Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Invandrare och äldre kan rädda välfärden

Sysselsättningen måste öka med nästan en halv miljon personer fram till 2030. Annars är välfärden hotad. Det visar en ny rapport från Arbetsförmedlingen. Unionen lyfter fram vikten av att äldre stannar kvar längre i arbetslivet.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
Isabell Höjman/TT
Om vi ska kunna behålla samma kvalitet på välfärden i framtiden, utan höjda skatter och andra avgifter, måste fler jobba. Isabell Höjman/TT

År 2030 väntas Sveriges befolkning uppgå till 11,2 miljoner invånare. Det är en miljon fler än i dag. Främst ökar den äldre befolkningen, de som har fyllt 80 år. Personer i yrkesaktiv ålder, mellan 20-64, ökar däremot för lite. Om vi ska kunna behålla samma kvalitet på välfärden i framtiden, utan höjda skatter och andra avgifter, måste fler jobba.

Enligt Arbetsförmedlingens rapport ”Sveriges framtida sysselsättning”, måste sysselsättningen öka med hela 485 000 personer fram till 2030.

– Det är en mycket svår uppgift. Många faktorer behöver slå in för att ekvationen ska lyckas, säger Torbjörn Israelsson, rapportansvarig och arbetsmarknadsanalytiker på Arbetsförmedlingen.

Sysselsättningen i den befintliga befolkningen måste öka – särskilt bland utrikes födda. Sverige har den högsta sysselsättningsgraden inom EU i åldrarna 16-64 år, cirka 79 procent. Men bland utrikes födda är det bara 67, 3 procent som arbetar. Om utrikes födda män och kvinor jobbar i samma utsträckning som inrikes födda skulle antalet sysselsatta öka med nästan 220 000 personer, enligt Arbetsförmedlingen.

En förklaring till att sysselsättningen är lägre bland utrikes födda är att de oftare saknar gymnasieutbildning.

– Det är i den här gruppen potentialen att öka sysselsättningen finns. Eftersom gymnasieutbildning är en förutsättning för att få jobb på den svenska arbetsmarknaden är det viktigt att det satsas på vuxenutbildning, säger Torbjörn Israelsson.

Förutom utbildning föreslår Lars Calmfors, professor i nationalekonomi, anställningssubventioner till arbetsgivare som anställer utrikes födda.

– Subventioner kan riktas tydligare mot dem som har störst problem att komma in på arbetsmarknaden.

Han anser även att det måste skapas fler lågbetalda jobb så att fler med låg utbildning kommer in på arbetsmarknaden.

Unionens chefsekonom Katarina Lundahl ser etableringsjobben som en del av lösningen på hur fler utrikes födda ska komma i arbete.

– På så sätt får de en möjlighet att lära sig jobbet på jobbet, säger hon.

Försörjningsbördan minskar även om fler arbetar längre upp i åldrarna.

– Färre behöver försörjas när äldre delvis klarar sin egen försörjning, säger Katarina Lundahl.

Men för att fler ska vilja stanna i arbetslivet längre krävs bättre förutsättningar.

– Regelverket behöver förändras så att sjukförsäkring och a-kassa följer med när vi jobbar längre. Det blir också lättare att stanna längre på arbetsmarknaden om det finns flexibla förutsättningar – till exempel en möjlighet att jobba deltid, säger Katarina Lundahl.

Läs också: Höjd pensionsålder kräver bättre arbetsmiljö

Situationen skulle även kunna förbättras om ungdomar kom ut på arbetsmarknaden tidigare, betalade skatt och bidrog till att finansiera välfärden.

– Problemet är att ungdomar studerar länge och reser runt i världen innan de börjar jobba. Men reglerna i studiemedelssystemet skulle kunna förändras så att de som avslutar sina studier tidigt premieras, säger Lars Calmfors.

Lägre marginalskatter skulle också, enligt honom, göra det mer attraktivt att avsluta studierna snabbare och tidigare komma ut i arbetslivet.

Att öka sysselsättningen med nästan en halv miljon enbart genom att fler invånare i Sverige kommer i jobb är en stor utmaning.  I rapporten konstateras att det därför krävs en invandring på 30 000 – 60 0000 personer per år, beroende på hur mycket sysselsättningen i befintlig befolkning ökar.

– Som det ser ut i dag behövs invandring för att klara kompetensutmaningen, inte minst från de europeiska länderna.  Men det ställer krav på att det finns bostäder och infrastruktur för att vi ska kunna ta emot människor, säger Katarina Lundahl.

Enligt Lars Calmfors är det dock inte oproblematiskt att lösa arbetskraftsbristen med ökad invandring.

– Vi har haft stor flyktinginvandring och stora integrationsproblem. Vi ska inte underskatta riskerna för främlingsfientliga reaktioner i Sverige om vi utöver flyktinginvandring får en stor arbetskraftsinvandring, säger han.

De ekonomer vi har pratat med är eniga om att det kommer att krävas en kombination av åtgärder för att klara den framtida välfärden.

– Även om de här åtgärderna vidtas räcker det inte. Jag tror att vi får se en kombination av ökad sysselsättning, höjda skatter, transfereringar som inte följer med löneutvecklingen och försämrad kvalitet i offentliga välfärdstjänster framöver, säger Lars Calmfors.

* Försörjningsbördan definieras som hela befolkningen delat med antalet personer som arbetar.

(Foto på Lars Calmfors: Karl Gabor)

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

No guaranteed wages in Northvolt's US reconstruction

Northvolt's financial troubles continue. Now, the battery manufacturer's hopes rest on a reconstruction in the USA. However, the process means that the state guaranteed wages – lönegaranti – will not apply to Union members.
Ola Rennstam Publicerad 21 november 2024, kl 19:12
Chapter 11 och Northvolts kontor
Vid en Chapter 11-process i USA kommer Northvolts anställda inte att kunna ta del av den svenska statliga lönegarantin. Foto: Colourbox/Anders Wiklund/TT

The clock is ticking for the struggling battery manufacturer Northvolt. During the autumn, debts have piled up with the Swedish Enforcement Authority, and recently several of the company's major shareholders withdrew from negotiations for new financing. Since its inception in 2015, Northvolt has raised SEK 110 billion, but now the money is almost gone. According to CEO Peter Carlsson, they need to raise just over SEK 10 billion in the coming year, but so far the search for new financing has been fruitless.

Maintaining control with Chapter 11

Therefore, Northvolt has now taken the next step to save the company. The management has applied for a so-called Chapter 11 procedure, a type of reconstruction process in the USA that was recently used by the airline SAS. One possible explanation for the battery manufacturer turning to an American court is that it is considered doubtful that Northvolt would be granted a Swedish reconstruction, as it requires the company to be fundamentally viable. Another advantage of Chapter 11 is that the management is likely to retain control over the company.

No guaranteed wages for employees

However, there is a downside – for the employees. In an American process, Northvolt's employees will not be able to benefit from the Swedish state guaranteed wages - lönegaranti according to several legal experts contacted by Kollega.

– The Swedish state does not pay any guaranteed wages if the company has not initiated a reconstruction or bankruptcy in Sweden. If Northvolt only initiates a Chapter 11 procedure in the USA, all the company's obligations to employees in Sweden to pay wages and other compensation according to the employment contract remain, says Hans Andersson, chairman of the Swedish Association of Restructuring and Bankruptcy Administrators.

If Union members at Northvolt do not receive their wages, the union can, however, request the company to be declared bankrupt in a Swedish court.

– If Northvolt does not pay wages on time, the employee or the union can collect the wages through the Enforcement Authority and ultimately request that the company be declared bankrupt if the wages are not settled, explains Hans Andersson.

Unionen: "Will collect unpaid wages" 

Filip Vujcic, a union lawyer at Unionen, also assesses that members cannot benefit from the state guaranteed wages when a corporate reconstruction is initiated in the USA.

– This means that Unionen, in the event of future unpaid wages, needs to safeguard its members' rights through wage collection. According to Swedish bankruptcy rules, a corporate reconstruction in the USA does not prevent a member's bankruptcy application from being examined in a Swedish court, he says.

Will Unionen request Northvolt to be declared bankrupt if members do not receive their wages? 

– Unionen does not comment on that question at this time.

*In wage collection, Unionen usually sends a demand letter to the employer, who has seven days to pay the wages. If the wages are still not paid, the employer receives a payment order via service. If that does not help either, Unionen sends a bankruptcy application to the district court.

This text has been translated with the help of AI.

CHAPTER 11

  • American reconstruction process aimed at giving a company a chance to continue with all or parts of its operations. Normally, no administrator is appointed, and the debtor continues to run the business themselves.
     
  • The company must present a plan that must be approved by the court. The plan aims to determine which debts the debtor should pay and which debts should be written off. The plan also provides the opportunity to terminate unfavorable contracts and reorganize the business so that it can continue to operate profitably.
     
  • One advantage of turning to a court in the USA instead of using the Swedish reconstruction process is that a Chapter 11 has an impact in several countries. If a group has companies in different countries, they are all drawn under the same process instead of carrying it out in each country and risking different outcomes.
Arbetsmarknad

Ingen lönegaranti vid Northvolts USA-rekonstruktion

Northvolts ekonomiska bekymmer fortsätter. Nu står batteritillverkarens hopp till en rekonstruktion i USA. Men processen innebär dock att statlig lönegaranti inte utgår till Unionens medlemmar.
Ola Rennstam Publicerad 21 november 2024, kl 19:14
Chapter 11 och Northvolts kontor
Vid en Chapter 11-process i USA kommer Northvolts anställda inte att kunna ta del av den svenska statliga lönegarantin. Foto: Colourbox/Anders Wiklund/TT

Klockan tickar för den krisande batteritillverkaren Northvolt. Under hösten har skulderna har hopat sig hos Kronofogden och nyligen hoppade flera av bolagets större aktieägare av förhandlingarna om ny finansiering. Sedan starten 2015 har Northvolt tagit in 110 miljarder kronor, men nu är pengarna i stort sett slut. Enligt vd:n Peter Carlsson behöver man få in drygt tio miljarder under det kommande året men hittills har jakten på ny finansiering varit resultatlös.
 

Behåller kontrollen med Chapter 11 

Därför har Northvolt nu tagit nästa steg för att rädda bolaget. Ledningen har ansökt om ett så kallad Chapter 11-förfarande, är en sorts rekonstruktionsprocess i USA som nyligen användes av flygbolaget SAS. Ambitionen är att processen ska frigöra cirka 2,7 miljarder kronor. En tänkbar förklaring till att batteritillverkaren väljer att vända sig till en amerikansk domstol är att det anses tveksamt att Northvolt skulle beviljas en svensk rekonstruktion, eftersom det kräver att bolaget i grunden är livskraftigt. En annan fördel med Chapter 11 är att företagsledningen med stor sannolikhet kan bibehålla kontrollen över företaget.

Ingen lönegaranti för personalen

Det finns dock en baksida – för de anställda. Vid en amerikansk process kommer Northvolts anställda inte att kunna ta del av den svenska statliga lönegarantin, enligt flera juridiska experter som Kollega varit i kontakt med.

– Den svenska staten betalar inte ut någon lönegaranti om bolaget inte inlett en rekonstruktion eller konkurs i Sverige. Om Northvolt endast inleder ett Chapter 11-förfarande i USA kvarstår bolagets alla förpliktelser mot löntagarna i Sverige för att betala lön och andra ersättningar enligt anställningsavtalet, säger Hans Andersson, ordförande i Svenska rekonstruktör- och konkursförvaltarkollegiet.

Om Unionens medlemmarna på Northvolt inte får ut sina löner kan förbundet dock begära bolaget i konkurs i svensk domstol.

– Om Northvolt inte betalar ut lön på utsatt tid kan den anställde eller fackföreningen driva in lönen genom kronofogden och i slutändan begära att bolaget försätts i konkurs om inte lönen regleras, förklarar Hans Andersson.

Unionen: "Kommer driva in obetalda löner"

Även Filip Vujcic, förbundsjurist på Unionen, gör bedömningen att medlemmarna inte kan ta del av den statliga lönegarantin när en företagsrekonstruktion inleds i USA.

– Det innebär att Unionen i händelse av framtida obetalda löner behöver tillvarata sina medlemmars rätt genom löneindrivning*. Enligt svenska konkursregler utgör inte en företagsrekonstruktion i USA ett hinder för att pröva en medlems konkursansökan i en svensk domstol, säger han.

Kommer Unionen att begära Northvolt i konkurs i händelse av att medlemmarna inte får ut sina löner?
– Unionen kommenterar inte den frågan i nuläget.

*Vid löneindrivning skickar Unionen i regel ett kravbrev till arbetsgivaren som har sju dagar på sig att betala ut lönen. Om lönen ändå inte betalas ut får arbetsgivaren en betalningsuppmaning via delgivning. Om inte heller det hjälper skickar Unionen en konkursansökan till tingsrätten.

FAKTA: CHAPTER 11

  • Amerikansk rekonstruktionsprocess som syftar till att ge ett företag en chans att fortsätta med hela eller delar av sin verksamhet. Normalt utses ingen förvaltare utan gäldenären fortsätter själv att bedriva verksamheten. 
     
  • Bolaget ska lägga fram en plan som ska godkännas av domstol. Planen går ut på att bestämma vilka skulder som gäldenären ska betala och vilka skulder som ska avskrivas. Planen ger också möjlighet att avsluta ofördelaktiga kontrakt samt organisera om verksamheten så att den kan drivas vidare med lönsamhet.
     
  • En fördel med att vända sig till en domstol i USA istället för att använda den svenska rekonstruktionsprocessen är att en Chapter 11 får genomslag i flera länder. Om en koncern har bolag i olika länder dras alla under samma process istället för att genomföra det i varje land och riskera olika utfall.