Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Läs din motpart som ett pokerproffs

Hur förbereder du dig inför en förhandling? Vilka trumfkort sitter din motpart på? Kollega frågar proffsen! Dan Glimne, en av Sveriges största pokerprofiler, förklarar hur du bäst läser din motståndare.
Lina Björk, Lina Jonsson Publicerad
Pokerkort

Vad är det första du lägger märke till hos dina motståndare?
- Klädseln. Personer med en massa bling-bling och accessoarer tenderar att överskatta sin egen förmåga, medan en person som är lite mer konservativt klädd, får man passa sig mer för. De senare vet oftast vad de gör och har koll på sitt spel.

Finns det några osynliga gränser som visar vem som har övertaget?
- Ja,  det finns alltid en osynlig linje mellan dig själv och de andra. Går den väldigt nära dig betyder det att dina motspelare har övertaget, har mer utrymme och kan vara mer aggressiva, bluffa och försöka köra över dig. Flyttar du den i stället närmare dina motspelare är det du som har övertaget. Linjen är aldrig fast utan flyttas hela tiden i takt med spelet.

Hur märker du att någon bluffar?
- En del personer är rätt snacksaliga och det finns en baktanke med det: de vill lyssna på hur din röst låter i normalläge, för att sedan kunna avgöra när du är stressad eller ljuger. Hur spänd är du? Hur självsäker låter du? Är det en bluff? Finns det ett tidigare soundtrack att jämföra med, är det lättare att avgöra för motspelarna.
Sedan finns det naturligtvis småsaker som folk alltid gör när de bluffar, men det lär man sig med erfarenhet.

Dan GlimneVad kan man se i kroppsspråket?
- Folk brukar ofta prata om att man ska behålla sitt pokeransikte, att inte visa vad man tänker och vad man kommer att göra. Men det är egentligen överskattat: Även med det perfekta pokeransiktet måste du göra någonting.

- Du måste titta på dina kort, du måste hantera markerna, och förr eller senare måste du andas. Snarare handlar det om att kunna analysera och tolka de signaler som kroppsspråket visar. Om någon lutar sig framåt till exempel kanske det betyder att man försöker skydda sig.

- Vågar du titta folk i ögonen? Försöker du spänna ögonen i dem? Om du gör olika saker blir folk förvirrade, så det perfekta pokeransiktet är egentligen att spela varierat. Du måste få dina motspelare att bli osäkra och tänka: vad fan håller han eller hon på med?

Vilken sinnesstämning ska man befinna sig i för att klara av en lång förhandling eller flera dagars pokerturnering?
- Helst av allt ska du befinna dig i ett totalt fokus, det vill säga att du varken är hungrig, trött, ledsen eller spänd utan enbart fokuserad. Kommer du dit och tänker på annat kommer du att bli plockad som en kyckling.

Vilka egenskaper krävs för att bli en bra spelare?
- Du måste ha förmågan att kunna se in i en annan människas själ, samtidigt som du inte får ha dåligt samvete när du vinner. Blir du emotionellt engagerad, har du redan förlorat. Ni kan vara hur goda vänner som helst, men vid pokerbordet är det spelet som gäller.

- Vi vet båda om på vilka premisser vi går in i spelet och det är för att vinna. Det är likadant i en löneförhandling eller vad som helst. Jag kommer att göra vad jag kan inom spelreglerna för att få min vilja igenom. Min motspelare kommer att göra samma sak mot mig.

Får man bli arg om man förlorar?
- Det är klart att du ibland får bli arg, men du kommer att spela sämre. Det får aldrig handla om att vinna tillbaka, eller att hämnas.

Vilka egenskaper kan man utnyttja hos andra?
- Hos macho-typerna kan du naturligtvis trycka på fegisknappen: Du vågar väl inte...?

Hur blir man en bättre spelare?
- Ingenting går upp emot erfarenhet. Ju mer du spelar, desto bättre blir du. Du måste alltid fråga dig själv: Hur gick det där till? Kunde jag ha gjort någonting annorlunda? Kanske du har gjort allt rätt men haft otur, eller så läste du din motspelare fel. Det är också bra att diskutera sina misstag med kollegor, sådana som du respekterar och litar på.

Fakta

  • Öva! Erfarenhet av förhandlingar ger råg i ryggen.
  • Skippa dåligt samvete
  • Bli inte emotionell

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

AI-kompetens ger högre lön

AI-kompetens kan snabbt ge högre lön. Men formell utbildning är inte vägen dit enligt nya rön, utan mer att lattja själv. "Det bidrar till tydliga klyftor där kvinnor redan halkat efter", säger Elin Eriksson från Women in Tech Sweden.
Sandra Lund Publicerad 17 september 2025, kl 13:58
Elin Eriksson från Women in Tech Sweden till vänster i en delad bild. Hon bär en cerise blus och röda glasögon, har långt brunt hår och kort lugg. Till höger syns ett par manshänder som skriver på en bärbar dator.
Elin Eriksson ser hur gapet mellan kvinnor och män vidgas när det kommer till AI, i färdigheter och därmed i löner. Foto: Woman in Tech/Colourbox

Det var när Chat GPT lanserades i november för tre år sedan som debatten om AI och jobben blev till verklighet. Sedan dess kommer ständigt nya rön. Under sommaren presenterade till exempel konsultjätten PwC sin andra rapport om AI och jobben för 2025.

80 procent av vd:arna som svarat har under det senaste året använt sig AI i sin verksamhet. Rapporten har också analyserat 840 miljoner jobbannonser från 24 olika länder, däribland Sverige, för att undersöka sådant som efterfrågan på AI-kompetenser.

Jobben blir fler - inte färre

Analysen kommer bland annat fram till:

  • Att produktiviteten ökar i AI-exponerade branscher.
  • Att jobben blir fler snarare än färre.
  • Att lönerna ökar i branscher som exponeras för AI, eftersom dem artificiella intelligensen främst tar över sådant som administration, medan människor får göra mer komplexa uppgifter.

Lönerna ökar dubbelt så snabbt i branscher som är mest exponerade för AI, enligt rapporten. I samtliga branscher finns också lönepremier till den med AI-färdigheter, och de högsta påslagen finns i detalj- och grossisthandler, energi och information/kommunikation.

56 procent högre lön

Den som har AI-kompetens har i snitt en 56 procent högre lön än kollegan som saknar de färdigheterna. Jämfört med rapporten från året före låg den skillnaden på 25 procent. 

Häromdagen kom också en studie från toppuniversitetet Stanford som visade på lite andra resultat. 

Som att sysselsättningen snarare minskar för unga nyutexaminerade i yrken som är högt utsatta för AI. Framför allt för de mellan 22 och 25 år. 

Medan den ökar för äldre. De som är något äldre har hunnit få erfarenheter som gör de mer oersättliga av AI, vilket ger fler jobb och arbetsuppgifter. 

De målar upp en väldigt positiv bild

Men att göra rapporter utifrån gamla data är inte relevant när det kommer till AI, anser Elin Eriksson, styrelseordförande på Women in Tech Sweden, som jobbar för en mer inkluderande techindustri.

Gammal här betyder några månader eller äldre.

De målar upp en väldigt positiv bild när den stora trenden är enorma klyftor mellan de som anammar tekniken snabbt och fullt ut och de som inte riktigt kommit igång.

Hon nämner klyftor på arbetsgivarsidan. Där äldre branscher som industrijättar och banker sitter på tunga tekniska system med hög säkerhet. Där kan man inta bara byta ut och lattja loss lite med nya AI-verktyg. Samma gäller det offentliga.

Männen började leka

Medan i andra änden mindre techbolag som utvecklar och utforskar samtidigt som detta skrivs. Och den ännu större klyftan - mellan kvinnor och män. 

Ett gap som redan djupnat sedan Chat GPT kom in i våra liv när den lanserades den där november-helgen för tre år sedan.

De män jag känner släppte då allt och började testa. Medan väldigt många kvinnor tog hand om den vanliga ruljangsen. För alla har inte tiden att leka.

Dels lärde fler män snabbt. Dels matade de också OpenAI  (företaget som utvecklat ChatGPT) med data.

Det är fortfarande fler män som jobbar så experimentellt med AI. Visst tar tjänsterna även in data från befintliga källor men de är också ofta skapade av män, se bara på Wikipedia, säger Elin Eriksson.

Spelar det roll?

Ja. Vi ser på saker lite olika, ställer andra frågor baserat på att vi har lite olika erfarenheter.

Utbildning mindre viktigt

Det här leder in på något som även rapporten från PwC tar upp. Att formell utbildning tappar i attraktionskraft. Särskilt i AI-exponerade yrken. 

Arbetsgivare frågar sig oftare ”vad kan du göra i dag? än ”vad utbildade du till igår?”. En viss demokratisk fördel finns, enligt PwC-rapporten.

Absolut finns stora möjligheter för den som kan, har tid att prioritera och börjar testa. Och för den som fattar att du inte kommer att få ett diplom. Det räcker att du säger att du kan, och visar det. De kommer att vara mest värdefulla, och därmed få bättre löner, säger Elin Eriksson.

Även här riskerar könsgapet att vidgas. Kvinnor jobbar oftare i AI-exponerade yrken, men är mer sällan de som sitter på den kompetensen.

Och kvinnor vill oftare bli validerade utifrån. Det blir samma mönster som vid rekryteringsprocesser. Kvinnor är ofta överkvalificerade, medan män nästan är kvalificerade men blir rekryterade på potential.

Staten måste kliva fram

Styrelseordförande Elin Eriksson säger att majoriteten av Women in Tech Swedens cirka 30 000 medlemmar svarar att det är näringslivet som måste styra upp. Som måste förstå att produkten blir bättre om människor med olika bakgrunder matar in och tolkar data.

Själv anser hon att staten måste kliva fram. Hon tar upp hur Hem PC-reformen, som gav anställda möjlighet att köpa eller hyra hem datorer på 1990-talet, gjorde svensken digital. Att något liknande kunskapsspridning kan göras med AI.

Få yrkesutbildningar inom AI

Yrkeshögskolorna har också en viktig roll att spela. Där skolar många vuxna om sig för att jobba i tech-branschen, utifrån vad medlemmarna i Women in Tech Sweden själva uppger.

När Kollega gör en snabb sökning på program som finns att söka på yrkeshögskolan finns begreppet AI med i titeln för 81 av 953 program över landet. Det motsvarar 9 procent.

Och när det kommer till kurser finns begreppet i 85 av 580. Vilket blir 15 procent.

Det är extra kritiskt just nu med en breddning.  För vi närmar oss generell AI, att systemen lär sig själva. Så medan det är i startgropen är det ännu viktigare att vi inte bygger in en massa fördomar i systemen, säger Elin Eriksson.