Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Trots att det är en rättighet att vara föräldraledig och att det nu är 15 år sedan missgynnandeförbudet infördes fortsätter föräldralediga att drabbas av negativa konsekvenser på arbetsmarknaden.
Missgynnandet kan exempelvis vara att man inte får vara med i lönerevisionen på samma villkor, eller får samma möjlighet till kompetensutveckling, som kollegorna. Eller att man sållas bort vid rekrytering.
Enligt en Novusundersökning gjord på uppdrag av TCO och Unionen, upplever nära fyra av tio bland de tjänstemän som varit föräldralediga i ett år eller längre att de har missgynnats på grund av det.
Ju längre man har varit ledig desto vanligare är det att man har blivit missgynnad. Och eftersom kvinnor oftast tar längre föräldraledighet så är missgynnandet vanligast bland dem. Bland de deltagare i undersökningen som har varit föräldralediga längre än ett år upplever exempelvis en femtedel att det har fått negativa konsekvenser för lönen medan 14 procent har missgynnats vad gäller kompetensutveckling.
Det här visar att föräldraledighetslagen, med sitt missgynnandeförbud, inte har fått tillräckligt genomslag på landets arbetsplatser. Det menar Therese Svanström, ordförande för TCO, som tillsammans med Martin Linder, ordföranden för Unionen och sju ordföranden för de övriga TCO:förbunden skrivit en debattartikel i Aftonbladet i dag.
Debattörerna påpekar också att arbetsgivare, enligt diskrimineringslagen, är skyldiga att arbeta förebyggande för att undvika diskriminering, exempelvis genom att underlätta medarbetares arbete med föräldraskap. Liksom att det är arbetsgivarens ansvar att se till att föräldraskapet inte får negativa konsekvenser för anställda.
De fackliga företrädarna framhåller också att det sannolikt är få chefer och arbetsgivare som fattar medvetna beslut att hämma karriären för medarbetare som tar en längre föräldraledighet. Men man anser ändå att kännedomen om missgynnandeförbudet måste öka och att mer behöver göras på arbetsplatserna för att förebygga missgynnanden.
De krav som facken ställer är bland annat att arbetsgivarna ska se till att chefer har kännedom om missgynnandeförbundet, att det proaktivt arbetas för att minska risken för missgynnande och att det aktivt arbetas för att främja ett föräldraledigt arbetsliv som gynnar ett jämställt föräldraskap.
Debattörerna konstaterar också att fackföreningsrörelsen behöver göra mer.
Om undersökningen: Drygt 2 500 tjänstemän med barn under 12 år deltog i undersökningen som gjordes under perioden december 2020 och januari 2021.
Yrkeshögskolan SKY ligger inhyst i gigantiska lokaler i ett industriområde i Örebro. Här jobbar 16, inom kort 18, personer med att rådda korta kurser såväl som längre yrkesutbildningar för blivande drifttekniker, inköpare, logistiker med flera. Sedan augusti i fjol jobbar även Susann Johansson här som administratör och koordinator.
När hon fick jobbet hade hon varit arbetssökande i över ett år för första gången i sitt 58-åriga liv, efter att ha lämnat ett fast jobb hon kände sig färdig med samt ett längre vikariat.
Tiden som arbetslös var, som flera andra beskrivit i Kollegas artiklar om ålderism, mycket tuff.
– Jag var väldigt målinriktad och skickade många spontanansökningar. Jag försökte hålla motivationen uppe, men det var jobbigt att tiden bara gick. Det kändes som ett slöseri att inte få bidra när man jobbat hela livet. Det är klart att min ålder kom in som en aspekt, men jag känner mig ju inte gammal, säger Susann Johansson.
– Tror du inte att det hade varit skillnad om du haft ett jobb när du började söka? Det finns ju ett visst stigma i att vara arbetssökande, inflikar Rickard Lööw, Susanns chef på SKY.
Richard Lööw tror att tidsgap i cv:t kan få dem som anställer att hemfalla åt gissningar och spekulationer om varför en sökande är arbetslös. Och att det kan vara lättare att ha fördrag med att yngre är arbetslösa. För han kan inte begripa varför arbetsgivare annars skulle välja bort äldre kandidater.
– Så klart man kan ha en viss teoretisk kandidattyp i huvudet när man utlyser ett jobb, men när man sedan går igenom ansökningarna upptäcker man ju att de över 50 är en guldgruva.
50-plussarna har oftast redan gjort allt det där som kan stjäla fokus från jobbet, menar han. Dessutom så är chansen att de stannar kvar betydligt större.
– Hur många andra kan man räkna med att ha här i tio år? Driv handlar ju inte om ålder, du blir inte mindre driven för att du fyller 60. Dessutom behöver jag ju inte lära Susann att komma till jobbet, säger Rickard Lööw.
Susann Johansson ler något förläget när Richard Lööw beskriver henne som ett pålitligt urverk från Schweiz, med erfarenhet och arbetsmoral som gör det oerhört lätt för honom som chef. Hon har en egen fundering på varför äldre, trots alla uppenbara fördelar, ratas på arbetsmarknaden.
– Det blir alltmer vanligt att anlita rekryteringsbyråer och min bild är att rekryterarna själva är ganska unga. Det tror jag kan vara ett hinder för oss seniorer, säger hon.
Richard Lööw har hittills inte använt sig av rekryteringsföretag – han ville bygga grunden till sitt lag själv och menar att man inte kan slarva med sammansättningen av personal om man har en vision att skapa världens bästa yrkeshögskola. Men han funderar på att ta rekryteringshjälp i delar av processen framöver, eftersom det kostar oerhört mycket i tid och energi att anställa.
Under det senaste året har han anställt ytterligare tre personer över 50 år.
– Det är ingen medveten strategi, utan mer tillfälligheter. Vi har en bra mix i gruppen mellan 25 och 59 år, säger han.
Båda avfärdar tanken att höga löneanspråk skulle ha något med ålderismen på arbetsmarknaden att göra:
– Jag tycker nog att unga är ganska bra på att komma med höga löneanspråk de också, säger Richard Lööw.
– Det kanske är en fördom, men jag tror att vad gäller löneanspråk är det större skillnad mellan män och kvinnor, än mellan unga och äldre, säger Susann Johansson.
