Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

I vapenindustrins hjärta

Stridsflygplan, granatgevär och drönarprojekt. Svensk för­svarsindustri exporterar till stora delar av världen och sysselsätter nästan 20 000 personer. Funderar de anställda på vad produkterna används till? Och vad skulle hända med jobben om exporten till diktaturer förbjöds? Kollega besökte Karl­skoga, Sveriges vapenmetropol.
Ola Rennstam Publicerad
Ola Torkelsson/TT
Provskjutning med med 155MM FH77 B05 L52 haubitsen. Ola Torkelsson/TT

Den är kolossal. 33 ton tung, 14 meter lång och sex hjul. Kanonen kan nå mål över fem mil bort.

Artillerisystemet Archer – svenska försvarets nya, men kraftigt försenade, prestigeprojekt – utvecklas och tillverkas i Bofors gamla fabrikslokaler i Karlskoga av den brittiskt ägda försvarskoncernen BAE Systems. Utvecklingskostnaderna på  1,2 miljarder har svenska och norska staten delat på.

Det är egentligen inga hemligheter...

Archers finess är dess kvickhet och mobilitet: fordonet kan fälla ut stödben och kanonrör, ge eld och lämna platsen inom loppet av en dryg minut, ett förlopp som helt och hållet manövreras inifrån förarhytten. Det är egenskaper som efterfrågas på dagens slagfält. Driftsingenjören Ronald Pirhi jobbar med att planera Archerproduktionen.

– Det är egentligen inga hemligheter, det som är värt att veta om Archer finns på Wikipedia och Youtube, säger han medan han guidar runt bland arbetsstationerna. Det mesta som vi monterar är vanligt gods, det är sällan vi hanterar hemliga komponenter, då brukar kunderna montera dit dem själva.

FMV, Försvarets materielverk, har beställt 48 pjäser varav hälften var tänkt att säljas till det norska försvaret, men i höstas hoppade norrmännen plötsligt av projektet. Vad som ska hända med de överblivna fordonen är ännu oklart, men i väntan på nya köpare rullar produktionen av Archer på som planerat.

Per capita är Sverige världens tredje största exportör av försvarsmateriel, eller strategiska produkter som det numera kallas från offentligt håll. Det låter lite mer modernt – och oskyldigt. Försvars­industrin sysselsätter cirka 19 000 personer i landet, samt ytterligare tiotusentals hos underleverantörer. Att tala om svensk försvarsindustri är dock en sanning med modifikation, många av de stora svenska bolagen som Kockums, Hägglunds och Bofors har i dag utländska ägare.

I Karlskoga, där det tillverkats vapen och ammunition sedan 1500-talet, är näringen inte längre lika dominerande som under Boforstiden men den ger fortfarande arbetstillfällen åt ett drygt tusental individer.

BAE Systems Bofors tillverkar även marina pjäser och den tillhörande 3P-ammunitionen och företagets produkter säljs i huvudsak på den globala marknaden. I stadens norra utkanter huserar försvarskoncernen Saab, landets överlägset största vapenexportör med stridsflyget Jas Gripen, spaningsradarn Erieye och drönarprojektet Neuron i sin produktkatalog. Men i Karlskoga tillverkar företaget främst granatgevären Carl Gustaf och AT4 med tillhörande ammunition.

Exportsuccén Carl Gustaf har sålts till 40 länder och använts i bland annat Vietnam, Irak och Afghanistan. Tiden då svenska försvaret var största kunden är för länge sedan förbi, men till följd av det förändrade läget i omvärlden finns det nu riksdagsmajoritet för kraftigt ökade anslag till verksamheten och inköp av nya vapen och fordon.

För att få exportera försvarsmateriel krävs det enligt lag tillstånd från ISP, Inspektionen för strategiska produkter. Enligt regeringens riktlinjer, som dock inte är tvingande, bör vapenexport inte beviljas om ett land är, eller riskerar bli, involverat i en väpnad konflikt eller där det förekommer omfattande kränkningar av mänskliga rättigheter. Svenska Freds är kritiskt till statens allt generösare tillämpning av tillståndsreglerna.

– Trots regelverket säljer Sverige till krigförande länder som USA och Indien och diktaturer som Saudiarabien och Förenade Arabemiraten där det sker systematiska kränkningar av de medborgerliga rättig­heterna. Den arabiska våren var ett uppvaknande för många då det framkom att Sverige beväpnat en rad regimer i Nordafrika och Mellanöstern som bekämpat folkliga krav på demokrati, säger ordförande Anna Ek.

Det sägs att vapenexporten håller folk i arbete, men...

I dagsläget saknas krav på demokrati, men en utredning ser över om det ska införas. Flera partier efterlyser också en ökad insyn i besluten från ISP och Exportkontrollrådet eftersom ledamöternas tystnadsplikt gör att avgörande fakta kommer fram i efterhand, när affären redan är i hamn.

Företagen själva är inte särskilt intresserade av att diskutera något moraliskt ansvar för hur produkterna som exporteras från Sverige används i fält. I stället betonar man att de är viktiga redskap för att bevara fred och stabilitet och nödvändiga för att skydda personal på fredsbevarande uppdrag.

Svenska Freds anser att statens stora stöd till försvarsindustrin i stället borde satsas på att ställa om till civil produktion. Det skulle leda till fler arbets­tillfällen på sikt.

– Det sägs att vapenexporten håller folk i arbete men det är tveksamt om det är samhällsekonomiskt lönsamt. Staten lovar alltid att göra motköp till samma summa som man säljer Jas-plan för och att förlägga produktion i andra länder, vilket gjort att civila arbetstillfällen också har försvunnit, säger Anna Ek.

Ronald Pirhi på BAE Systems har förståelse för dem som inte tycker att Sverige ska exportera vapen men själv funderar han sällan på var produkterna hamnar.

– När jag började inom försvarsindustrin tog jag mig så klart en funderare. Under anställningsintervjun hos min förra arbetsgivare var chefen väldigt tydlig. Vi gick ut i verkstan, tittade på några delar i en monter och han förklarade att de var för vapenindust­rin. Sen pekade han på dörren, hade jag några åsikter var det ingen idé att gå vidare, säger han.

– Jag har inga invändningar mot att tillverka vapen, det är svårt med moraliska aspekter när jag vet vad vi tillverkar. Vi följer de lagar och regler som finns, men det är ledningen som sköter den biten – vi gör bara vårt jobb.

Ett beslut om en mer restriktiv vapenexport skulle slå hårt mot Karlskoga, enligt Ronald.

– Jag har svårt att se att stan skulle överleva. Hade jobben funnits hade det inte varit så svårt att ställa om till civil produktion, svårigheten är att hitta dem.

Vi råkar ut för aktivister som vill sabotera.

Angelica Nordquist började sin karriär i tillverk­ningen på Saab Dynamics, ledsnade, utbildade sig till maskiningenjör på universitetet och kom tillbaka till företaget. Nu jobbar hon som produktionstekniker, bland annat med projekt som ska göra tillverkningen av granater säkrare och mer ergonomisk.

– Det är stor skillnad på vilka risker man utsätts för på kontoret jämfört med i verkstäderna. Men som produktionstekniker är jag ute mycket i produktions­lokaler och i bunkrar där vi har explosiver och då kan man hamna lite mellan stolarna, säger hon.

Industriområdet är enormt och Angelica Nord­quist kör en halvrisig Golfkombi när hon tar sig runt mellan anläggningarna. Byggnaderna är oansenliga, på insidan är det desto mer påkostat. Det är här som Saab Dynamics tillverkar Carl Gustaf och tillhörande ammunition. Här arbetar man med explosiva ämnen, till exempel ammunition, som kräver högteknologisk exakthet. Numera är doseringen automatiserad men till ganska nyligen var viss hantering tvungen att ske manuellt, vilket givetvis medförde en hel del risker. Vad produkterna som Saab tillverkar används till är inget som diskuteras på fikarasterna.

– Nej, det är inget stort samtalsämne. Däremot råkar vi ut för aktivister som vill sabotera. För några år sedan bröt sig aktivister in och förstörde grejer, folk tycker att det är tråkigt.

Nätverket Ofog har genomfört många uppmärksammade aktioner mot kärnkraftverk och vapentillverkare genom civil olydnad och vad de själva beskriver som symbolisk skadegörelse. Ett exempel inträffade natten till den 16 oktober 2008 då två aktivister tog sig in på BAE:s område och rispade och hamrade på vapendelar på väg till Indien och USA. De dömdes till tre månaders fängelse och skadestånd på 386 000 kronor.

Angelica Nordqvist betonar att Saab följer de regler som staten satt upp för vapenexport och är inte orolig över att produkterna skulle hamna i orätta händer.

– Klart att man funderar, men jag ligger inte sömnlös över det. Det är viktigt att varje land har rätt att försvara sig mot angrepp och våra produkter är avsedda för det. Jag hoppas att de inte bidrar till att folk blir dödade i krigförande länder utan att produkterna används som ett försvar.

Regler för vapenexport

Export av försvarsmateriel kräver tillstånd enligt lagen om krigsmateriel och beviljas om det finns säkerhets- eller försvars­politiska skäl och det inte strider mot Sveriges utrikespolitik.

Regeringens riktlinjer, som dock inte är tvingande, säger att vapenexport inte bör beviljas om ett land är, eller riskerar bli, involverat i en väpnad konflikt eller att det förekommer omfattande kränkningar av mänskliga rättigheter.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Kan Open to work på Linkedin skada dina jobbchanser?

Linkedin hävdar att "Open to work"-ring ökar synligheten hos rekryterare. Men kritiker menar att den kan uppfattas som ett tecken på desperation. Och forskning visar att signaler om arbetslöshet kan påverka jobbchanserna negativt.
Ola Rennstam Publicerad 7 oktober 2026, kl 06:00
Illustration av en svart profilsiluett omgiven av gröna ringar med texten Open to Work samt LinkedIns logotyp.
Desperat eller ett självklart verktyg för att hitta drömjobbet? Open to work-ringen på yrkesnätverket Linkedin gör det lättare för rekryterare att upptäcka dig – men kan också få vissa arbetsgivare att välja bort dig redan från start.
Foto: Colourbox/Linkedin

Vågar du visa öppet att du söker jobb? Många karriärrådgivare och rekryterare rekommenderar arbetssökande att använda Linkedins gröna Open to work-ring. Detta eftersom funktionen sägs öka möjligheterna att få rekryterarnas uppmärksamhet på karriärplattformen.

Cecilia Mannheimer, ansvarig för rekrytering på bemanningsföretaget Randstad, ser den gröna ringen enbart som en tillgång.

Foto: Randstad

– Det är superpositivt att direkt se vem som är tillgänglig. Det underlättar mitt jobb som rekryterare, och jag har svårt att tro att någon skulle uppfatta det som desperat eller negativt. Däremot ska man nog inte låta ringen ligga kvar i flera år.

Rekryteraren: Våga visa att du söker jobb

Att öppet signalera att man söker jobb är inte lika laddat längre, enligt Cecilia Mannheimer.

–  Många har blivit uppsagda under de senaste årens lågkonjunktur, att stå utan jobb är inget konstigt. Samtidigt har attityderna förändrats. Det går att jämföra med nätdejting, något som kanske ansågs lite genant för femton år sedan men som i dag är helt normaliserat.

Vad är Open to work?

  • Funktion som signalerar att du söker nya jobbmöjligheter. 
  • Enligt Linkedin ökar jobbsökarnas chanser med 40 procent att få mejl från en rekryterare.
  • Välj om Open to work-ringen kan ses av alla Linkedin-medlemmar eller endast rekryterare som använder betalverktyget LinkedIn recruiter. Se hur du ställer in detta i dina profilinställningar här.
  • Globalt använder cirka 60 miljoner Open to work på sin profilbild. 
    Källa: Linkedin

Cecilia Mannheimers råd till den som söker jobb är att våga vara synlig.

–  Var modig och våga bygg upp ett eget nätverk på Linkedin. Nöden har ingen lag – det viktiga i slutändan är ju att få ett nytt jobb.

Effekten av Open to work ifrågasätts

Men lever Open to work-ringen verkligen upp till löftet om fler jobbmöjligheter? När Kollega frågade Linkedin-användare om deras erfarenheter strömmade svaren in och gav en splittrad bild. 

Medan rekryterare hyllade funktionen vittnade arbetssökande om motsatsen: Många såg ingen effekt alls, medan andra upplevde att intresset från arbetsgivare till och med minskade efter att de aktiverat den gröna ringen. 

Här är några kommentarer:

”När jag hade jobb blev jag ganska ofta kontaktad av rekryterare. Sedan jag satte upp den gröna ringen: 0.”
”Har fått flertalet relevanta ingångar sedan jag tog på mig min gröna ring.”
”Inte en kontakt efter att gröna ringen kom upp. Innan, några gånger i månaden.”

Därför väljer Kristina bort Open to work

En som vägrar sätta den gröna ”Open to work”-ringen på sin Linkedinprofil är Kristina, 56, som söker chefsjobb. Sedan hon blev arbetslös har flera tidigare kollegor avrått henne från att använda ringen eftersom den signalerar desperation.

– Allt för många personer betraktar den som ett stigma. Bara att vissa uppfattar den så gör det problematiskt. Jag skulle aldrig våga ta den risken, säger hon.

Jag avskyr Linkedin - det ska bli så skönt
 att slippa vara där den dagen jag får jobb.

Kristina beskriver Linkedin som en plats där många skryter och menar att den gröna ringen riskerar att förstärka bilden av en person som står utan alternativ.

– Antingen försöker man, som jag gör, att framstå som att allt går bra. Eller så intar man den totala offerpositionen och berättar uppgivet om alla jobb man sökt. Jag avskyr Linkedin – det ska bli så skönt att slippa vara där den dagen jag får jobb.

I stället för ringen försöker Kristina stärka sitt personliga varumärke på Linkedin med en annan strategi:

– Jag har valt att göra innehåll som stärker min profil så att arbetsgivare ska förstå vem jag är och vad jag kan bidra med, men utan att vara skrytig eller tigga om ett jobb. 

Forskare: Arbetsgivare kan dra negativa slutsatser

Samtidigt som den gröna ringen kan vara en biljett till ditt nästa jobb finns det forskning som visar på baksidan med att signalera att man är utan jobb. Arbetsgivare kan dra negativa slutsatser av signaler om arbetslöshet, vilket kan minska chansen att bli kallad till intervju.

Stefan Eriksson är docent vid Uppsala universitet och forskar kring arbetsgivares attityder mot arbetslösa. Han anser att man generellt ska vara försiktig med att skylta med att man är arbetslös.

Stefan Eriksson
Stefan Eriksson

– Risken med enkla signaler, som att visa sig som arbetslös i Open to work, är att man åker bort i den första rundan vid en sållning. När det är många sökande måste arbetsgivarna självklart sålla, konstaterar han.

Risken är att man åker bort i den första rundan

I en studie skickade Stefan Eriksson och hans forskargrupp ut fiktiva jobbansökningar till ett stort antal företag. Resultatet var tydligt: Personer som hade varit arbetslösa i nio månader eller längre hade betydligt svårare att bli kallade till intervju än andra kandidater.

– Många arbetsgivare reagerade negativt på längre tider av arbetslöshet. Det är en signal om att man blivit bortvald av många andra arbetsgivare och att man kan ha tappat viktig kompetens. Det är svårt att tvätta bort ett sådant stigma.

Fördelar och nackdelar med Open to work

Stefan Eriksson tror att Open to work-ringen kan vara ett tveeggat svärd. Vissa arbetsgivare kan se den som ett tecken på desperation. Samtidigt är synlighet ofta avgörande för den som söker jobb.

– Som arbetslös bör man ta alla chanser att visa upp sig. Det är möjligt att ringen kan tolkas som att man är ambitiös i sitt jobbsökande, men samtidigt är det ju ingen stor ansträngning, säger han.

Ska du använda Open to work om du redan har jobb?

Innan du lägger till den gröna ringen kan det, enligt många rekryterare, vara klokt att tänka ett varv till om du redan har ett jobb. Alla chefer uppskattar inte att medarbetare signalerar att de är på väg vidare. I värsta fall kan Open to work-ringen väcka irritation och uppfattas som ett tecken på bristande lojalitet mot arbetsgivaren.

Så många tjänstemän använder LinkedIn

  • I Sverige har 60 procent av tjänstemännen använt Linkedin under året, 30 procent varje vecka och 13 procent dagligen. 
  • Globalt har plattformen 850 miljoner medlemmar i över 200 länder.
  • I Sverige har cirka fem miljoner ett Linkedin-konto. 

Källa: Linkedin/rapporten Svenskarna och internet

Arbetsmarknad

Ica:s drogtester av jobbsökande kan strida mot lagen

Att testa någon för droger är alltid ett intrång i integriteten. Det konstaterar Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, som nu granskar i vilken utsträckning Ica behandlar personuppgifter om drogtester vid rekrytering och för vilka syften.
Johanna Rovira Publicerad 2 oktober 2026, kl 06:30
Pipett över öppna provrör i gula och blå laboratorieställ.
Integritetsskyddsmyndigheten kommer bland annat att undersöka på vilket sätt drogtesterna genomförs på arbetssökande på Ica, men även granska hur uppgifterna lagras. Foto: Fredrik Persson/TT

Att Ica använder drogtester på sina anställda är något som Kollega har skrivit om tidigare. Men efter olika medieuppgifter, bland annat från Ekot, att bolaget även testar arbetssökande, ska Integritetsskyddsmyndigheten IMY nu utreda hur Ica gruppen AB och Ica Sverige AB behandlar personuppgifter utifrån dataskyddsförordningen, GDPR. 

Det är första gången myndigheten granskar just användningen av drogtester i rekryteringsprocesser. 

Ska avgöra när drogtest kan vara motiverat 

– Resultat av drogtester är en typ av personuppgifter och ett intrång i privatlivet. Det är ett kroppsligt ingrepp, och en fråga som vi kan behöva ta ställning till är under vilka förutsättningar som det kan vara motiverat att behandla sådana uppgifter om arbetssökande, säger Theodor Adolfsson, jurist på IMY. 

Myndigheten kommer att väga bolagens nytta av drogtester mot de arbetssökandes integritetsintresse. 

– Vi ska bland annat granska vilka tjänster som omfattas. Det kan finnas större nytta av att drogtesta för vissa tjänster, som till exempel yrkesförare, medan nyttan är mindre om man jobbar på kontor, säger Theodor Adolfsson. 

Integritetsintrång oavsett metod

Vilken typ av drogtester som används kan eventuellt också komma att spela in, även om tester i sig är ett intrång oavsett metod, enligt Theodor Adolfsson.  Kommer myndigheten fram till att ett fel har begåtts finns olika möjligheter till åtgärder mot de granskade bolagen, alltifrån förelägganden att stoppa drogtesterna och reprimander till sanktionsavgifter.  

– Ica-gruppen har tagit del av myndighetens begäran att få mer information, men vi har i nuläget inga ytterligare kommentarer, säger Helena Johansson, pressansvarig på Ica-gruppen. 

Arbetsmarknad

Avtalen som hindrar dig att byta jobb – Sverige sticker ut

Omkring var tredje privatanställd har ett särskilt avtal som gör det svårare att byta jobb. Många vet inte om det själva. Det visar OECD:s nya mätning av konkurrensklausuler – där Sverige ligger i topp.
Noa Kristiansson Publicerad 9 september 2026, kl 06:07
Ett kollage som visar ett kontrakt som skrivs på och tre staplar från en statistikrapport.
Sverige toppar OECD:s lista över användningen av konkurrensklausuler i anställningsavtal. Det ger lägre löner och sämre förhandlingsläge, enligt organisationen, som också säger att många som skriver på inte har några företagshemligheter. Fredrik Sandberg/TT, skärmdump

Omkring var tredje privatanställd har skrivit under ett avtal som gör det svårare att söka nytt jobb eller att starta eget företag. Det visar nya siffror från den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD. Sverige toppar listan över användningen av så kallade konkurrensklausuler. 

Det är avtal som begränsar hur anställda får ta med sig kunskap, information och personliga kontakter till en ny arbetsgivare. De finns till för att skydda företagshemligheter, men enligt OECD är det vanligt att de överanvänds. Det leder till lägre löner och sämre förhandlingsläge för anställda, enligt organisationen.

Den som bryter mot en konkurrensklausul kan tvingas betala miljonbelopp i skadestånd.

Anställda har skrivit under konkurrensklausuler utan att veta om det

OECD har mätt hur vanligt det är med konkurrensklausuler i totalt 15 länder. Först har de frågat företagsledare om deras anställda har sådana avtal. I Sverige har omkring en tredjedel av cheferna svarat tydligt ja.

Det skiljer sig mot vad anställda har uppfattat. Endast 16 procent är säkra på att de har ingått ett avtal. 20 procent uppger att de ”förmodligen” har det.

Enligt OECD tyder det på att anställda har begränsad kunskap om hur avtalen används och om de själva omfattas.

Checklista: Detta ska du undvika

Har du fått ett anställningsavtal med en konkurrensklausul i? Här är några röda flaggor, enligt Unionens förbundsjurist Karl Hägg.

  • Skadeståndet är för högt. Reglerna i kollektivavtalet säger att det normalt inte ska vara högre än sex månadslöner.
  • Löptiden är för lång. Sex månader bör normalt vara utgångspunkten, enligt facket.
  • Din roll är för junior. Kollektivavtalet om konkurrensklausuler säger att de bara ska användas för anställda som känner till företagshemligheter och har möjlighet att använda dem hos en konkurrent.

Avtal med konkurrensklausuler kan bryta mot reglerna

OECD menar också att många avtal skrivs på ett sätt som inte följer lagar och kollektivavtal. Runt åtta av tio avtal skulle sannolikt ha svårt att klara en rättslig prövning, enligt organisationen.

En fjärdedel av de arbetsgivare som använder konkurrensklausuler svarar att de används brett, på alla anställda.

Karl Hägg, förbundsjurist på Unionen.
Karl Hägg, förbundsjurist på Unionen.

Karl Hägg är förbundsjurist på Unionen. Han förvånas över OECD:s siffror. Särskilt att åtta av tio konkurrensklausuler skulle falla om de prövades.

– Det är en otroligt överraskande siffra. Jag är tveksam till om den kan stämma, säger han och fortsätter:

– Men vi ser en del problem med konkurrensklausuler som är för långtgående.

Fackets linje: Konkurrensklausuler ska ge ersättning

De flesta sådana fall finns i små företag som saknar kollektivavtal, säger Karl Hägg. Normalt sett ska konkurrensklausuler ge rätt till ekonomisk ersättning, som kompensation för att den som skriver under får svårare att byta jobb. När Unionen tar strid handlar det ofta om att det saknas sådan ersättning.

Hägg känner också igen att företag använder konkurrensklausuler för anställda som inte har någon hemlig företagsinformation.

Finns det någon situation där man aldrig ska acceptera ett sådant här avtal?

– Man bör inte acceptera det om man inte har en så kvalificerad eller hög roll. Om man är vanlig handläggare eller något sådant.

Svenskt Näringsliv ifrågasätter OECD

Svenskt Näringsliv ifrågasätter trovärdigheten i OECD:s undersökning. Arbetsrättsjurist Niklas Beckman skriver i ett mejl till Kollega:

”Vi bedömer att resultatet av deras undersökning är osäkert och överskattar användningen av konkurrensklausuler i Sverige.”

Han ser inte heller några andra tecken på att klausulerna överanvänds och skriver att det är ovanligt att sådana konflikter hamnar i domstol.

Samtidigt konstaterar han att Sverige ligger ”mycket långt fram inom innovation och forskning” och att svenska företag därför kan ha ”ett större behov av att skydda företagshemligheter än företag i en del andra länder”.

Kollektivavtal om konkurrensklausuler – detta gäller

Företag som har kollektivavtal måste följa ett särskilt, mindre kollektivavtal om just konkurrensklausuler. Här är några av avtalets punkter:

  • Konkurrensklausuler ska bara användas för anställda som faktiskt känner till viktiga företagshemligheter.
  • Den som skriver under en konkurrensklausul ska få ekonomisk ersättning för det.
  • En person som sägs upp på grund av arbetsbrist ska normalt inte omfattas av en konkurrensklausul.

Unionens förbundsjurist Karl Hägg berättar att facken just nu ser över avtalet. Utvärderingen väntas vara klar innan året är slut.

På företag som saknar kollektivavtal gäller avtalslagen, som bland annat säger att en konkurrensklausul ska vara ”skälig”. Facket menar dock att kollektivavtalet om konkurrensklausuler är normerande för alla företag.

Om rapporten

Siffrorna i artikeln kommer från Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) och dess rapport ”Employment Outlook 2026”.

Organisationen har jämfört hur vanligt det är med konkurrensklausuler och andra liknande avtal i 15 länder. De flesta av de studerade länderna ligger i Europa.

OECD grundades 1961 och har 38 medlemsländer.