Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Hemliga tjänstemän på SIS bekämpar faror och kaos

Hemliga agenter i rikets tjänst. De anställda på SIS, Svenska institutet för standarder, är doldisarna som förhindrar kaos, oordning och olyckor i Sverige och världen.
Johanna Rovira Publicerad 28 oktober 2022, kl 09:00
Kollage med massagestav, leksaksbåt, cykelhjälm, drönare, menskopp, barnvagn och en container.
Det finns standarder för alltifrån drönare och menskoppar till ledningssystem för visselblåsning och arbetsmiljö. Foto: Colourbox

I hundra år har de verkat, inte i lönndom, men väl utanför strålkastarljuset. Utan dem skulle det råda totalt kaos och förvirring. Det skulle också vara en betydligt farligare värld, utan tjänstemännen på SIS. Det handlar inte om den brittiska underrättelsetjänsten, utan om svenska SIS – Svenska institutet för standarder.

Utan de idoga tjänstemännen på SIS, skulle vi leva i en dammsugarpåsedystopi, alltså en värld där det kryllar av saker som inte är kompatibla, som dammsugarpåsar som bara passar i en viss dammsugare.

Det är de drygt 170 tjänstemännen på SIS som sätter standarden. Eller i alla fall ser till att den blir satt, som den gemensamma lösningen på ett återkommande och irriterande problem.

 Vem som helst, förutom privatpersoner, kan komma med förslag till en standard, säger Anette Eriksson, projektledare med ansvar för skor och fritidsbåtar och tillika ordförande på SIS Unionenklubb.

Halkfria skor

Hon håller som bäst på att undersöka möjligheten att ta fram en standard för en konsumentsko efter ett förslag från Trafikverket som vill minska antalet halkolyckor för gångtrafikanter.

 Det har gjorts en förstudie om greppvänliga sulor och man har hittat en provningsmetod som gör att skor kan märkas efter hur hala de är. Mitt jobb blir att samla skobranschen och andra aktörer, som försäkringsbolag och pensionärsföreningar, i en kommitté och kolla hur de ställer sig till märkning. Vi försöker se till att alla intressenter kommer till tals och kommer överens och ser till att standarder som tas fram inte strider mot svenska lagar.

Gör skobranschen tummen ner, kanske det inte blir någon standard – det behövs enighet och projektledarna på SIS fungerar som en sorts konsensusmäklande diplomater som ofta framgångsrikt lyckas förena konkurrerande intressenters viljor. SIS får ändå igenom drygt 1500 nya och reviderade standarder per år och Anette Eriksson kommer inte att ge sig med de halktestade skorna i första taget, försäkrar hon.  

Anette Eriksson, Lorena Olivares och Mia Lindberg.
Anette Eriksson, Lorena Olivares och Mia Lindberg är SIS-tjänstemän som skapar ordning och reda.

Huvor på barnkläder

Projektledarna på SIS driver eller deltar tillsammans med svenska experter i internationella kommittéer. Anettes kollega Mia Lindberg berättar om försöken att få till en gemensam europeisk standard för huvor på barnkläder:

 I nordiska länderna vill vi att huvorna ska lossna lätt av säkerhetsskäl, till exempel om man fastnar i ett träd. Men i andra länder anser man att det är säkrare att huvorna sitter fast om föräldern behöver greppa tag i ett barn som är på väg ut i trafiken, säger Mia Lindberg.

De nordiska länderna lyckades inte få igenom sin synpunkt, så det blev ingen europeisk standard gällande det, utan arbetet resulterar i en så kallad teknisk specifikation, som är något mindre omfattande än en standard.

Lorena Olivares, även hon projektledare, lyckades bättre när tobaksbranschen enades om en standard som fastställer nikotinhalten i tobaksfria nikotinprodukter.

 Standarden spreds snabbt till andra länder och nu ska den presenteras på ISO-nivå, alltså globalt, förklarar Lorena Olivares.

Resor jorden runt

Arbetet som projektledare innebär således en hel del resande. Men under pandemin kom allt fler kommittémöten att ske digitalt. Det gick väldigt bra att ställa om, anser Mia Lindberg, som inte saknar resorna nämnvärt.

 Jag känner mig färdig med det internationella affärsresandet, säger hon.

Men färdig med jobbet som projektledare är hon inte på långa vägar:

 Alla tänker på standarder som något tråkigt, men det här jobbet är så roligt, försäkrar Mia Lindberg och kollegorna intygar att det stämmer.

 Det är väldigt spännande och man lär sig något nytt hela tiden. Men det största drivet hos oss är nog att vi bidrar till samhällsnytta, säger Anette Eriksson och Lorena Olivares.

SIS samverkansprocesser och konsensuskultur spiller över även internt. Att få internationella grupper att fungera gör att man även försöker leva som man lär.  

 Under tidigare år har dialogen med arbetsgivaren varit lite si och så ibland, men det senaste årets samverkan har varit kanonbra, säger Anette Eriksson.

 Vi har haft några skakiga perioder, men den senaste kulturkartläggningen visar att medarbetarna tycker att SIS är på rätt väg, säger Lorena Olivares.

SIS i siffor:

1922. Året då Industriförbundet och Ingenjörsvetenskapsakademien bildar SIS. A4-pappret blir den första svenska standarden. SIS sätter standard för nästan allt mellan himmel och jord (utom standarder för eltekniska saker som tas fram av SEK Svensk Elstandard).  

5000. Antalet experter i SIS standardiseringskommittéer.

1059. Antalet organisationer som är medlemmar i SIS, som är en icke-vinstdrivande ideell medlemsorganisation med uppdrag av regeringen.

5. Antalet år varefter en översyn görs om standarden behöver förnyas, om den fortfarande håller måttet eller behöver revideras.  

1947. Året då den internationella standardiseringsorganisationen ISO bildas. Den europeiska motsvarigheten heter CEN och bildades 1961.

26 – valören i kronor på de frimärken som tagits fram för att uppmärksamma SIS 100-årsjubileum.

170 000. Antalet standarder i världen,

70. Antalet medlemmar i Unionenklubben på SIS.

170. Antalet anställda på SIS, varav 100 jobbar med standarder.

1838. Så mycket kostar det i kronor att köpa ett exemplar av SIS mest sålda standard – Ledningssystem för arbetsmiljö (ISO 45001)  

0. Kostnaden för standarden för pensionstermer (SS 40000:2021).

Arbetsmarknad

Regeringen lovar ändring om studiestöd

Den som jobbar i ett bristyrke kan nekas omställningsstudiestöd. Det är fel, enligt fack och arbetsgivare. Nu lovar regeringen att ändra i lagen.
David Österberg Publicerad 2 juni 2023, kl 15:15
Till höger utbildningsminister Mats Persson, till vänster en person öppnar ett kuvert från CSN.
I onsdags träffade organisationerna bakom huvudavtalet – LO, PTK och Svenskt Näringsliv – regeringen för att diskutera frågan om studiestöd. Efter mötet lovade utbildningsminister Mats Persson (L) att lagen ska ändras. Foto: Lars Schröder/Jessica Gow/TT.

I höstas öppnade ansökningen till det nya omställningsstudiestödet. Nu visar det sig att personer nekats stöd på felaktiga grunder, enligt en artikel från TT. CSN har avslagit flera ansökningar på grund av att personerna som sökt jobbar i ett bristyrke. Men att neka någon stöd med den motiveringen strider mot det huvudavtal som fack och arbetsgivare tecknat och som ligger till grund för den nya lagen.

Martin Wästfelt. Foto: Jessica Gow/TT.

– Vi kan aldrig acceptera att någon får sin ansökan avslagen baserat på nuvarande yrke. Reformens kärna är att skapa rörlighet på arbetsmarknaden och att individen ska kunna stärka sin ställning på arbetsmarknaden. Det kan innebära att man utvecklas inom det yrke man redan arbetar inom eller att man byter karriär helt, säger Martin Wästfelt, förhandlingschef för den fackliga samverkansorganisationen PTK och förhandlingschef på Unionen.

Men är det inte rimligt att den som redan har en stark ställning på arbetsmarknaden får stå tillbaka för personer som inte har det?

– Det kan finnas flera skäl till att man vill byta jobb. Det kan till exempel handla om att man har svårt att klara av ett helt arbetsliv inom sitt nuvarande yrke eller att man vill göra något annat av något annat skäl. Omställningsorganisationerna gör en bedömning av om en utbildning stärker en individs ställning på arbetsmarknaden, men det är fel att neka någon stödet för att den redan jobbar inom ett bristyrke.

Regeringen lovar lagändring

I onsdags träffade organisationerna bakom huvudavtalet – LO, PTK och Svenskt Näringsliv – regeringen för att diskutera frågan. Efter mötet lovade utbildningsminister Mats Persson (L) att lagen ska ändras.

– Det är bra eftersom det här är en principiellt viktig fråga, säger Martin Wästfelt.

Långa handläggningstider

Ytterligare ett problem med omställningsstudiestödet är de långa handläggningstiderna. Kollega har i flera artiklar berättat om personer som väntat i månader på besked och om att pengar avsatta för omställning riskerar att brinna inne.

– Vi har en tät dialog med både regeringen och CSN och har varit tydliga med att vi inte kan acceptera de långa handläggningstiderna. Det är oacceptabelt att regeringen inte håller sin del av överenskommelsen.

Vad kan ni göra om de långa handläggningstiderna fortsätter?

– Det finns mycket vi kan göra, men just nu konstaterar jag att det finns en stark vilja och bred politisk förankring kring att värna reformen. Vi har också förståelse för att det finns en del barnsjukdomar och att regelverket är nytt och komplext. Jag är övertygad om att frågan kommer att lösas.