Älskar du frågesport?
Då har du tur. Idag publicerar vi vårt påskquiz - och varje fredag kommer ett nytt. Lycka till!
Föräldralediga fortsätter straffas i arbetslivet
Föräldralediga fortsätter drabbas av negativa konsekvenser på jobbet. Nära fyra av tio som varit föräldralediga i minst ett år uppger att de har missgynnats på grund av att de varit hemma med barn, enligt en ny undersökning.
Trots att det är en rättighet att vara föräldraledig och att det nu är 15 år sedan missgynnandeförbudet infördes fortsätter föräldralediga att drabbas av negativa konsekvenser på arbetsmarknaden.
Missgynnandet kan exempelvis vara att man inte får vara med i lönerevisionen på samma villkor, eller får samma möjlighet till kompetensutveckling, som kollegorna. Eller att man sållas bort vid rekrytering.
Enligt en Novusundersökning gjord på uppdrag av TCO och Unionen, upplever nära fyra av tio bland de tjänstemän som varit föräldralediga i ett år eller längre att de har missgynnats på grund av det.
Kvinnor missgynnas mer
Ju längre man har varit ledig desto vanligare är det att man har blivit missgynnad. Och eftersom kvinnor oftast tar längre föräldraledighet så är missgynnandet vanligast bland dem. Bland de deltagare i undersökningen som har varit föräldralediga längre än ett år upplever exempelvis en femtedel att det har fått negativa konsekvenser för lönen medan 14 procent har missgynnats vad gäller kompetensutveckling.
Det här visar att föräldraledighetslagen, med sitt missgynnandeförbud, inte har fått tillräckligt genomslag på landets arbetsplatser. Det menar Therese Svanström, ordförande för TCO, som tillsammans med Martin Linder, ordföranden för Unionen och sju ordföranden för de övriga TCO:förbunden skrivit en debattartikel i Aftonbladet i dag.
Debattörerna påpekar också att arbetsgivare, enligt diskrimineringslagen, är skyldiga att arbeta förebyggande för att undvika diskriminering, exempelvis genom att underlätta medarbetares arbete med föräldraskap. Liksom att det är arbetsgivarens ansvar att se till att föräldraskapet inte får negativa konsekvenser för anställda.
De fackliga företrädarna framhåller också att det sannolikt är få chefer och arbetsgivare som fattar medvetna beslut att hämma karriären för medarbetare som tar en längre föräldraledighet. Men man anser ändå att kännedomen om missgynnandeförbudet måste öka och att mer behöver göras på arbetsplatserna för att förebygga missgynnanden.
De krav som facken ställer är bland annat att arbetsgivarna ska se till att chefer har kännedom om missgynnandeförbundet, att det proaktivt arbetas för att minska risken för missgynnande och att det aktivt arbetas för att främja ett föräldraledigt arbetsliv som gynnar ett jämställt föräldraskap.
Debattörerna konstaterar också att fackföreningsrörelsen behöver göra mer.
Om undersökningen: Drygt 2 500 tjänstemän med barn under 12 år deltog i undersökningen som gjordes under perioden december 2020 och januari 2021.
Missgynnandeförbudet
- I föräldraledighetslagen finns ett missgynnandeförbud. Det betyder att arbetsgivare inte får missgynna en arbetssökande eller en anställd av skäl som har samband med föräldraledighet.
- Det kan handla om allt från att ta ut personer till anställningsintervju, lönesättning, beslut om befordran och kompetensutveckling till att avsluta en provanställning eller en anställning. Och att man då inte får komma i ett sämre läge, gå miste om en förbättring eller en förmån eller utsättas för obehag.
- En föräldraledig arbetstagare ska också behandlas lika som övriga anställda vid förändringar i verksamheten. Om exempelvis inkomsten för arbetstagarna allmänt sett minskar eller om en omorganisation innebär ändrade arbetsuppgifter och anställningsvillkor så ska dessa förändringar också gälla för den som är föräldraledig.
- I lagen finns ett undantag som innebär att förbudet mot missgynnande av föräldralediga inte ska gälla i vissa fall. Men eftersom det saknas domstolspraxis är det i många situationer inte helt klart om och i så fall hur det undantaget gäller.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Ekonomisk turbulens – så påverkas jobben
Skakiga börser. Ekonomisk oro.
Vad händer med jobben? Kommer svenska företag gå omkull? Och kommer tullkaoset påverka din löneökning? Kollega bad Unionens chefsekonom Tobias Brännemo att reda ut läget.
Vad händer med jobben? Kommer svenska företag gå omkull? Och kommer tullkaoset påverka din löneökning? Kollega bad Unionens chefsekonom Tobias Brännemo att reda ut läget.
Efter en dryg vecka av ekonomisk oro på världens börser till följd av Donald Trumps planerade handelstullar är ekonomiska experter bara överens om en sak: ingen vet hur det kommer att sluta.
Unionens chefsekonom Tobias Brännemo betonar vikten av att inte förhasta sig när börserna skakar.
– Det är lätt att ryckas med när det händer mycket på kort tid, men är det något vi lärt oss av historien så är det att man tjänar på att hålla huvudet kallt, Förutsättningarna ändras från dag till dag, säger han.
”Effekterna begränsade i Sverige"
Unionens ekonomer följer utvecklingen av ekonomin löpande. Enligt Tobias Brännemo har turbulensen påverkat förbundets analys av läget och han ser olika scenarier framför sig: Skulle det bli ett långvarigt handelskrig, där frihandeln sätts ur spel under en längre tid, kommer effekterna bli stora på den svenska ekonomin. Mycket hänger på hur omvärlden svarar på USA:s tullar.
– Det går inte att säga vad slututfallet blir här. Men om USA inför högre tullar än tidigare, utan att det sker motsvarande svar från andra handelsområden, då kommer effekterna att bli begränsade i Sverige. Detta eftersom vi kan kompensera genom att handla med andra områden, förklarar Tobias Brännemo.
Sverige är ett exportberoende land och USA är en viktig marknad för många svenska företag. Men många importerar också viktiga komponenter till sin tillverkning eller säljer amerikanska varor som riskerar att bli dyrare om tullarna höjs.
Kommer vi att se en ökad arbetslöshet bland Unionens medlemmar?
– Vår bedömning är att effekterna på svensk ekonomi, som till exempel stigande arbetslöshet, kommer att bli begränsade. Det är vårt huvudscenario just nu.
Konkurser kan öka
Oavsett hur det här slutar, finns det inte en risk att företag med små marginaler kommer att gå omkull?
– Jo, det gör det. Börsens upp- och nedgång är en sak. Men det som kan få större effekter på ekonomin är om osäkerheten gör att företag och hushåll blir försiktigare och håller inne med investeringar och konsumtion som annars hade behövt ske.
Kommer den nuvarande turbulensen påverka på den pågående avtalsrörelsen?
– Det gör den inte. Nu är ”märket” satt och kommer att vara vägledande för resten av arbetsmarknaden - vi ändrar inga krav utifrån det som nu händer i omvärlden. Lönebildningen bidrar till stabilitet, när mycket annat är oroligt så är det något som bidrar till förutsägbarhet för företagen.
Unionen: ”Regeringen måste agera”
Sammanfattningsvis sticker Unionens chefsekonom inte under stol med att risken för en större kris har ökat väsentligt på grund av Trumps handelskrig.
–Det är ökade risker. Sveriges makthavare måste förbereda sig på att det – i värsta fall – kan bli en global finansiell kris med ökad arbetslöshet. Därför är det viktigt att vi får ett system för korttidsarbete* på plats men regeringen har hittills valt att inte gå vidare med det förslaget, säger Tobias Brännemo.
*Korttidsarbete är ett krisstöd vid tillfällig arbetsbrist hos ett företag, som ett alternativ till att säga upp personal. Det infördes till exempel under corona-pandemin och innebar att arbetsgivare kunde få bidrag för kostnader för anställdas minskade arbetstid. Den förra regeringen tillsatte en utredning om ett nytt stöd vid korttidsarbete, utredningen lämnades till regeringen i november 2022 men sedan dess har ingenting hänt i frågan.
