Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Hemliga tjänstemän på SIS bekämpar faror och kaos

Hemliga agenter i rikets tjänst. De anställda på SIS, Svenska institutet för standarder, är doldisarna som förhindrar kaos, oordning och olyckor i Sverige och världen.
Johanna Rovira Publicerad
Kollage med massagestav, leksaksbåt, cykelhjälm, drönare, menskopp, barnvagn och en container.
Det finns standarder för alltifrån drönare och menskoppar till ledningssystem för visselblåsning och arbetsmiljö. Foto: Colourbox

I hundra år har de verkat, inte i lönndom, men väl utanför strålkastarljuset. Utan dem skulle det råda totalt kaos och förvirring. Det skulle också vara en betydligt farligare värld, utan tjänstemännen på SIS. Det handlar inte om den brittiska underrättelsetjänsten, utan om svenska SIS – Svenska institutet för standarder.

Utan de idoga tjänstemännen på SIS, skulle vi leva i en dammsugarpåsedystopi, alltså en värld där det kryllar av saker som inte är kompatibla, som dammsugarpåsar som bara passar i en viss dammsugare.

Det är de drygt 170 tjänstemännen på SIS som sätter standarden. Eller i alla fall ser till att den blir satt, som den gemensamma lösningen på ett återkommande och irriterande problem.

 Vem som helst, förutom privatpersoner, kan komma med förslag till en standard, säger Anette Eriksson, projektledare med ansvar för skor och fritidsbåtar och tillika ordförande på SIS Unionenklubb.

Halkfria skor

Hon håller som bäst på att undersöka möjligheten att ta fram en standard för en konsumentsko efter ett förslag från Trafikverket som vill minska antalet halkolyckor för gångtrafikanter.

 Det har gjorts en förstudie om greppvänliga sulor och man har hittat en provningsmetod som gör att skor kan märkas efter hur hala de är. Mitt jobb blir att samla skobranschen och andra aktörer, som försäkringsbolag och pensionärsföreningar, i en kommitté och kolla hur de ställer sig till märkning. Vi försöker se till att alla intressenter kommer till tals och kommer överens och ser till att standarder som tas fram inte strider mot svenska lagar.

Gör skobranschen tummen ner, kanske det inte blir någon standard – det behövs enighet och projektledarna på SIS fungerar som en sorts konsensusmäklande diplomater som ofta framgångsrikt lyckas förena konkurrerande intressenters viljor. SIS får ändå igenom drygt 1500 nya och reviderade standarder per år och Anette Eriksson kommer inte att ge sig med de halktestade skorna i första taget, försäkrar hon.  

Anette Eriksson, Lorena Olivares och Mia Lindberg.
Anette Eriksson, Lorena Olivares och Mia Lindberg är SIS-tjänstemän som skapar ordning och reda.

Huvor på barnkläder

Projektledarna på SIS driver eller deltar tillsammans med svenska experter i internationella kommittéer. Anettes kollega Mia Lindberg berättar om försöken att få till en gemensam europeisk standard för huvor på barnkläder:

 I nordiska länderna vill vi att huvorna ska lossna lätt av säkerhetsskäl, till exempel om man fastnar i ett träd. Men i andra länder anser man att det är säkrare att huvorna sitter fast om föräldern behöver greppa tag i ett barn som är på väg ut i trafiken, säger Mia Lindberg.

De nordiska länderna lyckades inte få igenom sin synpunkt, så det blev ingen europeisk standard gällande det, utan arbetet resulterar i en så kallad teknisk specifikation, som är något mindre omfattande än en standard.

Lorena Olivares, även hon projektledare, lyckades bättre när tobaksbranschen enades om en standard som fastställer nikotinhalten i tobaksfria nikotinprodukter.

 Standarden spreds snabbt till andra länder och nu ska den presenteras på ISO-nivå, alltså globalt, förklarar Lorena Olivares.

Resor jorden runt

Arbetet som projektledare innebär således en hel del resande. Men under pandemin kom allt fler kommittémöten att ske digitalt. Det gick väldigt bra att ställa om, anser Mia Lindberg, som inte saknar resorna nämnvärt.

 Jag känner mig färdig med det internationella affärsresandet, säger hon.

Men färdig med jobbet som projektledare är hon inte på långa vägar:

 Alla tänker på standarder som något tråkigt, men det här jobbet är så roligt, försäkrar Mia Lindberg och kollegorna intygar att det stämmer.

 Det är väldigt spännande och man lär sig något nytt hela tiden. Men det största drivet hos oss är nog att vi bidrar till samhällsnytta, säger Anette Eriksson och Lorena Olivares.

SIS samverkansprocesser och konsensuskultur spiller över även internt. Att få internationella grupper att fungera gör att man även försöker leva som man lär.  

 Under tidigare år har dialogen med arbetsgivaren varit lite si och så ibland, men det senaste årets samverkan har varit kanonbra, säger Anette Eriksson.

 Vi har haft några skakiga perioder, men den senaste kulturkartläggningen visar att medarbetarna tycker att SIS är på rätt väg, säger Lorena Olivares.

SIS i siffor:

1922. Året då Industriförbundet och Ingenjörsvetenskapsakademien bildar SIS. A4-pappret blir den första svenska standarden. SIS sätter standard för nästan allt mellan himmel och jord (utom standarder för eltekniska saker som tas fram av SEK Svensk Elstandard).  

5000. Antalet experter i SIS standardiseringskommittéer.

1059. Antalet organisationer som är medlemmar i SIS, som är en icke-vinstdrivande ideell medlemsorganisation med uppdrag av regeringen.

5. Antalet år varefter en översyn görs om standarden behöver förnyas, om den fortfarande håller måttet eller behöver revideras.  

1947. Året då den internationella standardiseringsorganisationen ISO bildas. Den europeiska motsvarigheten heter CEN och bildades 1961.

26 – valören i kronor på de frimärken som tagits fram för att uppmärksamma SIS 100-årsjubileum.

170 000. Antalet standarder i världen,

70. Antalet medlemmar i Unionenklubben på SIS.

170. Antalet anställda på SIS, varav 100 jobbar med standarder.

1838. Så mycket kostar det i kronor att köpa ett exemplar av SIS mest sålda standard – Ledningssystem för arbetsmiljö (ISO 45001)  

0. Kostnaden för standarden för pensionstermer (SS 40000:2021).

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Han fick rätt mot Lexbase i EU-domstolen

EU-domstolen anser att det kan vara olagligt att sälja brottmålsdomar. Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten mellan Goled Raabi och Lexbase.
David Österberg Publicerad 14 augusti 2026, kl 06:03
Goled Raabi har stämt Lexbase
Goled Raabi stämde Lexbase i tingsrätten. Tingsrätten bad EU-domstolen om vägledning och har nu fått det: att sprida domar kan strida mot dataskyddsförordningen GDPR, enligt domstolen. Anders Warne

Genom flera svenska söktjänster går det att ta reda på om en person har dömts för brott, vilket gör att gamla domar ligger kvar trots att den dömde avtjänat sitt straff. En av dem är Lexbase. Goled Raabi dömdes 2011 till fängelse för rån. Året efter hade han avtjänat sitt straff.

Efter några år togs domen bort från polisens belastningsregister. Men inte från Lexbase och andra söktjänster. Där kan vem som helst mot betalning få tillgång till uppgifter om domar, åtal och tvister. Företagen hävdar att de sysslar med journalistik och därmed inte omfattas av dataskyddsförordningen GDPR.

– Straffet tar slut, men systemet fortsätter bestraffa människor och försvårar återanpassning till arbetslivet, sa Goled Raabi till Kollega i vintras.

Tvisten handlar om undantaget för journalistiska ändamål i GDPR

Nu har EU-domstolen fattat ett beslut som kan försvåra för söktjänsterna att sprida domar. Enligt avgörandet är Lexbase och liknande söktjänster inte automatiskt journalistisk verksamhet bara för att de har utgivningsbevis. Därför kan det vara otillåtet för dem att sprida uppgifter om brott.

– Det känns skönt, men också väntat. Domen är stark och genomtänkt och det finns ingenting i den som jag är missnöjd med. Men det är sorgligt att det ska behövas en dom från EU-domstolen för att något ska hända. Det här är något som riksdagen borde ha fixat för längesedan.

Goled Raabi hävdar att möjligheten att hitta domar i digitala söktjänster har gjort det svårare för honom att få ett nytt jobb. Därför stämde han 2024 Lexbase i Attunda tingsrätt för brott mot GDPR.

Enligt GDPR omfattas personuppgifter om brott av särskilt stränga regler och får bara behandlas i vissa situationer. Ett undantag gäller behandling för journalistiska ändamål. Flera företag med rättsdatabaser har därför skaffat utgivningsbevis och hävdat att deras verksamhet är journalistisk.

EU-domstolen pekar ut flera krav för journalistisk verksamhet

Attunda tingsrätt begärde förhandsavgörande från EU-domstolen eftersom GDPR är en EU-förordning. I juli kom EU-domstolens avgörande. Domstolen slog fast att bedömningen av om en verksamhet är journalistisk ska göras utifrån flera omständigheter. Det kan bland annat ha betydelse om uppgifter om brott har bearbetats eller redigerats före publicering, om uppgifterna har faktagranskats och om verksamheten omfattas av yrkesetiska regler.

Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten med hjälp av EU-domstolens vägledning. 

– Jag har ingen aning om vad rätten kommer att komma fram till. Men jag tror att det blir svårt för Lexbase och liknande företag att hävda att de ägnar sig åt journalistik. Man kan inte längre låtsas att man ägnar sig åt journalistik för att tjäna pengar. Domen har fört lite mänsklighet tillbaka till Sverige. Man kan inte sälja människors uppgifter hursomhelst, säger Goled Raabi.

Lexbase anser att de redan ändrat verksamheten

EU-domstolens avgörande påminner om det som Högsta Domstolen kom fram till 2025. Enligt den domen är det inte tillåtet att sprida personuppgifter om brott till allmänheten. 

Efter domen ändrade fler rättsdatabaser sin verksamhet och säljer inte längre fullständiga domar. Lexbase anser därför att EU-domstolens avgörande inte kommer att påverka deras verksamhet. Det är dock fortfarande möjligt att söka på ett namn och få veta om någon är dömd för brott. Med hjälp av målnummer kan man sedan själv begära ut domen.

Kollega har sökt Lexbase för en kommentar.

Därför prövas Lexbase i domstol

  • Goled Raabi dömdes för rån 2011 och avtjänade sitt fängelsestraff året därpå.
  • Han anser att uppgifter om domen i Lexbase har försvårat hans möjligheter att få arbete.
  • 2024 stämde han Lexbase i Attunda tingsrätt för brott mot GDPR.
  • Tingsrätten begärde vägledning från EU-domstolen.
  • EU-domstolen slog i juli fast att digitala rättsdatabaser inte automatiskt kan betraktas som journalistisk verksamhet.
  • Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten utifrån EU-domstolens besked.

Det säger EU-domstolen

När är en rättsdatabas journalistik? EU-domstolen pekar på flera faktorer som kan vägas in:

  • Om uppgifter om brott bearbetas eller redigeras före publicering.
  • Om uppgifterna faktagranskas.
  • Om verksamheten följer yrkesetiska regler.
  • Om någon gör en bedömning av publiceringens allmänintresse.