Ikea i Frankrike misstänks för att med hjälp av privatdetektiver och korrupta poliser under flera år ha spionerat på befintliga och presumtiva anställda. Under påskhelgen avslutas rättegången där Ikea och flera före detta chefer står åtalade.
Ikeacheferna ska tillsammans med franska polisen ha spionerat på anställda. Frank Rumpenhorst / AP / TT
Redan 2012 blev det känt att möbeljätten Ikea, som har 10 000 anställda i 34 butiker i Frankrike, i minst tre års tid, spionerat på personal. Två fackförbund vände sig redan då till domstolen för att få spionhärvan, som någon läckt till en fransk veckotidning, undersökt.
Efter avslöjandet sparkades fyra toppchefer, som nu står åtalade tillsammans med elva andra, däribland fyra poliser som anklagas för att ha lämnat ut hemliga utdrag ur polisregister. Enligt åklagarna är det inte otroligt att information gått åt båda hållen och att man tipsat polisen om vissa anställda.
Säkerhetschefen på franska Ikea har erkänt att han skickat namnlistor till ett säkerhetsföretag som håvade in drygt sex miljoner årligen för att lämna information om såväl befintlig personal som blivande. Säkerhetschefen hävdar, enligt Svenska Dagbladet, att företagsledningen stod bakom övervakningen, medan de andra cheferna påstår att han handlade självständigt.
Enligt New York Times är det oklart varför franska Ikea betalade sådana stora summor för att få information om sina anställda, men domstolshandlingar visar att det finns teorier om att Ikea använt sig av uppgifterna för att kväsa klagomål på jobbet eller för att förmå anställda att säga upp sig.
Närmare 40 miljoner kronor i böter riskerar Ikea, om domstolen i Versailles går på åklagarens linje. Företaget riskerar också skadestånd från civila rättegångar initierade av fackföreningar och 74 anställda. De åtalade cheferna riskerar långa fängelsestraff.
Ikea har tidigare varit i blåsväder för att ägna sig åt anti-facklig verksamhet, så kallad union busting, bland annat i Ryssland, USA och Turkiet.
Silverrävar efterlyses av djurparker och nöjesfält
Att jobba som säsongsanställd attraherar i första hand yngre. Men Parks and Resorts, som äger Gröna Lund, Furuvik, Kolmården och Skara Sommarland arbetar aktivt för att rekrytera fler äldre, enligt rekryteringschefen Sanna Nordström.
Parks and Resorts satsar på mångfald - till säsongsanställda på Gröna Lund, Furuvik, Kolmården och Skara Sommarland söks nu aktivt seniorer, enligt rekryteringschefen Sanna Nordström. Foto: Privat/
Varför efterlyser ni silverrävar och pantertanter?
– Vi har jobbat länge med olika typer av riktade satsningar för att öka andelen seniora sökande och i grunden handlar det om att vi vill vara en park för alla och att våra gästers mångfald ska återspeglas hos våra anställda.
Hur har det gått?
– Vi har ökat antalet seniora kollegor i samtliga parker förra året och det fanns säsongsanställda som fyllt 75 år i alla parker. Även i år ser det ut att finnas ett stort intresse. Vi tycker det är bra att vi får medarbetare som har både livs- och arbetserfarenhet och vi ser enbart fördelar med mångfald, inkluderat ålder. Det ger en fin dynamik i gruppen.
Finns det några nackdelar?
– Nej, vi kan inte se några. Oavsett vem man är passar man inte för alla roller, det handlar inte om ålder. Vi har inte fått någon negativ respons på våra riktade kampanjer.
Mellkvist: ”Ålderism är ett slöseri av gigantiska mått”
Ålderismen har bitit sig fast på svensk arbetsmarknad.
– Vi behöver en helt ny standard i synen på ålder, säger John Mellkvist, generalsekreterare för Pluskommissionen.
Sverige är sämst i Norden på att anställa personer över 55 år, vilket visar på en utbredd ålderism på arbetsmarknaden. Foto: Shutterstock.
“Yngre personer är helt enkelt smartare”. Facebookgrundaren Mark Zuckerberg är en av få som öppet och oförblommerat, vid 23 års ålder uttryckte den fördom många arbetsgivare i hemlighet tycks hysa, om man ser till de faktiska förhållandena på svensk arbetsmarknad. Sverige är sämst i Norden på att anställa folk över 55 år, visar undersökningar , och möjligen värst i världen på att ringakta äldre arbetskraft.
– Problemet med ålderism är universellt, men skiljer sig åt mellan olika länder, säger John Mellkvist, generalsekreterare för Pluskommissionen.
Han är definitivt mot fördomen att ålder skulle ha något att göra med kompetens och kapacitet. Pluskommissionen jobbar aktivt för att förändra synen på livserfarenhet och bättre ta tillvara all outnyttjad kompetens.
Skev syn på ålder i Sverige
Även vid en internationell jämförelse ligger Sverige pyrt till när det handlar om åldersfixering, menar John Mellkvist och pekar ut flera faktorer som samverkat till den skeva synen på ålder.
I länder som legat i krig finns ofta en högre aktning och grundrespekt för äldre. Sverige har länge varit fredat från krig och har inte samma naturliga tradition av att hylla sina veteraner. Vi är också starkt teknikorienterade, vill gärna framstå som ett modernt land, vilket skapat en ängslighet i näringslivet, nämner John Mellkvist som några orsaker.
– Det är inte jätteenkelt att bevisa, men mycket pekar i riktningen att Sverige är bland de sämsta i världen på området. Enligt studier av World Values Survey hamnar vi som land botten vad gäller respekt för äldre.
John Mellkvist. Foto: Jenny Hammar.
Sverige sticker också tydligt ut på världskartan vad gäller individualism, och enligt studier finns ett klart samband mellan ett individualistiskt levnadssätt och hur åldersfientlig man är. En annan orsak till åldersfixeringen är våra trygghetssystem, exempelvis anställningsskyddet som enligt John Mellkvist lätt invaggar oss i en falsk säkerhet.
– Anställningstryggheten är viktig, men det verkliga skyddsnätet i arbetslivet blir allt mer förmågan att ställa om och röra sig på arbetsmarknaden. Flexibilitet är det nya svarta för det arbetsliv vi behöver skapa.
Rata äldre kostar miljarder
Ett nytt arbetsliv och en fräschare syn på åldrande är nödvändigt, menar Pluskommissionen som nyligen visat att samhällskostnaden för svensk arbetsmarknads njugga inställning till senior arbetskraft är närapå 70 miljarder kronor årligen. Då är inte notan för personligt lidande och ohälsa på grund av utanförskap medräknad. Detta är ett slöseri av gigantiska mått, konstaterar John Mellkvist. Och kortsiktigt tänkt av arbetsgivarna.
– Om du vill behålla den yngre arbetskraften måste du visa att du vill satsa på de äldre.
Hälsoframgångar gör att åldersgränserna har förskjutits. En åttioåring i dag kan vara pigg och vital, sjuttio sägs vara det nya femtio, och så vidare. Men fördomarna om ålder lever trots detta kvar.
– Vi måste rigga vår arbetsmarknad så vi inte drar alla över en ålderskam. Vi behöver se fler goda och vägledande exempel. Vi behöver en helt ny standard i synen på ålder.
Ålderismen blir obsolet
Han är spänd på hur vi om tio år, när en rimligare syn på åldrandet förhoppningsvis vunnit gehör, kommer att se tillbaka på vår samtid. Han gissar att vi då betraktar ålderismen på samma förundrade sätt som vi i dag blickar tillbaka på vår tidigare liberala inställning till rökning.
Frågan är om Zuckerberg, som om tio år fyllt femtio, har ändrat uppfattning. För även om hög ålder trots allt är något de flesta av oss kommer att uppnå förr eller senare om vi har hälsan, kan inte det samma sägas om smarthet.
