Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Integration - en facklig fråga

Hur kan förbunden inom TCO, LO och Saco bidra till en snabbare integration på arbetsmarknaden? På onsdagen samlades ett 70-tal representanter från organisationerna på Mångkulturellt Centrum i Fittja för att hitta lösningar på frågan.
Publicerad
Hanna Thorselius
Unionens ordförande Cecilia Falhberg och första vice ordförande Peter Hellberg. Hanna Thorselius

Tillsammans har de tre organisationerna, TCO, LO och Saco, uppskattningsvis en halv miljon utlandsfödda medlemmar. På onsdagen slog de fast att integration är en facklig fråga.

– Jag tror det är viktigt att lyfta fram att det finns en ekonomisk vinning med mångfald på arbetsplatser. Att det är bra för arbetsplatser med mångfald, precis som det är bra med en jämn könsfördelning, säger Unionens 1:e vice ordförande Peter Hellberg som var på plats.

Olof Åslund, generaldirektör på IFAU, Institutet för arbetsmarknads-och utbildningspolitisk utvärdering, beskriver situationen för personer som invandrat till Sverige som problematisk. Trots att det alltid förekommit arbetskraftsinvandring finns fördomar och attityder som gör det svårt för personer som invandrat att komma in på arbetsmarknaden.

– Vi har starka bevis på att det förekommer diskriminering på svensk arbetsmarknad, säger Olof Åslund.

Diskrimineringen förekommer i alla led, till exempel är invandrade personer underrepresenterade i chefspositioner. Däremot tenderar chefer som själva invandrat anställa medarbetare med invandrarbakgrund, i större utsträckning än chefer som är födda i Sverige. Troligtvis skulle fler invandrade chefer kunna bidra till att höja sysselsättningen i grupper som nu har svårt att komma in på arbetsmarknaden, resonerade Olof Åslund.

– Unionen arbetar mot diskriminering på flera sätt, vi får in diskrimineringsfall direkt till Unionen som vi företräder. Vi arbetar också med attitydförändringar genom bland annat seminarier, men det krävs hårt arbete, säger Unionens ordförande Cecilia Fahlberg.


Hanna Thorselius
hanna.thorselius@kollega.se

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Efter fängelsedomen: ”Systemet fortsätter att bestraffa mig”

Goled Raabi begick ett brott för 14 år sedan. Trots att han sedan länge lever ett skötsamt liv hindrar fängelsedomen honom fortfarande på arbetsmarknaden. Nu hoppas han att EU-domstolen ger honom upprättelse.
David Österberg Publicerad 17 februari 2026, kl 06:01
Goled Raabi sitter i en trappa utomhus. Han har avtjänat ett fängelsestraff och driver nu en rättsprocess om publicering av brottsdomar på sajter som Lexbase.
Goled Raabi lämnade kriminaliteten för många år sedan. Trots det orsakar hans gamla fängelsedom fortfarande problem när han söker jobb. Nu hoppas han att EU-domstolen ska hjälpa honom. Anders Warne

Som ung vuxen hamnade Goled Raabi i kriminalitet och dömdes 2011 till fängelse. När han frigavs 2012 fattade han beslutet att förändra sitt liv.

– Jag skakade hand med anstaltschefen och lovade att ta fullt ansvar för min framtid.

Det gjorde han också. I dag har Goled Raabi flera yrkeskompetenser, bland annat inom it. Men trots att han numera lever ett ordnat liv möter han återkommande hinder på arbetsmarknaden. Anledningen är söktjänster som Lexbase och Krimfup. Via dem kan vem som helst mot betalning få tillgång till uppgifter om domar, åtal och tvister.

– Det här visar att dagens kriminalpolitik är trasig. Straffet tar slut, men systemet fortsätter bestraffa människor och försvårar återanpassning till arbetslivet, säger Goled Raabi.

Gallrad ur belastningsregistret – men kvar på nätet

Goled Raabis straff är nu bortgallrat från belsastningsregistret. För några år sedan begärde han att också Lexbase skulle ta bort uppgifterna om honom. När företaget vägrade beslutade han sig för att gå till domstol. Processen har han drivit själv, utan advokat, samtidigt som han studerar.

Målet ligger nu vilande i tingsrätten i väntan på ett förhandsavgörande från EU-domstolen. Avgörandet kommer troligen de närmaste månaderna.

Domstolen ska ta ställning till om den svenska ordningen – där företag med utgivningsbevis kan publicera omfattande personuppgifter om brott – är förenlig med EU:s dataskyddsförordning GDPR. En central fråga är om verksamheten verkligen kan betraktas som journalistik.

– Journalistisk verksamhet bygger på ansvar, etik och proportionalitet. Här handlar det om kommersiell masspublicering av känsliga personuppgifter utan individuell prövning, säger Goled Raabi.

EU-domstolen prövar svensk ordning mot GDPR

EU:s generaladvokat Maciej Szpunar har nyligen lämnat ett yttrande där han ifrågasätter om medlemsstater får tillåta sådan publicering av känsliga uppgifter om privatpersoner. Enligt honom strider det svenska systemet mot GDPR:s grundläggande skydd för den personliga integriteten.

Domstolen är inte formellt bunden av generaladvokatens yttranden, men följer dem ofta.

– För mig handlar det här inte bara om min egen situation, utan om rättssäkerhet och hur kriminalpolitiken fungerar. Om staten menar allvar med rehabilitering kan man inte samtidigt tillåta system som motverkar återanpassning, säger Goled Raabi.

I dag är han arbetslös och studerar med studiemedel.

Tycker du att alla bakgrundskontroller ska förbjudas?

– Nej. För vissa yrken, till exempel inom skola och omsorg, är bakgrundskontroller nödvändiga. Men för de flesta arbeten är de varken proportionerliga eller relevanta.

– I Sverige finns provanställning just för att arbetsgivare ska kunna bedöma människor utifrån hur de fungerar i dag, inte utifrån vad de gjorde för tio eller femton år sedan. I dag sållas man bort redan innan man fått chansen.

Så länge finns brott kvar i belastningsregistret

Efter en tid raderas (gallras) uppgifterna i polisens belastningsregister. Gallringstiden beror på vilket straff man har fått.

5 år efter dom eller beslut raderas

  • Penningböter
  • Dagsböter
  • Tillträdesförbud

10 år efter dom eller beslut raderas

  • Villkorlig dom
  • Skyddstillsyn
  • Kontaktförbud

10 år efter att straffet har avtjänats raderas

  • Fängelse
  • Sluten ungdomsvård
  • Rättspsykiatrisk vård