Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Kuvöser för företagsidéer

Det behövs stöd och bollplank när en idé ska förverkligas och omsättas till lönsamhet. Därför finns olika former av entreprenörs- och innovationsstöd knutna till universitet, till kommunerna och fristående nätverk; det kan vara inkubatorer, science parks, företagarcentrum, mentorer, coacher – och fackförbund.
Gabriella Westberg Publicerad
Szofia Jakobsson/Chalmers Innovation
Andreas Lehner från nystartade företaget Trine har satt upp en enkel modell av hur man alstrar solenergi. Affärsidén, som de fick hjälp att utveckla på Chalmer Innovations Startup Camp, är att gräsrotsfinansiera solenergiprojekt. Szofia Jakobsson/Chalmers Innovation

En inkubator är en slags företagskuvös som syftar till att främja och underlätta nystartade företags väg mot tillväxt och lönsamhet. Inkubatorns främsta uppgift är att erbjuda affärsrådgivning eller coachning och nätverk med kunder, partners och investerare. (Wikipedia)

En Science Park är en fysisk plats där man samlar initiativ och tjänster som syftar till att främja och underlätta innovation. Ofta finns Science parks i anslutning till universitet och högskolor.

Drivhuset Sverige är en ekonomisk förening som samlar fjorton lokala Drivhus, från Umeå till Malmö. Fokus ligger på att uppmuntra och utveckla entreprenörer snarare än på själva företagsidéerna, genom vägledning, utbildning och nätverkande. De använder sig av en egenutvecklad affärsutvecklingsmetod för både kommersiella och ideella idéer. Drivhusets vägledning är kostnadsfri.

Nyföretagarcentrum är en stiftelse som finns i 200 kommuner, från Skellefteå till Ystad, och som erbjuder kostnadsfri rådgivning till alla som vill starta eget företag. Under 2013 hade de över 23 000 besök. De ger råd kring affärsidé, budget, marknadsföring ”eller vad du vill ha hjälp med inför din företagsstart”, som det står på hemsidan. Nyföretagarcentrum har ingen särskild inriktning, mer än att de som söker stöd ska ha en företagsidé de tror på och är engagerade. Där erbjuds även ett kostnadsfritt, ettårigt mentorprogram. De anslutna mentorerna arbetar på ideell basis.

Många kommuner driver också egna företagarcentrum, ibland i samarbete med Almi företagspartner. Där arrangeras nätverksträffar, seminarier och möten och i vissa fall mentorprogram.

Almi företagspartner ägs av staten och erbjuder både rådgivning, lån och riskkapital till såväl nystartsföretag, uppköp av befintliga företag och tillväxt. Moderbolaget Almi Företagspartner AB är en koncern med 16 regionala dotterbolag, Almi Invest AB och IFS Rådgivning AB, och har 40 kontor spridda över landet. De lån och riskkapital som Almi erbjuder är avsedda att vara ”marknadskompletterande”. Rådgivningen utförs av Almis egna rådgivare och av externa underkonsulter. Almi erbjuder även mentorprogram, med ideella mentorer. Sedan den 1 januari 2015 har Almis inkubation flyttats över till Vinnova.

Vinnova är en statlig myndighet som driver program för att stärka innovationskraften i Sverige och finansiera näringslivsanknuten forskning. Programmen riktar sig till kunskapsintensiva företag, universitet och högskolor, forskningsinstitut och aktörer inom offentlig verksamhet.

Sågeriet, ett Göteborgsbaserat centrum för befintliga företag som vill växa. Fokus ligger främst på kvinnors företagande och entreprenörskap. Mindre företag i tillväxt erbjuds ”det stora bolagets resurser och infallsvinklar” genom nätverk, samarbeten och utbildning. Varje medlemsföretag tilldelas en mentor och möjlighet till extern styrelseledamot. Samarbetet bygger på Sågeriets nätverk av utvalda företag vars tjänster inom juridik, bank, försäkring, inredning, IT, hälsa och rekrytering erbjuds medlemsföretagen under ”förmånliga former”. Sågeriet jobbar för en mix av kön, ålder och ursprung och har stöd från Region Västra Götaland och Tillväxtverket. Sågeriet erbjuder också kontorsservice och konferensrum. Samarbetar även med Unionen.

CSES, Center för socialt entreprenörskap Sverige, är en inkubator som erbjuder praktiska verktyg, utbildning och nätverk genom CSES partners inom juridik, redovisning och revision och genom att dela kontorsplats med andra sociala entreprenörer. För att antas till CSES inkubation ska företagsidén lösa ett angeläget och stort problem och bör inkludera ”community-based” delaktighet. Idén ska också vara innovativ eller innebära utveckling av en befintlig tjänst eller produkt. CSES initierades av SU Inkubator (se längre ned) men drivs nu som enskild ideell förening med finansering från Tillväxtverket och Antonia Ax:on Johnsons stiftelse för miljö och utveckling.

Fackförbund för egenföretagare De flesta fackförbund erbjuder medlemskap också för egenföretagare, men vilket stöd de medlemmarna får i sitt företagande varierar. Här är några förbund som har särskilt fokus på företagande.

Unionen Egenföretagare erbjuder fackligt medlemskap med inkomstförsäkringar, affärsjuridisk rådgivning, coachning, avtalsmallar och försäkringar som företagsförsäkring, personförsäkring, sjukvårdsförsäkring och rabatterat pensionssparande. Egenföretagare kan också ansöka om Unionens studiestöd för kompetensutveckling.
Jusek Egenföretagare erbjuder juridisk rådgivning, avtalsgranskning, inkomst- och olycksfallsförsäkringar, nätverk, seminarier och tidningen Driva eget.
Ledarna är ett fackförbund för chefer och företagsledare. Där erbjuds coachning, karriärrådgivning, chefsnätverk, rättshjälp, kurser, seminarier, inkomstförsäkring och tidningen Chef.
Akademikerförbundet SSR erbjuder liv- och olycksfallsförsäkringar, samt företagsförsäkring. SSR arrangerar också seminarier och kostnadsfria inspirationsdagar i samarbete med Saco.
DIK är ett förbund för anställda och företagare inom kultur- och kommunikationsbranscherna. Egenföretagare får del av DIKs företagarnätverk på Linkedin och rådgivning, lönestatistik och coachning.
Svenska Musikerförbundet erbjuder medlemskap i Företagsservice för musiker och artister som driver enskilda firmor. Företagarmedlemmar får samma stöd som andra medlemmar, och därutöver försäkringar, företagssupport, rättsskydd och juridisk service.
Fysioterapeuterna, förbundet för den som jobbar med sjukgymnastik och hälsa, erbjuder medlemskap i Fysioterapeuterna Service AB för företagare. Medlemmar erbjuds företagsförsäkring och andra försäkringar, avtalsmallar, prisguider, starta eget-kurser och olika rabatter.
Journalistförbundet Frilans erbjuder nätverk, kurser, förhandlingshjälp och rådgivning, prisguider och avtalsmallar för den som driver eget som journalist.
 

Universiteten
Lund Life Science Incubator
hjälper nystartade företag inom Life Science att utveckla och kommersialisera sina idéer och erbjuder inkubatormiljö med lab, kontor och mötesplatser.

Ideon Innovation hjälper entreprenörer att snabbare bygga tillväxtorienterade företag. Ideon startades 1983 med syfte att skapa livskraftiga företag av kunskap och idéer från Lunds universitet. Företagare erbjuds affärsutveckling med hjälp av seniora coacher, kontorsplats i Ideon Science Park i Lund och rådgivning kring finansiering i form av lån, affärsänglar, riskkapital och kundfinansiering. Hittills har över 900 företag varit verksamma inom Ideon, sedan starten.

Venture Lab vid Lunds universitet syftar till att stimulera entreprenörskap och stötta studenter och nyexaminerade att starta eget, oavsett inriktning. Venture Lab erbjuder gratis och konfidentiell rådgivning, föreläsningar och seminarier samt kostnadsfri kontorsplats för studentföretag i ett års tid.

Chalmers Innovation arrangerar årligen två Startup Camps för att utveckla entreprenöriella idéer på teknikområdet, och erbjuder därutöver såddfinansiering, nätverkande, coachning, föreläsningar och olika affärsverktyg. Sedan starten 1999 har Chalmers Innovation startat mer än 115 företag och utvärderat över 2500 företagsidéer. 2011 hade dessa företag en samlad omsättning på 558 miljoner kronor och 406 anställda. Chalmers Innovation erbjuder också kontorsplats.

Startup Birds är ett initiativ från Chalmers Innovation med inriktning mot kvinnliga företagare på teknikområdet. Startup Birds bildades som ett team bestående av representanter från flera av Chalmers Innovations bolag inom inkubatorn och stöds av Innovationskontor Väst.

Innovationskontoret vid KTH är ett samarbete mellan KTH, Mälardalens högskola och Stockholms universitet och en paraplyorganisation för lokala inkubatorer. Innovationskontoret erbjuder rådgivning, affärsutvecklingscoachning och innovationsutveckling för oberoende kommersialisering, ofta i samarbete med industrin. Innovationskontoret vid KTH samarbetar också med Uppsala universitet.

SU Inkubator är Stockholms universitets tjänst för nyföretagare och erbjuder affärscoachning, nätverk och utbildningar i upp till 1,5 år. Erbjudandet är indelat i uppstart, inkubation och exit. Den som har en affärsidé med tillväxtpotential och befinner sig i uppstartsskede eller redan har startat sitt företag erbjuds SU Inkubators tjänster och tillgång till arbetsplats med konferensrum. Ett krav är att entreprenören har ett brinnande engagemang och att det finns ett reellt kundbehov. Ägs av SU Holding vars uppdrag är att arbeta för att forskning nyttiggörs på tidigt stadium.

UBI Index är ett svenskt analysföretag som listar och jämför inkubatorer över hela världen och publicerar rapporter om innovations- och företagsstöd. UBI Index finanseras bland annat av Vinnova, Almi och Swedish Incubators and Science Parks, SISP.

Branschorganisationen SISP samlar 65 svenska inkubatorer och science parks, vars medlemmar driver ett 80-tal mötesplatser för över 5 000 företag med cirka 72 000 sysselsatta, enligt organisationens hemsida. Medlemmarna i SISP, som finns från Kiruna i norr till Malmö i söder, erbjuder operativ affärsutveckling, nätverkande och såddfinansiering för investeringar i tidiga skeenden av uppstartsföretag. Fokus ligger på kunskapsbaserade, tillväxtorienterade företag.

Chalmers storsatsar på ny inkubator

Den tekniska högskolan i Göteborg, Chalmers, som haft flera olika företagsinkubatorer under paraplyet Chalmers Innovation, aviserade nyligen en sammanslagning i ett dotterbolag som tillskjuts närmare en halv miljard kronor av egna medel.

- Detta är en offensiv satsning för att överbrygga bristen på stabil såddfinansering, vilket länge har varit en flaskhals som hindrat unga svenska bolag från att växa, och en satsning på entreprenörskap utan motstycke inom universitetsvärlden, säger Chalmers rektor Karin Markides i en kommentar.

Forskning och uppfinningar från Chalmers och spin-outs från industrin blir basen för det nya bolaget, som ska heta Venture Creation, men även andra nyföretagare välkomnas, enligt Linnéa Lindau, som blir vd för superinkubatorn.

Gabriella Westberg

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

”Jag är trött på att bli uppsagd” – spelutvecklaren som vill lämna dataspelsbranschen

Efter decennier av tillväxt i dataspelsbranschen har kurvan vänt. Många sägs upp och i regel innebär det utköp. ”Jag är trött på att bli uppsagd och vill lämna branschen”, säger Arend Stührmann, uppsagd för fjärde gången.
Sandra Lund Publicerad 22 januari 2026, kl 06:01
Arend Stührmann står mot en grå vägg och blickar in i kameran. Han bär svarta glasögon och svarta kläder, och ser allvarlig ut.
Arend Stührmann har arbetat i dataspelsbranschen i över 15 år och i flera länder. Efter upprepade utköp vill han nu stanna i Sverige – men överväger att lämna branschen. Foto: Åke Ericson

Arend Stührmann må vara född i Tyskland, men under sin 15 år långa karriär inom dataspelsbranschen har han jobbat på företag i Australien, på Island, i Kanada, Storbritannien, Tyskland flera gånger och sedan snart 4 år i Sverige.

– Jag är trött på att flytta för att få jobb. Vi har köpt bostadsrätt, jag och min fru har svenska vänner utanför jobbet och Sverige är en bra plats att leva på. Men jag är också trött på att bli uppsagd.

Ett tag skolade han om sig till snickare för en mer stabil tillvaro. Men han hade också fyllt 40, och att då komma in som ny byggnadsarbetare blev för tungt.

Det är inget unikt att flytta runt i världen för den som jobbar med att utveckla dataspel. Inte heller att bli utköpt. 

Det är så det går till, även i Sverige där vi egentligen har ett system med lagar och kollektivavtal som ska reglera hur uppsägningar vid arbetsbrist går till.

Utköpt för andra gången 

Arend Stührmann har lärt sig den svenska modellen, i alla fall teoretiskt.

Från dag ett i Sverige gick han med i facket. Han säger sig ha med det hemifrån, han har fortfarande farfaderns stämpelböcker med klistermärken från förtroendeuppdrag i tyska IG Metall.

I början av året var det dags igen. 

Han blev utköpt av den franska speljätten Ubisoft. Det blev därmed andra gången han blev utköpt på grund av arbetsbrist i Sverige.

Välfärd lockar många i dataspelsvärlden

Han får nu ersättning från a-kassan och går utbildningen som Arbetsförmedlingen anvisat till.

– Men många unga och människor från andra länder står helt utan sådant. Stockholm lockar många i dataspelsvärlden, flera bra studior finns här. Liksom välfärdssystemet. Men få känner till att arbetsmarknaden inte är en del av det, att man själv måste sätta sig in i den.

Ständig tillväxt sedan 1990-talet, peak under pandemin och evigt inflöde av unga från hela världen som vill jobba med dataspel, gör att sådant som anställningsvillkor och arbetsmiljö inte alltid är prio ett, enligt Arend Stührmann.

Nu har det mattats av.

 

 

Arend Stührmann i lång svart läderrock promenerar ut ur bild. I bakgrunden syns en tegelvägg med stora fönster.
Arend Stührmann har jobbat i dataspelsföretag i hela världen, och mönstret med att bli uppsagd när produkten är klar är globalt. Nu vill han stanna i Sverige. Foto: Åke Ericson

Det är inte helt lätt att exakt veta hur branschen mår i Sverige. Svängningarna syns inte alltid i offentlig statistik.

Enligt statistik över varsel inom yrkeskoder 61 och 62 ”databehandlingsverksamhet”, som Kollega begärt ut från Arbetsförmedlingen, varslades 1 515 personer fram till och med oktober i år. Det är färre än de senaste två åren.

Utköp döljer krisen i statistiken över uppsägningar

Men varslen säger inte mycket, just eftersom de flesta blir utköpta. Då syns man inte i statistiken, utan det blir en uppgörelse mellan anställd och arbetsgivare.

På Arend Stührmanns studio blev till exempel en femtedel utköpta tillsammans med honom. Och Ubisoft där han jobbade är inte det enda spelbolag som gjort sig av med folk i år.

– Jag förstår varför företag gör så här, de bedriver inte välgörenhet. Om pengarna inte räcker, räcker de inte. Egentligen tror jag att spelbranschen normaliseras nu när det gäller efterfrågan. Pandemin var ett undantag, säger Arend Stührmann.

Så han blev inte förvånad när ”head of studio” närvarade vid stormötet där i början av året. Det som brukar sägas sades: ”Ekonomin går inte så bra”, ”många utmaningar”, ”finns ingen annan lösning”, ”vi måste tyvärr säga upp”.

Samma dag fick Arend Stührmann veta att han blev av med jobbet.

– De vill ofta behålla de yngre. Vi äldre med mer erfarenhet är också ofta dyrare.

 

Kollektivavtal fanns inte, men Arend Stührmann och en kollega är fackligt förtroendevalda. De agerade ändå. Gick igenom kollegors utköpsavtal och fick gehör för förbättringar som längre uppsägningstid med lön, tjänstepension som arbetsbefriade, med mera.

Kan man säga nej till att bli utköpt?

– Ja, men då får du räkna med att det kan leda till något sämre. Skriver man under har man ju en garanti. Jag har också sett andra företag än just Ubisoft som utnyttjar den osäkerheten.

Arbetsmarknad

Ira Sjölund måste söka jobb trots cancerdiagnos: ”Systemet kräver att jag är stark när jag är som mest trasig”

Ira Sjölund slåss på två fronter. Det ena slaget är mot en tumör i bukspottskörteln. Det andra mot Arbetsförmedlingens regler som gör att hon måste fortsätta söka jobb för att inte förlora sin ersättning.
Lina Björk Publicerad 19 januari 2026, kl 06:01
Ira Sjölund fick cancer och måste söka jobb
Ira Sjölund har nyligen opererats för sin tumör i bukspottskörteln. Hon konstaterar att det är svårt att navigera i regelverken på Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen.
Foto: Åke Ericsson

Men vi backar till maj 2024. Då blev Ira Sjölund, från Stockholm, arbetslös efter att ha jobbat med både projektledning, administration och ekonomi. Ett år senare räknas hon som långtidsarbetslös och får aktivitetsstöd via Försäkringskassan. För att få sin ersättning måste hon söka ett antal jobb varje månad. Det har aldrig varit något problem, förrän i december förra året. Då hittade läkarna en tumör på hennes bukspottskörtel, som måste opereras bort. 

För att inte göra fel ringde Ira Sjölund till Arbetsförmedlingen och frågade vilka regler som gäller när man blir sjuk.  Exempelvis om hon behöver söka jobb under tiden hon väntar på operation och när sjukanmälan ska lämnas in. 

– Jag kunde inte sjukanmälan mig i förtid utan måste göra det dagen jag skrevs in för operation. De hanterade mitt ärende genom att läsa information från hemsidan något jag själv kunde ha gjort. Min situation visar ett systemfel där regler och processer fortsätter som vanligt även när man är i en kris och där synen på arbetslösa riskerar att bli omänsklig.

 

Otydliga besked från Arbetsförmedlingen

Vid jul mådde Ira Sjölund så dåligt att hon ringde sin psykolog, som skrev ut ett sjukintyg från den dagen första operationen var inbokad. Men intyget gällde från mitten av december och inte från när hon fick beskedet och världen vändes upp och ned. 

– Arbetsförmedlingen sa att jag inte var sjuk mellan första och 15:e december och borde sökt jobb då. Jag fick reda på tumören den 4:e och efter det blev det kaos i livet, men det tas ingen hänsyn till mitt psykiska mående. 

Eftersom operationsdatumet har flyttats fram flera gånger har Ira Sjölund varit tvungen att fortsätta söka jobb. Varje gång hon har ringt Arbetsförmedlingen har hon fått en ny handläggare, som enligt henne antingen lämnat motstridiga eller otydliga besked. 

Andreas Malmgren

Andreas Malmgren är verksamhetscontroller på Arbetsförmedlingen. Han beklagar att Ira Sjölund inte känner att hon fått den hjälp hon behövt från myndigheten. Eftersom han inte är bekant med hennes ärende svarar han generellt på vad som gäller när man blir sjuk som arbetssökande. 

– Är man inskriven som arbetssökande och begär ersättning för att man deltar i ett program så medför det ett krav på att söka lämpliga arbeten. Handlingsplanen är individuell och antalet jobb kan variera. Blir du sjukskriven så är det Försäkringskassan som betalar ut sjukpenning, säger han. 

Tar Arbetsförmedlingen någon hänsyn till psykisk ohälsa och att du inte är i stånd att söka jobb, utan att för den skull vara sjukskriven?  

– Det går alltid att ringa till oss om man behöver stöd. Är man exempelvis inskriven i ett program kan man göra nya bedömningar som gör att man undantas från att söka arbete. Vi försöker alltid att utgå från den arbetssökandes situation, säger Andreas Malmgren.

Ira Sjölund vill helst av allt få ett jobb. Men nu anser hon att Arbetsförmedlingens regelsystem jobbar emot henne.

Ira Sjölund tror inte att hon är ensam om att hamna mellan stolarna efter ett sjukdomsbesked. Hon efterfrågar en tydligare samordning av rutiner vid sjukdom och kriser, samt att kraven på den arbetssökande pausas under akuta medicinska processer. 

– Det här är inget enskilt fall och det måste till en förändring. Jag skulle inte önska min värsta fiende att gå igenom vad jag varit med om. 

I slutet av december blev Ira Sjölund opererad för sin tumör. Hon är sjukskriven nu, men i början av februari får hon veta om tumören innehöll cancer och hon måste få mer behandlingar. Mellan de datumen kommer hon att behöva söka jobb igen för att inte mista sin ersättning. 

– Jag är fortfarande mitt i kampen. Jag försöker återhämta mig men måste samtidigt hantera myndighetskrav för att inte hamna i en ännu värre situation. 

– Min önskning är att de som sätter reglerna ska förstå hur verkligheten ser ut när livet kraschar. Det behövs en politisk översyn av reglerna. För någon måste börja ta ansvaret. Jag vill jobba, men i det här läget är systemet ett hinder i stället för stöd.  

Det här är aktivitetsstöd

  • Aktivitetsstöd är en ekonomisk ersättning som betalas ut av Försäkringskassan till personer som deltar i vissa program via Arbetsförmedlingen.
  • Ersättningen varierar beroende på din tidigare inkomst, men grundbeloppet är 365 kronor per dag.
  • Ersättningsperioden är 300 dagar men kan förlängas efter en omprövning. 

Om du blir sjuk som arbetslös

  • Vid deltagande i program med aktivitetsstöd måste sjukfrånvaro anmälas till Arbetsförmedlingen första sjukdagen. Att inte göra det innebär en förlust av ersättning för sjukdagarna. Vid sjukdom längre än sju dagar krävs läkarintyg. 
  • Det ska framgå i vilken omfattning du inte kan arbeta på grund av din sjukdom.
  • Ansök om sjukpenning. Försäkringskassan behöver ett läkarintyg, senast dag 8, för att kunna utreda om du har rätt till ersättning.
  • De flesta ärenden handläggs inom 30 dagar, men det kan dröja upp till 70 dagar om exempelvis din inkomst behöver utredas. 

Källa: Försäkringskassan