Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Föräldralediga fortsätter straffas i arbetslivet

Föräldralediga fortsätter drabbas av negativa konsekvenser på jobbet. Nära fyra av tio som varit föräldralediga i minst ett år uppger att de har missgynnats på grund av att de varit hemma med barn, enligt en ny undersökning.
Anita Täpp Publicerad
Shutterstock
Ju längre man har varit föräldraledig desto större negativa konsekvenser drabbas man av i arbetslivet. Shutterstock

Trots att det är en rättighet att vara föräldraledig och att det nu är 15 år sedan missgynnandeförbudet infördes fortsätter föräldralediga att drabbas av negativa konsekvenser på arbetsmarknaden.

Missgynnandet kan exempelvis vara att man inte får vara med i lönerevisionen på samma villkor, eller får samma möjlighet till kompetensutveckling, som kollegorna. Eller att man sållas bort vid rekrytering.

Enligt en Novusundersökning gjord på uppdrag av TCO och Unionen, upplever nära fyra av tio bland de tjänstemän som varit föräldralediga i ett år eller längre att de har missgynnats på grund av det.

Kvinnor missgynnas mer

Ju längre man har varit ledig desto vanligare är det att man har blivit missgynnad. Och eftersom kvinnor oftast tar längre föräldraledighet så är missgynnandet vanligast bland dem. Bland de deltagare i undersökningen som har varit föräldralediga längre än ett år upplever exempelvis en femtedel att det har fått negativa konsekvenser för lönen medan 14 procent har missgynnats vad gäller kompetensutveckling.

Det här visar att föräldraledighetslagen, med sitt missgynnandeförbud, inte har fått tillräckligt genomslag på landets arbetsplatser. Det menar Therese Svanström, ordförande för TCO, som tillsammans med Martin Linder, ordföranden för Unionen och sju ordföranden för de övriga TCO:förbunden skrivit en debattartikel i Aftonbladet i dag.

Debattörerna påpekar också att arbetsgivare, enligt diskrimineringslagen, är skyldiga att arbeta förebyggande för att undvika diskriminering, exempelvis genom att underlätta medarbetares arbete med föräldraskap. Liksom att det är arbetsgivarens ansvar att se till att föräldraskapet inte får negativa konsekvenser för anställda.

De fackliga företrädarna framhåller också att det sannolikt är få chefer och arbetsgivare som fattar medvetna beslut att hämma karriären för medarbetare som tar en längre föräldraledighet. Men man anser ändå att kännedomen om missgynnandeförbudet måste öka och att mer behöver göras på arbetsplatserna för att förebygga missgynnanden.

De krav som facken ställer är bland annat att arbetsgivarna ska se till att chefer har kännedom om missgynnandeförbundet, att det proaktivt arbetas för att minska risken för missgynnande och att det aktivt arbetas för att främja ett föräldraledigt arbetsliv som gynnar ett jämställt föräldraskap.

Debattörerna konstaterar också att fackföreningsrörelsen behöver göra mer.
 

Om undersökningen: Drygt 2 500 tjänstemän  med barn under 12 år deltog i undersökningen som gjordes under perioden december 2020 och januari 2021.

Missgynnandeförbudet

  • I föräldraledighetslagen finns ett missgynnandeförbud. Det betyder att arbetsgivare inte får missgynna en arbetssökande eller en anställd av skäl som har samband med föräldraledighet.
  • Det kan handla om allt från att ta ut personer till anställningsintervju, lönesättning, beslut om befordran och kompetensutveckling till att avsluta en provanställning eller en anställning. Och att man då inte får komma i ett sämre läge, gå miste om en förbättring eller en förmån eller utsättas för obehag.
  • En föräldraledig arbetstagare ska också behandlas lika som övriga anställda vid förändringar i verksamheten. Om exempelvis inkomsten för arbetstagarna allmänt sett minskar eller om en omorganisation innebär ändrade arbetsuppgifter och anställningsvillkor så ska dessa förändringar också gälla för den som är föräldraledig.
  • I lagen finns ett undantag som innebär att förbudet mot missgynnande av föräldralediga inte ska gälla i vissa fall.  Men eftersom det saknas domstolspraxis är det i många situationer inte helt klart om och i så fall hur det undantaget gäller.

DO

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Här är de vanligaste skälen till att vi byter jobb

Pengar, chefen och livet utanför jobbet. Det är de främsta orsakerna till att vi byter jobb. Var femte anställd vill byta arbetsplats – men få tar steget, visar en ny rapport.
Ola Rennstam Publicerad 26 augusti 2026, kl 06:00
Missnöje med lön och ledarskap får anställda att vilja byta jobb, men osäkerheten på arbetsmarknaden och i ekonomin håller dem kvar, visar en rapport från rekryteringsföretaget Randstad. Foto: Colourbox

På den svenska arbetsmarknaden är det få som byter jobb – men viljan finns där. Drygt var femte anställd planerar att lämna sin arbetsgivare inom ett halvår, men betydligt färre tar steget, visar en ny rapport från Randstad.

Foto: Randstad

– Det finns en solklar inlåsningseffekt där många är rädda för att byta jobb. Det har varit stökigt på arbetsmarknaden de senaste åren med mycket uppsägningar, så har man ett arbete håller man fast vid det. Och det kommer fortsätta vara så tills Sverige visar upp en bättre ekonomisk tillväxt, säger Cecilia Mannheimer, 
ansvarig för rekrytering och bemanning på Randstad.

 

Låg lön och svagt ledarskap bakom missnöjet

När arbetstagare väl säger upp sig handlar det sällan om en enskild orsak. I stället är det flera faktorer som samverkar: missnöje med lön, bristande ledarskap och ett livspussel som inte går ihop – men också känslan av att jobbet inte längre känns meningsfullt.

– Det handlar ofta om en bristande tilltro till ledningen och en avsaknad av kommunikation med sin chef.  För stressade chefer som befinner sig i en omorganisation är det lätt att tappa bort vikten av att se sina medarbetare, säger Cecilia Mannheimer.

Brist på flexibilitet skrämmer bort unga

Det finns en tydlig röd tråd i rapporten: samma faktorer som får anställda att sluta är de saker som de söker hos en ny arbetsgivare. Lön och balans mellan arbete och fritid toppar båda listorna i undersökningen. För arbetsgivare innebär det en konkret risk – lever man inte upp till grundkraven, tappar man folk, påpekar Randstad i rapporten.

– Yngre generationer värderar balans mellan jobb och fritid i högre utstäckning än tidigare generationer. Om man som arbetsgivare inte kan erbjuda flexibilitet kommer man få svårt att attrahera nya talanger.

Men pengar är bara en del av ekvationen. Relationer på jobbet och hur arbetsvardagen faktiskt fungerar väger tungt. Engagemang och den dagliga upplevelsen är avgörande – minst lika viktiga som lönen.

Unga prioriterar utveckling – äldre relationen till chefen

Bakom siffrorna finns också tydliga generationsskillnader. Yngre (Generation Z och millennials) lämnar oftare på grund av låg lön, brist på utveckling och ointressanta arbetsuppgifter. Äldre (Generation X och baby boomers) sätter i stället ställ relationen till chefen främst – följt av lönen.

De vanligaste skälen att byta jobb

För låg lön (39%)

Dålig relation till ledningen (31%)

Obalans mellan jobb och fritid (30%)

Ointressanta arbetsuppgifter (29%)

Brist på karriärmöjligheter (26%)

Dålig arbetsmiljö (22%)

Otrygghet i anställningen (19%)

Känsla av att inte bli rätt belönad (13%)

Svårt att ta sig till jobbet (11%)

Dåligt rykte om arbetsgivaren (9%)

Brist på investeringar i teknik och innovation (5%)

Företaget bidrar inte till samhälle eller miljö (5%)

Källa: Randstad. 3895 personer i Sverige deltog i undersökningen. Läs hela rapporten här.