Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Läs din motpart som ett pokerproffs

Hur förbereder du dig inför en förhandling? Vilka trumfkort sitter din motpart på? Kollega frågar proffsen! Dan Glimne, en av Sveriges största pokerprofiler, förklarar hur du bäst läser din motståndare.
Lina Björk, Lina Jonsson Publicerad
Pokerkort

Vad är det första du lägger märke till hos dina motståndare?
- Klädseln. Personer med en massa bling-bling och accessoarer tenderar att överskatta sin egen förmåga, medan en person som är lite mer konservativt klädd, får man passa sig mer för. De senare vet oftast vad de gör och har koll på sitt spel.

Finns det några osynliga gränser som visar vem som har övertaget?
- Ja,  det finns alltid en osynlig linje mellan dig själv och de andra. Går den väldigt nära dig betyder det att dina motspelare har övertaget, har mer utrymme och kan vara mer aggressiva, bluffa och försöka köra över dig. Flyttar du den i stället närmare dina motspelare är det du som har övertaget. Linjen är aldrig fast utan flyttas hela tiden i takt med spelet.

Hur märker du att någon bluffar?
- En del personer är rätt snacksaliga och det finns en baktanke med det: de vill lyssna på hur din röst låter i normalläge, för att sedan kunna avgöra när du är stressad eller ljuger. Hur spänd är du? Hur självsäker låter du? Är det en bluff? Finns det ett tidigare soundtrack att jämföra med, är det lättare att avgöra för motspelarna.
Sedan finns det naturligtvis småsaker som folk alltid gör när de bluffar, men det lär man sig med erfarenhet.

Dan GlimneVad kan man se i kroppsspråket?
- Folk brukar ofta prata om att man ska behålla sitt pokeransikte, att inte visa vad man tänker och vad man kommer att göra. Men det är egentligen överskattat: Även med det perfekta pokeransiktet måste du göra någonting.

- Du måste titta på dina kort, du måste hantera markerna, och förr eller senare måste du andas. Snarare handlar det om att kunna analysera och tolka de signaler som kroppsspråket visar. Om någon lutar sig framåt till exempel kanske det betyder att man försöker skydda sig.

- Vågar du titta folk i ögonen? Försöker du spänna ögonen i dem? Om du gör olika saker blir folk förvirrade, så det perfekta pokeransiktet är egentligen att spela varierat. Du måste få dina motspelare att bli osäkra och tänka: vad fan håller han eller hon på med?

Vilken sinnesstämning ska man befinna sig i för att klara av en lång förhandling eller flera dagars pokerturnering?
- Helst av allt ska du befinna dig i ett totalt fokus, det vill säga att du varken är hungrig, trött, ledsen eller spänd utan enbart fokuserad. Kommer du dit och tänker på annat kommer du att bli plockad som en kyckling.

Vilka egenskaper krävs för att bli en bra spelare?
- Du måste ha förmågan att kunna se in i en annan människas själ, samtidigt som du inte får ha dåligt samvete när du vinner. Blir du emotionellt engagerad, har du redan förlorat. Ni kan vara hur goda vänner som helst, men vid pokerbordet är det spelet som gäller.

- Vi vet båda om på vilka premisser vi går in i spelet och det är för att vinna. Det är likadant i en löneförhandling eller vad som helst. Jag kommer att göra vad jag kan inom spelreglerna för att få min vilja igenom. Min motspelare kommer att göra samma sak mot mig.

Får man bli arg om man förlorar?
- Det är klart att du ibland får bli arg, men du kommer att spela sämre. Det får aldrig handla om att vinna tillbaka, eller att hämnas.

Vilka egenskaper kan man utnyttja hos andra?
- Hos macho-typerna kan du naturligtvis trycka på fegisknappen: Du vågar väl inte...?

Hur blir man en bättre spelare?
- Ingenting går upp emot erfarenhet. Ju mer du spelar, desto bättre blir du. Du måste alltid fråga dig själv: Hur gick det där till? Kunde jag ha gjort någonting annorlunda? Kanske du har gjort allt rätt men haft otur, eller så läste du din motspelare fel. Det är också bra att diskutera sina misstag med kollegor, sådana som du respekterar och litar på.

Fakta

  • Öva! Erfarenhet av förhandlingar ger råg i ryggen.
  • Skippa dåligt samvete
  • Bli inte emotionell

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Svårare att få jobb efter YH-utbildning

Färre studerande får jobb direkt efter examen från Yrkeshögskolan. Det visar nya siffror från SCB. Men mjukvaruutvecklaren Carl Broman ser ljust på framtiden. ”Man får hitta nya vägar till en marknad som är mer mättad än för tio år sedan” säger han.
Lina Björk Publicerad 18 december 2025, kl 10:23
Färre får jobb efter YH-utbildning
Enligt nya siffror från SCB har nyexaminerade från YH-utbildningar det tufft på arbetsmarknaden. Men Carl Broman, som snart ska ut på praktik som mjukvaruutvecklare ser både positivt på utbildningen och möjligheterna att få jobb i framtiden. Foto: Anders G. Warne/TT/Johan Nilsson

Att gå en utbildning på Yrkeshögskolan kan vara ett snabbt sätt att få jobb efter en kort utbildning. Åtminstone har det varit så tidigare. Men de senaste åren har andelen studenter i arbete efter examen minskat och i år är inget undantag. 

Av de examinerade 2024 har 81 procent fått ett jobb i år, vilket är en minskning med tre procent jämfört med året innan. Även andelen som fått ett jobb som överensstämmer med utbildningen minskar. Lägst siffra har de som läst en IT-utbildning. Där har endast en tredjedel fått ett jobb som motsvarar utbildningen de läste på yrkeshögskolan.  

En av dem som har erfarenhet av yrkeshögskolan är Carl Broman, som läser ett tvåårigt program till mjukvaruutvecklare på Nackademin i Stockholm. Han har goda förhoppningar om ett jobb i framtiden, men är väl medveten om att branschen han ger sig in i har en viss mättnad. 

  Konkurrensen därute är stor och som junior-utvecklare så är praktiken jätteviktig. Rekryterare letar efter folk som är självgående. De vill gärna se att man gjort egna projekt, kan planera, genomföra och förklara en IT-lösning. 

De som inte är vana att ta första steget har haft det tufft

Några av hans kurskamrater har skickat 50 ansökningar om praktik utan att få svar. Carl Broman har fått napp. Han tror att det kan vara hans bakgrund som säljare som gett honom fördel. 

  Jag har legat på, tagit personlig kontakt och försökt att skapa en relation.  Det ligger lika mycket hårt jobb bakom kompetensen som att framföra den. De som inte är vana att ta första steget på det sättet har haft det tufft, säger han. 

Carl Broman mjukvaruutvecklare på YH-utbildning
Carl Broman har lagt mycket tid på egna projekt och att putsa upp sitt varumärke för att bli attraktiv på arbetsmarknaden när YH-utbildningen tar slut.

Foto: Anders G. Warne

Enligt SCB:s siffror har det blivit svårare för studerande inom två utbildningsområden att etablera sig på arbetsmarknaden. Ett av dem är Carl Bromans framtida bransch, IT/Data. De andra är ekonomi, administration och försäljning. Till de utbildningsinriktningar som hade allra högst andel i jobb hör bland annat specialistundersköterskor, säkerhetssamordnare, elkonstruktörer, kart- och mättekniker och ambulanssjukvårdare.

 

Lågkonjunktur en av orsakerna

Orsaken till att andelen studenter som får jobb efter YH- utbildningen minskar är flera. Lågkonjunkturen de senaste åren har inneburit en sämre arbetsmarknad i för alla. Carl Broman tror också att inom hans framtida bransch blir kunskap fort gammal.

 Min bransch utvecklas hela tiden, vilket gör att vi aldrig blir färdiglärda. Dessutom vill många företag ha seniora utvecklare. Att ta in en junior är en större risk eftersom de är som hantverkare och måste ha några lärlingsår innan de blir självgående. 

Vilket råd skulle du ge någon som funderar på en YH-utbildning?

–  Att tänka på att det är mycket eget ansvar att ta till sig de kunskaper man lär sig. Det går inte att bara lära sig teorin och sedan förvänta sig att få jobb. Du måste gräva vidare själv, vara nyfiken. Det är viktigt att man faktiskt gillar sitt yrke, säger Carl Broman.  

YH-utbildningar med flest andel i jobb 

  • Säkerhetstjänster: 94 procent
  • Transporttjänster: 91 procent
  • Lantbruk och djurvård: 91 procent
  • Hälso-och sjukvård: 91 procent
  • Friskvård och kroppsvård: 88 procent

YH-utbildningar med minst andel i jobb

  • Kultur och media: 64 procent
  • Data/IT: 69 procent
  • Journalistik och Information: 75 procent
  • Juridik: 75 procent
  • Samhällsbyggnad och byggteknik: 81 procent

Om undersökningen

Uppgifterna kommer från en årlig uppföljning av examinerade från yrkeshögskolan, som genomfördes av SCB under hösten 2025 bland de som examinerades 2024. Totalt omfattade undersökningen 22 900 personer och svarsfrekvensen var 42 procent.