Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

I Skellefteå blomstrar industrin

Ryktet om industrins och landsortens död på grund av globaliseringen är överdrivet – tvärtom har den gynnat Sverige. Och framför allt de små och mellanstora företagen på mindre orter. I Skellefteå frodas industriföretagen.
Sofia Broomé Publicerad 26 augusti 2019, kl 13:24
Paulina Holmgren
På 90-talet "skrotade" Robert Strandberg för hand med järnspett men nu sitter han inuti en skrotare. Paulina Holmgren

Vi beger oss till Kankberget, fyra mil nordväst om Skellefteå. Ulf Andersson ska ledsaga oss ner i guldgruvan. Säkerheten är avgörande. Vi får prova ut hjälm med pannlampa och spänna fast ett hölster med en syrgasmask runt höfterna. Den ska kunna ge andningsluft i 15 minuter. Vi hänger även en spårningssändare runt halsen. Vi sätter oss i Ulfs vita pick-up och kör via det gamla dagbrottet in i gruvans mörker. Lutningen är brant, längst ner på 553 meters djup ska vi. Kankberg är den näst minsta av Bolidens gruvor och guldbrytningen där började för sju år sedan.

Billyktornas ljuskäglor följer kablarna i taket med el, luft och vatten. Ulf har kommunikationsradion på för att ha koll på var malmtransporterna befinner sig, så att vi inte ska vara i vägen när de fullastade ekipagen kommer dundrande. Snart möter vi en. Vi kör in på en avtagsväg. Den passerar oss i full fart.

– Malmtransporterna går i skytteltrafik från tidigt på morgonen till midnatt. 30 ton väger lasten och tre gram guld per ton malm får man ut. Ungefär ett ton guld om året ger Kankbergsgruvan, säger han.

Det slår lock för öronen när vi rullar ner i gruvgångens beckmörker och det är bara vid räddningskamrarna som vi passerar med jämna mellanrum, som det lyser. Det är dit vi måste ta oss om det skulle rasa eller börja brinna eller om luften skulle ta slut, eller vad som nu skulle kunna hända. Där inne ska det finnas syre så att det räcker för åtta personer i åtta timmar. De ska även vara utrustade med en kortlek.

– Om vi skulle behöva ta oss dit och pannlampan inte skulle fungera ska du hålla handen mot gruvväggen när du går och då ska du hinna fram innan syret i masken ta slut, säger Ulf.

Längst in i slutet av gången hittar vi skrotaren Robert Strandberg. Han rensar upp det som ska bli en infart till nästa brytrum. På 90-talet skrotade han för hand med järnspett men nu sitter han inuti en skrotare. Den ser ut som en traktor med en lång arm med ett meterlångt spett längst fram. Tillverkare är Skellefteåföretaget Jama.

Oväsendet är bedövande från det envetet hackande spettet, som får hela skrotaren att rycka och skaka. Det rasslar ner stenflisor och ryker damm. Vibrationerna är kraftiga. Robert har åtta stötdämpare i hytten. 45 minuter tar det honom att skrota rent det här utrymmet. För att komma åt guldmalmen spränger man sig fram och efter varje sprängning måste de stenar som riskerar att lossna rensas undan så att ingen får dem på sig.

– Men det gäller att inte överskrota för då kan man slå loss bitar som inte var lösa från början och då holkas för mycket av bergväggen ur. Det tar längre tid och blir osäkrare, säger han.

Han lyssnar efter lösa bitar medan han skrotar och han avsynar berget med starka strålkastare.

Ett annat tillverkningsföretag på orten som har vuxit fram tack vare ett samarbete med Boliden är Brokk som gör rivningsrobotar. Företaget startade 1976 när de utvecklade en rivningsrobot till Bolidens smältverk i Skelleftehamn, där två arbetslag gick i skift för att bila loss slagg för hand i den varma och dammande blyugnen.

Samarbetet mellan Brokk och Boliden fortsätter nu med en robot som ska kunna utföra Robert Sandbergs jobb. Genom att filma berget med 3D teknik fäst på en fjärrstyrd robotskrotare kan avsyningsarbetet och manövreringen av skrotaren göras från en plats ovan jord. Brokk och Boliden har just provkört en prototyp av den fjärrstyrda skrotaren.

Roberts kollega Fredrik Lindström kommer farande i mörkret för att hämta honom. De pratar om 3D-skrotaren.

– Fick de fason på ljudet? undrar Fredrik Lindström.

De är eniga om att det är svårt att skrota utan att höra bergets klang, känna vibrationerna och se sprickor och stenblock på plats. Säkerheten hänger på att man får loss det som sitter löst men enligt deras bedömning är risken snarare att man överskrotar med en fjärrstyrd robot.

Vi far upp mot ljuset igen. Grunden till Bolidens verksamhet är malmbrytningen, som har varit igång i snart hundra år. 1924 grundades företaget. 2018 var omsättningen drygt 52 miljarder kronor. Det är inte svårt att förstå vilken inverkan det har och har haft på Skellefteås företagande. Många samarbetspartners, underleverantörer och underleverantörer till underleverantörer tjänar sitt levebröd genom gruvföretaget och de allra flesta finns här på orten.

I kontoret, med utsikt över det gula 20-talshuset i trä som var bolagets huvudkontor, träffar vi Peter Burman. Han sitter som spindeln i nätet för Bolidens utvecklingsprojekt. Att företagets verksamhet är grunden till Skellefteåföretagarnas utveckling råder ingen tvekan om. Han minns en konferens för underleverantörerna för några år sedan.

– Jag tyckte det var anmärkningsvärt att så många som 92 av de 96 inbjudna underleverantörerna kom till mötet. Då förstod jag hur viktigt Boliden var för dem.

Han menar dock att det även finns andra orsaker till Skellefteås vitala företagaranda och pekar på likheterna mellan hemstaden och det småländska entreprenörs-Meckat Gnosjö.

Vi behöver tekniker, inköpare och en receptionist, dessutom börjar vi få ont om plats

– Från början var de flesta här fattiga jordbrukare med magra jordar, som inte gav tillräckligt med föda. För att överleva tvingades de vara kreativa och hitta på andra lösningar vid sidan av jordbruket. Dessutom har frikyrkorna och nykterhetsförbunden ett stort inflytande på bygden. De frireligiösa samfunden är ett av de nätverk som fortfarande binder samman företagen, menar Peter Burman.

Den ständiga strävan efter förbättring och utveckling – det är en viktig förutsättning såväl för de små och medelstora företagens, som för Bolidens fortlevnad.

– Vi gör inga anspråk på patent och rättigheter. Våra partners kan ofta göra affärer på det de utvecklar i samarbete med oss. När vi får frågan om varför Boliden ska ge bort sin spetsteknik säger vi bara att vi får springa fortare, säger Peter Burman.

Gruvnäringen är riskfylld och i utvecklingssammanhang är säkerhetsfrågan en grundpelare. Det pratas mycket om automatisering men det är inte enbart för att öka säkerheten. Man vill ju också öka lönsamheten.

– På sikt kommer man att behöva bryta större kvantiteter malm för att kompensera för lägre koncentrationer av metall. Vi kommer att behöva gå djupare och det kommer att bli svårare, säger han.

Ju färre människor som befinner sig i gruvorna desto säkrare. Brokks fjärrstyrda skrotningsrobot skulle göra så att skrotarna Robert Strandberg och Fredrik Lindström inte behövde befinna sig i den utsatta miljön längst framme i de nysprängda gruvgångarna.

Arbetsmiljön är en viktig facklig fråga men det finns en kluvenhet, eftersom det samtidigt finns en rädsla för att arbetstillfällen kommer att gå förlorade. Peter Burman menar att arbetsinnehållet kommer att förändras.

– Jag ser en framtid där mer av det arbete som utförs i gruvorna utförs av fjärrstyrda maskiner men det kommer att pågå verksamhet i gruvorna med processövervakning och med att serva maskiner och pumpstationer, säger Peter Burman.

Enligt Peter Burman på Boliden finns det stora likheter mellan Skellefteås vitala företagaranda och det småländska entreprenörs-Meckat Gnosjös. Även förutsättningarna är liknande.

Han tycker att det är viktigt att engagera gruvarbetarna i förändringsarbetet. Ett led i den utvecklingen är gruvans trådlösa nätverk som togs i bruk för sju år sedan och de 160 läsplattor med appar för bland annat ritningar av maskiner som just har börjat användas.

Även på Brokk har utveckling varit nödvändig men inte av säkerhetsskäl utan för företagets överlevnad. När företaget startade var det de enda tillverkarna av rivningsrobotar. Nu finns det konkurrenter. Globaliseringen har både tvingat fram och möjliggjort en expansion.

Erika Stenmark är klubbordförande på Brokk och har jobbat här i 19 år. När hon började var de 40 personer och tre dotterbolag. Nu är de 100 anställda och det finns 17 dotterbolag i Europa, Asien, Australien, Mellanöstern och i USA.

– Stämningen är fortfarande som på det lilla garageföretaget vi en gång var. Det är fantastiska kollegor och folk stannar kvar. Gemenskapen är viktig, säger Erika Stenmark.

De största förändringarna har företaget nu gjort men det har drabbats av växtvärk.

– Vi håller fortfarande på att anställa. Vi behöver några tekniker, inköpare och en receptionist. Dessutom börjar vi få ont om plats, trots att vi just har byggt ut. Helst vill vi sitta tillsammans för gemenskapen är viktig. Men industrilokaler och mark att bygga på är det ont om, i varje fall här i Hedensbyns industriområde, där många av våra samarbetspartners finns, säger hon.


Platschefen Staffan Larsson och Unionens klubbordförande Erika Stenmark på Brokk.

Hon rör sig snabbt mellan rummen. Vi går in i den nybyggda matsalen som ligger mellan två hus. På den högsta väggen hänger en målning av dvärgen Brokk som har gett namn åt rivningsrobotarna. Han var den fornnordiska guden Tors smed. Erika går med raska kliv ut i verkstaden.

– Det är inte så att vi springer snabbare, vi jobbar smartare, säger hon, och platschefen Staffan Larsson, som har slutit upp, instämmer.

– Brokks utvecklingsresa började för sex år sedan med hjälp av Produktionslyftet. Nu har vi ökat produktiviteten med 50 procent och tillverkningsvolymen med 67 procent och vi har mer än halverat ledtiderna, berättar han.

– Detta var någonting som vi måste göra för att säkra våra jobb. Nu är de tryggade för tillfället men vi måste hela tiden förbättra oss, säger Erika Stenmark.

– Därför är det viktigt att utnyttja den kreativitet som finns här. Både för att den är en viktig resurs men även för att öka delaktigheten, säger Staffan Larsson.

Varje fredag samlas alla på förmiddagsfika. Då redovisas genomförda förbättringar.

– När en grupp har nått ett delmål firar vi. Det är viktigt för att bevara arbetsglädjen. Förra veckans förbättring stod elektrikerna för. De hade fixat lutning på en bänk så att inte grejer staplas på hög, säger han.

Vi går in i montaget, det är måndag och lunchtid och i bakgrunden ylar på svag volym Eilert Pilarm, falskt och innerligt Elvisdängan Heart Break Hotel. På fredagseftermiddagarna sjunger han starkare.


”Det finns en speciell Brokkanda – alla är hjälpsamma och många har varit här länge”, säger konstruktören Lina Åström.

Montörerna har själva skapat sina flöden, alltså den ordning som de sätter ihop robotarna. Arbetet är i stort sett uppdelat så att en grupp sätter ihop en modell av de gullackerade spindellika robotarna. På en nästan färdigmonterad robot slår två montörer på hjulen med slägga. Runt roboten är verktygen prydligt upphängda på ställ och skruvar och muttrar ligger på plats i märkta plastlådor.

Det är inte bara utrymme det är ont om, att rekrytera är inte det lättaste. En av de senast anställda är konstruktören Lina Åström. Hon är uppvuxen här men flyttade söder ut för 14 år sedan för att utbilda sig. Efter det jobbade hon på Scania i Södertälje. För snart tre år sedan kom hon tillbaka. Först jobbade hon i sin pappas företag, bara 60 meter härifrån. Han är underleverantör till Brokk och det var han som såg annonsen på jobbet, som hon sökte och fick.

– Det finns en speciell Brokkanda – alla är hjälpsamma, många har varit här länge och det finns en trygghet i att kunna namnen på dem som man jobbar med. Dessutom gillar jag att arbeta med hela maskinen inte bara en delkomponent. Jag tror att jag kommer att stanna länge, eftersom det är just här jag vill vara, säger Lina Åström.

Läs mer: Låglöneländer inget hot mot svensk industri

Hur ska det gå för Skellefteå framöver? Ett rejält tillskott är den gigantiska bilbatterifabriken Northvolt som har börjat byggas öster om staden, på ett område som motsvarar 300 fotbollsplaner, 200 hektar. Den ska vara klar redan i slutet av år 2020 och kommer att ge 3 000 nya jobb om det går enligt planerna. Med alla kringtjänster räknar man med runt 10 000 nya arbetstillfällen.

Redan nu behöver 1 000 byggjobbare någonstans att bo. Kommunen planerar för 1 500 nya bostäder de närmaste fem åren. Den billiga elen från det kommunala elbolaget Skellefteåkraft och möjligheten att på sikt kunna börja bryta, kobolt och magnesium, var det som lockade företaget till staden.

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag till Kollega nummer 4 2024.

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Jobben där man redan använder AI

Kollega gick på jakt efter arbetsplatser där AI har blivit en del av vardagen. Vi hittade jordbruksmaskiner och greenwashing-detektiver – och fann en robothund som jobbar på ett bygge.
Noa Söderberg Publicerad 17 juni 2024, kl 06:01
Jobben där AI redan används. Jordbruksmaskiner, robothundar och greenwashing-dtektiver.
AI kommer att förändra arbetsmarknaden får gott. Det hör vi ofta sägas. Så hur ser det ut på arbetsplatser där man faktiskt börjat automatisera tänkandet? Möt AI-drivna jordbruksmaskiner, greenwashing-detektiver och AI-robothunden Nicci. Foto: Väderstad/Ilja C. Hendel.

Robothunden Nicci ligger på rygg, med benen rakt upp i luften, och laddar i gång sin programvara. Kollega är på besök i norska Drammen, strax väster om Oslo, där byggjätten NCC renoverar ortens järnvägsstation. Det ser ut som att halva stationen har vänts upp och ned.

Målet för dagen är att testa vad ett byggbolag kan göra med en robothund som läser av sin omgivning. Än så länge har ingen svaret. Nicci – ett exemplar av den internetkända robotmodell som byggs av företaget Boston Dynamics och säljs under namnet Spot – lever ett kringflackande liv. Hon skickas mellan NCC:s nordiska byggarbetsplatser för att testas i olika miljöer.

Nicci kan gå i trappor, undvika hinder och rätar snabbt upp sig när hon är på väg att trilla. Med rätt tillbehör kan hon öppna dörrar och ladda sitt batteri på egen hand. Några andra Spotexemplar har utrustats med Chat GPT och börjat prata med sin omgivning. Mannen som grundade Boston Dynamics har nu bildat ett forskningsinstitut med målet att robotarna ska slippa all mänsklig fjärrstyrning och bli helt AI-drivna.

Riktigt så är det inte i Drammen. Lasse Bjørnstad fäster en 3D-kamera på robotens rygg, plockar upp en fjärrkontroll som liknar en tv-spelsdosa och kör i gång.

Lasse Bjørnstad styr NCC:s robothund Nicci, som har byggts av företaget Boston Dynamics.
Lasse Bjørnstad styr NCC:s robothund Nicci, som har byggts av företaget Boston Dynamics. Ilja C. Hendel

Efter Chat GPT

NCC är ett av de företag som kommit vidare från det första stadiet i AI-utvecklingen: hajp. När chattbotten Chat GPT lanserades hösten 2022 började det hagla profetior om den nya teknikens samhällspåverkan. Journalister, företagsledare och techentreprenörer gjorde jämförelser med samhällsomstörtande uppfinningar som ångmaskinen och internet.

Fackförbund runt om i världen har reagerat olika, men varit enade om en sak: arbetsmarknaden kommer att förändras. Internationella valutafonden uppskattar att 60 procent av jobben i teknologiskt utvecklade länder som Sverige kommer påverkas. I hälften av de fallen påstås AI-verktyg kunna lösa det som i dag är en anställds huvuduppgift.

Så hur ser det ut på arbetsplatser där man faktiskt börjat automatisera tänkandet?

Helt digitaliserat

På bygget i Drammen används inga traditionella ritningar. NCC:s infrastrukturprojekt vilar sedan flera år tillbaka på helt digitala 3D-modeller. När 3D-ansvarige Lasse Bjørnstad och mätchefen David Gottfridsson ska kontrollera att bygget går enligt plan fotograferar de alltihop med 3D-kameror.

Det är den arbetsuppgiften som de i dag testar att ge till robothunden. Än så länge kräver det att en människa fjärrstyr, men på andra arbetsplatser – med färre armeringsjärn, nivåskillnader och snöhögar – har samma robotmodell visat att den kan klara sig själv. David Gottfridsson pekar mot Drammens nya sjukhus som byggs ett par kilometer härifrån.

– Där borde en sådan här kunna användas.

”Billigare än en människa”

På oljeriggar och i fabriker går Boston Dynamics-robotar i dag automatiska säkerhetsronder för att upptäcka saker som hamnat på fel plats eller andra potentiellt farliga situationer.

– Det går att använda den som vaktmästare. Den kan upptäcka folk som inte ska vara på platsen. Men det är en ganska dyr vaktmästare, säger Lasse Bjørnstad.

Riktpriset för Spot motsvarade drygt 760 000 kronor när den lanserades.

– Billigare än en människa, säger David Gottfridsson och skrattar.

Terje Andersen, som jobbar med NCC:s digitala utveckling, konstaterar att rena snickaruppgifter kommer kunna automatiseras ganska snart.

– Det finns robotar som kan märka upp väggar och göra håltagning. Det börjar komma.

Terje Andersen och Lasse Bjørnstad tror att robothundar som Nicci kommer fortsätta utvecklas i snabb takt.
Terje Andersen och Lasse Bjørnstad tror att robothundar som Nicci kommer fortsätta utvecklas i snabb takt. Ilja C. Hendel

Algoritmer som lär sig

På andra arbetsplatser har man redan gått vidare från teststadiet. Väderstad bygger jordbruksmaskiner och har sin fabrik i den östgötska orten med samma namn. Varje år producerar företagets tjänstemän omkring 7 000 ritningar. Nu har granskningen av ritningarna, en av de mer tidskrävande delarna av jobbet, börjat göras med hjälp av AI.

– Vi laddar upp de ritningar som vi vill granska och trycker på en knapp. Det kan ta mellan tio sekunder och tio minuter, beroende på hur många vi laddar upp samtidigt och hur stora ritningarna är, säger Markus Zwörner, geometrisäkrare på Väderstad.

Programmet har tagits fram tillsammans med AI-företaget T&S Engineering och bygger på maskininlärning – samma teknik som finns i chattrobotar och bildgeneratorer. Markus Zwörner och hans kollegor har gett algoritmen ett antal instruktioner baserade på ISO-standarder. Sedan har de låtit algoritmen titta på ett stort antal ritningar av just Väderstads jordbruksmaskiner för att ”lära sig” detaljerna.

När den algoritmiska granskningen är färdig görs en sista, mänsklig koll. Enligt Markus Zwörner har granskningen blivit säkrare just för att de tar hjälp av ett AI-verktyg.

– Det finns ju för- och nackdelar med både människor och AI. En fördel med en dator är att det inte spelar någon roll om du kör tusen ritningar på en gång. Den kommer inte att tröttna och den kommer att se allt. Det gör inte en människa.

– Människor kan i stället vara lite mer flexibla, än så länge. Och faktiskt se mellan fingrarna om det behövs.

Markus Zwörner, geometrisäkrare på Väderstad.
Markus Zwörner, geometrisäkrare på Väderstad. Väderstad

Inte rädd att jobbet försvinner

Så vad händer med de mänskliga ritningsgranskarna? De kan ägna mer tid åt vissa specifika delar av granskningen, som att tänka kreativt och lösa framtida problem, enligt Markus Zwörner. De är också konstruktörer i botten och kan därför lägga mer tid på att skapa nya ritningar.

Men ändå – är ni inte oroliga för att automatisera bort er själva?

– Som vi ser det nu så kommer detta inte ta bort människan helt. AI:n är som ett stöd, som kan göra saker den är bättre på än människor.

– Sedan är det klart att man behöver ha det i åtanke, att bli ersatt som människa. Drar man detta till sin spets så kan man absolut tänka sig att vi kommer dit som samhälle.

Ett par branscher har redan slagit larm. Kollega har tidigare rapporterat om den göteborgska spelstudion Mindark, som sagt upp 40 procent av sina anställda för att enligt egen utsago ersätta dem med AI. Programmering, åtminstone enklare sådan, är en av de uppgifter som Chat GPT klarar allra bäst.

Nya jobb med AI

Optimister pratar i stället om att den nya tekniken kommer bidra till skapandet av nya jobb. Skånska Verify finns i en växande sektor där AI kan få en avgörande roll: hållbarhetsverifiering. Att säkerställa att företag lever upp till påståenden om sitt hållbarhetsarbete. Eller som grundaren Eva Vati säger: att ”eliminera greenwashing”.

Eva Vati, vd, Verify
Eva Vati, vd, Verify Privat

De anställda jobbar med att samla in policyer, protokoll och andra dokument från stora företagsservrar, hitta de relevanta textdelarna och sedan sammanställa dem. Sådant som gör en människa trött och förr eller senare slarvig. Verify har därför i samarbete med det skånska innovationscentret Digit Hub utvecklat ett AI-program byggt på maskininlärning.

Nu testar de att göra insamlingen och sammanfattningen med hjälp av programmet. Eva Vati tror att arbetet på sikt kan ta en tiondel så lång tid som i dag.

– Vi suger in all dokumentation och så föreslår AI:n svar. Sedan måste företaget såklart säkerställa att svaret känns rimligt.

Efter det kommer ett betydligt mer mänskligt steg: korsintervjuer med företagets anställda och beslutsfattare. När verifieringen till slut är färdig lämnas förslag om hur bolaget kan höja sina hållbarhetsambitioner ytterligare. Även där vill Eva Vati använda AI.

Hållbarhetsverifiering hänger ihop med EU-direktiv om hur företag ska rapportera om sin verksamhet. Reglerna har nyligen blivit svensk lag. Eva Vati förutspår att behovet av ”impact auditors”, som de AI-stödda hållbarhetsdetektiverna kallas, kommer öka kraftigt de närmaste åren.

Roboten kan göra farliga uppgifter

På den slamriga byggarbetsplatsen i Drammen har robothunden Nicci snart gått färdigt sin runda. Terje Andersen spekulerar om dess framtida nytta. En gissning som ligger nära till hands handlar om säkerhet.

– Vi har funderat på att köpa in en sprängstoffcensor och fästa på ryggen. När man har sprängt i en tunnel kan det finnas odetonerat stoff kvar och då kan roboten gå in först.

– Men det är inte bestämt än, tillägger han.

Kollegorna på NCC fäller ihop robothunden, lägger ned den i en stor, svart plastlåda och lassar in den i en skåpbil. Snart kan 3D-bilderna som samlats in läggas ihop till en enda jättebild av hur bygget går. Lasse Bjørnstad och David Gottfridsson måste bara dubbelkolla att roboten gjort vad den ska.

Fler branscher som är tidiga med AI

Andra branscher har också börjat präglas av AI. Här är några exempel.

  • Kundservice. Betalföretaget Klarna har påstått att deras AI-drivna kundtjänstrobot gör ett arbete som motsvarar 700 heltidsanställda människor.
  • Programmering. Eftersom textbaserad generativ AI bygger på sannolikhet – programmet besvarar en fråga genom att gissa vilka ord som borde följa efter varandra, baserat på en gigantisk mängd tidigare dokument – passar tekniken bra för att generera programkod.
  • Offentlig förvaltning. Automatiserade processer kan avgöra vilken skola du hamnar i, vad du ska få för vård och om du har rätt till bidrag eller inte”. Det skriver Simon Vinge, chefsekonom på Akademikerförbundet SSR, i en presentation av boken ”AI och makten över besluten”. Socionomer, administratörer, jurister och andra i offentlig sektor jobbar i dag sida vid sida med AI-verktyg.

Maskininlärning

Ett av de statistiska grundverktygen inom AI. Går ut på att skapa algoritmer som läser av en stor mängd tidigare data och därigenom kan skapa generaliseringar om nya data.

På så vis kan ett datorprogram, en maskin eller en bil ”lära sig” hur en uppgift förmodligen ska utföras, baserat på tidigare ”erfarenhet”.

För att det ska fungera behövs stora mängder data om uppgiften som ska utföras, rätt kategorisering av informationen och omfattande processorkraft. Därför krävs också mycket elektricitet.