Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Läs din motpart som ett pokerproffs

Hur förbereder du dig inför en förhandling? Vilka trumfkort sitter din motpart på? Kollega frågar proffsen! Dan Glimne, en av Sveriges största pokerprofiler, förklarar hur du bäst läser din motståndare.
Lina Björk, Lina Jonsson Publicerad
Pokerkort

Vad är det första du lägger märke till hos dina motståndare?
- Klädseln. Personer med en massa bling-bling och accessoarer tenderar att överskatta sin egen förmåga, medan en person som är lite mer konservativt klädd, får man passa sig mer för. De senare vet oftast vad de gör och har koll på sitt spel.

Finns det några osynliga gränser som visar vem som har övertaget?
- Ja,  det finns alltid en osynlig linje mellan dig själv och de andra. Går den väldigt nära dig betyder det att dina motspelare har övertaget, har mer utrymme och kan vara mer aggressiva, bluffa och försöka köra över dig. Flyttar du den i stället närmare dina motspelare är det du som har övertaget. Linjen är aldrig fast utan flyttas hela tiden i takt med spelet.

Hur märker du att någon bluffar?
- En del personer är rätt snacksaliga och det finns en baktanke med det: de vill lyssna på hur din röst låter i normalläge, för att sedan kunna avgöra när du är stressad eller ljuger. Hur spänd är du? Hur självsäker låter du? Är det en bluff? Finns det ett tidigare soundtrack att jämföra med, är det lättare att avgöra för motspelarna.
Sedan finns det naturligtvis småsaker som folk alltid gör när de bluffar, men det lär man sig med erfarenhet.

Dan GlimneVad kan man se i kroppsspråket?
- Folk brukar ofta prata om att man ska behålla sitt pokeransikte, att inte visa vad man tänker och vad man kommer att göra. Men det är egentligen överskattat: Även med det perfekta pokeransiktet måste du göra någonting.

- Du måste titta på dina kort, du måste hantera markerna, och förr eller senare måste du andas. Snarare handlar det om att kunna analysera och tolka de signaler som kroppsspråket visar. Om någon lutar sig framåt till exempel kanske det betyder att man försöker skydda sig.

- Vågar du titta folk i ögonen? Försöker du spänna ögonen i dem? Om du gör olika saker blir folk förvirrade, så det perfekta pokeransiktet är egentligen att spela varierat. Du måste få dina motspelare att bli osäkra och tänka: vad fan håller han eller hon på med?

Vilken sinnesstämning ska man befinna sig i för att klara av en lång förhandling eller flera dagars pokerturnering?
- Helst av allt ska du befinna dig i ett totalt fokus, det vill säga att du varken är hungrig, trött, ledsen eller spänd utan enbart fokuserad. Kommer du dit och tänker på annat kommer du att bli plockad som en kyckling.

Vilka egenskaper krävs för att bli en bra spelare?
- Du måste ha förmågan att kunna se in i en annan människas själ, samtidigt som du inte får ha dåligt samvete när du vinner. Blir du emotionellt engagerad, har du redan förlorat. Ni kan vara hur goda vänner som helst, men vid pokerbordet är det spelet som gäller.

- Vi vet båda om på vilka premisser vi går in i spelet och det är för att vinna. Det är likadant i en löneförhandling eller vad som helst. Jag kommer att göra vad jag kan inom spelreglerna för att få min vilja igenom. Min motspelare kommer att göra samma sak mot mig.

Får man bli arg om man förlorar?
- Det är klart att du ibland får bli arg, men du kommer att spela sämre. Det får aldrig handla om att vinna tillbaka, eller att hämnas.

Vilka egenskaper kan man utnyttja hos andra?
- Hos macho-typerna kan du naturligtvis trycka på fegisknappen: Du vågar väl inte...?

Hur blir man en bättre spelare?
- Ingenting går upp emot erfarenhet. Ju mer du spelar, desto bättre blir du. Du måste alltid fråga dig själv: Hur gick det där till? Kunde jag ha gjort någonting annorlunda? Kanske du har gjort allt rätt men haft otur, eller så läste du din motspelare fel. Det är också bra att diskutera sina misstag med kollegor, sådana som du respekterar och litar på.

Fakta

  • Öva! Erfarenhet av förhandlingar ger råg i ryggen.
  • Skippa dåligt samvete
  • Bli inte emotionell

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

På Frökontrollen gror jobbtrivseln

Gröna fingrar kommer väl till pass när man jobbar som laborant på Frökontrollen i Örebro. Karoline Breivik ser till att vi alla får schysst bröd på bordet. 
Johanna Rovira Publicerad 28 juli 2026, kl 06:00
Karoline Breivik på Frökontrollen
Karoline Breivik är odlar fröer för att kolla kvaliteten på säden men är också en ivrig hobbyodlare. Foto: Per Knutsson

Hur hamnade du på Frökontrollen? 

– Jag är och har alltid varit intresserad av odling, trädgård och växter. Efter ett naturbruksprogram på gymnasiet pluggade jag vidare till trädgårdsingenjör vid Sveriges lantbruksuniversitet i Skåne. Det finns ju inte så jättemånga företag att välja på inom gröna sektorn här i Närke och jag visste egentligen inte särskilt mycket om utsädeskontroll innan jag sökte och fick det här jobbet för drygt tio år sedan. 

Vad gör du på jobbet? 

– Eftersom detta är ett litet företag är arbetsuppgifterna många och varierande. Vi tar emot prover på utsäde som vi analyserar och certifierar åt lantbrukare och utsädesfirmor. Vi kontrollerar bland annat grobarhet, förekomst av sjukdomar som till exempel sot, inblandning av andra arter och tusenkornvikt. 

Varför? 

– Vi bedömer antalet normala, döda och onormala groddplantor i utsädespartiet för att få reda på grobarheten. Utöver det analyserar vi sporer och mycel i mikroskop från parasitsvampar som ger upphov till sjukdomar i utsädet och sprids ute i fält om de inte kontrolleras och behandlas. Vi utför också en del analyser på spannmål som ska malas till bröd, för att bedöma proteinhalt, vattenhalt och så kallat falltal, ett kvalitetsmått på spannmål. 

Vad är det bästa med jobbet? 

– Att få jobba praktiskt med växter varje dag. De är positivt att det varierar mellan bredd och djup, kvalificerade och okvalificerade arbetsuppgifter. Vissa arbetsmoment är monotona, men det kan ibland vara skönt att utföra dem. 

– Sedan är jobbet intressant, det känns meningsfullt att vara en del av lantbruket som fyller en viktig funktion i samhället – vi behöver ju kunna producera egna livsmedel. 

– Dessutom är vi ett himla trevligt gäng här, alla har olika bakgrund och bidrar med olika perspektiv. 

Vad är det sämsta?

– Eftersom vi är så oerhört nischade är det svårt att hitta utbildningar så att vi kan kompetensutvecklas. Det finns inte så många sådana här labb i världen och vi behöver ju utvecklas för att inte fastna. 

– Sedan är ju lantbruket säsongsberoende, så det blir två stora arbetspucklar under vårsådd och skörd. Alla skickar prover samtidigt och vill ha svar omgående, vilket leder till hög arbetsbelastning och en del stress. Men det går ju inte riktigt att komma ifrån. 

 

Har det kommit upp något oväntat ur ett frö någon gång? 

– Ibland kan det dyka upp en och annan insekt under linsen. Eftersom vi är ackrediterade av en internationell organisation skickar de testprover tre gånger om året. Då kan vi gro vad som helst – ris, jordnötter och quinoa är några exempel.  

Där frön blir godkända  eller ratade

  1. Frökontrollen är ett oberoende laboratorium med 150 år på nacken. Det jobbar 17 personer på frölaboratoriet i Örebro. Alla utom vd:n är medlemmar i Unionen. 
  2. Tester utförs på stråsäd, vilket är råg, korn, vete, havre samt rågvete, som är en hybrid mellan råg och vete som skapades i slutet på 1800-talet. Rågvete används främst som djurfoder. 
  3. Trindsäd analyseras också. Hit räknas åkerbönor, ärtor, linser, vicker och lupinarter (som odlas som foder åt djur).  Dessutom görs analyser på vallgräs, oljeväxter (raps, rybs, lin) och vallbaljväxter.
  4. På Frökontrollen finns ett fröbibliotek med hundratals olika ogräsfröer. Dessa samlas in och sparas för att man ska kunna jämföra och identifiera fröer som kommer inblandade med utsädesproverna. 
  5. Vid grobarhetsanalys sås stråsäd i paket av filterpapper som kylbehandlas i tre dygn i ett mörkt klimatrum med en temperatur på åtta grader. Därefter flyttas de till ett ljust, varmt rum och får fyra dagar på sig att gro. Sedan räknas antalet grodda frön per paket för hand. 
  6. Fröer som analyseras för sjukdomar inkuberas på så kallade sundhetstallrikar. 
  7. Tusenkornvikt är ett mått som anger vikten av 1000 frön. Med detta mått ihop med grobarhet kan lantbrukaren räkna ut hur många kilo utsäde som behövs för sådden. 
Gunnar Lindstedt och Northvoltskylt
Det gröna prestigeprojektet slutade med massuppsägningar. Journalisten Gunnar Lindstedt säger att Northvolt föll på tidspress, okunskap och ett Silicon Valley-tänk som inte funkar i svensk industri. Foto: Emil Fagander för Volante / Pontus Lundahl för TT

Varför lyckades inte Northvolt? 

– Grundproblemet var att de inte lyckades få i gång produktionen, vilket berodde på tidspress och dålig industriell kunskap. Vi är ju inte så bra längre på att industrialisera i Sverige, säger Gunnar Lindstedt. 

– De tog sig vatten över huvudet och skulle utan egen erfarenhet bygga upp en produktion av batterier från ax till limpa, en väldigt komplicerad process, med både kemi- och verkstadsindustri. 

Du har tidigare nystat upp Trustorhärvan som den tv-aktuella dramaserien Golden Boys bygger på. Varför ville du skriva om just Northvoltkraschen? 

–  Det fanns likheter med det jag gjort tidigare. Jag har följt det här och är skeptisk till idén att elbilar ska ta över transporterna, det har sina problem med mineralfyndigheter. Sedan blev jag övertalad av journalistkompisar. 

Influerades av rika amerikanare

Gunnar Lindstedt beskriver i boken hur vd:n Peter Carlsson och människor runt honom influerades av Teslas och Kaliforniens företagskultur. 

– Det är high tech och startups där man snabbt ska starta upp många projekt samtidigt, i stället för att bygga en fabrik först och få den att fungera. 

Vilka drabbades hårdast? 

– Många gick in i det här med väldigt ambitiösa mål att rädda världen och anställda satsade egna besparingar och flyttade, många av dem har drabbats personligt. 

Arbetsmiljön sågas:  ”För mycket folk

Tusentals anställda förlorade jobbet i konkursen 2025. Kollega har tidigare granskat arbetsmiljön i företaget för tjänstemän: Larm inifrån Northvolt: ”Katastrofal arbetsmiljö”

Arbetsmiljön har också varit ifrågasatt efter olyckor. År 2023 avled en 25-årig man efter en explosion på fabriken. Northvolts dåvarande vd Peter Carlsson har delgivits misstanke om vållande till annans död genom arbetsmiljöbrott. 

Utredningen bygger på en anmälan från Arbetsmiljöverket. Delgivningen kom från åklagare efter att företaget gått i konkurs och inte längre kunde krävas på en planerad företagsbot på 16 miljoner kronor efter dödsfallet. 

Peter Carlsson har tidigare i år uppgett för SVT Västerbotten att han inte var vd för Northvolt Ett i Skellefteå vid tillfället för olyckan, utan vd i koncernen. 

Vad har du, Gunnar Lindstedt, fått veta om arbetsmiljön i arbetet med boken Northvoltfallet? 

– Att det var anarki, ingen bra beslutsstruktur och att man tog in för mycket folk snabbt. De hade femskift innan grunden funkade. Det hade varit bättre att starta pö om pö och få maskinerna att fungera. Det var för många som inte visste vad de skulle göra. Det var också så mycket utländsk arbetskraft att det inte blev en teamkänsla, säger Gunnar Lindstedt. 

Boken ger en bild av ett företag som försökte hålla skenet uppe inför omvärlden in i det sista. 

– De var pressade ekonomiskt, hade lånat mycket och hade investerare som snabbt ville ha utdelning, säger Gunnar Lindstedt.