Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Föräldralediga fortsätter straffas i arbetslivet

Föräldralediga fortsätter drabbas av negativa konsekvenser på jobbet. Nära fyra av tio som varit föräldralediga i minst ett år uppger att de har missgynnats på grund av att de varit hemma med barn, enligt en ny undersökning.
Anita Täpp Publicerad
Shutterstock
Ju längre man har varit föräldraledig desto större negativa konsekvenser drabbas man av i arbetslivet. Shutterstock

Trots att det är en rättighet att vara föräldraledig och att det nu är 15 år sedan missgynnandeförbudet infördes fortsätter föräldralediga att drabbas av negativa konsekvenser på arbetsmarknaden.

Missgynnandet kan exempelvis vara att man inte får vara med i lönerevisionen på samma villkor, eller får samma möjlighet till kompetensutveckling, som kollegorna. Eller att man sållas bort vid rekrytering.

Enligt en Novusundersökning gjord på uppdrag av TCO och Unionen, upplever nära fyra av tio bland de tjänstemän som varit föräldralediga i ett år eller längre att de har missgynnats på grund av det.

Kvinnor missgynnas mer

Ju längre man har varit ledig desto vanligare är det att man har blivit missgynnad. Och eftersom kvinnor oftast tar längre föräldraledighet så är missgynnandet vanligast bland dem. Bland de deltagare i undersökningen som har varit föräldralediga längre än ett år upplever exempelvis en femtedel att det har fått negativa konsekvenser för lönen medan 14 procent har missgynnats vad gäller kompetensutveckling.

Det här visar att föräldraledighetslagen, med sitt missgynnandeförbud, inte har fått tillräckligt genomslag på landets arbetsplatser. Det menar Therese Svanström, ordförande för TCO, som tillsammans med Martin Linder, ordföranden för Unionen och sju ordföranden för de övriga TCO:förbunden skrivit en debattartikel i Aftonbladet i dag.

Debattörerna påpekar också att arbetsgivare, enligt diskrimineringslagen, är skyldiga att arbeta förebyggande för att undvika diskriminering, exempelvis genom att underlätta medarbetares arbete med föräldraskap. Liksom att det är arbetsgivarens ansvar att se till att föräldraskapet inte får negativa konsekvenser för anställda.

De fackliga företrädarna framhåller också att det sannolikt är få chefer och arbetsgivare som fattar medvetna beslut att hämma karriären för medarbetare som tar en längre föräldraledighet. Men man anser ändå att kännedomen om missgynnandeförbudet måste öka och att mer behöver göras på arbetsplatserna för att förebygga missgynnanden.

De krav som facken ställer är bland annat att arbetsgivarna ska se till att chefer har kännedom om missgynnandeförbundet, att det proaktivt arbetas för att minska risken för missgynnande och att det aktivt arbetas för att främja ett föräldraledigt arbetsliv som gynnar ett jämställt föräldraskap.

Debattörerna konstaterar också att fackföreningsrörelsen behöver göra mer.
 

Om undersökningen: Drygt 2 500 tjänstemän  med barn under 12 år deltog i undersökningen som gjordes under perioden december 2020 och januari 2021.

Missgynnandeförbudet

  • I föräldraledighetslagen finns ett missgynnandeförbud. Det betyder att arbetsgivare inte får missgynna en arbetssökande eller en anställd av skäl som har samband med föräldraledighet.
  • Det kan handla om allt från att ta ut personer till anställningsintervju, lönesättning, beslut om befordran och kompetensutveckling till att avsluta en provanställning eller en anställning. Och att man då inte får komma i ett sämre läge, gå miste om en förbättring eller en förmån eller utsättas för obehag.
  • En föräldraledig arbetstagare ska också behandlas lika som övriga anställda vid förändringar i verksamheten. Om exempelvis inkomsten för arbetstagarna allmänt sett minskar eller om en omorganisation innebär ändrade arbetsuppgifter och anställningsvillkor så ska dessa förändringar också gälla för den som är föräldraledig.
  • I lagen finns ett undantag som innebär att förbudet mot missgynnande av föräldralediga inte ska gälla i vissa fall.  Men eftersom det saknas domstolspraxis är det i många situationer inte helt klart om och i så fall hur det undantaget gäller.

DO

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

IMY: Lexbase och Krimfup bryter mot lagen

Lexbase och Krimfup får inte längre visa uppgifter om brott efter sökningar på namn, personnummer eller adress. Det slår Integritetsskyddsmyndigheten fast efter att ha granskat tjänsterna. Lexbase ska överklaga beslutet.
David Österberg Publicerad 3 november 2026, kl 11:12
Integritetsskyddsmyndigheten IMY
Lexbase och Krimfup bryter mot GDPR. Det slår Integritetsskyddsmyndigheten fast efter en tillsyn. Söktjänsterna får inte visa brottsuppgifter efter sökningar med namn, personnummer eller adress. Integritetsskyddsmyndigheten IMY

Genom flera svenska söktjänster går det att ta reda på om en person har dömts för brott. Två av dem är Lexbase och Krimfup.

Tjänsterna har grundlagsskydd genom så kallade frivilliga utgivningsbevis. Det innebär att skyddet för personuppgifter i EU:s dataskyddsförordning GDPR inte gäller.

Men nu slår Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, fast att EU-rätten har företräde.

IMY anser därför att Lexbase och Krimfup har behandlat personuppgifter om brott utan lagligt stöd. Myndigheten kräver att bolagen ser till att användare inte kan ta del av uppgifter om brott genom att söka på namn, personnummer eller adress.

Bolagen bakom tjänsterna, Legal Newsdesk Sweden AB respektive Fuplex AB, får också reprimander av IMY.

Lexbase ska överklaga

Gunnar Axén är ansvarig utgivare på Lexbase. Han kallar IMY:s beslut för "myndighetsaktivism" i en kommentar till Kollega:

"Vi anser att IMY har gjort en långtgående övertolkning av EU-domstolens avgörande och att beslutet är ett tydligt exempel på myndighetsaktivism med allvarliga konsekvenser för tryck- och yttrandefriheten i Sverige. EU-domstolen har dessutom aldrig prövat Lexbase nuvarande, redaktionellt bearbetade nyhetstjänst, utan uttalade sig om den tidigare verksamheten."

Gunnar Axén anser också att det är problematiskt att IMY anser att Lexbase inte bedriver journalistisk verksamhet:

"Det illustrerar enligt vår mening ett grundläggande demokratiskt problem: att en myndighet anser sig ha mandat att dra gränsen för vad som är godtagbar journalistik och vilka journalistiska verksamheter som ska omfattas av grundlagens skydd."

Enligt Lexbase för IMY:s beslut tankarna till auktoritära stater:

"En sådan ordning är djupt oroande och för tankarna till hur myndigheter i auktoritära stater som Ryssland och Turkiet har använts för att begränsa den fria pressen. Vi kommer därför att överklaga beslutet."

MrKoll måste tillåta radering

IMY har samtidigt granskat söktjänsterna MrKoll och Upplysning. Enligt myndigheten har bolagen bakom tjänsterna inte tillgodosett privatpersoners rätt att få personuppgifter raderade enligt GDPR.

Eric Leijonram
Eric Leijonram. Pontus Lundahl/TT

– Vi har i Sverige en situation med sökbara uppgiftssamlingar om stora delar av befolkningen. Vem som helst kan enkelt kartlägga oss, för vilka syften som helst. Nu blir det dock tydligt att söktjänster av det slag vi har granskat behöver tillämpa rätten till radering och följa de krav som finns för behandling av uppgifter om brott, säger Eric Leijonram, generaldirektör för IMY, i ett pressmeddelande.

Enligt IMY var avsikten med frivilliga utgivningsbevis aldrig att de skulle möjliggöra den här typen av omfattande söktjänster för personuppgifter.

– Det markerades uttryckligen av lagstiftaren. Mot bakgrund av ny praxis från Högsta domstolen och EU-domstolen finner vi nu att de aktuella söktjänsterna behöver följa dataskyddsförordningen, säger Eric Leijonram.

IMY har fått omkring 3 800 klagomål mot de fyra bolagen.

Kollega söker Krimfup för en kommentar.

Så säger lagen

Uppgifter om brott har ett särskilt skydd i GDPR. De får som huvudregel bara behandlas under myndighetskontroll eller när det finns särskilt stöd i lag. Ett fullständigt register över fällande brottmålsdomar får bara föras under kontroll av en myndighet.

Källa: IMY, GDPR artikel 10

Vad är IMY?

Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, är Sveriges dataskyddsmyndighet. Den granskar att företag, myndigheter och andra verksamheter följer reglerna om dataskydd, bland annat GDPR. IMY ger också vägledning om hur personuppgifter får hanteras och kan ingripa mot verksamheter som bryter mot reglerna. 

Myndigheten hette tidigare Datainspektionen, men bytte namn till Integritetsskyddsmyndigheten 2021.

Källa: Integritetsskyddsmyndigheten (IMY)