Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

IT och samhällsutveckling lockar unga talanger

Google, ÅF och Ikea ligger i topp när yrkesverksamma akademiker under 40 år får välja drömarbetsplats. Men många drömmer också om att få jobba med samhällsutveckling. Det visar PR-byrån Universums årliga undersökning.
Gabriella Westberg Publicerad
Jeff Chiu/AP/TT
Är det här din nya drömchef? När 35 000 yrkesverksamma akademiker under 40 år tillfrågades svarade de flesta att deras absoluta drömarbetsplats vore Google. På bilden vinkar Sundar Pichai, senior vice president för Android, Chrome och Apps. Jeff Chiu/AP/TT

Civilingenjörerna drömmer allra mest om att få jobba på Google, i andra hand på ÅF. Hos högskoleingenjörerna är det tvärtom ÅF som ter sig som den bästa av alla arbetsplatser, medan Google kommer på andra plats. Båda grupperna har röstat fram Ikea till ett brons.

- Det är viktigt att vi kommunicerar om hur ÅF som arbetsgivare, på ett attraktivt och verklighetstroget sätt, för att rätt personer ska söka sig till oss. Rätt personer är de som delar ÅF:s värderingar och som vill utvecklas tillsammans med oss, säger Emma Claesson, personal- och informationschef på ÅF, i en kommentar.

Även i kategorin Data/IT har de tillfrågade lagt flest röster på Google, med Spotify på andraplats och Microsoft som nummer tre.

Jurister vill också jobba på Ikea. Men ännu hellre på regeringskansliet eller UD, som också slår högt hos samhällsvetarna.

Att många strävar efter att få jobba för något man tror på och som känns meningsfullt är en tydlig trend i årets undersökning. Kanske mest så bland samhällsvetarna som allra helst jobbar för FN. På samhällsvetarnas tio-i-topp finns också Sida, Amnesty och Röda korset samt regeringskansliet och Stockholm stad. Men även bland de mer idealistiska samhällsvetarna tar Google brons.

- För arbetsgivarna, som på grund av en ökande kompetensbrist slåss om talangerna, gäller det att kunna förklara varför man gör något och visa på ett tydligt bakomliggande syfte – dagens talanger är på jakt efter mening i allt de gör och vill känna att de kan stå för sin arbetsgivares verksamhet och värderingar, säger Sighsten Dahl, specialist på arbetsgivarimage på Universum.

Även H&M, spelföretaget Dice och Spotify återkommer på flera listor och SVT är en drömarbetsgivare för tillfrågade inom såväl Data/IT som samhällsvetare.

Tidigare år har Sweco knipit medalj inom flera kategorier, men i år hamnar teknikkonsultföretaget precis utanför pallen hos både civilingenjörer och högskoleingenjörer.

- Vi ser även att vissa branscher tappar rätt mycket i popularitet jämfört med förra året. Bankerna och de stora revisionsföretagen tappar bland ekonomerna, medan byggbranschen och energibranschen tappar bland ingenjörerna, säger Sighsten Dahl.

Om unga yrkesverksamma får välja, tio i topp:
 

Civilingenjör:Högskoleing.:Data/IT:Samhällsvetare:
1. Google1. ÅF1. Google1. FN
2. ÅF2. Google2. Spotify2. UD
3. Ikea3. Ikea3. Microsoft3. Google
4. Sweco4. Sweco4. Apple4. Sida
5. Spotify5. Skanska5. Ikea5. Regeringskansliet
6. SP Sveriges
Tekniska Forskn.inst.
6. Volvo Group6. Valve6. Ikea
7. Volvo Cars7. Volvo Cars7. Dice7. SVT
8. Volvo Group8. Saab Defence8. H&M8. Röda korset
9. ABB9. WSP9. SVT9. Amnesty International
10. Ericsson10. Spotify10. Ericsson10. Stockholms stad

 

 

 

 

 

 

Om undersökningen

PR-byrån Universum arbetar med arbetsgivarimage, eller employer branding. De genomför sin karriärsbarometer, där yrkesverksamma akademiker under 40 år får ranka sina drömarbetsgivare.  

Vid årets undersökning tillfrågades 35 189 yrkesverksamma akademiker med examen från 32 högskolor och universitet, med ett till åtta års arbetslivserfarenhet, under perioden oktober 2014 och augusti 2015.

Se listorna i sin helhet här.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Här finns jobben - Karlskogas kamp om kompetensen

Svensk försvarsindustri går på högvarv. I trakten kring Karlskoga ligger fyra av företagen och de skriker alla efter folk. Men det finns en utmaning: att hitta rätt kompetens och lyckas locka den till kommunen.
Lina Björk Publicerad 3 september 2025, kl 06:00
två kvinnor står och pratar med varandra och en granat tillverkas
Sofie Hallblom och Malin Tjernström jobbar inom försvarindustrin i Karlskoga. En bransch som nu söker med ljus och lykta efter ny kompetens. Foto: Per Knutsson/Saab Dynamics

Om du står upp och andas så får du jobb!

Orden kommer från Jani Sennerblom, klubbordförande på vapentillverkaren Saab Dynamics i Karlskoga. Han säger det med glimten i ögat. Men sanningen är att försvarsindustrin rullar på som en elcykel i medvind och företagen som ska tillverka materialet måste expandera – och med det hitta rätt kompetens.

Men vi börjar några kilometer norr om Saab i Karlskoga, på krut- och sprängämnestillverkaren Eurenco. Den stora efterfrågan på försvarsmaterial har gjort att företaget ökat antalet anställda från 250 till nästan det dubbla de senaste fem åren. Produktionen rullar dygnet runt i olika former av skift.

– Under ett halvår var det nog två nya ansikten i veckan, säger Elin Wehkaoja, som började på Eurenco för fyra år sedan.

Hon började som operatör men gick nyligen vidare till en avdelning där hon arbetar som så kallad förbättringsledare.

För att hitta rätt kompetens dammsugs universiteten på unga ingenjörer. Men man behöver även montörer, operatörer, produktionsledare och projektledare.

Kvinna står och inspekterar krutpulver
Elin Wehkaoja inspekterar krutgranulat som ska skickas till laboratoriet för analys. Foto: Per Knutsson

En utmaning för företag som jobbar med försvarsindustri och har avtal med svenska staten är att de inte kan anställa personer som saknar svenskt medborgarskap.

Karlskoga "nördarnas Nirvana"

En annan utmaning för Karlskoga är dess läge. Trots natursköna områden är det svårt att konkurrera med storstadsregionerna. I vintras lanserade Västra Bergslagens industriförening tillsammans med bland annat kommunen kampanjen ”Nördarnas Nirvana”, ett slags tinder, alltså mötesplats, för arbetsplatser i Bergslagen.

Malin Tjernström, Unionens klubbordförande på Eurenco, tror att det kan få effekt.

– Det är ett sätt att mappa Karlskoga som ett nördmecka där det finns intressant teknologi att fördjupa sig i, att det är lite coolt att bo här, säger hon. 

Kvinnor på rad framför en beige vägg
Åsa Jakobsen Fahlin, Malin Tjernström, Sofie Hallblom och Elin Wehkaoja på Eurenco söker nya kollegor. Kampanjen ”Nördarnas Nirvana” gick i sociala medier och på stortavlor i Kista och Västerås, för att locka nya talanger till Karlskoga. Foto: Per Knutsson/Montage

För den som ”svajpat höger” på ett företag och fått en anställning innebär relationen också en säker anställning många år framöver. I takt med upprustningen av Sveriges militära försvar har Eurenco fått ordrar som sträcker sig flera år framåt i tiden.

Här har man också märkt av en attitydförändring kring att jobba inom branschen. När Sofie Hallbom, säljkoordinator på företaget, sökte sig hit var tongångarna andra.

Försvarsindustrin mer accepterad

– Det fanns en skepsis då. Nu är försvarsindustrin överlag mer accepterad – vi ser en förändrad attityd hos det svenska folket, med anledning av världsläget.

Hon får medhåll av Åsa Jakobsen Fahlin, som jobbar mot tjänstemannasidan på HR.

– Vid en intervju säkerställer vi alltid att personen har reflekterat kring det faktum att vi är verksamma inom försvarsindustrin. Men jag upplever att både unga och äldre känner att det vi gör är viktigt.

Jani Sennerblom

En som har erfarenhet av både Eurenco och Saab är Jani Sennerblom, som har varit klubbordförande på bägge arbetsplatserna. För 14 år sedan slängde han hammaren i sjön och övergav snickaryrket för att läsa till yrket med det tungvrickande namnet ”produktions- och processtekniker inom brandfarliga och energetiska ämnen”. För en reporter som börjar titta tomt ut i luften vid titeln förklarar han: ”med det som exploderar”.

Efter några år på Eurenco gick han vidare till Saab. Här jobbar han med både insocknes och pendlare.

– Vi har folk från Degerfors, Karlstad, Örebro och Eskilstuna. Min upplevelse är att det är svårare att locka montörer och operatörer att pendla längre sträckor. Men vi söker med ljus och lykta för att hitta rätt personer, säger han.

Även om behovet av kompetens är stort får det inte gå för fort. En utmaning för klubben har varit att dra i handbromsen när nyanställningarna samlas på hög. Det handlar om att ta hand om dem man rekryterat.

Cecilia Kinell

– Vi jobbar mycket med introduktionen av nyanställda. Redan innan du börjat får du en kontakt som kan svara på frågor eller vara som en ”fadder” i jobbstarten. Vi slänger inte in någon i jobbet, säger Cecilia Kinell som är chef för People & Culture Development på Saabs affärsområde Dynamics. 

Men även om rekrytering är en stor del av försvarsindustrins expandering, handlar det också om att behålla personal. Eurenco och Saab har tagit i hand på att inte konkurrera om varandras personal. Även om ingen kan hindra anställda från att söka tjänster hos branschkollegorna.

– Helst vill man ju låsa fast dem i kedjor, skrattar Jani Sennerblom. Men vi får jobba på andra sätt.

3 000 interna utbildningar

Andra sätt innebär bland annat möjligheter att utveckla sig inom det egna företaget. På Saab kan de anställda välja mellan 3 000 interna utbildningar. Även på Eurenco finns goda möjligheter att byta karriärbana mellan avdelningarna. Klubbordföranden Malin Tjärnström har själv jobbat på fyra olika ställen och har botaniserat sina kunskaper inom operatörssidan, labb, forskning och logistik.

– Jag har varit i väg och pluggat, men alltid återvänt hit, säger hon.

Och så beskriver Jani Sennerblom hur cirkeln brukar slutas i ”försvarsmeckat” i Bergslagen. 

– Ungdomarna tar en vända i världen. Sedan kommer de hem och knackar på. Och då är vår dörr öppen.

Rekordnivå för vapenexporten

  • 29 miljarder kronor var värdet av Sveriges krigsmaterialexport 2024. Det är den största summan hittills och en ökning med drygt 60 procent jämfört med 2023.
  • De tio största köparna i storleksordning (2024): Förenade arabemiraten, USA, Brasilien, Ungern, Tyskland, Polen, Nederländerna, Indien, Storbritannien, Tjeckien.
  • 30 procent av vapenexporten gick till icke-demokratier, exempelvis Turkiet, Brunei, Thailand, Qatar och Saudiarabien.
  • Sverige var den 14:e största vapenexportören i världen åren 2020-2024, enligt fredsforskningsinstitutet Sipri.

Källa: Svenska freds