Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Läs din motpart som ett pokerproffs

Hur förbereder du dig inför en förhandling? Vilka trumfkort sitter din motpart på? Kollega frågar proffsen! Dan Glimne, en av Sveriges största pokerprofiler, förklarar hur du bäst läser din motståndare.
Lina Björk, Lina Jonsson Publicerad
Pokerkort

Vad är det första du lägger märke till hos dina motståndare?
- Klädseln. Personer med en massa bling-bling och accessoarer tenderar att överskatta sin egen förmåga, medan en person som är lite mer konservativt klädd, får man passa sig mer för. De senare vet oftast vad de gör och har koll på sitt spel.

Finns det några osynliga gränser som visar vem som har övertaget?
- Ja,  det finns alltid en osynlig linje mellan dig själv och de andra. Går den väldigt nära dig betyder det att dina motspelare har övertaget, har mer utrymme och kan vara mer aggressiva, bluffa och försöka köra över dig. Flyttar du den i stället närmare dina motspelare är det du som har övertaget. Linjen är aldrig fast utan flyttas hela tiden i takt med spelet.

Hur märker du att någon bluffar?
- En del personer är rätt snacksaliga och det finns en baktanke med det: de vill lyssna på hur din röst låter i normalläge, för att sedan kunna avgöra när du är stressad eller ljuger. Hur spänd är du? Hur självsäker låter du? Är det en bluff? Finns det ett tidigare soundtrack att jämföra med, är det lättare att avgöra för motspelarna.
Sedan finns det naturligtvis småsaker som folk alltid gör när de bluffar, men det lär man sig med erfarenhet.

Dan GlimneVad kan man se i kroppsspråket?
- Folk brukar ofta prata om att man ska behålla sitt pokeransikte, att inte visa vad man tänker och vad man kommer att göra. Men det är egentligen överskattat: Även med det perfekta pokeransiktet måste du göra någonting.

- Du måste titta på dina kort, du måste hantera markerna, och förr eller senare måste du andas. Snarare handlar det om att kunna analysera och tolka de signaler som kroppsspråket visar. Om någon lutar sig framåt till exempel kanske det betyder att man försöker skydda sig.

- Vågar du titta folk i ögonen? Försöker du spänna ögonen i dem? Om du gör olika saker blir folk förvirrade, så det perfekta pokeransiktet är egentligen att spela varierat. Du måste få dina motspelare att bli osäkra och tänka: vad fan håller han eller hon på med?

Vilken sinnesstämning ska man befinna sig i för att klara av en lång förhandling eller flera dagars pokerturnering?
- Helst av allt ska du befinna dig i ett totalt fokus, det vill säga att du varken är hungrig, trött, ledsen eller spänd utan enbart fokuserad. Kommer du dit och tänker på annat kommer du att bli plockad som en kyckling.

Vilka egenskaper krävs för att bli en bra spelare?
- Du måste ha förmågan att kunna se in i en annan människas själ, samtidigt som du inte får ha dåligt samvete när du vinner. Blir du emotionellt engagerad, har du redan förlorat. Ni kan vara hur goda vänner som helst, men vid pokerbordet är det spelet som gäller.

- Vi vet båda om på vilka premisser vi går in i spelet och det är för att vinna. Det är likadant i en löneförhandling eller vad som helst. Jag kommer att göra vad jag kan inom spelreglerna för att få min vilja igenom. Min motspelare kommer att göra samma sak mot mig.

Får man bli arg om man förlorar?
- Det är klart att du ibland får bli arg, men du kommer att spela sämre. Det får aldrig handla om att vinna tillbaka, eller att hämnas.

Vilka egenskaper kan man utnyttja hos andra?
- Hos macho-typerna kan du naturligtvis trycka på fegisknappen: Du vågar väl inte...?

Hur blir man en bättre spelare?
- Ingenting går upp emot erfarenhet. Ju mer du spelar, desto bättre blir du. Du måste alltid fråga dig själv: Hur gick det där till? Kunde jag ha gjort någonting annorlunda? Kanske du har gjort allt rätt men haft otur, eller så läste du din motspelare fel. Det är också bra att diskutera sina misstag med kollegor, sådana som du respekterar och litar på.

Fakta

  • Öva! Erfarenhet av förhandlingar ger råg i ryggen.
  • Skippa dåligt samvete
  • Bli inte emotionell

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Silverrävar efterlyses av djurparker och nöjesfält

Att jobba som säsongsanställd attraherar i första hand yngre. Men Parks and Resorts, som äger Gröna Lund, Furuvik, Kolmården och Skara Sommarland arbetar aktivt för att rekrytera fler äldre, enligt rekryteringschefen Sanna Nordström.
Johanna Rovira Publicerad 26 mars 2025, kl 13:00
Sanna Nordström, Parks & Resorts.
Parks and Resorts satsar på mångfald - till säsongsanställda på Gröna Lund, Furuvik, Kolmården och Skara Sommarland söks nu aktivt seniorer, enligt rekryteringschefen Sanna Nordström. Foto: Privat/

Varför efterlyser ni silverrävar och pantertanter? 

Vi har jobbat länge med olika typer av riktade satsningar för att öka andelen seniora sökande och i grunden handlar det om att vi vill vara en park för alla och att våra gästers mångfald ska återspeglas hos våra anställda. 

 

Hur har det gått? 

Vi har ökat antalet seniora kollegor i samtliga parker förra året och det fanns säsongsanställda som fyllt 75 år i alla parker. Även i år ser det ut att finnas ett stort intresse. Vi tycker det är bra att vi får medarbetare som har både livs- och arbetserfarenhet och vi ser enbart fördelar med mångfald, inkluderat ålder. Det ger en fin dynamik i gruppen. 

 

Finns det några nackdelar? 

Nej, vi kan inte se några. Oavsett vem man är passar man inte för alla roller, det handlar inte om ålder. Vi har inte fått någon negativ respons på våra riktade kampanjer. 

Arbetsmarknad

Mellkvist: ”Ålderism är ett slöseri av gigantiska mått”

Johanna Rovira Publicerad 24 mars 2025, kl 13:00
Mellkvist: ”Ålderism är ett slöseri av gigantiska mått”
Ålderism. Ett litet skolbarn i rollen som chef på kontor.
Mellkvist: ”Ålderism är ett slöseri av gigantiska mått”
Arbetsmarknad

Mellkvist: ”Ålderism är ett slöseri av gigantiska mått”

Ålderismen har bitit sig fast på svensk arbetsmarknad.
– Vi behöver en helt ny standard i synen på ålder, säger John Mellkvist, generalsekreterare för Pluskommissionen.
Johanna Rovira Publicerad 24 mars 2025, kl 13:00
Ålderism. Ett litet skolbarn i rollen som chef på kontor.
Sverige är sämst i Norden på att anställa personer över 55 år, vilket visar på en utbredd ålderism på arbetsmarknaden. Foto: Shutterstock.

“Yngre personer är helt enkelt smartare”. Facebookgrundaren Mark Zuckerberg är en av få som öppet och oförblommerat, vid 23 års ålder uttryckte den fördom många arbetsgivare i hemlighet tycks hysa, om man ser till de faktiska förhållandena på svensk arbetsmarknad. Sverige är sämst i Norden på att anställa folk över 55 år, visar undersökningar , och möjligen värst i världen på att ringakta äldre arbetskraft. 

Problemet med ålderism är universellt, men skiljer sig åt mellan olika länder, säger John Mellkvist, generalsekreterare för Pluskommissionen 

Han är definitivt mot fördomen att ålder skulle ha något att göra med kompetens och kapacitet. Pluskommissionen jobbar aktivt för att förändra synen på livserfarenhet och bättre ta tillvara all outnyttjad kompetens. 

Skev syn på ålder i Sverige

Även vid en internationell jämförelse ligger Sverige pyrt till när det handlar om åldersfixering, menar John Mellkvist och pekar ut flera faktorer som samverkat till den skeva synen på ålder. 

I länder som legat i krig finns ofta en högre aktning och grundrespekt för äldre. Sverige har länge varit fredat från krig och har inte samma naturliga tradition av att hylla sina veteraner. Vi är också starkt teknikorienterade, vill gärna framstå som ett modernt land, vilket skapat en ängslighet i näringslivet, nämner John Mellkvist som några orsaker. 

Det är inte jätteenkelt att bevisa, men mycket pekar i riktningen att Sverige är bland de sämsta i världen på området. Enligt studier av World Values Survey hamnar vi som land botten vad gäller respekt för äldre.                

John Mellkvist.
John Mellkvist. Foto: Jenny Hammar.

Sverige sticker också tydligt ut på världskartan vad gäller individualism, och enligt studier finns ett klart samband mellan ett individualistiskt levnadssätt och hur åldersfientlig man är. En annan orsak till åldersfixeringen är våra trygghetssystem, exempelvis anställningsskyddet som enligt John Mellkvist lätt invaggar oss i en falsk säkerhet. 

Anställningstryggheten är viktig, men det verkliga skyddsnätet i arbetslivet blir allt mer förmågan att ställa om och röra sig på arbetsmarknaden. Flexibilitet är det nya svarta för det arbetsliv vi behöver skapa. 

Rata äldre kostar miljarder

Ett nytt arbetsliv och en fräschare syn på åldrande är nödvändigt, menar Pluskommissionen som nyligen visat att samhällskostnaden för svensk arbetsmarknads njugga inställning till senior arbetskraft är närapå 70 miljarder kronor årligen. Då är inte notan för personligt lidande och ohälsa på grund av utanförskap medräknad. Detta är ett slöseri av gigantiska mått, konstaterar John Mellkvist. Och kortsiktigt tänkt av arbetsgivarna. 

Om du vill behålla den yngre arbetskraften måste du visa att du vill satsa på de äldre. 

Hälsoframgångar gör att åldersgränserna har förskjutits. En åttioåring i dag kan vara pigg och vital, sjuttio sägs vara det nya femtio, och så vidare. Men fördomarna om ålder lever trots detta kvar. 

Vi måste rigga vår arbetsmarknad så vi inte drar alla över en ålderskam. Vi behöver se fler goda och vägledande exempel. Vi behöver en helt ny standard i synen på ålder.

Ålderismen blir obsolet 

Han är spänd på hur vi om tio år, när en rimligare syn på åldrandet förhoppningsvis vunnit gehör, kommer att se tillbaka på vår samtid. Han gissar att vi då betraktar ålderismen på samma förundrade sätt som vi i dag blickar tillbaka på vår tidigare liberala inställning till rökning.  

Frågan är om Zuckerberg, som om tio år fyllt femtio, har ändrat uppfattning. För även om hög ålder trots allt är något de flesta av oss kommer att uppnå förr eller senare om vi har hälsan, kan inte det samma sägas om smarthet.