Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

IT och samhällsutveckling lockar unga talanger

Google, ÅF och Ikea ligger i topp när yrkesverksamma akademiker under 40 år får välja drömarbetsplats. Men många drömmer också om att få jobba med samhällsutveckling. Det visar PR-byrån Universums årliga undersökning.
Gabriella Westberg Publicerad
Jeff Chiu/AP/TT
Är det här din nya drömchef? När 35 000 yrkesverksamma akademiker under 40 år tillfrågades svarade de flesta att deras absoluta drömarbetsplats vore Google. På bilden vinkar Sundar Pichai, senior vice president för Android, Chrome och Apps. Jeff Chiu/AP/TT

Civilingenjörerna drömmer allra mest om att få jobba på Google, i andra hand på ÅF. Hos högskoleingenjörerna är det tvärtom ÅF som ter sig som den bästa av alla arbetsplatser, medan Google kommer på andra plats. Båda grupperna har röstat fram Ikea till ett brons.

- Det är viktigt att vi kommunicerar om hur ÅF som arbetsgivare, på ett attraktivt och verklighetstroget sätt, för att rätt personer ska söka sig till oss. Rätt personer är de som delar ÅF:s värderingar och som vill utvecklas tillsammans med oss, säger Emma Claesson, personal- och informationschef på ÅF, i en kommentar.

Även i kategorin Data/IT har de tillfrågade lagt flest röster på Google, med Spotify på andraplats och Microsoft som nummer tre.

Jurister vill också jobba på Ikea. Men ännu hellre på regeringskansliet eller UD, som också slår högt hos samhällsvetarna.

Att många strävar efter att få jobba för något man tror på och som känns meningsfullt är en tydlig trend i årets undersökning. Kanske mest så bland samhällsvetarna som allra helst jobbar för FN. På samhällsvetarnas tio-i-topp finns också Sida, Amnesty och Röda korset samt regeringskansliet och Stockholm stad. Men även bland de mer idealistiska samhällsvetarna tar Google brons.

- För arbetsgivarna, som på grund av en ökande kompetensbrist slåss om talangerna, gäller det att kunna förklara varför man gör något och visa på ett tydligt bakomliggande syfte – dagens talanger är på jakt efter mening i allt de gör och vill känna att de kan stå för sin arbetsgivares verksamhet och värderingar, säger Sighsten Dahl, specialist på arbetsgivarimage på Universum.

Även H&M, spelföretaget Dice och Spotify återkommer på flera listor och SVT är en drömarbetsgivare för tillfrågade inom såväl Data/IT som samhällsvetare.

Tidigare år har Sweco knipit medalj inom flera kategorier, men i år hamnar teknikkonsultföretaget precis utanför pallen hos både civilingenjörer och högskoleingenjörer.

- Vi ser även att vissa branscher tappar rätt mycket i popularitet jämfört med förra året. Bankerna och de stora revisionsföretagen tappar bland ekonomerna, medan byggbranschen och energibranschen tappar bland ingenjörerna, säger Sighsten Dahl.

Om unga yrkesverksamma får välja, tio i topp:
 

Civilingenjör:Högskoleing.:Data/IT:Samhällsvetare:
1. Google1. ÅF1. Google1. FN
2. ÅF2. Google2. Spotify2. UD
3. Ikea3. Ikea3. Microsoft3. Google
4. Sweco4. Sweco4. Apple4. Sida
5. Spotify5. Skanska5. Ikea5. Regeringskansliet
6. SP Sveriges
Tekniska Forskn.inst.
6. Volvo Group6. Valve6. Ikea
7. Volvo Cars7. Volvo Cars7. Dice7. SVT
8. Volvo Group8. Saab Defence8. H&M8. Röda korset
9. ABB9. WSP9. SVT9. Amnesty International
10. Ericsson10. Spotify10. Ericsson10. Stockholms stad

 

 

 

 

 

 

Om undersökningen

PR-byrån Universum arbetar med arbetsgivarimage, eller employer branding. De genomför sin karriärsbarometer, där yrkesverksamma akademiker under 40 år får ranka sina drömarbetsgivare.  

Vid årets undersökning tillfrågades 35 189 yrkesverksamma akademiker med examen från 32 högskolor och universitet, med ett till åtta års arbetslivserfarenhet, under perioden oktober 2014 och augusti 2015.

Se listorna i sin helhet här.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Ny bok om Northvoltkraschen: ”Det var anarki”

För lite kunskap och för få som visste vad de skulle göra. Det var orsaken till att Northvolt kraschade, enligt Gunnar Lindstedt, prisbelönt journalist och författare, som skrivit boken Northvoltfallet.
Elisabeth Brising Publicerad 15 juni 2026, kl 06:03
Gunnar Lindstedt och Northvoltskylt
Det gröna prestigeprojektet slutade med massuppsägningar. Journalisten Gunnar Lindstedt säger att Northvolt föll på tidspress, okunskap och ett Silicon Valley-tänk som inte funkar i svensk industri. Foto: Emil Fagander för Volante / Pontus Lundahl för TT

Varför lyckades inte Northvolt? 

– Grundproblemet var att de inte lyckades få i gång produktionen, vilket berodde på tidspress och dålig industriell kunskap. Vi är ju inte så bra längre på att industrialisera i Sverige, säger Gunnar Lindstedt. 

– De tog sig vatten över huvudet och skulle utan egen erfarenhet bygga upp en produktion av batterier från ax till limpa, en väldigt komplicerad process, med både kemi- och verkstadsindustri. 

Du har tidigare nystat upp Trustorhärvan som den tv-aktuella dramaserien Golden Boys bygger på. Varför ville du skriva om just Northvoltkraschen? 

–  Det fanns likheter med det jag gjort tidigare. Jag har följt det här och är skeptisk till idén att elbilar ska ta över transporterna, det har sina problem med mineralfyndigheter. Sedan blev jag övertalad av journalistkompisar. 

Influerades av rika amerikanare

Gunnar Lindstedt beskriver i boken hur vd:n Peter Carlsson och människor runt honom influerades av Teslas och Kaliforniens företagskultur. 

– Det är high tech och startups där man snabbt ska starta upp många projekt samtidigt, i stället för att bygga en fabrik först och få den att fungera. 

Vilka drabbades hårdast? 

– Många gick in i det här med väldigt ambitiösa mål att rädda världen och anställda satsade egna besparingar och flyttade, många av dem har drabbats personligt. 

Arbetsmiljön sågas:  ”För mycket folk

Tusentals anställda förlorade jobbet i konkursen 2025. Kollega har tidigare granskat arbetsmiljön i företaget för tjänstemän: Larm inifrån Northvolt: ”Katastrofal arbetsmiljö”

Arbetsmiljön har också varit ifrågasatt efter olyckor. År 2023 avled en 25-årig man efter en explosion på fabriken. Northvolts dåvarande vd Peter Carlsson har delgivits misstanke om vållande till annans död genom arbetsmiljöbrott. 

Utredningen bygger på en anmälan från Arbetsmiljöverket. Delgivningen kom från åklagare efter att företaget gått i konkurs och inte längre kunde krävas på en planerad företagsbot på 16 miljoner kronor efter dödsfallet. 

Peter Carlsson har tidigare i år uppgett för SVT Västerbotten att han inte var vd för Northvolt Ett i Skellefteå vid tillfället för olyckan, utan vd i koncernen. 

Vad har du, Gunnar Lindstedt, fått veta om arbetsmiljön i arbetet med boken Northvoltfallet? 

– Att det var anarki, ingen bra beslutsstruktur och att man tog in för mycket folk snabbt. De hade femskift innan grunden funkade. Det hade varit bättre att starta pö om pö och få maskinerna att fungera. Det var för många som inte visste vad de skulle göra. Det var också så mycket utländsk arbetskraft att det inte blev en teamkänsla, säger Gunnar Lindstedt. 

Boken ger en bild av ett företag som försökte hålla skenet uppe inför omvärlden in i det sista. 

– De var pressade ekonomiskt, hade lånat mycket och hade investerare som snabbt ville ha utdelning, säger Gunnar Lindstedt.