Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Läs din motpart som ett pokerproffs

Hur förbereder du dig inför en förhandling? Vilka trumfkort sitter din motpart på? Kollega frågar proffsen! Dan Glimne, en av Sveriges största pokerprofiler, förklarar hur du bäst läser din motståndare.
Lina Björk, Lina Jonsson Publicerad
Pokerkort

Vad är det första du lägger märke till hos dina motståndare?
- Klädseln. Personer med en massa bling-bling och accessoarer tenderar att överskatta sin egen förmåga, medan en person som är lite mer konservativt klädd, får man passa sig mer för. De senare vet oftast vad de gör och har koll på sitt spel.

Finns det några osynliga gränser som visar vem som har övertaget?
- Ja,  det finns alltid en osynlig linje mellan dig själv och de andra. Går den väldigt nära dig betyder det att dina motspelare har övertaget, har mer utrymme och kan vara mer aggressiva, bluffa och försöka köra över dig. Flyttar du den i stället närmare dina motspelare är det du som har övertaget. Linjen är aldrig fast utan flyttas hela tiden i takt med spelet.

Hur märker du att någon bluffar?
- En del personer är rätt snacksaliga och det finns en baktanke med det: de vill lyssna på hur din röst låter i normalläge, för att sedan kunna avgöra när du är stressad eller ljuger. Hur spänd är du? Hur självsäker låter du? Är det en bluff? Finns det ett tidigare soundtrack att jämföra med, är det lättare att avgöra för motspelarna.
Sedan finns det naturligtvis småsaker som folk alltid gör när de bluffar, men det lär man sig med erfarenhet.

Dan GlimneVad kan man se i kroppsspråket?
- Folk brukar ofta prata om att man ska behålla sitt pokeransikte, att inte visa vad man tänker och vad man kommer att göra. Men det är egentligen överskattat: Även med det perfekta pokeransiktet måste du göra någonting.

- Du måste titta på dina kort, du måste hantera markerna, och förr eller senare måste du andas. Snarare handlar det om att kunna analysera och tolka de signaler som kroppsspråket visar. Om någon lutar sig framåt till exempel kanske det betyder att man försöker skydda sig.

- Vågar du titta folk i ögonen? Försöker du spänna ögonen i dem? Om du gör olika saker blir folk förvirrade, så det perfekta pokeransiktet är egentligen att spela varierat. Du måste få dina motspelare att bli osäkra och tänka: vad fan håller han eller hon på med?

Vilken sinnesstämning ska man befinna sig i för att klara av en lång förhandling eller flera dagars pokerturnering?
- Helst av allt ska du befinna dig i ett totalt fokus, det vill säga att du varken är hungrig, trött, ledsen eller spänd utan enbart fokuserad. Kommer du dit och tänker på annat kommer du att bli plockad som en kyckling.

Vilka egenskaper krävs för att bli en bra spelare?
- Du måste ha förmågan att kunna se in i en annan människas själ, samtidigt som du inte får ha dåligt samvete när du vinner. Blir du emotionellt engagerad, har du redan förlorat. Ni kan vara hur goda vänner som helst, men vid pokerbordet är det spelet som gäller.

- Vi vet båda om på vilka premisser vi går in i spelet och det är för att vinna. Det är likadant i en löneförhandling eller vad som helst. Jag kommer att göra vad jag kan inom spelreglerna för att få min vilja igenom. Min motspelare kommer att göra samma sak mot mig.

Får man bli arg om man förlorar?
- Det är klart att du ibland får bli arg, men du kommer att spela sämre. Det får aldrig handla om att vinna tillbaka, eller att hämnas.

Vilka egenskaper kan man utnyttja hos andra?
- Hos macho-typerna kan du naturligtvis trycka på fegisknappen: Du vågar väl inte...?

Hur blir man en bättre spelare?
- Ingenting går upp emot erfarenhet. Ju mer du spelar, desto bättre blir du. Du måste alltid fråga dig själv: Hur gick det där till? Kunde jag ha gjort någonting annorlunda? Kanske du har gjort allt rätt men haft otur, eller så läste du din motspelare fel. Det är också bra att diskutera sina misstag med kollegor, sådana som du respekterar och litar på.

Fakta

  • Öva! Erfarenhet av förhandlingar ger råg i ryggen.
  • Skippa dåligt samvete
  • Bli inte emotionell

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Laboratorium
Sugen på att byta jobb? Det råder stor brist på biomedicinska analytiker. Här är sju utbildningar som ger goda möjligheter till jobb. Colourbox

Sommaren ger, i bästa fall, en möjlighet att fundera på vad som är bra i livet och vad som borde vara annorlunda. Kanske har du bestämt dig för att byta jobb och kan tänka dig att sätta dig i skolbänken igen? 

Här är sju utbildningar som enligt Arbetsförmedlingens ger goda jobbchanser de närmaste fem åren. Några av dem kräver några år på universitet, men om du har rätt till omställningsstudiestöd och inte har förbrukat allt studiemedel kan de gå att förverkliga, trots huslån och bil.

 

  1. IT-arkitekt.

Gör: Designar och inför IT-strategier och IT-system. Översätter företagets affärsbehov till tekniska lösningar. 

Snittlön: 56 800 kronor.

Utbildning: 3 år på universitet.

 

  1. Biomedicinsk analytiker.

Gör: Analyserar patientprover på sjukhuslabb, diagnosticerar sjukdomar eller jobbar med läkemedel.

Snittlön: 41 200 kronor.

Utbildning: 3 år på universitet.

 

  1. Undersköterska.

Gör: Ger vård och stöd till sjuka och äldre. Tar prover, gör såromläggningar, serverar mat, ger medicin och hjälper till med hygien.

Snittlön: 35 300 kronor.

Utbildning: 1,5 år på Komvux.

 

  1. Inköpare.

Gör: Planerar inköp, tar in offerter, förhandlar om pris och skriver kontrakt.

Snittlön: 37 900.

Utbildning: 2 år på yrkeshögskola.

 

  1. Tandhygienist.

Gör: Undersöker patienter, tar bort beläggningar, polerar tänder och ger råd om munhygien.

Snittlön: 40 900 kronor.

Utbildning: 3 år på universitet.

 

  1. Lastbilsförare.

Gör: Lastar, transporterar och lossar gods.

Snittlön: 33 600 kronor.

Utbildning: Cirka 30 veckor inom vuxenutbildningen.

 

  1. Fastighetsförvaltare.

Gör: Gör underhållsplaner för fastigheter, ansvarar för uthyrning och besiktning, tar in offerter.

Snittlön: 50 600 kronor.

Utbildning: 2 år på yrkeshögskola.

 

Så förändrar du ditt liv

Och hur gör du då för att tankarna på förändring ska bli verklighet? Att ändra något är krävande, ibland läskigt och gör därför att vi undviker det trots att vi vet att det är precis vad vi behöver för att må bra.

– Ofta kommer vi tillbaka efter semestern med ny ork och nya idéer. Så trycker vi gasen i botten, flammar upp och slocknar lika snabbt. Ta i stället vara på den där känslan av nystart och förvalta den, har coachen och entreprenören Kristina Närman tidigare sagt till Kollega. 

Knepen är på många vis rätt självklara och kan uppfattas lite klyschiga men ger resultat.

 Det tuffaste är att påbörja en förändring, starten kostar mest energi. Fundera på hur du kan hjälpa dig själv på bästa sätt och börja enkelt, nästan löjligt enkelt, säger Kristina Närman.

Viktigast att fatta ett beslut

Vi är duktiga på att överskatta det som kan gå fel, och underskatta det som kan gå rätt, enligt Kristina Närman. Tänk om jag inte kan betala mina räkningar om jag säger upp mig? Tänk om jag aldrig får ett nytt jobb då?

Hur sannolikt är det att det värsta kan inträffa? Rätt ofta ganska osannolikt. En förändring kan vara associerad med en risk du inte är beredd att ta. Men då har du i alla fall fattat ett beslut.