett jobb i framtiden, men är väl medveten om att branschen han ger sig in i har en viss mättnad. 

  Konkurrensen därute är stor och som junior-utvecklare så är praktiken jätteviktig. Rekryterare letar efter folk som är självgående. De vill gärna se att man gjort egna projekt, kan planera, genomföra och förklara en IT-lösning. 

De som inte är vana att ta första steget har haft det tufft

Några av hans kurskamrater har skickat 50 ansökningar om praktik utan att få svar. Carl Broman har fått napp. Han tror att det kan vara hans bakgrund som säljare som gett honom fördel. 

  Jag har legat på, tagit personlig kontakt och försökt att skapa en relation.  Det ligger lika mycket hårt jobb bakom kompetensen som att framföra den. De som inte är vana att ta första steget på det sättet har haft det tufft, säger han. 

Carl Broman mjukvaruutvecklare på YH-utbildning
Carl Broman har lagt mycket tid på egna projekt och att putsa upp sitt varumärke för att bli attraktiv på arbetsmarknaden när YH-utbildningen tar slut.

Foto: Anders G. Warne

Enligt SCB:s siffror har det blivit svårare för studerande inom två utbildningsområden att etablera sig på arbetsmarknaden. Ett av dem är Carl Bromans framtida bransch, IT/Data. De andra är ekonomi, administration och försäljning. Till de utbildningsinriktningar som hade allra högst andel i jobb hör bland annat specialistundersköterskor, säkerhetssamordnare, elkonstruktörer, kart- och mättekniker och ambulanssjukvårdare.

 

Lågkonjunktur en av orsakerna

Orsaken till att andelen studenter som får jobb efter YH- utbildningen minskar är flera. Lågkonjunkturen de senaste åren har inneburit en sämre arbetsmarknad i för alla. Carl Broman tror också att inom hans framtida bransch blir kunskap fort gammal.

 Min bransch utvecklas hela tiden, vilket gör att vi aldrig blir färdiglärda. Dessutom vill många företag ha seniora utvecklare. Att ta in en junior är en större risk eftersom de är som hantverkare och måste ha några lärlingsår innan de blir självgående. 

Vilket råd skulle du ge någon som funderar på en YH-utbildning?

–  Att tänka på att det är mycket eget ansvar att ta till sig de kunskaper man lär sig. Det går inte att bara lära sig teorin och sedan förvänta sig att få jobb. Du måste gräva vidare själv, vara nyfiken. Det är viktigt att man faktiskt gillar sitt yrke, säger Carl Broman.  

YH-utbildningar med flest andel i jobb 

  • Säkerhetstjänster: 94 procent
  • Transporttjänster: 91 procent
  • Lantbruk och djurvård: 91 procent
  • Hälso-och sjukvård: 91 procent
  • Friskvård och kroppsvård: 88 procent

YH-utbildningar med minst andel i jobb

  • Kultur och media: 64 procent
  • Data/IT: 69 procent
  • Journalistik och Information: 75 procent
  • Juridik: 75 procent
  • Samhällsbyggnad och byggteknik: 81 procent

Om undersökningen

Uppgifterna kommer från en årlig uppföljning av examinerade från yrkeshögskolan, som genomfördes av SCB under hösten 2025 bland de som examinerades 2024. Totalt omfattade undersökningen 22 900 personer och svarsfrekvensen var 42 procent.