Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

I vapenindustrins hjärta

Stridsflygplan, granatgevär och drönarprojekt. Svensk för­svarsindustri exporterar till stora delar av världen och sysselsätter nästan 20 000 personer. Funderar de anställda på vad produkterna används till? Och vad skulle hända med jobben om exporten till diktaturer förbjöds? Kollega besökte Karl­skoga, Sveriges vapenmetropol.
Ola Rennstam Publicerad
Ola Torkelsson/TT
Provskjutning med med 155MM FH77 B05 L52 haubitsen. Ola Torkelsson/TT

Den är kolossal. 33 ton tung, 14 meter lång och sex hjul. Kanonen kan nå mål över fem mil bort.

Artillerisystemet Archer – svenska försvarets nya, men kraftigt försenade, prestigeprojekt – utvecklas och tillverkas i Bofors gamla fabrikslokaler i Karlskoga av den brittiskt ägda försvarskoncernen BAE Systems. Utvecklingskostnaderna på  1,2 miljarder har svenska och norska staten delat på.

Det är egentligen inga hemligheter...

Archers finess är dess kvickhet och mobilitet: fordonet kan fälla ut stödben och kanonrör, ge eld och lämna platsen inom loppet av en dryg minut, ett förlopp som helt och hållet manövreras inifrån förarhytten. Det är egenskaper som efterfrågas på dagens slagfält. Driftsingenjören Ronald Pirhi jobbar med att planera Archerproduktionen.

– Det är egentligen inga hemligheter, det som är värt att veta om Archer finns på Wikipedia och Youtube, säger han medan han guidar runt bland arbetsstationerna. Det mesta som vi monterar är vanligt gods, det är sällan vi hanterar hemliga komponenter, då brukar kunderna montera dit dem själva.

FMV, Försvarets materielverk, har beställt 48 pjäser varav hälften var tänkt att säljas till det norska försvaret, men i höstas hoppade norrmännen plötsligt av projektet. Vad som ska hända med de överblivna fordonen är ännu oklart, men i väntan på nya köpare rullar produktionen av Archer på som planerat.

Per capita är Sverige världens tredje största exportör av försvarsmateriel, eller strategiska produkter som det numera kallas från offentligt håll. Det låter lite mer modernt – och oskyldigt. Försvars­industrin sysselsätter cirka 19 000 personer i landet, samt ytterligare tiotusentals hos underleverantörer. Att tala om svensk försvarsindustri är dock en sanning med modifikation, många av de stora svenska bolagen som Kockums, Hägglunds och Bofors har i dag utländska ägare.

I Karlskoga, där det tillverkats vapen och ammunition sedan 1500-talet, är näringen inte längre lika dominerande som under Boforstiden men den ger fortfarande arbetstillfällen åt ett drygt tusental individer.

BAE Systems Bofors tillverkar även marina pjäser och den tillhörande 3P-ammunitionen och företagets produkter säljs i huvudsak på den globala marknaden. I stadens norra utkanter huserar försvarskoncernen Saab, landets överlägset största vapenexportör med stridsflyget Jas Gripen, spaningsradarn Erieye och drönarprojektet Neuron i sin produktkatalog. Men i Karlskoga tillverkar företaget främst granatgevären Carl Gustaf och AT4 med tillhörande ammunition.

Exportsuccén Carl Gustaf har sålts till 40 länder och använts i bland annat Vietnam, Irak och Afghanistan. Tiden då svenska försvaret var största kunden är för länge sedan förbi, men till följd av det förändrade läget i omvärlden finns det nu riksdagsmajoritet för kraftigt ökade anslag till verksamheten och inköp av nya vapen och fordon.

För att få exportera försvarsmateriel krävs det enligt lag tillstånd från ISP, Inspektionen för strategiska produkter. Enligt regeringens riktlinjer, som dock inte är tvingande, bör vapenexport inte beviljas om ett land är, eller riskerar bli, involverat i en väpnad konflikt eller där det förekommer omfattande kränkningar av mänskliga rättigheter. Svenska Freds är kritiskt till statens allt generösare tillämpning av tillståndsreglerna.

– Trots regelverket säljer Sverige till krigförande länder som USA och Indien och diktaturer som Saudiarabien och Förenade Arabemiraten där det sker systematiska kränkningar av de medborgerliga rättig­heterna. Den arabiska våren var ett uppvaknande för många då det framkom att Sverige beväpnat en rad regimer i Nordafrika och Mellanöstern som bekämpat folkliga krav på demokrati, säger ordförande Anna Ek.

Det sägs att vapenexporten håller folk i arbete, men...

I dagsläget saknas krav på demokrati, men en utredning ser över om det ska införas. Flera partier efterlyser också en ökad insyn i besluten från ISP och Exportkontrollrådet eftersom ledamöternas tystnadsplikt gör att avgörande fakta kommer fram i efterhand, när affären redan är i hamn.

Företagen själva är inte särskilt intresserade av att diskutera något moraliskt ansvar för hur produkterna som exporteras från Sverige används i fält. I stället betonar man att de är viktiga redskap för att bevara fred och stabilitet och nödvändiga för att skydda personal på fredsbevarande uppdrag.

Svenska Freds anser att statens stora stöd till försvarsindustrin i stället borde satsas på att ställa om till civil produktion. Det skulle leda till fler arbets­tillfällen på sikt.

– Det sägs att vapenexporten håller folk i arbete men det är tveksamt om det är samhällsekonomiskt lönsamt. Staten lovar alltid att göra motköp till samma summa som man säljer Jas-plan för och att förlägga produktion i andra länder, vilket gjort att civila arbetstillfällen också har försvunnit, säger Anna Ek.

Ronald Pirhi på BAE Systems har förståelse för dem som inte tycker att Sverige ska exportera vapen men själv funderar han sällan på var produkterna hamnar.

– När jag började inom försvarsindustrin tog jag mig så klart en funderare. Under anställningsintervjun hos min förra arbetsgivare var chefen väldigt tydlig. Vi gick ut i verkstan, tittade på några delar i en monter och han förklarade att de var för vapenindust­rin. Sen pekade han på dörren, hade jag några åsikter var det ingen idé att gå vidare, säger han.

– Jag har inga invändningar mot att tillverka vapen, det är svårt med moraliska aspekter när jag vet vad vi tillverkar. Vi följer de lagar och regler som finns, men det är ledningen som sköter den biten – vi gör bara vårt jobb.

Ett beslut om en mer restriktiv vapenexport skulle slå hårt mot Karlskoga, enligt Ronald.

– Jag har svårt att se att stan skulle överleva. Hade jobben funnits hade det inte varit så svårt att ställa om till civil produktion, svårigheten är att hitta dem.

Vi råkar ut för aktivister som vill sabotera.

Angelica Nordquist började sin karriär i tillverk­ningen på Saab Dynamics, ledsnade, utbildade sig till maskiningenjör på universitetet och kom tillbaka till företaget. Nu jobbar hon som produktionstekniker, bland annat med projekt som ska göra tillverkningen av granater säkrare och mer ergonomisk.

– Det är stor skillnad på vilka risker man utsätts för på kontoret jämfört med i verkstäderna. Men som produktionstekniker är jag ute mycket i produktions­lokaler och i bunkrar där vi har explosiver och då kan man hamna lite mellan stolarna, säger hon.

Industriområdet är enormt och Angelica Nord­quist kör en halvrisig Golfkombi när hon tar sig runt mellan anläggningarna. Byggnaderna är oansenliga, på insidan är det desto mer påkostat. Det är här som Saab Dynamics tillverkar Carl Gustaf och tillhörande ammunition. Här arbetar man med explosiva ämnen, till exempel ammunition, som kräver högteknologisk exakthet. Numera är doseringen automatiserad men till ganska nyligen var viss hantering tvungen att ske manuellt, vilket givetvis medförde en hel del risker. Vad produkterna som Saab tillverkar används till är inget som diskuteras på fikarasterna.

– Nej, det är inget stort samtalsämne. Däremot råkar vi ut för aktivister som vill sabotera. För några år sedan bröt sig aktivister in och förstörde grejer, folk tycker att det är tråkigt.

Nätverket Ofog har genomfört många uppmärksammade aktioner mot kärnkraftverk och vapentillverkare genom civil olydnad och vad de själva beskriver som symbolisk skadegörelse. Ett exempel inträffade natten till den 16 oktober 2008 då två aktivister tog sig in på BAE:s område och rispade och hamrade på vapendelar på väg till Indien och USA. De dömdes till tre månaders fängelse och skadestånd på 386 000 kronor.

Angelica Nordqvist betonar att Saab följer de regler som staten satt upp för vapenexport och är inte orolig över att produkterna skulle hamna i orätta händer.

– Klart att man funderar, men jag ligger inte sömnlös över det. Det är viktigt att varje land har rätt att försvara sig mot angrepp och våra produkter är avsedda för det. Jag hoppas att de inte bidrar till att folk blir dödade i krigförande länder utan att produkterna används som ett försvar.

Regler för vapenexport

Export av försvarsmateriel kräver tillstånd enligt lagen om krigsmateriel och beviljas om det finns säkerhets- eller försvars­politiska skäl och det inte strider mot Sveriges utrikespolitik.

Regeringens riktlinjer, som dock inte är tvingande, säger att vapenexport inte bör beviljas om ett land är, eller riskerar bli, involverat i en väpnad konflikt eller att det förekommer omfattande kränkningar av mänskliga rättigheter.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

”Anställda över 50 är en guldgruva”

Ditt driv försvinner inte för att du uppnår en viss ålder. Det menar Richard Lööw, chef som anställde Susann Johansson och tre andra 50-plussare under det senaste året.
Johanna Rovira Publicerad 13 maj 2025, kl 06:01
Man och kvinna i undervisningsrum
Richard Lööw beskriver sin medarbetare Susann Johansson som ett pålitligt urverk från Schweiz och anser att anställda över 50 är guld värda. Foto: Per Knutsson

Yrkeshögskolan SKY ligger inhyst i gigantiska lokaler i ett industriområde i Örebro. Här jobbar 16, inom kort 18, personer med att rådda korta kurser såväl som längre yrkesutbildningar för blivande drifttekniker, inköpare, logistiker med flera. Sedan augusti i fjol jobbar även Susann Johansson här som administratör och koordinator. 

När hon fick jobbet hade hon varit arbetssökande i över ett år för första gången i sitt 58-åriga liv, efter att ha lämnat ett fast jobb hon kände sig färdig med samt ett längre vikariat. 

Tiden som arbetslös var, som flera andra beskrivit i Kollegas artiklar om ålderism, mycket tuff. 

– Jag var väldigt målinriktad och skickade många spontanansökningar. Jag försökte hålla motivationen uppe, men det var jobbigt att tiden bara gick. Det kändes som ett slöseri att inte få bidra när man jobbat hela livet. Det är klart att min ålder kom in som en aspekt, men jag känner mig ju inte gammal, säger Susann Johansson. 

– Tror du inte att det hade varit skillnad om du haft ett jobb när du började söka? Det finns ju ett visst stigma i att vara arbetssökande, inflikar Rickard Lööw, Susanns chef på SKY. 

Obegripligt välja bort äldre

Richard Lööw tror att tidsgap i cv:t kan få dem som anställer att hemfalla åt gissningar och spekulationer om varför en sökande är arbetslös. Och att det kan vara lättare att ha fördrag med att yngre är arbetslösa. För han kan inte begripa varför arbetsgivare annars skulle välja bort äldre kandidater. 

– Så klart man kan ha en viss teoretisk kandidattyp i huvudet när man utlyser ett jobb, men när man sedan går igenom ansökningarna upptäcker man ju att de över 50 är en guldgruva. 

50-plussarna har oftast redan gjort allt det där som kan stjäla fokus från jobbet, menar han. Dessutom så är chansen att de stannar kvar betydligt större. 

– Hur många andra kan man räkna med att ha här i tio år? Driv handlar ju inte om ålder, du blir inte mindre driven för att du fyller 60. Dessutom behöver jag ju inte lära Susann att komma till jobbet, säger Rickard Lööw. 

Pålitligt urverk

Susann Johansson ler något förläget när Richard Lööw beskriver henne som ett pålitligt urverk från Schweiz, med erfarenhet och arbetsmoral som gör det oerhört lätt för honom som chef. Hon har en egen fundering på varför äldre, trots alla uppenbara fördelar, ratas på arbetsmarknaden. 

– Det blir alltmer vanligt att anlita rekryteringsbyråer och min bild är att rekryterarna själva är ganska unga. Det tror jag kan vara ett hinder för oss seniorer, säger hon. 

Richard Lööw har hittills inte använt sig av rekryteringsföretag – han ville bygga grunden till sitt lag själv och menar att man inte kan slarva med sammansättningen av personal om man har en vision att skapa världens bästa yrkeshögskola. Men han funderar på att ta rekryteringshjälp i delar av processen framöver, eftersom det kostar oerhört mycket i tid och energi att anställa.  

Under det senaste året har han anställt ytterligare tre personer över 50 år. 

– Det är ingen medveten strategi, utan mer tillfälligheter. Vi har en bra mix i gruppen mellan 25 och 59 år, säger han. 

Lönen ej orsaken

Båda avfärdar tanken att höga löneanspråk skulle ha något med ålderismen på arbetsmarknaden att göra: 

– Jag tycker nog att unga är ganska bra på att komma med höga löneanspråk de också, säger Richard Lööw.

– Det kanske är en fördom, men jag tror att vad gäller löneanspråk är det större skillnad mellan män och kvinnor, än mellan unga och äldre, säger Susann Johansson. 

Arbetsmarknad

Lista: Här är de attraktivaste företagen i Sverige

Årets bästa arbetsgivare är korade när det gäller attraktiva arbetsvillkor och jämställdhet. Nyckeltalsinstitutet har räknat ut toppnamnen inom en rad olika branscher, som energi och tech.
Elisabeth Brising Publicerad 8 maj 2025, kl 06:01
Händer som håller en bild på en glad gubbe och händer som möts
Uniper är en av de mest attraktiva arbetsgivarna i Sverige enligt en undersökning från Nyckeltalsinstitutet. Foto: Colourbox/Colourbox

Varje år listar Nyckeltalsinstitutet vilka svenska arbetsgivare som är attraktivast när det gäller arbetsvillkor, jämställdhet och hälsa. De bygger sin ranking på en databas med 400 arbetsgivare och 800 000 anställda. 

Utifrån den har de rankat företag i olika sektorer, till exempel energi tech och fastighet.

Tina Ekström.
Tina Ekström, vd. Foto: Nyckeltalsinstitutet

Medarbetarna är organisationens viktigaste resurs, oavsett situation. Vår kartläggning, baserad på rådande arbetsvillkor och kvantitativa data, visar att goda arbetsvillkor, hälsosam arbetsmiljö och jämställda utvecklingsmöjligheter är avgörande för framgång, säger Tina Ekström, vd på Nyckeltalsinstitutet, i en kommentar. 

Attraktivast i sin bransch

Arbetsgivarna med bäst arbetsvillkor i sin bransch:

El/energi
Mest attraktiva arbetsgivare: Uniper i Sverige

El/energi
Mest jämställda arbetsvillkor: Ellevio Sverige AB

Fastighet
Mest attraktiva arbetsgivare: Hemsö Fastighets AB

Mest jämställda arbetsvillkor: Akademiska hus

Techbranschen
Mest attraktiva arbetsgivare: Hewlett Packard Enterprise

Mest jämställda arbetsvillkor: Canon Svenska AB

Om rankingen

Kategorin attraktiv arbetsgivarindex baseras på faktorer som exempelvis tillsvidareanställningar, lika chefkarriär, gruppstorlek, kompetensutveckling och sjukfrånvaro. 

Om arbetsgivarna har kollektivavtal ingår inte i själva indexet, men det finns ändå med som en bakomliggande faktor i analysen enligt Nyckeltalsinstitutet. 

Jämställdhetsindex, Jämix, baseras på faktorer som lika arbetsvillkor för män och kvinnor, lönestrukturer, ledningsgrupp, föräldraskap, heltids- och tillsvidareanställningar.

Läs rapporten här. 

Resultatet baseras på insamlad statistik från 2024 där drygt 800 000 medarbetares arbetsvillkor från cirka 400 företag och organisationer kategoriserats. De listade organisationerna är de som har uppnått högst resultat i sin bransch i respektive index.